# Kritik mot barn- och utbildningsförvaltningen i Luleå kommun för att e-postmeddelanden med känsliga personuppgifter skickats utan att särskilda säkerhetsåtgärder vidtagits och för dröjsmål med att besvara frågor

JO 2017-11-23 dnr 6466-2015

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                      Sid
                                                                          2017-11-23                6466-2015              1 (10)
Stf justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Kritik mot barn- och utbildningsförvaltningen i Luleå kommun för att
                        e-postmeddelanden med känsliga personuppgifter skickats utan att
                        särskilda säkerhetsåtgärder vidtagits och för dröjsmål med att
                        besvara frågor


                          Beslutet i korthet: Barn- och utbildningsförvaltningen skickade ett
                          e-postmeddelande med en elevs läkarintyg mellan e-postservrar över internet till
                          vårdnadshavarna och till flera befattningshavare. Det borde ha vidtagits särskilda
                          säkerhetsåtgärder för att säkerställa att rätt person fick åtkomst till uppgifterna och att
                          de överfördes på ett säkert sätt (t.ex. genom kryptering). Eftersom det inte gjordes
                          fanns det risk för att obehöriga, dvs. andra än de avsedda mottagarna, kunde ta del
                          av de känsliga personuppgifterna. Förvaltningen kritiseras för hanteringen. Dessutom
                          kritiseras förvaltningen för att man dröjde nästan sju månader med att besvara frågor
                          från elevens far som gällde bl.a. hanteringen av läkarintyg.

## Anmälan

AA klagade i en anmälan till JO på barn- och utbildningsförvaltningen i Luleå
                        kommun när det gällde bl.a. hanteringen av vissa läkarintyg och dröjsmål med
                        att besvara frågor.

                        Han uppgav bl.a. följande: Vid flera tillfällen har de som föräldrar uppmanats
                        av barn- och utbildningsförvaltningen att skanna in och skicka läkarintyg om
                        sonens allergi till förvaltningen via e-post. De har lämnat in papperskopior av
                        intygen i stället. Intygen har sedan – utan samtycke – skannats in och cirkulerats
                        mellan olika personalkategorier inom förvaltningen. Förvaltningen har även
                        kontaktat sjukvården via e-post i ärendet. Dessutom har förvaltningen dröjt med
                        att svara på en skrivelse där föräldrarna har efterfrågat rutiner och förklaringar.

                        Till anmälan bifogades bl.a. barn- och utbildningsförvaltningens skrivelse den
                        8 september 2015 med svar på frågor som AA hade ställt i ett
                        e-postmeddelande till förvaltningen den 12 februari 2015.

## Utredning

JO uppmanade Barn- och utbildningsnämnden i Luleå kommun att yttra sig
                        över det som framfördes i anmälan, dvs. hur intyg från sjukvården hanterades



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                         Dnr 6466-2015         Sid 2 (10)




inom barn- och utbildningsförvaltningen och om detta skedde i enlighet med
bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, och
personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Nämnden skulle också yttra sig över hur
AA:s frågor i e-postmeddelandet den 12 februari 2015 hade hanterats. I sitt
remissvar anförde barn- och utbildningsnämnden följande:

      Rättsliga förutsättningar

      Sekretess inom elevhälsan
      Enligt 2 kap. 25 § skollagen (2010:800) ska det för eleverna i förskoleklassen,
      grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och
      gymnasiesärskolan finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska,
      psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.
      Sekretesskyddet för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i
      förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola,
      gymnasieskola och gymnasiesärskola inom det offentliga skolväsendet regleras i
      23 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Av första stycket
      framgår att sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden i sådan
      elevhälsa som hänför sig till psykologiska, psykosocial eller specialpedagogisk
      insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
      någon närstående lider men. Sekretessen gäller således med ett omvänt
      skaderekvisit, dvs. det råder presumtion för sekretess.
      Elevhälsans medicinska del, dvs. skolläkare och skolsköterska, omfattas av
      tillämpningsområdet för hälso- och sjukvårdssekretessen i 25 kap. l § OSL och
      utgör en egen verksamhetsgren i förhållande till den övriga elevhälsan (prop.
      2009/10:165 s 656 f.). Sekretessen i den verksamheten gäller också med ett
      omvänt skaderekvisit, dvs. det råder presumtion för sekretess.
      Av 25 kap. 13 a § OSL följer att sekretessen enligt l § samma kapitel inte hindrar att
      en uppgift om en enskild lämnas från sådan elevhälsa som avser medicinsk insats
      till annan elevhälsa eller särskild elevstödjande verksamhet i övrigt inom samma
      myndighet, om det krävs att uppgiften lämnas för att eleven ska få nödvändigt
      stöd.

