# Familjerättsnämnden för Solna, Sundbyberg och Ekerö kommuner får kritik för att en vårdnadsutredning inte kommunicerades med parterna innan den lämnades till domstolen

JO 2018-12-04 dnr 6539-2017

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                     Sid
                                                                          2018-12-04                6539-2017              1 (3)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Familjerättsnämnden för Solna, Sundbyberg och Ekerö kommuner får
                        kritik för att en vårdnadsutredning inte kommunicerades med
                        parterna innan den lämnades till domstolen


                          Beslutet i korthet: En vårdnads- och umgängesutredning enligt 6 kap. 19 § tredje
                          stycket föräldrabalken, som genomfördes inom ramen för ett mål om vårdnad och
                          umgänge med barn vid en domstol, lämnades på grund av tidsbrist in till domstolen
                          utan att parterna hade fått del av utredningen och getts möjlighet att lämna
                          synpunkter på den.
                          En vårdnads-, boende- och umgängesutredning utgör underlag för den
                          myndighetsutövning som domstolen utövar mot den enskilde i målet vid tingsrätten.
                          JO uttalar att den som är part i målet berörs så nära av utredningen att han eller hon
                          bör ha rätt att få ta del av den och ges tillfälle att lämna synpunkter på utredningen
                          innan den lämnas in till domstolen. JO betonar även att en sådan utredning är ett
                          viktigt underlag för domstolens beslut. Att en part ges tillfälle att kommentera
                          utredningen är därför av stor betydelse för den enskilde. Det är också viktigt för att
                          domstolen ska få ett tillförlitligt underlag för sitt beslut. En sådan utredning ska enligt
                          JO alltid kommuniceras med parterna innan den lämnas in till domstolen. Tidsbrist är
                          enligt JO inte ett godtagbart skäl för att låta bli att kommunicera en
                          vårdnadsutredning.
                          Nämnden får kritik för att parterna inte fick del av och tillfälle att lämna synpunkter på
                          utredningen innan den lämnades till domstolen.

## Bakgrund

I ett mål som gällde vårdnad om och umgänge med barn gav Solna tingsrätt
                        Familjerättsnämnden för Solna, Sundbyberg och Ekerö kommuner i uppdrag att
                        utse någon att verkställa en vårdnads- och umgängesutredning enligt 6 kap. 19 §
                        tredje stycket föräldrabalken (FB). Utredningen lämnades till tingsrätten i mars
                        2017. På grund av tidsbrist kommunicerades inte utredningen med parterna
                        innan den lämnades till rätten.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på att han inte hade fått ta del av utredningen
                        och möjlighet att lämna synpunkter på den innan utredningen lämnades till
                        domstolen.



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                       Dnr 6539-2017       Sid 2 (3)




Utredning
JO begärde att familjerättsnämnden skulle yttra sig över det som AA hade
anfört.

I ett remissvar anförde nämnden bl.a. följande:

      Familjerätten har en rutin för utredning vårdnad, boende och umgänge. I rutinen
      framkommer att när samtal med föräldrarna genomförts sammanställs lämnade
      uppgifter och skickas till föräldrarna för godkännande. Kommuniceringen bör få
      ta en vecka. Vidare står i rutinen att efter att utredningen sammanställts och
      slutförts skickas den till föräldrarna för kommunicering. Föräldrarna ska därefter
      ha minst 10 dagar att lämna skriftliga eller muntliga kommentarer till
      utredningen, kommentarer bifogas utredningen eller eventuellt ändras i
      utredningen när det är befogat innan den skickas till domstol.
      I berörda ärende framgår av journalanteckningar att:
      170216 skickas föräldrarnas uppgifter till föräldrarna för godkännande.
      170228 har föräldrarna läst och skriftligt kommenterat utskriften av deras
      respektive uppgifter. Handläggaren gör ändringar i utredningen rörande
      föräldrarnas egna delar.
      170313 Skickas utredningen i sin helhet till Solna tingsrätt samt kopior till
      föräldrarna.
      I samarbete med tingsrätten så händer det att handläggare begär förlängd
      utredningstid utifrån vilka omständigheter som råder i ärendet. Vår strävan är att
      alltid hålla de tidsfrister som tingsrätten ställer upp. På grund av utsatt
      huvudförhandling fanns inte möjlighet att begära utsträckt tid och på grund av
      detta så skickas utredningen i sin helhet till tingsrättens samtidigt som
      föräldrarna får ta del av den.
      Vår bedömning i det enskilda fallet är att den gemensamma familjerättsnämnden
      utifrån nämndens rutiner brustit i att kommunicera utredningen i sin helhet innan
      den skickas.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Av utredningen framgår att AA inte fick ta del av vårdnadsutredningen och
möjlighet att lämna synpunkter på den innan den lämnades till domstolen.

