# Fråga om förutsättningarna för att göra s.k. hembesök inom ramen för en utredning om rätt till försörjningsstöd

JO 2010-12-15 dnr 6514-2009

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                      Sid
                                                                           2010-12-15            6514-2009              1 (15)
Stf justitieombudsmannen                                                                         6615-2009
Hans Ragnemalm                                                                                   6516-2009




                        Fråga om förutsättningarna för att göra s.k. hembesök inom ramen för
                        en utredning om rätt till försörjningsstöd

                        1 Initiativet
                        I en anonym anmälan till JO klagade AA på Östermalms stadsdelsförvaltning i
                        Stockholms kommun. AA åberopade därvid en skrivelse från en tjänsteman vid
                        Östermalms stadsdelsförvaltning. I skrivelsen, som var daterad den 17 november
                        2009, anfördes bl.a. följande.
                                  Hej!
                                  Vi på enheten för försörjningsstöd vid Östermalms/Norrmalms och Kungsholmens
                                  stadsdelsförvaltning kommer som ett led i vår utredningsskyldighet att genomföra
                                  hembesök hos alla våra klienter som uppbär försörjningsstöd.
                                  Vi kommer därför att göra ett hembesök hos dig inom snar framtid.
                                  –––
                                  Medverkar du ej till att vi kan genomföra hembesök hos dig, kan detta påverka din
                                  rätt till fortsatt ekonomiskt bistånd.
                                  Vi kommer även att meddela din socialsekreterare om du ej svarar på detta brev.
                        AA anförde i sin anmälan bl.a. följande.
                                  I här bifogat brev […] hotar de även med indraget ekonomiskt bistånd om man inte
                                  släpper in dem … Men mitt hem är just det; MITT hem, och inte något ställe dit jag
                                  har minsta lust att släppa in folk från Socialförvaltningen – detta är ju ett grovt
                                  ingrepp i min integritet!
                        JO brukar inte utreda anmälningar som har gjorts anonymt. I det förevarande fallet
                        beslutade dock JO att ta upp s.k. initiativärenden som gällde Kungsholmens,
                        Östermalms och Norrmalms stadsdelsnämnder i Stockholms kommun.

                        2 Utredning
                        2.1 Utredningsåtgärder
                        JO inhämtade yttrande från Kungsholmens stadsdelsnämnd, Östermalms
                        stadsdelsnämnd och Norrmalms stadsdelsnämnd i frågan om de rättsliga
                        förutsättningarna för att göra ett s.k. hembesök inom ramen för en utredning om
                        rätten till försörjningsstöd. I JO:s begäran om yttrande angavs att yttrandet skulle
                        avges med beaktande av innehållet i 2 kap. 6 § regeringsformen samt artikel 8 i
                        Europeiska konventionen d. 4 nov. 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna


 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                        Dnr 6514-2009       Sid 2 (15)
                                                                             6515-2009
                                                                             6516-2009


och de grundläggande friheterna om den enskildes rätt till respekt för sitt hem. Av
remissvaret skulle framgå hur ett hembesök genomförs och hur bedömningen av
den enskildes rätt till försörjningsstöd påverkas om den enskilde motsätter sig
besöket.

Stadsdelsnämnderna kom in med yttranden till JO. De yttranden som Norrmalms
och Kungsholmens stadsdelsnämnder gav in var i princip likalydande.

Efter genomgång av nämndernas remissvar inhämtade JO ett yttrande från
Socialstyrelsen beträffande den principiella frågan om de rättsliga förutsättningarna
för socialtjänsten att göra hembesök inom ramen för en utredning om rätt till
försörjningsstöd. JO beredde även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
tillfälle att komma in med synpunkter.

Socialstyrelsen kom in med ett yttrande som hade beslutats av chefsjuristen BB.

SKL kom in med synpunkter. SKL:s skrivelse var undertecknad av CC och DD vid
SKL:s avdelning för juridik.

Socialstyrelsens yttrande och SKL:s synpunkter översändes till
stadsdelsförvaltningarna för kännedom.

2.2 Yttrandet från Östermalms stadsdelsnämnd

      De rättsliga förutsättningarna för hembesök
      Rätten till alla former av socialt bistånd från kommunen inkl. försörjningsstöd
      villkoras redan i inledningen av socialtjänstlagens biståndskapitel (4 kap. 1 § SoL):
           Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på
           annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning
           (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.
      För att få försörjningsstöd eller någon annan form av bistånd gäller alltså att det
      både ska finnas ett behov och att man inte kan tillgodose detta själv. Dessutom
      åligger det kommunen att utreda detta enligt 11 kap. 1 § SoL:
           Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom
           ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan
           föranleda någon åtgärd av nämnden.
      Vid ett tillfälligt behov av försörjningsstöd behöver det inte vara nödvändigt med
      hembesök, om det inte direkt framkommer allvarliga sociala missförhållanden eller
      om den sökande inte alls kan styrka boende/vistelse i kommunen. Det refererade
      brevet från en socialsekreterare är alltför kategoriskt när det står att hembesök
      kommer att göras hos alla. Det sker inte och denna formulering kommer inte att
      användas i fortsättningen.
      De generella kraven vid utredning av försörjningsstöd är att handläggningen ska ske
      på ett korrekt, rättssäkert och med ett förhållningssätt som ger likvärdig bedömning.
      Vid prövning av rätt till försörjningsstöd ska frågeställningarna utredas enligt
      följande: Är förutsättningarna för biståndet uppfyllda? Kan behovet tillgodoses på
      annat sätt? Vilket bistånd ska beviljas? För att nå fram till rätt beslut ska
      handläggningen präglas av tydlighet, noggranna kontroller och korrekt registrering i
      datasystemet.
      Reglerna i socialtjänstlagen innebär att var och en i första hand är skyldig att själv
      försöka tillgodose sitt behov och att det ekonomiska biståndet i första hand ska vara
                                                                 Dnr 6514-2009     Sid 3 (15)
                                                                      6515-2009
                                                                      6516-2009