      Sekretess inom elevstödjande verksamhet
      Särskilt elevstödjande verksamhet finns reglerad i 23 kap. 2 § andra stycket OSL.
      För uppgifter inom sådan verksamhet gäller ett rakt skaderekvisit, dvs. det råder
      presumtion för offentlighet. Med särskilt elevstödjande verksamhet i övrigt avses
      stödverksamhet som bedrivs av andra än psykologer, kuratorer eller
      specialpedagoger. Med särskild elevstödjande verksamhet i övrigt avses sådant
      särskilt stöd till enskilda elever som går utöver det stöd som varje elev ska få
      inom ramen för den gemensamma undervisningen och sociala samvaron i skolan.
      I den elevstödjande verksamheten i övrigt ryms en verksamhet av betydande
      omfattning. Dit räknas bl.a. lärarnas inhämtande av uppgifter om elevernas
      personliga förhållanden i syfte att förebygga eller hjälp vid skolsvårigheter. Det
      kan t.ex. gälla uppgifter om elevernas fysiska eller psykiska förutsättningar, deras
      beteenden och prestationer i skolan, hemmet eller fritidsmiljön.

      Sekretess inom övrig skolverksamhet
      Enligt 23 kap. 2 § tredje stycket OSL gäller sekretess inom förskoleklassen,
      grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och
      gymnasiesärskolan i andra fall än som avses i första och andra styckena för
      uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en
      enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den
      enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen
      i detta stycke gör det möjligt att vid befarad personförföljelse och andra former
      av trakasserier sekretessbelägga uppgifter som rör enskildas identitet, adress och
      andra liknande uppgifter (prop. 1997/98:9).
                                                                    Dnr 6466-2015         Sid 3 (10)




Skolan och personuppgiftslagen
Av 5 § personuppgiftslagen (1998:204), PUL, framgår att lagen gäller för sådan
behandling av personuppgifter som helt eller delvis är automatiserad. Lagen
gäller även för annan behandling av personuppgifter, om uppgifterna ingår i eller
är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är
tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.
I 5 a § PUL stadgas att bestämmelserna i 9, 10, 13–19, 21–26, 28, 33, 34 och 42 §§ inte
behöver tillämpas på behandling av personuppgifter som inte ingår i eller är
avsedda att ingå i en samling av personuppgifter som har strukturerats för att
påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter.
Sådan behandling får dock inte utföras om den innebär en kränkning av den
registrerades personliga integritet.
Enligt 10 § d PUL gäller att personuppgifter får behandlas bara om den registrerade
har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig
för att en arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras.
Som sådan verksamhet av allmänt intresse som avses i denna punkt har ansetts
t.ex. skolornas fullgörande av arbetsuppgifter (SOU 2003:103 s. 199). Enligt nämnda
utredning torde det inte föreligga någon tvekan om att skolmyndigheter enligt
skollagen och andra författningar har en rättslig skyldighet i personuppgiftlagens
mening att fullgöra sina åligganden gentemot eleverna i fråga om såväl
undervisning som elevvård.
Enligt 13 § PUL är det förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras
eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller
medlemskap i fackförening. Det är också förbjudet att behandla sådana
personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Uppgifter av denna art betecknas
som känsliga personuppgifter.
I 31 § PUL stadgas att den personuppgiftsansvarige ska vidta lämpliga tekniska
och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas.
Åtgärderna ska åstadkomma en säkerhetsnivå som är lämplig med beaktande av
bl.a. hur pass känsliga de behandlade personuppgifterna är.
Av 8 § personuppgiftsförordningen (1998:1191) framgår att känsliga
personuppgifter även får behandlas av en myndighet i löpande text om uppgifterna
har lämnats i ett ärende eller om de är nödvändiga för handläggningen av
ärendet.
Av nämnda utredning (SOU 2003:103) framgår att för behandlingen inom ramen för
ett elevvårdsärende – eller annan ärendehantering – torde därför de restriktiva
bestämmelserna om känsliga personuppgifter inte hindra användandet av
ordbehandling, även om samtycke saknas. Bestämmelsen är dock inte tillämplig på
behandling som sker i den del av skolornas verksamhet som utgör faktiskt
handlande, dvs. när det inte är fråga om ett pågående ärende (s. 201 f.).
Av Datainspektionens rapport 2002:2 framgår att inspektionen bedömer att
uppgifter om elevers hälsa, t.ex. allergier är känsliga uppgifter enligt PUL och att
samtycke ska inhämtas innan sådana uppgifter behandlas för elevadministrativa
ändamål.

