# Kritik mot vård- och omsorgsförvaltningen i Trosa kommun för att bl.a. ha genomfört ett oanmält hembesök inom ramen för ett ärende om hemtjänst

JO 2017-06-09 dnr 6502-2015

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                    Sid
                                                                         2017-06-09             6502-2015             1 (6)
Justitieombudsmannen
Stefan Holgersson




                        Kritik mot vård- och omsorgsförvaltningen i Trosa kommun för att
                        bl.a. ha genomfört ett oanmält hembesök inom ramen för ett ärende
                        om hemtjänst


                          Beslutet i korthet: Socialnämnden hade beviljat en man med en skada i benet
                          bistånd i form av hemtjänst för en viss period. Till följd av anonyma anmälningar till
                          socialtjänsten om att mannen bl.a. hade setts köra bil och gå utan krycka gjorde en
                          befattningshavare vid förvaltningen ett oanmält hembesök hos mannen. Hembesöket
                          ägde rum under den period då mannen var beviljad bistånd. Syftet med besöket var
                          att samtala med mannen och få klarhet i om påståendena stämde eller inte.
                          Det fanns enligt JO skäl för förvaltningen att ta kontakt med mannen för att samtala
                          om påståendena och klarlägga om hans behov hade förändrats. Kontakt med en
                          enskild från socialtjänstens sida kan ske på många olika sätt. Vad som är lämpligt får
                          avgöras från fall till fall.
                          JO har ingen invändning i sig mot att förvaltningen gjorde ett hembesök hos mannen.
                          Socialtjänstens verksamhet ska dock bygga på respekt för människors integritet. I
                          detta ligger bl.a. att socialnämnden måste väga de intrång i den personliga
                          integriteten som en åtgärd från nämndens sida medför mot de intressen som
                          myndigheten har att tillgodose. Mot denna bakgrund anser JO att förvaltningen borde
                          ha tagit kontakt med mannen innan hembesöket skulle äga rum, t.ex. per telefon.
                          Socialförvaltningen får kritik för att ha genomfört ett oanmält hembesök i den
                          uppkomna situationen.

## Bakgrund

AA har en skada i sitt ena ben. Han bor tillsammans med sin fru och deras
                        fyra gemensamma barn. I samband med det yngsta barnets födelse behövde
                        barnet och AA:s fru vistas en tid på sjukhus. Under sjukhusvistelsen och en tid
                        därefter (den 5 juni–1 september 2015) var AA beviljad bistånd i form av
                        hemtjänst.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på vård- och omsorgsförvaltningen i Trosa
                        kommun. Han uppgav bl.a. följande:

                        I början av juli 2015 gjorde vård- och omsorgschefen ett oanmält hembesök i
                        familjens bostad. Tjänstemannen ringde på dörren och trängde sig in. Denne



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                     Dnr 6502-2015      Sid 2 (6)




visade sin id-bricka och bad AA:s två vänner som befann sig i bostaden att gå.
Tjänstemannen framförde bl.a. att AA hade spelat fotboll med sina barn, att AA
kunde gå utan kryckor, att AA inte hade ont samt att AA inte behövde
färdtjänst. När AA försökte ringa till sin fru tog tjänstemannen ifrån honom
mobiltelefonen och tryckte bort samtalet. Vid hembesöket fanns ingen tolk
närvarande. Han kände sig hotad och kränkt.

Utredning
JO begärde att Vård- och omsorgsnämnden i Trosa kommun skulle yttra sig
över det som framfördes i anmälan. Som sitt remissvar lämnade nämnden in ett
yttrande från förvaltningen. I yttrandet anfördes bl.a. följande:

## Redogörelse för handläggningen

Brukaren (anmälaren) […] bor tillsammans med sin partner och deras 4
      gemensamma barn. Brukaren har en krigsskada med splitter i vänster ben, vilket
      gett upphov till värkproblematik och traumatiska krigsupplevelser. I
      ansökningarna om hemtjänst framgår att brukaren har svårt att gå och
      använder käppar eller rullstol vid förflyttning. Under våren opererade brukaren
      sin ena hand och fick en skena som stöd.
      I samband med att brukarens yngsta barn föddes uppstod en förlossningsskada
      som medförde att barnet behövde andningshjälp och brukarens partner
      behövde tillbringa tid på sjukhus. Brukaren inkom 2015-06-03 med en
      ansökan om hemtjänst för hjälp med städ, tvätt, inköp, stöd vid måltider
      samt stöd att kunna hämta och lämna sina barn till skola och barnomsorg under
      partnerns sjukhusvistelse i samband med yngsta barnets födelse.
      Ansökan beviljades och brukaren fick hemtjänst under partnerns sjukvistelse
      2015-06-05 - 2015-07-15.
      Familjen fick en ny bostad och i väntan på bostadsanpassning, i form av
      trapphiss i den nya bostaden, bodde brukaren kvar i den gamla bostaden.
      Under denna tid och fram till 2015-09-01, då bostadsanpassningen var
      genomförd, erhöll brukaren hjälp i form av hemtjänst.
      2015-08-19 ansökte brukaren om fortsatt hemtjänst avseende […]. Vid
      hembesök 2015-09-03 ansökte brukaren även om utökad hemtjänst avseende
      social tid.
      Ovanstående ansökningar avslogs av kommunen 2015-09-14 (se
      myndighetens bedömning nedan).
      2015-09-25 kontaktade brukaren och dennes partner vård- och omsorgskontoret
      för att få hjälp med att överklaga avslagsbeslutet.
      2015-10-02 genomförde vård- och omsorgskontoret ett hembesök hos
      brukaren.
      ___

      Synpunkter från berörd befattningshavare (avseende hembesök hos brukaren)
      Uppföljning av beslut görs kontinuerligt och direkt vid misstanke om
      eventuella insatser är fattade på felaktig grund. Det för ärendet aktuella
      hembesöket gjordes av en befattningshavare inom vård- och omsorgskontoret
      som tidigare arbetat med krigsskadade både inom intensivsjukvård samt som
      coach till arbete och för återflyttning till hemlandet efter krigsslut.
      Besöket hos anmälaren skedde med anledning av inkomna anonyma
      observationer från grannar. Dessa beskrev hur brukaren setts framföra sin
                                                                        Dnr 6502-2015      Sid 3 (6)




      egen bil trots beviljad färdtjänst. Grannarna uppgav också att de sett
      brukaren gå utan krycka.
      De samtal/observationer som inkommit är från varandra oberoende och
      föranledde befattningshavaren att ta initiativ till hembesöket i syfte att samtala
      med brukaren och klargöra huruvida påståendena stämde eller inte.
      Befattningshavaren har vid ett tidigare tillfälle samtalat med brukaren på dennes
      arbetsplats. Samtalet fördes på förståelig svenska vilket föranledde
      befattningshavaren att göra bedömningen att ingen tolk behövdes vid
      hembesöket.
      När befattningshavaren kom hem till brukaren var det ett par personer hemma
      hos hen. Befattningshavaren frågade därför om brukaren föredrog om
      befattningshavaren skulle återkomma senare då samtalet behövde föras
      privat. Brukaren meddelade att det inte var hens vänner utan att de bara kommit
      med mat till brukaren och att befattningshavaren kunde komma in.
      Personerna lämnade då lägenheten.
      Som framgår av anmälan fördes ett telefonsamtal mellan brukaren och
      brukarens partner under hembesöket. Partnern framförde önskemål att få tala
      med befattningshavaren och befattningshavaren framförde då till partnern att
      samtalet med brukaren gick bra och att de talat med varandra tidigare.
      Därefter lämnades telefonen åter till brukaren.
      Enligt befattningshavarens bedömning så var situationen varken hotfull eller
      kränkande.
      Besöket föranledde inga särskilda åtgärder/beslut i ärendet.
      ___

## Slutsatser

Utifrån redogörelsen och befattningshavarens synpunkter gör myndigheten
      bedömningen att handläggningen av ärendet har gjorts utifrån gällande lagar
      och regler och dokumenterats och följts upp på ett rättssäkert och korrekt
      sätt. Bedömningen är saklig och relevant och insatserna har följts upp på ett
      ändamålsenligt vis med plan för vidare avstämning/uppföljning.
      Vad avser hembesöket så anser myndigheten att det är beklagligt att
      brukaren upplevt mötet på det sätt som framkommer i anmälan. Utifrån
      befattningshavarens beskrivning av händelsen kan dock konstateras att
      bilderna kring händelsen skiljer sig åt.
      Det är myndighetens uppdrag att följa upp ärenden kontinuerligt för att
      trygga rättssäkerheten. Detta görs bland annat genom anmälda och oanmälda
      hembesök.
      Myndigheten kan dock konstatera att hembesöket i det aktuella fallet borde ha
      föregåtts av en mer omfattande riskbedömning. Ärendet föranleder även
      myndigheten att se över sina rutiner vid oanmälda hembesök för att bland annat
      utreda om två handläggare alltid ska närvara vid sådana besök.
Nämnden bifogade bl.a. sin skriftliga rutin för hembesök och besök på kontoret.