en tillfällig hjälp. Genom försörjningsstödet ska den sökande tillförsäkras en skälig
levnadsnivå. Vad som är skäliga kostnader när det gäller de dagliga levnads-
omkostnaderna inom ramen för riksnorm finns angivet i lagen. Vad som anses som
skälig levnadsnivå utöver riksnormen anges också i lagen och i riktlinjer beslutade
av kommunfullmäktige Stockholms stad 2007-10-01.
Normalt kritiseras kommunernas socialtjänst för att alltför sällan göra hembesök.
Stadsdelsförvaltningen har försökt att förbättra detta. Om det inte är fråga om endast
tillfällig hjälp så ingår det i kommunens utredningsskyldighet att försäkra sig om att
klienten har en skälig levnadsnivå även när det gäller boendet. Utan hembesök är det
svårt att bedöma om det finns behov knutet till själva boendet t.ex. bidrag till möbler
och hemutrustning, handikappanpassning av bostaden, hemtjänst eller t.o.m. hjälp
till en bättre bostad.
Kommunen har även skyldighet att bedriva viss uppsökande verksamhet enligt 3
kap. 1 § SoL:
     Till socialnämndens uppgifter hör att
     – göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen
     –––
     – genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för
     goda levnadsförhållanden.
Det kan även finnas behov av att med ett hembesök kontrollera att en person
verkligen bor/vistas i kommunen i enlighet med 2 kap. 2 § SoL.
     Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det
     stöd och den hjälp som de behöver.
Kommunen kan också behöva kontrollera hyresavtalets riktighet, särskilt vid
andrahandsförhyrningar. Det kan även finnas behov av att kontrollera att bostaden
inte har fler boende än vad som uppgivits vid ansökan om försörjningsstöd.
Enligt Stockholms stads riktlinjer för handläggning av försörjningsstöd, antagna av
fullmäktige 2007-10-01, ska hembesök göras i alla de ovannämnda situationerna.
Stadsdelsförvaltningen gör hembesök får att få en helhetsbedömning. Hembesök
görs sannolikt av alla kommuner då det är en självklar del av utredningsarbetet inom
socialtjänsten. Dessutom kan en del felaktiga utbetalningar förhindras då det tyvärr
inte är så ovanligt att felaktiga boendeförhållanden, oredovisad hushållsgemenskap
och skenseparationer har uppgivits.
Då socialtjänstlagen förutsätter individuell behovsbedömning är det nästan
ofrånkomligt att kontakten med socialtjänsten ibland kan upplevas som påträngande
och besvärande. Det för dock alldeles för långt att jämställa socialtjänstens
hembesök med den typ av husrannsakan som t.ex. polisen gör med stöd av
polislagen. Den avgörande skillnaden är naturligtvis att allt som har att göra med
kommunalt bistånd enligt socialtjänstlagen är frivilligt. Det är frivilligt att ansöka
om bistånd och att ta emot bistånd. Utredning och bedömning av en ansökan om
bistånd görs i samråd med den enskilde som när som helst kan säga nej tack.
Det finns extrema situationer då kommunens socialtjänst måste gå in med tvång i en
bostad. Det görs i så fall i samverkan med polisen och kan t.ex. handla om misstänkt
barnmisshandel eller vanvård, misstanke om att någon ligger svårt sjuk eller avliden
i sin bostad och liknande extrema situationer. Vid en vanlig ansökan om
försörjningsstöd finns dock inga tvångsinslag, vare sig när det gäller hembesök eller
något annat. Däremot är kommunen beroende av att från den sökande få den
information och de uppgifter som behövs för att kunna utreda och bedöma om det
finns behov av bistånd.

Hur hembesök genomförs
Ett normalt hembesök görs alltid efter överenskommelse med den enskilde klienten.
Många uppskattar hembesök då man får en närmare kontakt med handläggaren som
                                                                          Dnr 6514-2009        Sid 4 (15)
                                                                               6515-2009
                                                                               6516-2009


     i och med hembesöket också ägnar mer tid och intresse åt den enskilde klientens
     förhållanden. Hembesöket kan även leda till bistånd som är knutet till själva boendet
     t.ex. bidrag till möbler och hemutrustning, handikappanpassning av bostaden,
     hemtjänst eller t.o.m. hjälp till en bättre bostad.
     Hembesök görs normalt alltid av två handläggare som legitimerar sig vid behov.
     Hembesöken sker normalt under s.k. kontorstid måndag–fredag 8:00–16:30. Man
     kommer överens om besöket via brev eller telefon. Om en person absolut inte vill ha
     hembesök görs inte detta.
     Handläggarna är observanta på att inte röja några sekretessbelagda uppgifter om
     andra än de direkt berörda vistas i bostaden, då avbokas hembesöket. Syftet med
     besöket ska vara klarlagt så att de berörda vet varför hembesöket görs.
     Hembesök är i många fall en viktig och nödvändig del av en social utredning, vare
     sig det gäller försörjningsstöd eller någon annan form av bistånd. Förvaltningen
     vinnlägger sig om ett förhållningssätt som säkerställer ett korrekt och rättssäkert
     beslut samt ett professionellt bemötande.

     Hur rätt till försörjningsstöd påverkas om man inte medger hembesök
     Kommunens utredningsskyldighet enligt 11 kap. 1 § SoL kan innehålla många
     olika delar som fordrar den enskildes medverkan. De mest grundläggande är att den
     enskilde måste kunna styrka identitet, familjeförhållanden samt att man bor/vistas i
     kommunen. Vid oklarheter kan det krävas ett hembesök för att styrka något eller
     några av dessa grundläggande uppgifter. Vägrar man i en sådan situation att godta
     ett hembesök kan fortsatt utredning omöjliggöras, vilket naturligtvis också kan
     påverka möjligheten att få försörjningsstöd från kommunen.
     Man kan inte kategoriskt säga hur en eventuell hembesöksvägran påverkar rätt till
     försörjningsstöd, det kan skilja avsevärt från fall till fall. Samma sak gäller om den
     enskilde vägrar medverka med uppgifter om arbete, inkomster, förmögenhet osv.
     Vidare är det naturligtvis inte möjligt att på ett bra sätt utreda behovet av
     ekonomiskt bistånd till möbler, hemutrustning, barnutrustning, kläder m.m. om inte
     hembesök medges.
     En vägran från en sökande att medverka med nödvändig information och
     nödvändiga uppgifter kan leda till ett avslag på ansökan eftersom behov av bistånd i
     enlighet med 4 kap. 1 § SoL inte kan utredas.