Serviceskyldighet
Enligt 4 § förvaltningslagen ska en myndighet lämna upplysningar, vägledning,
råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens
verksamhetsområde.

1.   Barn- och utbildningsnämndens/förvaltningens hantering av intyg om specialkost
Interna rutiner
Enligt gällande rutin har skolsköterskan samtal med vårdnadshavare och elev om
behov av specialkost. Vissa allergier kräver läkarintyg, som skolsköterskan får
ifrån vårdnadshavaren. Utifrån läkarintyget skriver skolsköterskan ett
                                                                    Dnr 6466-2015        Sid 4 (10)




specialkostintyg till köket för att de ska kunna säkerställa en rätt kost till eleven.
Skolsköterskan informerar vårdnadshavarna om att intygen måste lämnas till
köket för att eleven ska garanteras specialkosten och vårdnadshavarna skriver
under detta på specialkostintygen. I köket förvaras specialkostintygen i en pärm
som finns inlåst på kontoret. Enligt kommunens kostpolitiska program ska
läkarintygen uppdateras årligen.

Barn- och utbildningsnämndens bedömning av rutinerna i förhållande till OSL och
PUL
Barn- och utbildningsnämnden (nämnden) bedömer att OSL kräver att
skolsköterskan som huvudregel har ett samtycke från föräldrarna om att lämna
uppgifter om allergier och specialkost vidare i skolverksamheten, till köket.
Nämnden bedömer att Barn- och utbildningsförvaltningens (förvaltningen)
rutiner säkerställer att sådant samtycke inhämtas.
Uppgifter om elevers allergier är en känslig personuppgift enligt PUL, se
Datainspektions rapport 2002:2. Hanteringen av elevers behov av specialkost
hamnar inom den del av skolans verksamhet som utgör faktiskt handlande,
eftersom specialkosten måste hanteras i skolans verksamhet varje dag. Nämnden
bedömer därför, om uppgifterna ska behandlas i strukturerad verksamhet, att det
enligt PUL krävs ett samtycke från vårdnadshavarna om uppgiften ska få
behandlas i den delen av verksamheten som utgör faktiskt handlande.
Förvaltningen har rutiner för att säkerställa att ett samtycke från
vårdnadshavarna inhämtas för att specialkostintygen ska få lämnas till köket. I
köket sitter intygen i en pärm och enligt nämndens bedömning sker därefter inte
någon sådan behandling av uppgifterna som omfattas av PUL:s
tillämpningsområde i den delen av verksamheten som utgör faktiskt handlande.
Nämndens bedömning är därför att rutinerna är förenliga med PUL.