AA fick tillfälle att yttra sig över remissvaret. AA:s fru BB, som har uppgett att
hon företräder AA, framförde bl.a. att hembesöket ägde rum i början av juli
2015 och inte, som angetts i remissvaret, den 3 september 2015. BB lämnade in
kopior av bl.a. biståndsbeslut om hemtjänst och journalanteckningar om AA
från vårdcentralen i Trosa.
                                                                      Dnr 6502-2015     Sid 4 (6)




Med anledning av vad BB hade framfört begärde JO att nämnden skulle komma
in med ett förnyat yttrande.

Nämnden antog som sitt remissvar ett yttrande från förvaltningen. I yttrandet
anfördes bl.a. följande:

      Förtydligande
      Utifrån de inkomna uppgifterna vill nämnden förtydliga att de hembesök som
      gjordes 2015-09-03 samt 2015-10-02 var anmälda och gjorda av
      biståndshandläggare med anledning av inkommen ansökan från brukaren. I
      remissvaret daterad 2016-01-28 framkommer inte när det oanmälda besöket
      ägde rum varför ett förtydligande av detta bör göras. Det oanmälda besöket
      gjordes av befattningshavaren hemma hos anmälaren i början av juli vilket
      överensstämmer med den uppgift anmälarens hustru inkommit med.
      Sammanfattningsvis finns inga oriktigheter i tidigare lämnat remissvar varför
      den skrivelsen kvarstår som svar på redogörelse för handläggning,
      myndighetens bedömning av denna samt berörd befattningshavares
      synpunkter.
CC, som vid det tillfället var ombud för AA, fick tillfälle att yttra sig över
nämndens förnyade yttrande. AA fick nämndens förnyade yttrande för
kännedom.

AA och BB besökte JO och uppgav bl.a. följande:

      Det anges inte i handlingarna från kommunen vilket datum hembesöket ägde
      rum. Det är en brist att det inte finns någon dokumentation från besöket. Den
      tjänsteman som gjorde besöket borde ha dokumenterat det och vilka åtgärder
      som vidtogs med anledning av besöket. Det är märkligt att tjänstemannen kom
      ensam och utan att ha bokat tid innan.
      Tjänstemannen visade en legitimation när han kom och sa att han var chef från
      kommunen. Han berättade inte vad han gjorde där. Det var först en tid efter
      besöket som de fick veta av biståndshandläggaren att en granne hade anmält
      honom till kommunen och att det var anledningen till besöket. Under besöket sa
      tjänstemannen att AA kan spela fotboll och annat. Det var jobbigt att höra. När
      AA ville ringa BB sa tjänstemannen att det inte behövdes och han stängde igen
      telefonen. Efter en stund pratade tjänstemannen i alla fall med BB.
      Innan hembesöket hade tjänstemannen och två handläggare besökt BB på
      sjukhuset. De kände väl till familjens situation. Ändå gjorde tjänstemannen ett
      hembesök.
      Efter besöket började AA att må mycket dåligt. Han kände sig ifrågasatt. Sedan
      hösten 2015 har han beviljats sjukpension.
JO begärde att som lån från förvaltningen få journalanteckningar som rörde det
hembesök som skedde hos AA i början av juli 2015.

Vård- och omsorgschefen DD, Trosa kommun, lämnade till följd av begäran
följande muntliga upplysningar:

      Det finns ingen dokumentation som rör hembesöket. Eftersom det vid besöket
      visade sig att det inte fanns någon substans i den anmälan som hade kommit in
      vidtogs inga åtgärder med anledning av besöket.
BB framförde därefter per telefon följande uppgifter:
                                                                      Dnr 6502-2015        Sid 5 (6)




      Vid det aktuella hembesöket frågade inte tjänstemannen AA om han fick komma
      in utan gick bara in i hallen samt sa till AA att hans kompisar fick gå ut för att
      han ville tala med AA ensam. AA var i behov av tolk vid det aktuella tillfället.