2.3 Yttrandena från Kungsholmens och Norrmalms stadsdelsnämnder

     Rättsliga förutsättningar för att göra hembesök inom ramen för utredning om rätten till
     försörjningsstöd
     Socialstyrelsen anför i sin publikation ”Handläggning och dokumentation inom
     socialtjänsten” bl.a. att handläggaren för att kunna bedöma den enskildes behov och
     göra en korrekt helhetsbedömning i ett ärende kan behöva samla in uppgifter om den
     enskilde på många olika sätt. De vanligaste informationskällorna är samtal med i
     första hand den enskilde men även anhöriga och representanter för andra
     myndigheter kan bidra med viktig information. Vidare kan observationer vid
     hembesök eller i annan miljö där den enskilde vistas ge värdefull information.
     Hembesök är i många fall en naturlig del av utredningsarbetet inom socialtjänsten
     och kan ge viktig information om den enskildes behov. En grundläggande
     förutsättning för att göra hembesök som ett led i utredningen av ett ärende om
     bistånd är givetvis att den enskilde samtycker till besöket såvida det inte direkt
     framkommer att det finns misstanke om så allvarliga sociala missförhållanden att det
     kan bli fråga om att vidta tvångsåtgärder.
     Förvaltningen kan inte se att det finns något lagligt stöd för att inom ramen för
     utredning om rätten till försörjningsstöd, göra hembesök i de fall den enskilde inte
     lämnat sitt samtycke till detta.
                                                                     Dnr 6514-2009    Sid 5 (15)
                                                                          6515-2009
                                                                          6516-2009


Socialtjänsten kan däremot i vissa ärenden ha intresse av att få göra ett besök i en
biståndssökandes bostad för att kunna bilda sig en närmare uppfattning om vilka
hjälpbehov som föreligger och i vad mån den enskilde kan ha rätt till bistånd. Ett
hembesök i samband med utredning av rätten till försörjningsstöd kan t.ex. visa att
det finns behov knutna till själva boendet, t.ex. behov av bistånd till möbler eller
annan hemutrustning, hemtjänst eller hjälp till en bättre bostad.
Hembesök inom ramen för utredning om rätten till försörjningsstöd kan också vara
värdefullt för att t.ex. klargöra att bostaden inte har fler boende än vad som uppgivits
i ansökan. Den information ett hembesök ger kan således förhindra felaktiga
utbetalningar grundade på exempelvis oriktiga uppgifter från den sökande vad gäller
hushållsgemenskap.
I de fall den sökande har andrahandskontrakt eller är inneboende kan ett hembesök
ge viktig information och för utredningen nödvändiga uppgifter. I Stockholms stads
riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd anges att hembesök som
huvudregel ska göras om den sökande har ett andrahandskontrakt som inte är
godkänt av fastighetsägaren eller är inneboende. Avsikten är att i samband med
hembesöket kontrollera kontraktets/avtalets riktighet, antal boende i bostaden och att
den sökande kan anses vistas i kommunen.
Husrannsakan är en polisiär åtgärd och socialtjänsten kan under inga omständigheter
tillgripa den typen av åtgärder. Det finns dock extrema situationer då socialtjänsten
måste gå in med tvång i en bostad. Detta görs i så fall i samverkan med polisen och
kan endast tillgripas vid misstanke om barnmisshandel eller vanvård och vid
misstanke om att någon ligger svårt sjuk eller avliden i sin bostad.

Hur genomförs hembesök?
Östermalms stadsdelsnämnd har i sitt yttrande till JO bl.a. uppgivit att hembesök
normalt alltid görs efter överenskommelse med den enskilde och att många
uppskattar hembesök eftersom de får en närmare kontakt med handläggaren. Av
yttrandet framgår vidare att hembesök normalt alltid görs av två handläggare som
vid behov legitimerar sig. Hembesöken sker normalt under s.k. kontorstid måndag–
fredag 8.00–16.30. Överenskommelse om hembesök görs via brev eller telefon.
I yttrandet till JO anför Östermalms stadsdelsnämnd att handläggarna är observanta
på att inte röja några sekretessbelagda uppgifter om andra än de direkt berörda vistas
i bostaden och att syftet med besöket ska vara klarlagt så att de berörda vet varför
hembesöket görs. Vidare anförs att förvaltningen vinnlägger sig om ett professionellt
bemötande och ett förhållningssätt som säkerställer ett korrekt och rättssäkert beslut.
Det brev anmälaren refererar till har, enligt försörjningsstödsenheten, använts under
några månader hösten 2009. Likalydande brev skickades till ett sjuttiotal personer
som ansökt om ekonomiskt bistånd och där man från försörjningsstödsenhetens sida
ansåg att det fanns anledning att närmare utreda den sökandes boendesituation.
Kungsholmens [Norrmalms] stadsdelsförvaltning anser att brevet fått en olycklig
utformning. Det kan uppfattas som ett hot om avslag på ansökan eller sänkt
ekonomiskt bistånd i fall den enskilde inte medverkar till att ett hembesök kan göras.
Enligt uppgift från försörjningsstödsenheten används brevet inte längre och
hembesök görs endast hos de personer/familjer som lämnat sitt samtycke.

Hur påverkas rätten till försörjningsstöd om den enskilde eventuellt motsätter sig
hembesök?
Socialstyrelsen anför i sin publikation ”Ekonomiskt bistånd” bl.a. följande. För att
socialnämnden skall kunna avgöra om en enskild har rätt till ekonomiskt bistånd
behövs ett underlag för bedömning och beräkning. Om en enskild trots särskild
begäran inte förser nämnden med det underlag som behövs eller motsätter sig att
handläggaren tar nödvändiga kontakter, bör nämnden i regel kunna avslå ansökan.
Konsekvenserna av en ofullständig utredning kan också bli att den enskilde inte får
den hjälp som han eller hon behöver.
                                                                        Dnr 6514-2009     Sid 6 (15)
                                                                            6515-2009
                                                                            6516-2009


     Som Östermalms stadsdelsnämnd anför i sitt yttrande till JO kan man inte
     kategoriskt svara på hur en ”eventuell hembesöksvägran påverkar rätt till
     försörjningsstöd”. Formuleringen kan ge intryck av att den sökande är skyldig att
     medverka till att hembesök kan göras. Kungsholmens stadsdelsförvaltning vill
     framhålla att hembesök endast kan göras under förutsättning att den enskilde
     samtycker till detta. Utredning om ekonomiskt bistånd bygger helt på frivillighet
     men rätten till försörjningsstöd kan naturligtvis påverkas om den enskilde inte
     medverkar till att lämna de uppgifter som behövs för att utreda behovet av bistånd.
     Förvaltningen vill avslutningsvis framhålla att samarbetet med Norrmalms och
     Östermalms stadsdelsförvaltningar när det gäller försörjningsstöd fungerar bra. De
     tre förvaltningarna kommer att följa upp de arbetssätt och metoder i övrigt som
     tillämpas vid den gemensamma försörjningsstödsenheten i syfte att utveckla och på
     olika sätt höja kvaliteten i verksamheten.