Förvaltningens hantering av intyg i anmält ärende
Nu aktuellt ärende har hanterats utifrån ovan beskriven rutin. Intyget som är
utfärdat 2011 har kompletterat ett tidigare intyg om specialkost och har lämnats
till köket utan att skolsköterskan har skrivit ett nytt intyg om specialkost.
Dåvarande skolsjuksköterska har gått i pension. Utifrån elevens allergier och
behov av specialkost har kontinuerliga nätverksträffar hafts en gång per termin,
(nätverksträffar runt elever med allergier är väldigt ovanligt. Det förekommer
endast i enstaka fall där elever har mycket kraftig allergi). Vid upprättande av ny
matsedel inför vårterminen 2014 framförde vårdnadshavarna önskemål om
förändringar i maträtterna. Vårdnadshavarna uppmanades att lämna in kostintyg
för att styrka ett förändrat behov av specialkost. Det har dock inte framställts
krav på att intyget skulle scannas och skickas in via e-post. I syfte att säkerställa
att Måltidsservice hade det senast upprättade intyget om specialkost skickades ett
e-postmeddelande i vilket intyget bifogades. E-postmeddelandet, med det
bifogade intyget, skickades till vårdnadshavarna, rektor för skolan, kostchef,
kock, skolsköterska och elevens resurs/lärare, vilka samtliga medverkar i
systematiska nätverksträffar kring elevens situation. Vid dessa träffar har intyget
diskuterats. Det var av vikt att säkerställa att mottagarna av e-postmeddelandet
arbetade efter samma kostintyg för att garantera att serveringen av specialkost
skedde på ett säkert sätt.

Nämndens bedömning av handläggningen i anmält ärende
Nämnden kan inledningsvis konstatera att intyget om specialkost har hanterats
på ett avvikande sätt utifrån förvaltningens rutiner genom att det har scannats
och skickats till flera personer inom förvaltningen. Uppgifterna i intyget torde
omfattas av sekretessbestämmelserna i 23 kap. 2 § första och andra stycket OSL.
Skolverksamheten, förutom den medicinska delen av elevhälsan, utgör dock en
och samma verksamhet. Nämnden bedömer därmed inte att e-postmeddelandet
har skickats i strid med bestämmelserna i OSL. Intyget har också behandlats på
ett sådant sätt som faller inom undantaget för behandling av personuppgifter i
ostrukturerat material enligt 5 a § PUL. E-postmeddelandet ingår inte i något
                                                                  Dnr 6466-2015         Sid 5 (10)




dokument eller ärendesystem som har en personuppgiftsanknuten struktur.
Nämnden uppfattar inte att behandlingen har kränkt den personliga integriteten
eftersom meddelandet har skickats till personer som redan haft kännedom om
innehållet i intyget.
För alla som hanterar och bearbetar personuppgifter är det viktigt att säkerställa
att personuppgifterna skyddas på ett bra sätt. Enligt personuppgiftslagen ska den
som är personuppgiftsansvarig vidta lämpliga tekniska och organisatoriska
säkerhetsåtgärder för att skydda personuppgifterna. Det finns särskilda risker
med hantering av personuppgifter i e-post. I detta fall har e-postmeddelandet
skickats över e-postservrar över internet. Intyget som har skickats med i
meddelandet innehåller enligt nämndens bedömning inte några känsliga
personuppgifter och hanteringen har därför inte skett i strid med PUL. Däremot
anser nämnden att det är viktigt att de interna rutinerna säkerställer vilka typer av
personuppgifter som under vilka omständigheter får respektive inte får skickas
med e-post. Förvaltningen har för avsikt att se över de interna rutinerna och
komplettera dessa vid behov.

2.   Förvaltningens kontakter med hälso- och sjukvården i detta ärende
Måltidsservice har kontaktat behandlande vårdenhet för att få råd och stöd i
arbetet med att erbjuda en säker specialkost. I e-postmeddelandet beskrivs
ärendet med stöd av uppgifter som framkommit till Måltidsservice.

Nämndens bedömning
Uppgifter om elevens hälsotillstånd som personal vid måltidsservice har eller får
kännedom i verksamheten torde omfattas av sekretessbestämmelserna i 23 kap.
2 § första och andra stycket OSL. I detta fall har inte personalen namngivit
eleven och kontakten bedömdes inte innebära att eleven lider men. Nämnden
bedömer därför att kontakten som tagits med vårdinrättningen inte har varit i
strid med OSL. Nämnden bedömer inte heller att hanteringen strider mot PUL.
Meddelandet ingår inte i och ska inte heller infogas i en databas med en
personuppgiftsanknuten struktur som t.ex. ett ärendehanteringssystem. Inte heller
uppfattar nämnden det som att meddelandet innehåller uppgifter som kränker
den personliga integriteten. Meddelandet innehåller inte något namn,
personnummer eller annan personuppgift.
Nämnden anser dock att kontakt med vårdinrättning för rådgivning som berör
enskild som huvudregel bör ske på ett sätt som vårdnadshavarna samtyckt till
varför förvaltningen avser att vidta åtgärder för att säkerställa att så sker.
Nämnden anser också, som nämnts ovan, att det är viktigt att de interna rutinerna
säkerställer vilka typer av personuppgifter som under vilka omständigheter får
respektive inte får skickas med e-post och förvaltningen har för avsikt att se över
de interna rutinerna i detta syfte.