Bedömning
Inledning
Nämnden hade beviljat AA bistånd i form av hemtjänst i enlighet med 4 kap.
1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Till följd av anonyma anmälningar till
socialtjänsten om att AA hade setts köra bil och gå utan krycka gjorde en
befattningshavare vid förvaltningen i början av juli 2015 ett oanmält hembesök
hos AA. Enligt remissvaret var syftet med hembesöket att samtala med AA och
få klarhet i om påståendena stämde eller inte.

Min bedömning bygger på att det oanmälda hembesöket gjordes för att följa
upp och undersöka om AA hade rätt till den hjälp som han hade beviljats.

Rättsliga utgångspunkter
Socialtjänstens verksamhet ska bygga bl.a. på respekt för människors integritet
(1 kap. 1 § tredje stycket SoL).

En socialnämnd som har beviljat en biståndsinsats har ett ansvar att även följa
upp det beviljade biståndet (se prop. 2005/06:115 s. 118). Hur en insats ska
följas upp får bestämmas med utgångspunkt från vilken typ av insats det gäller
och hur länge den ska pågå. Socialstyrelsens anför i sin handbok Handläggning
och dokumentation inom socialtjänsten, 2015, s. 443, att det är viktigt att
uppföljningen bygger både på samtal med den enskilde och på uppgifter från
den som svarar för genomförandet av nämndens beslut om insats.

Av 11 kap. 5 § SoL följer att handläggning av ärenden som rör enskilda samt
genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska
dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i
ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Av
Socialstyrelsens föreskrifter framgår även att åtgärder som vidtas för att följa
upp en insats samt förändrade behov hos den enskilde under en pågående insats
ska dokumenteras (5 kap. 23 och 24 §§ SOSFS 2014:5).

Hembesöket i juli 2015
Det aktuella hembesöket dokumenterades inte. Denna brist gör det svårt att i
efterhand granska vad som har hänt. Hembesöket var en sådan åtgärd som borde
ha dokumenterats. Förvaltningen förtjänar därför kritik för bristen i denna del.

Den centrala frågan är om det fanns sådana omständigheter som motiverade att
socialtjänsten gjorde ett oanmält besök hos AA. I det aktuella ärendet kom det
in anonyma observationer till förvaltningen från AA:s grannar om att AA
framförde sin egen bil och kunde gå utan krycka. Vid dessa förhållanden fanns
det enligt min mening skäl för förvaltningen att ta kontakt med AA för att
samtala om påståendena och om hans behov hade förändrats. Kontakt med en
                                                                 Dnr 6502-2015       Sid 6 (6)




enskild från socialtjänstens sida kan ske på många olika sätt (jämför JO 2015/16
s. 377, dnr 3986-2013). Vad som är lämpligt får avgöras från fall till fall med
hänsyn till bl.a. biståndstagarens förutsättningar och vilken slags insats det
gäller.

När det, som i detta fall, gäller en person som hade beviljats hemtjänst på grund
av bl.a. svårigheter med att röra sig, framstår ett hembesök som ett lämpligt sätt
för en kontakt. Jag har alltså ingen invändning i sig mot att förvaltningen gjorde
ett hembesök hos AA.

Socialtjänsten ska i all sin verksamhet beakta bestämmelsen i 1 kap. 1 § tredje
stycket SoL om att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för
människors integritet. I detta ligger bl.a. att socialnämnden måste väga de
intrång i den personliga integriteten som en åtgärd från nämndens sida medför
mot de intressen som myndigheten har att tillgodose. Mot denna bakgrund anser
jag att förvaltningen borde ha tagit kontakt med AA innan hembesöket skulle
äga rum, t.ex. per telefon. Vid en sådan kontakt hade lämpligen behovet av tolk
kunnat tas upp. Socialförvaltningen får kritik för att ha genomfört ett oanmält
hembesök i den uppkomna situationen.

AA har även klagat på hur hembesöket i övrigt genomfördes. Jag kan konstatera
att AA och befattningshavaren som gjorde hembesöket har olika uppfattningar
om hur besöket gick till. Jag har inte tillräckligt underlag för att uttala mig om
klagomålet i denna del.

Vad AA uppgett i övrigt leder inte till något uttalande eller någon åtgärd från
min sida.

Ärendet avslutas.