2.4 Socialstyrelsens yttrande

## Socialstyrelsens yttrande

Hur omfattande en utredning om ekonomiskt bistånd ska göras beror på
     omständigheterna i det enskilda fallet. Det är endast sådana uppgifter som är
     relevanta för biståndsbedömningen i det enskilda fallet som behöver inhämtas.
     Socialnämnden kan i vissa ärenden ha ett befogat intresse av att göra ett hembesök
     för att bedöma förutsättningarna för ekonomiskt bistånd. Då en socialnämnd – som i
     det aktuella ärendet – generellt begär att få göra hembesök hos personer med
     ekonomiskt bistånd synes utgångspunkten dock inte längre vara en individuell
     bedömning av vilka utredningsinsatser som behövs i varje enskilt ärende. Brevet
     från socialnämnden i det aktuella ärendet är vidare formulerat på ett sådant sätt att
     det riskerar att uppfattas som ett hot om indraget ekonomiskt bistånd om den
     enskilde inte låter nämnden göra ett hembesök. Det kan inte anses vara förenligt
     med kraven på respekt för individens självbestämmande och integritet enligt 1 kap.
     1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL.

## Bakgrund

I en anonym anmälan till JO har AA klagat på en skrivelse som har gått ut från
     Östermalms stadsdelsförvaltning, i vilken det bl.a. anfördes att stadsdelen som ett
     led i sin utredningsskyldighet skulle genomföra hembesök hos alla klienter som
     uppbär ekonomiskt bistånd. Vidare anfördes att om den enskilde inte medverkade
     till att hembesök kunde genomföras så kunde detta påverka den enskildes rätt till
     fortsatt ekonomiskt bistånd.

     Gällande rätt

     Lagtext m.m.
     Enligt 1 kap.1 § tredje stycket SoL ska socialtjänstens verksamhet bygga på respekt
     för människornas självbestämmanderätt och integritet.
     Av 2 kap. 2 § SoL framgår att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som
     vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär
     ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.
     Enligt 3 kap. 3 § första stycket SoL första stycket ska insatser inom socialtjänsten
     vara av god kvalitet.
      Enligt 3 kap. 5 § första stycket SoL ska socialnämndens insatser för den enskilde
     utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i
     samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.
     Enligt 4 kap. 1 § SoL har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få
     dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd för sin försörjning (försörjningsstöd)
     och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en
                                                                 Dnr 6514-2009      Sid 7 (15)
                                                                     6515-2009
                                                                     6516-2009


skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes
möjligheter att leva ett självständigt liv.
Enligt 11 kap. 1 § SoL ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad
som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och
som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid
utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande ska tillvaratas på ett
betryggande sätt.
Enligt 7 § förvaltningslagen (1986:223), FL, ska varje ärende där någon enskild är
part handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att rättssäkerheten
eftersätts.
Av 2 kap. 6 § regeringsformen, RF, följer att varje medborgare gentemot det
allmänna är skyddad mot husrannsakan och liknande intrång.
Enligt artikel 8 i den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen)
har var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin
korrespondens. Offentlig myndighet får inte inskränka åtnjutande av denna rättighet
annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med
hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd
eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral
eller för andra personers fri- och rättigheter.

Förarbeten
I prop. 1979/80:1 Om socialtjänsten uttalas beträffande utredning bl.a. följande.
     Socialutredningen konstaterar inledningsvis att det för den enskildes
     rättssäkerhet är viktigt att myndigheterna grundar sina avgöranden på en
     tillförlitlig utredning. När regler om utredning utformas, måste man väga det
     intrång i den personliga integriteten som långt gående befogenheter för
     myndigheten medför mot de intressen som myndigheten skall tillgodose genom
     sitt beslut. Ju mer ingripande de beslut är som nämnden får fatta, desto
     angelägnare framstår kravet på ett tillförlitligt beslutsunderlag. Förändras de
     sociala insatsernas karaktär så att de endast omfattar stöd- och hjälpåtgärder i
     samförstånd med den enskilde, finns det enligt socialutredningen inte längre
     behov av särskilda tvångsmedel för att säkerställa beslutsunderlaget. […]
     Socialutredningen framhåller bl.a. att en utredning skall begränsas till att avse
     omständigheter som har betydelse för bedömningen av sökandens behov av
     stöd eller hjälp. Ofta räcker det med ett samtal med sökanden. Ibland kan
     nämnden behöva vända sig till en annan myndighet, t.ex. för att få reda på
     vilka åtgärder myndigheten har vidtagit. Nämnden kan också behöva samordna
     sina hjälpinsatser med en annan myndighet. Samråd med en annan myndighet
     bör som regel inte ske utan klientens samtycke. Behöver nämnden under
     utredningen kontakta arbetsgivare eller annan enskild person förutsätter det att
     det görs i samförstånd med klienten. Motsätter sig klienten att hans uppgifter
     kontrolleras, får enligt utredningen denna omständighet bedömas tillsammans
     med andra när ärendet avgörs. Det nu sagda gäller när den enskilde själv har
     sökt hjälp (prop. 1979/80:1 s. 398 f.).

JO 2009/10 s. 249
JO har uttalat i ett beslut av den 15 december 2008 (JO 2009/10 s. 249) att
socialtjänsten i vissa ärenden kan ha ett befogat intresse för att göra besök i en
biståndssökandes bostad för att kunna bilda sig en uppfattning om vilka
biståndsbehov som föreligger. Ett hembesök får inte genomföras så att det kränker
den enskildes skydd enligt bestämmelserna i 2 kap. 6 § regeringsformen och artikel
8 i Europakonventionen. En grundläggande förutsättning för att socialnämnden ska
få göra ett hembesök är att den enskilde samtycker till besöket.
                                                                    Dnr 6514-2009     Sid 8 (15)
                                                                        6515-2009
                                                                        6516-2009