3.   Förvaltningens hantering av inkomna frågor i ärendet
Den 12 februari 2015 inkom ett e-postmeddelande med frågor ställda till
Förvaltningen. Frågeställaren fick dagen efteråt en återkoppling om att ärendet
inkommit och att det överlämnats till en handläggare för besvarande. Under
handläggningen uppdagades att förvaltningen var tvungen att inhämta extern
kompetens, detta medförde tyvärr att svarstiden blev lång. Den 8 september 2015
besvarades frågorna. Detta har föregåtts av en förfrågan om ett möte med
vårdnadshavaren som denne avböjde.

Nämndens bedömning
Nämnden är medveten om den långtgående serviceskyldighet som följer av
förvaltningslagen och att den långa svarstiden inte är acceptabel. Någon form av
besked borde ha lämnats till den sökande i ett tidigt skede. Förvaltningen har
därför förändrat sina interna rutiner så att det inte ska upprepas.
                                                                  Dnr 6466-2015       Sid 6 (10)




Till remissvaret bifogades ett yttrande från kostchefen BB och kostekonomen
CC.

AA kommenterade remissvaret.

Rättslig reglering m.m.
Sekretess
Sekretess betyder ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen,
genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt (3 kap.
1 § OSL).

Bestämmelser om sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet, m.m.
finns i 23 kap. OSL. Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan,
grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i sådan
elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
närstående till denne lider men. På samma område gäller sekretess dels i
särskild elevstödjande verksamhet i övrigt för uppgift om en enskilds personliga
förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av
en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier, med undantag för
beslut i ett ärende. Denna sekretess gäller dock endast om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. På
samma område gäller sekretess i andra fall för uppgift om en enskilds identitet,
adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om
det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till
denne lider men om uppgiften röjs (2 § första–tredje styckena).

I 25 kap. OSL finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskild i
verksamhet som avser hälso- och sjukvård, m.m. Sekretess gäller inom vården
och i annan medicinsk verksamhet för uppgift om en enskilds hälsotillstånd
eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (1 § första
stycket). Sekretessen hindrar emellertid inte att en uppgift om en enskild lämnas
från sådan elevhälsa som avser medicinsk insats till annan elevhälsa eller
särskild elevstödjande verksamhet i övrigt inom samma myndighet, om det
krävs att uppgiften lämnas för att en elev ska få nödvändigt stöd (13 a §).

Säkerhet vid behandling av personuppgifter
Syftet med PuL är att skydda människor mot att deras personliga integritet
kränks genom behandling av personuppgifter (1 §). Med personuppgifter avses
all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person
som är i livet. Med behandling av personuppgifter avses varje åtgärd eller serie
av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på
automatisk väg eller inte (3 §).
                                                                 Dnr 6466-2015       Sid 7 (10)




Personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke
eller om behandlingen är nödvändig för vissa angivna ändamål (10 §).

Det är som huvudregel förbjudet att behandla s.k. känsliga personuppgifter. Hit
hör personuppgifter om bl.a. hälsa (13 §). Ett uttryck för att det är fråga om
känsliga uppgifter kan vara att de omfattas av sekretess (se Datainspektionens
allmänna råd Säkerhet för personuppgifter, reviderade i november 2008, s. 18).

Undantag från förbudet att behandla känsliga personuppgifter gäller bl.a. vid
nödvändig behandling inom hälso- och sjukvården samt vid samtycke till
behandlingen (14–19 §§). Dessa bestämmelser behöver inte tillämpas på
behandling av personuppgifter i ostrukturerat material. Sådan behandling får
dock inte utföras om den innebär en kränkning av den registrerades personliga
integritet (5 a §). Som utgångspunkt för bedömningen av om en behandling av
personuppgifter innebär en kränkning av den registrerades personliga integritet
kan man ta bestämmelserna om grundläggande krav på behandling av
personuppgifter och om när behandling av personuppgifter är tillåten
(se 9 och 10 §§ samt Öman och Lindblom, Personuppgiftslagen – En
kommentar, version den 20 december 2016, Zeteo, kommentaren till 5 a §).