De grundläggande bestämmelserna om s.k. kommunikation finns i
förvaltningslagen. Skyldigheten för en myndighet att kommunicera uppgifter
har införts för att bidra till en rättssäker handläggning.

Bestämmelserna om kommunikation finns i 25 § förvaltningslagen (2017:900).
Vid tidpunkten för handläggningen i det nu aktuella ärendet gällde 1986 års
förvaltningslag (1986:223). Bestämmelsen om kommunikation fanns i 17 § i
den äldre lagen.

Enligt 1986 års förvaltningslag gällde att ett ärende som avsåg
myndighetsutövning mot en enskild inte fick avgöras utan att den som var
sökande, klagande eller annan part hade informerats om en uppgift som hade
tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och utan att han
eller hon hade fått tillfälle att yttra sig över den. Myndigheten fick dock avgöra
                                                                     Dnr 6539-2017       Sid 3 (3)




ärendet utan att så hade skett i vissa fall, bl.a. om uppgiften saknade betydelse
eller om åtgärderna av någon annan anledning var uppenbart obehövliga.

Enligt 25 § i den nya förvaltningslagen ska en myndighet, innan den fattar
beslut i ett ärende, informera den som är part om allt material av betydelse för
beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. I
bestämmelsen om kommunikation i nya FL har man bl.a. tagit bort
begränsningen till att det ska vara fråga om myndighetsutövning för att
bestämmelsen ska vara tillämplig.

I 11 kap. 8 § SoL finns en särskild bestämmelse som rör handläggningen av ett
ärende hos socialnämnden. Enligt första stycket i den bestämmelsen ska bl.a.
bestämmelsen i 25 § FL (17 § i 1986 års förvaltningslag) om en parts rätt att få
ta del av material gälla i ärenden hos socialnämnden som avser
myndighetsutövning. Av tredje stycket i den nämnda bestämmelsen följer även
att bl.a. reglerna om kommunikation ska tillämpas när socialnämnden lämnar ett
yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör
myndighetsutövning mot en enskild vid den andra myndigheten.

En vårdnadsutredning är inte myndighetsutövning hos socialnämnden.
Nämnden är därför inte skyldig att kommunicera den till följd av bestämmelsen
i 11 kap. 8 § första stycket SoL. En domstols handläggning av ett mål om
vårdnad rör emellertid myndighetsutövning. Strikt formellt är dock
vårdnadsutredningen inte ett sådant yttrande som avses i 11 kap. 8 § tredje
stycket SoL (jfr JO 1994/95 s. 363, dnr 609-1993). Bestämmelsen i tredje
stycket är därför inte tillämplig vid handläggningen av en vårdnadsutredning.
En sådan utredning utgör dock underlag för den myndighetsutövning som
domstolen utövar mot den enskilde i målet vid domstolen. Den som är part i
målet berörs så nära av utredningen att han eller hon bör ha rätt att få ta del av
den och ges tillfälle att yttra sig över utredningen innan den lämnas in till
domstolen. En vårdnadsutredning ska alltså alltid kommuniceras med parterna
(jfr JO:s beslut den 8 februari 2018 i ärende med dnr 356-2017).

Nämnden har medgett att den har brustit i sin kommuniceringsskyldighet. Jag
vill betona att en vårdnadsutredning är ett viktigt underlag för domstolens
beslut. Att en part ges tillfälle att kommentera utredningen är därför av stor
betydelse för den enskilde. Det är också viktigt för att domstolen ska få ett
tillförlitligt underlag för sitt beslut. Tidsbrist är inte ett godtagbart skäl för att
låta bli att kommunicera en vårdnadsutredning. Nämnden ska kritiseras för att
parterna inte fick del av och tillfälle att lämna synpunkter på utredningen innan
den lämnades till domstolen.

Det som AA i övrigt har anfört ger inte anledning för mig att vidta någon åtgärd
eller att göra något uttalande.

Ärendet avslutas.