Socialstyrelsens bedömning
Enligt 4 kap. 1 § SoL har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få
dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd för sin försörjning och för sin
livsföring i övrigt. Ett beslut om ekonomiskt bistånd bygger således på en
individuell biståndsbedömning. Utredningar som rör ekonomiskt bistånd görs med
stöd av 11 kap. 1 § SoL. Varje ärende ska enligt 7 § FL handläggas så enkelt, snabbt
och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Utredningen ska ges den
omfattningen att den kan leda till ett sakligt korrekt beslut (prop. 1979/80:1 s. 562).
En utredning ska begränsas till att avse omständigheter som har betydelse för
bedömningen av sökandens behov av stöd eller hjälp (a.prop. s. 398).
Grunden för en utredning om ekonomiskt bistånd är att ta reda på orsakerna till att
den enskilde inte kan försörja sig själv eller behöver bistånd för sin livsföring i
övrigt. Utredningen syftar till att klarlägga vilka behov som finns och vilka
möjligheter och resurser den enskilde har att själv tillgodose sina eller familjens
behov. Socialnämnden måste skaffa sig en helhetsbild av försörjningshinder,
resurser och behov. En utredning om ekonomiskt bistånd efter ansökan av en enskild
är frivillig för den enskilde. Utredningen kan inte genomföras om den
biståndssökande motsätter sig det. En naturlig följd av detta är att den enskilde ges
ett reellt inflytande i utredningsprocessen och att utredningsarbetet görs tillsammans
med honom eller henne. I Socialstyrelsens handbok om ekonomiskt bistånd anges att
konsekvenserna av en ofullständig utredning kan bli att den enskilde inte får den
hjälp som han eller hon behöver. Handläggaren eller beslutsfattaren är den som
avgör om underlaget är tillräckligt för att ligga till grund för ett beslut. Det är endast
sådana uppgifter som är relevanta för biståndsbedömningen som ska inhämtas
(Ekonomiskt bistånd, Stöd till rättstillämpning och handläggningen i den
kommunala socialtjänsten, Socialstyrelsen 2003, s. 144). Av Socialstyrelsens
allmänna råd (SOSFS 2003:14) om ekonomiskt bistånd framgår att om en enskild
trots särskild begäran inte förser nämnden med det underlag som behövs eller
motsätter sig att handläggaren tar nödvändiga kontakter, bör nämnden i regel kunna
avslå ansökan.
Socialnämnden kan i vissa ärenden ha ett befogat intresse av att göra ett hembesök
för att bedöma förutsättningarna för ekonomiskt bistånd. Det kan t.ex. gälla frågan
om en person bor på uppgiven adress eller om personen är sammanboende eller inte.
Enligt 2 kap. 6 § RF är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot
husrannsakan och liknande intrång. Med husrannsakan förstås varje av myndighet
företagen undersökning av hus, rum eller slutet förvaringsställe oavsett syftet med
undersökningen (prop. 1975/76:209 s. 147). En begränsning av det skyddet får enligt
2 kap. 12 § RF ske endast genom lag och endast för att tillgodose ett ändamål som är
godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Enligt artikel 8 i Europakonventionen har var
och en rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.
Denna rättighet får inte inskränkas av det allmänna annat än med stöd av lag och om
det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till vissa närmare angivna
ändamål. En grundläggande förutsättning för att socialnämnden ska få göra ett
hembesök som ett led i utredningen av ett ärende om bistånd är således att den
enskilde samtycker till besöket (jfr JO 2009/10 s. 249).
Socialstyrelsen ser inget hinder för att socialtjänsten erbjuder alla biståndssökande
hembesök. Ett hembesök kan ge värdefull information till socialtjänstens utredning.
Det kan även vara en åtgärd som den biståndssökande uppskattar.
Då en socialnämnd – som i det aktuella ärendet – generellt begär att få göra
hembesök hos personer med ekonomiskt bistånd synes utgångspunkten dock inte
längre vara en individuell bedömning av vilka utredningsinsatser som behövs i varje
enskilt ärende. Brevet från socialnämnden i det aktuella ärendet är vidare formulerat
på ett sådant sätt att det riskerar att uppfattas som ett hot om indraget ekonomiskt
bistånd om den enskilde inte låter nämnden göra ett hembesök, vilket inte kan anses
vara förenligt med kraven på respekt för individens självbestämmande och integritet
enligt 1 kap. 1 § SoL.
                                                                        Dnr 6514-2009      Sid 9 (15)
                                                                             6515-2009
                                                                             6516-2009


2.5 SKL:s synpunkter

## Rättslig reglering

Rätten till försörjningsstöd
     Enligt 4 kap. 1 § SoL har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem
     tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd för sin försörjning (försörjningsstöd) och
     för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig
     levnadsnivå.
     Enligt 4 kap. 3 § SoL lämnas försörjningsstöd för skäliga kostnader för
     1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien
        samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift,
     2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening
        och arbetslöshetskassa.
     Skäliga kostnader enligt 1 beräknas enligt en för hela riket gällande norm
     (riksnorm). Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock
     beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall
     beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Vad som
     ska anses som skäliga kostnader enligt 2 måste avgöras efter en individuell
     bedömning av vad som är skäligt för just den personen eller det hushållet.
     Vid bedömning av rätten till försörjningsstöd ska socialtjänsten inte bara ta hänsyn
     till den enskildes egna inkomster och tillgångar. I vissa fall kan även andra personers
     inkomster och tillgångar påverka rätten till bistånd och beloppets storlek (se bl.a. RÅ
     85 2:1 och RÅ 1995 ref. 48).
     Socialstyrelsen rekommenderar att bl.a. makars inkomster bör räknas som
     gemensamma vid prövningen av rätten till ekonomiskt bistånd. I regel bör detta
     enligt Socialstyrelsen även gälla för dem som lever i sådana samboförhållanden som
     avses i lagen om sambors gemensamma hem och lagen om homosexuella sambor.
     För sambor bör socialnämnden räkna med båda parters sammanlagda inkomster och
     tillgångar från sammanflyttningsdagen (SOSFS 2003:5, ändrad genom SOSFS
     2009:23).
     Även i andra fall kan hushållsgemenskap påverka rätten till försörjningsstöd.
     Socialstyrelsen har uttalat att hushållsgemenskap mellan t.ex. syskon eller vänner
     kan påverka försörjningsstödets nivå eftersom en person som ingår i en
     hushållsgemenskap med en eller flera personer har lägre kostnader än om han eller
     hon skulle leva ensam (Ekonomiskt bistånd – Stöd för rättstillämpning och
     handläggning, Socialstyrelsen 2003, s. 102).
     Rätten till försörjningsstöd kan också påverkas av huruvida den enskilde kan anses
     vara bosatt i kommunen. Enligt 2 kap. 1 § SoL svarar varje kommun för
     socialtjänsten inom sitt område. Enligt 2 kap. 2 § SoL har kommunen det yttersta
     ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de
     behöver. Socialstyrelsen har, i fråga om ekonomiskt bistånd, uttalat att
     vistelsekommunens ansvar då en person endast tillfälligt vistas i en kommun i
     princip torde vara begränsat till bistånd till en hemresa om behovet kan tillgodoses
     genom att vederbörande reser hem (Ekonomiskt bistånd – Stöd för rättstillämpning
     och handläggning, Socialstyrelsen 2003, s. 122).