Uppgifter om elevers hälsa, t.ex. allergier, betraktas som känsliga, och det krävs
samtycke för att sådana uppgifter ska få behandlas för elevadministrativa
ändamål (se Datainspektionens rapport 2002:2, Behandling av elevers
personuppgifter i grundskolan, s. 8).

Den personuppgiftsansvarige ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska
åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Åtgärderna ska
åstadkomma en säkerhetsnivå som är lämplig med beaktande av de tekniska
möjligheter som finns, kostnaden för åtgärderna, särskilda risker med
behandlingen och hur pass känsliga uppgifterna är (31 § första stycket).

Kraven på säkerhetsåtgärder kan inte frångås ens med den registrerades
samtycke (se Öman och Lindblom, Personuppgiftslagen – En kommentar,
version den 20 december 2016, Zeteo, kommentaren till 31 §, med där angivna
hänvisningar).

Informationssäkerhet vid användande av e-post
Hantering av personuppgifter i e-post innefattar särskilda risker. Det krävs
därför en hög säkerhetsnivå vid sådan hantering. På Datainspektionens
webbplats finns information om säkerhet för personuppgifter i e-post
(http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/sakerhet-
enligt-personuppgiftslagen/sakerhet-for-personuppgifter-i-e-post/). Där anförs
bl.a. följande: Det är svårt att försäkra sig om att endast den avsedda mottagaren
kan ta del av ett e-postmeddelande. I många fall är det omöjligt att säkerställa
identiteten hos en mottagare enbart utifrån en uppgiven e-postadress. När ett
e-postmeddelande skickas mellan olika e-postservrar över internet passerar det
ofta andra servrar på vägen. Om informationen i e-postmeddelandet är
                                                                    Dnr 6466-2015       Sid 8 (10)




okrypterad eller på annat sätt oskyddad finns det inget som hindrar att kopior av
informationen sparas på var och en av dessa servrar. Det kan också vara svårt
att förhindra att obehöriga tar del av kopior av e-postmeddelanden som ligger
kvar i enskilda användares brevlådor, särskilt om e-posten är åtkomlig via ett
öppet nät.

På utbildningsområdet saknas föreskrifter som talar om i vilken utsträckning
och under vilka förutsättningar e-post får användas. Generellt gäller dock att det
måste ställas höga krav på säkerhet vid överföring av uppgifter som omfattas av
sekretess. Om en tillfredsställande säkerhetsnivå inte kan upprätthållas bör
sådana uppgifter inte föras över via e-post (se prop. 2002/03:62 s. 12 och
JO 2001/02 s. 201, dnr 3570-2000).

Föreskrifter om när och hur e-post får användas finns i viss utsträckning på
andra områden. När det gäller hälso- och sjukvårdsområdet finns bestämmelser
i 5 kap. 6 § patientdatalagen (2008:355) och i Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och
sjukvården (HSLF-FS 2016:40). Enligt Socialstyrelsens föreskrifter får
patientuppgifter överföras över öppna nät om det kan göras så att inga
obehöriga kan ta del av uppgifterna och om åtkomst till patientuppgifter föregås
av stark autentisering (3 kap. 15 §). Det innebär i praktiken ett krav på att
patientuppgifterna i ett e-postmeddelande ska krypteras på ett sådant sätt att
endast den avsedda mottagaren kan ta del av dem. En vårdgivare får dock efter
en behovs- och riskanalys besluta om undantag från kraven i 15 § vid
överföring av påminnelser och kallelser till vård och behandling (3 kap. 16 §).
Sådana uppgifter kan då skickas med sms eller oskyddad e-post. En överföring
av en påminnelse eller en kallelse får endast göras efter att patienten har gett sitt
medgivande, och överföringen får inte avslöja detaljer om patientens
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden (3 kap. 17 §).