## Utredningen

Enligt 11 kap. 1 § SoL ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad
     som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och
     som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.
     Begreppet utredning omfattar all den verksamhet som syftar till att göra det möjligt
     för socialnämnden att fatta beslut i ett ärende hos nämnden. Utredningen ska ges den
     omfattningen att den kan leda till ett sakligt korrekt beslut.
                                                                  Dnr 6514-2009        Sid 10 (15)
                                                                      6515-2009
                                                                      6516-2009


Av 7 § förvaltningslagen (1986:223), FL, följer att varje ärende där någon enskild är
part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att rättssäkerheten
eftersätts. Vidare ska myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta
upplysningar och yttranden från andra myndigheter om sådant behövs. Även på
andra sätt ska myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra.
En grundläggande utgångspunkt för verksamhet inom ramen för socialtjänsten är
rätten för den enskilde att bestämma över sin situation. I 1 kap. 1 § tredje stycket
SoL slås fast att verksamheten ska bygga på respekten för människors
självbestämmanderätt och integritet. Av 3 kap. 5 § SoL framgår vidare att
socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomformas
tillsammans med honom eller henne. Bestämmelsen markerar att insatser inte får
vidtas ”över huvudet” på den enskilde.
Det finns inget utrymme att, för handläggningen av ett ärende om försörjningsstöd,
vidta utredningsåtgärder utan den enskildes samtycke. Vid bedrivande av en
utredning måste alltid vägas det integritetsintrång som en viss utredningsåtgärd kan
innebära för den enskilde mot vikten av att viss information tillförs utredningen. En
utredning ska vidare alltid begränsas till att endast avse de omständigheter som har
betydelse för bedömningen av sökandens behov av stöd eller hjälp.
Vad gäller socialnämndens inhämtande av uppgifter under en utredning har
Socialstyrelsen (Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten,
Socialstyrelsen 2010, s. 105) uttalat bl.a. följande av intresse.
      För att kunna bedöma den enskildes behov och göra en korrekt
      helhetsbedömning i ett ärende kan handläggaren behöva samla in uppgifter om
      den enskilde på många olika sätt. Hur omfattande informationsinsamlingen
      behöver bli styrs av ärendets komplexitet. De vanligaste informationskällorna
      är personliga samtal med i första hand den enskilde men även anhöriga och
      representanter för andra myndigheter (t.ex. skola, hälso- och sjukvård och
      arbetsmarknadsmyndigheter) kan bidra med viktig information. Vidare kan
      observationer vid hembesök eller i annan miljö där den enskilde vistas, t.ex. i
      ett korttidsboende, ge värdefull information liksom utdrag ur register och
      genomgång av handlingar i akten.
Enligt 11 kap. 5 § SoL ska handläggning av ärenden som rör enskilda samt
genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling dokumenteras.
Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska
omständigheter av betydelse. Med handläggning av ärenden avses alla åtgärder från
det att ett ärende anhängiggörs till dess att det avslutas genom ett beslut.

Grundläggande fri- och rättigheter
I ett beslut från 2008 (JO 2009/10 s. 249) konstaterar JO att socialnämnden i vissa
ärenden kan ha ett befogat intresse av att få göra ett besök i den biståndssökandes
bostad för att kunna bilda sig en uppfattning om vilka hjälpbehov som föreligger och
i vad mån den enskilde har rätt till bistånd från socialnämnden. JO framhåller att en
grundläggande förutsättning för att socialnämnden ska få göra ett hembesök som ett
led i utredningen av ett ärende om bistånd är att den enskilde samtycker till besöket.
I beslutet erinrar JO även om bestämmelserna i 2 kap. 6 § regeringsformen (RF) och
artikel 8 i den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen, (se
vidare nedan). JO understryker att ett besök i den enskildes hem måste genomföras
på ett sådant sätt, att det inte kränker den enskildes skydd enligt regeringsformen
och Europakonventionen.
Enligt 2 kap. 6 § RF är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot bl.a.
husrannsakan och liknande intrång. Med husrannsakan ska härvid förstås varje av
myndighet företagen undersökning av hus, rum eller slutet förvaringsställe oavsett
syftet med undersökningen (prop. 1975/76:209 s. 147). Av 2 kap. 12 § RF
framgår att skyddet mot husrannsakan får begränsas endast genom lag och endast för
att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle.
                                                                                Dnr 6514-2009    Sid 11 (15)
                                                                                     6515-2009
                                                                                     6516-2009


      Enligt artikel 8 i Europakonventionen har var och en rätt till respekt för bl.a. sitt
      privat- och familjeliv samt sitt hem. En myndighet får enligt nämnda artikel inte
      inskränka åtnjutandet av denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett
      demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till vissa i artikeln särskilt angivna
      ändamål.
      Någon bestämmelse i lag som begränsar de ovan nämnda fri- och rättigheterna finns
      inte såvitt gäller utredningsåtgärder i samband med handläggning av ett ärende om
      försörjningsstöd.

      SKL:s bedömning

      Möjligheten att göra hembesök inom ramen för utredning om rätt till försörjningsstöd
      Inledningsvis ska framhållas att ett hembesök ofta kan vara ett positivt led i
      kontakten mellan klient och handläggare och bidra till en mer förtroendefull relation.
      Ett möte i det egna hemmet kan för vissa också upplevas som mindre laddat än ett
      besök i myndighetens lokaler. Hembesök kan också fylla en viktig funktion genom
      att kasta ljus över behov som tidigare inte uppmärksammats. Ett erbjudande om
      hembesök som ett led i handläggningen av en ansökan om försörjningsstöd måste
      därför ses som något i grunden positivt.
      Så som JO konstaterat i ovan nämnda beslut från 2008 finns i vissa ärenden ett
      berättigat intresse för socialnämnden att som ett led i en utredning besöka den
      enskildes hem. Ett hembesök kan således vara en utredningsåtgärd som är
      nödvändig för att socialnämnden ska kunna fatta ett sakligt korrekt beslut om den
      enskildes rätt till försörjningsstöd. Detta kan t.ex. vara fallet när det inte på annat sätt
      kunnat fastställas om den enskilde lever i hushållsgemenskap med någon annan eller
      när det råder osäkerhet om den enskilde faktiskt är bosatt i kommunen.
      Som framgått av redogörelsen för den rättsliga regleringen kan dock ett hembesök,
      även om besöket är oundgängligen nödvändigt för att fastställa rätten till det sökta
      försörjningsstödet, endast genomföras om den enskilde samtycker till detta. Det är
      naturligtvis av största vikt att det inte råder några som helst oklarheter för den
      enskilde om detta förhållande. En annan sak är att nämnden på ett sakligt sätt bör
      informera den enskilde om de eventuella konsekvenserna av att en tillfredsställande
      utredning om hans eller hennes boendeförhållanden inte kunnat genomföras.
      Huruvida det finns fog för ett hembesök är en fråga som måste avgöras från fall till
      fall.
      Om ett besök i den enskildes hem genomförs måste det självfallet ske på ett sätt som
      inte kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter. Det är härvid av stor
      vikt att syftet med besöket, den enskildes samtycke till åtgärderna samt
      omständigheter av betydelse vid besöket dokumenteras på ett fullgott sätt. Det är
      vidare viktigt att besöket inte genomförs på ett sådant sätt att sekretesskyddade
      uppgifter röjs.