JO har i ett beslut som gäller socialtjänstens möjligheter att skicka
sekretessbelagda uppgifter per e-post uttalat bl.a. följande: När ett
e-postmeddelande innehåller känsliga personuppgifter krävs särskilda
säkerhetsåtgärder för att säkerställa att rätt person får åtkomst till uppgifterna
och att de överförs på ett säkert sätt (t.ex. genom kryptering). Om det däremot
rör sig om personuppgifter som inte är känsliga ur integritetssynpunkt bör viss
kommunikation kunna ske även utan kryptering eller liknande (JO 2016/17
s. 333, dnr 1376-2013).

Myndigheters serviceskyldighet och tillgänglighet
Varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan
hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen
ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den
enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda
ska besvaras så snart som möjligt (4 § första och andra styckena
förvaltningslagen [1986:223]).
                                                                   Dnr 6466-2015       Sid 9 (10)




Det innebär att den myndighet som har fått en förfrågan från en enskild måste
lämna någon form av svar. Om myndigheten finner att den inte kan eller bör stå
till tjänst med t.ex. en begärd upplysning, måste den i varje fall tala om detta för
den som har begärt att få upplysningen. Svaret får inte dröja längre än
nödvändigt (se prop. 1985/86:80 s. 60).

Bedömning
Användningen av e-post
Barn- och utbildningsnämnden har i sitt remissvar uppgett att ett
e-postmeddelande med den aktuella elevens läkarintyg, som gällde behov av
specialkost på grund av allergi, har skickats mellan e-postservrar över internet
till vårdnadshavarna samt till rektorn, kostchefen, kocken, skolsköterskan och
resursen/läraren. E-postmeddelandet innehöll uppgifter som enligt nämnden
torde omfattas av sekretess.

Som har redovisats ovan anges det i Datainspektionens allmänna råd Säkerhet
för personuppgifter att ett uttryck för att det är fråga om känsliga
personuppgifter kan vara att de omfattas av sekretess. Vidare har
Datainspektionen i sin rapport Behandling av elevers personuppgifter i
grundskolan uttalat att uppgifter om elevers hälsa, t.ex. allergier, betraktas som
känsliga, och att det krävs samtycke för att sådana uppgifter ska få behandlas
för elevadministrativa ändamål.

När e-postmeddelandet med läkarintyget skickades borde det därför ha vidtagits
särskilda säkerhetsåtgärder för att säkerställa att rätt person fick åtkomst till
uppgifterna och att de överfördes på ett säkert sätt (t.ex. genom kryptering).
Eftersom det inte gjordes fanns det risk för att obehöriga, dvs. andra än de
avsedda mottagarna, kunde ta del av de känsliga personuppgifterna.
Förvaltningen förtjänar kritik för hanteringen.

I sitt remissvar har barn- och utbildningsnämnden också redovisat att ett e-
postmeddelande har skickats till en vårdenhet för att få råd och stöd i arbetet
med att erbjuda en säker specialkost. E-postmeddelandet saknade uppgift om
elevens namn, personnummer, adress och andra identifikationsuppgifter. Det är
tveksamt om informationen i e-postmeddelandet kunde hänföras till en fysisk
person. Utredningen i ärendet klarlägger således inte att e-postmeddelandet
innehöll uppgifter som omfattades av sekretess eller andra känsliga
personuppgifter vars behandling krävde säkerhetsåtgärder. Jag har inte grund
för att kritisera hanteringen i denna del.

Barn- och utbildningsnämnden har uppgett att förvaltningen har för avsikt att se
över rutinerna för hantering av personuppgifter i e-postmeddelanden. Jag
välkomnar denna översyn och utgår från att nämnden säkerställer att det finns
tydliga rutiner som talar om i vilken utsträckning och under vilka
förutsättningar e-post får användas.
                                                                Dnr 6466-2015       Sid 10 (10)




Besvarande av frågor
AA fick svar på de frågor som han ställde i sitt e-postmeddelande den
12 februari 2015 först nästan sju månader senare, den 8 september 2015. Som
barn- och utbildningsnämnden har uppgett i sitt remissvar är det ett oacceptabelt
dröjsmål. Förvaltningen förtjänar kritik för dröjsmålet med att besvara hans
frågor.

Ärendet avslutas.