      Konsekvenser av att den enskilde inte samtycker till hembesök
      I Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2003:5, ändrad
      genom SOSFS 2009:23) uttalas under rubriken Bedömnings- och
      beräkningsunderlag att socialnämnden i regel bör kunna avslå en ansökan om den
      enskilde, trots särskild begäran, inte förser nämnden med det underlag som behövs
      eller motsätter sig att handläggaren tar nödvändiga kontakter.
      Även om en utredningsåtgärd vid handläggning av en ansökan om försörjningsstöd
      inte kan vidtas utan den enskildes samtycke, kan rätten till insatsen således påverkas
      av att den enskilde inte medverkar till att nämnden får tillgång till sådan information
      som behövs för att bedöma behovet av insatsen. Vilka konsekvenser avsaknaden av
      information i form av ett hembesök ska få måste avgöras vid den samlade
      bedömningen av utredningsmaterialet i det enskilda ärendet.
I ett beslut den 15 december 2010 anförde stf JO Ragnemalm följande.
                                                                    Dnr 6514-2009    Sid 12 (15)
                                                                        6515-2009
                                                                        6516-2009


3 Bedömning
Villkoren för försörjningsstöd
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på
annat sätt har enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, rätt till bistånd av
socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.
Försörjningsstöd lämnas enligt 4 kap. 3 § SoL för skäliga kostnader för bl.a.
livsmedel, kläder och boende.

Försörjningsstödet har karaktär av ett yttersta skyddsnät för den som inte själv kan
tillgodose sina behov. I uttrycket ”inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem
tillgodosedda på annat sätt” ligger bl.a. att den enskilde måste utnyttja alla de
möjligheter som normalt står honom eller henne till buds. Den som kan arbeta är
således skyldig att söka arbete. Den enskilde har också en skyldighet att delta i
verksamheter som anordnas för arbetslösa, kompetenshöjande verksamhet etc.
liksom att söka andra former av bidrag som finns, såsom bostadsbidrag,
studiebidrag, a-kasseersättning. Den som har ekonomiska tillgångar måste först
använda sig av dem innan försörjningsstöd kan komma i fråga. Det är dock viktigt
att betona att det alltid måste göras en individuell bedömning vid prövning av
rätt till bistånd (se bl.a. prop. 2000/01:80 s. 93 f.).

Allmänt om utredningen
Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan
eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda
någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 § SoL). När det gäller att utreda om
socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd, en s.k.
barnavårdsutredning, finns det i 11 kap. 2 § SoL en särskild bestämmelse om hur
en sådan utredning ska bedrivas. Enligt bestämmelsen får nämnden, för
bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de
kontakter som behövs. Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts
för skada eller olägenhet.

Någon motsvarande bestämmelse finns inte när det gäller en utredning om rätten
till försörjningsstöd. Detta innebär inte att socialnämnden helt fritt kan bestämma
hur utredningen ska bedrivas i ett sådant ärende. Härvid kan jag erinra om bl.a. den
s.k. portalparagrafen i 1 kap. 1 § SoL, enligt vars tredje stycke socialtjänstens
verksamhet ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och
integritet.

En person som söker försörjningsstöd bör inte beviljas den sökta hjälpen enbart
därför att han eller hon ansökt om bistånd och på ett ytligt plan kan sägas befinna
sig i en sådan situation som bestämmelsen om rätt till bistånd tar sikte på. Endast
om de faktiska förhållandena i det enskilda ärendet konstateras vara sådana, att de
uppfyller kriterierna i 4 kap. 1 och 3 §§ SoL, kan ett gynnande beslut meddelas (jfr
SOU 2010:29 s. 416).
                                                                     Dnr 6514-2009     Sid 13 (15)
                                                                         6515-2009
                                                                         6516-2009


En utredning i ett ärende om rätt till försörjningsstöd ska syfta till att bl.a. klarlägga
vilka behov som den enskilde har och om han eller hon kan få behovet tillgodosett
på annat sätt än genom bistånd från socialnämnden. Socialnämndens utredning i
ärendet ska ges den omfattningen att den kan leda till ett sakligt och korrekt beslut.
Om den enskilde själv söker bistånd, bör uppgifter till grund för beslutet främst
inhämtas från honom eller henne själv. Uppgifter från utomstående, en enskild eller
en myndighet, bör primärt inte inhämtas om inte sökanden själv har gått med på det
(prop. 1979/80:1 Del A s. 400 och s. 562).

När det gäller en utredning om rätten till försörjningsstöd anför Socialstyrelsen i
sin publikation Ekonomiskt bistånd (2003) bl.a. följande (s.144).

      En utredning om ekonomiskt bistånd är frivillig och sker helt på den enskildes eget
      initiativ. Utredningen kan inte genomföras om den biståndssökande motsätter sig
      det. En naturlig följd av detta är att den enskilde ges ett reellt inflytande i
      utredningsprocessen och att utredningsarbetet görs tillsammans med honom eller
      henne. Detta innebär t.ex. att den enskilde själv bestämmer vilka kontakter som ska
      tas med andra instanser.
Socialnämnden har, liksom andra myndigheter inom sina verksamhetsområden, det
övergripande ansvaret för att utredningen i ett ärende blir så fullständig att ett
materiellt riktigt beslut kan fattas. Denna s.k. officialprincip innebär att
myndigheten ska leda utredningen och se till att erforderligt material kommer in,
däremot inte att myndigheten själv måste ombesörja utredningen. När en enskild
ansöker om en förmån, ankommer det helt naturligt i främsta rummet på honom
eller henne själv att styrka sitt anspråk, men vid behov bör myndigheten ge den
enskilde anvisningar om hur detta bör ske (Strömberg, Allmän förvaltningsrätt, 23
uppl. 2006, s. 101). Särskilt i ärenden rörande sociala förmåner – där sökanden ofta
befinner sig i ett utsatt läge och kan ha svårt att tillvarata sina intressen – är det
angeläget att myndigheten aktivt ger vägledning om vad som krävs för ett bifall till
ansökningen (se Ragnemalm, Förvaltningsprocessrättens grunder, 8 uppl. 2006,
s. 78 ff; jfr s. 107 f.).

Särskilt om hembesök
Socialnämnden – dess förvaltning och tjänstemän – kan i vissa ärenden ha ett
befogat intresse av att få göra ett besök i en biståndssökandes bostad för att kunna
bilda sig en uppfattning om vilka hjälpbehov som föreligger och i vad mån den
enskilde har rätt till bistånd från socialnämnden. Det kan t.ex. vara svårt för
beslutsfattaren att avgöra om den biståndssökande verkligen bor på en uppgiven
adress eller om han eller hon är sammanboende med annan. Den enskilde kan
också sakna möjlighet att förebringa egentlig bevisning, som stöder de uppgifter
han eller hon lämnat om sina förhållanden och stödbehov. Ett verksamt sätt att
bringa klarhet om de faktiska förhållandena kan uppenbarligen vara att tjänstemän
vid socialnämndens förvaltning gör iakttagelser i samband med ett hembesök.

Hembesök är emellertid ett utredningsmedel som inte får tillgripas utan vidare och
som måste hanteras med stor försiktighet. Det bör omedelbart slås fast, att det
aldrig kan bli fråga om att socialnämnden mot den enskildes vilja bereder sig
                                                                   Dnr 6514-2009    Sid 14 (15)
                                                                       6515-2009
                                                                       6516-2009


tillträde till dennes bostad. Ett sådant intrång kan nämligen strida mot
regeringsformens och Europakonventionens bestämmelser om grundläggande fri-
och rättigheter.

Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är varje medborgare skyddad mot bl.a.
husrannsakan och liknande intrång. Med husrannsakan förstås varje av myndighet
företagen undersökning av hus, rum eller slutet förvaringsställe oavsett syftet med
undersökningen (prop. 1975/76:209 s. 147). Bestämmelsen har genom 2010 års
grundlagsrevision tillförts ett andra stycke, som i sammanhanget också kan förtjäna
att uppmärksammas. Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en
gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga
integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning
av den enskildes personliga förhållanden.

Lag eller annan föreskrift får enligt 2 kap. 23 § regeringsformen inte meddelas i
strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I
förevarande sammanhang aktualiseras främst artikel 8 i konventionen, som
garanterar var och en respekt för bl.a. sitt hem.

De aktuella grundlagsfästa fri- och rättigheterna kan enligt 2 kap. 12 §
regeringsformen endast begränsas genom lag. En sådan begränsning får göras
endast för att tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle
och under förutsättning att vissa ytterligare villkor – bl.a. krav på proportionalitet
mellan rättighetsinskränkningen och det ändamål som föranlett den – är uppfyllda.
Artikel 8 i Europakonventionen innehåller liknande restriktioner.

Någon författningsbestämmelse som uttryckligen ger socialförvaltningen rätt att i
ett ärende om bistånd undersöka en enskild persons bostad finns inte. Om
socialförvaltningen vill göra ett besök i den enskildes hem inom ramen för ett
ärende om försörjningsstöd måste besöket således genomföras på ett sådant sätt
som inte omfattas av de nämnda bestämmelserna i regeringsformen och
Europakonventionen. Det betyder i klartext att besöket inte får vara påtvingat utan
måste äga rum med den enskildes samtycke. (Jag går här inte in på socialnämndens
eventuella befogenheter i rena nödsituationer.)

Det bör understrykas att frivilligheten måste vara reell. Grundlagsskyddet får inte
kringgås genom att myndigheten genom ett hotfullt uppträdande eller genom
antydningar om att den enskilde är tvungen att öppna sitt hem för ett besök förmår
vederbörande att hörsamma en sådan begäran. Gränsfall kan uppkomma, då
nämnden – vilket den bör göra – försöker förklara för sökanden vilka
konsekvenserna kan bli, om han eller hon inte vill medverka på det sätt som
nämnden anser önskvärt för att utredningen ska bli fullödig. Även om i ett visst fall
allt talar för att ansökningen kommer att avslås, om besöket inte kommer till stånd,
är det enligt min mening olämpligt – för att inte säga direkt felaktigt – att lämna ett
så kategoriskt förhandsbesked. Om nämnden ser brister i utredningen som
svårligen kan avhjälpas på annat sätt än genom ett hembesök anser jag däremot att
                                                                    Dnr 6514-2009    Sid 15 (15)
                                                                        6515-2009
                                                                        6516-2009


man i klartext bör kunna upplysa den enskilde om risken för att ansökningen kan
komma att avslås om hembesöket inte kan genomföras. Det ankommer sedan på
den enskilde att själv ta ställning till om han eller hon vill samtycka till ett
hembesök eller riskera ett avslag med hänsyn till bristerna i det befintliga
utredningsmaterialet.

Av det sagda följer att en vägran att tillåta hembesök inte slentrianmässigt får leda
till att en ansökan om försörjningsstöd avslås. Den enskildes rätt till bistånd ska
prövas förutsättningslöst på grundval av vad som har kommit fram i ärendet. Det
kan vid den slutliga prövningen visa sig att de uppgifter som den enskilde har
lämnat är tillräckliga för att bevilja bistånd eller att myndigheten trots allt lyckats
skaffa sig tillräcklig information på annat sätt. I ett sådant fall ska givetvis ansökan
bifallas även om förvaltningen inte har fått göra ett hembesök.

Socialnämnden får inte ha som rutin att hembesök ska göras hos alla som ansöker
om försörjningsstöd. En undersökning av den enskildes hem måste begränsas till
sådana fall när ett hembesök framstår som nödvändigt för att nämnden ska få ett
tillfredsställande underlag för prövningen av den enskildes ansökan om
försörjningsstöd.

Mot bakgrund av det nu anförda är jag starkt kritisk till att den för Östermalms,
Kungsholmens och Norrmalms stadsdelsförvaltningar gemensamma enheten för
försörjningsstöd angav att hembesök skulle göras hos alla som uppbar
försörjningsstöd och att bristande samarbetsvilja härvidlag kunde påverka rätten till
bistånd. Kravet på hembesök baserades således inte på en bedömning i det enskilda
fallet av nödvändigheten av ett hembesök för att utreda den enskildes rätt till
bistånd. Den generella rutinen om hembesök stod i uppenbar strid med de principer
om självbestämmande och integritet som gäller för hur socialtjänsten ska bedriva
sin verksamhet.

Såvitt jag förstår användes inte längre den aktuella informationsblanketten.
Hembesök synes göras endast i de fall där den enskilde har samtyckt till besöket.
Jag anser mig därför kunna lämna saken med de nu gjorda uttalandena.
