# Kritik mot Socialnämnden i Hörby kommun för att nämndens handläggare inom ramen för en utredning har besökt ett barns förskola för att observera barnet utan vårdnadshavarnas samtycke

JO 2016-06-15 dnr 6547-2014

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                    Sid
                                                                          2016-06-15              6547-2014             1 (6)
Justitieombudsmannen
Stefan Holgersson




                        Kritik mot Socialnämnden i Hörby kommun för att nämndens
                        handläggare inom ramen för en utredning har besökt ett barns
                        förskola för att observera barnet utan vårdnadshavarnas samtycke


                          Beslutet i korthet: Under en s.k. barnavårdsutredning enligt 11 kap. 1 §
                          socialtjänstlagen, SoL, besökte socialnämndens handläggare ett barn i barnets
                          förskola för att observera barnet. Socialnämndens handläggare genomförde vid ett
                          senare tillfälle även ett samtal med barnet i förskolan. Observationen och samtalet
                          genomfördes utan vårdnadshavarnas samtycke.
                          JO konstaterar att eftersom barn i förskolan är mycket unga kan ett besök av
                          socialnämndens handläggare i förskolan antas väcka mindre uppmärksamhet än ett
                          motsvarande besök i ett barns skola. Risken för ett onödigt intrång i barnets integritet
                          är därför avsevärt mindre när det gäller kontakten med ett barn i förskolan än när det
                          gäller barn som är äldre.
                          Samtalet med barnet genomfördes på ett sådant sätt att det inte finns skäl för JO att
                          kritisera socialnämnden för att samtalet genomfördes i förskolan.
                          När socialnämndens handläggare träffar föräldrarna och barnet vid exempelvis ett
                          hembesök kan handläggaren göra vissa iakttagelser om bl.a. föräldrarnas omsorg om
                          barnet och barnets beteende. Iakttagelserna kan vara sådana som ska beaktas i
                          utredningen. I vissa fall kan det även finnas skäl för socialnämndens handläggare att
                          anordna egna observationer av barnet. En utredningsåtgärd i form av en särskilt
                          anordnad ”observation” framstår dock enligt JO som en känslig åtgärd. Det finns en
                          risk för att allmänhetens förtroende för socialtjänsten skadas om nämnden upplevs
                          ”spionera” på enskilda personer. En sådan utredningsåtgärd ryms inte heller inom de
                          regler i SoL som ger socialnämnden rätt att hämta in uppgifter eller att höra barn utan
                          vårdnadshavarens samtycke. Om det barn som ska observeras inte är
                          omhändertaget med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
                          unga krävs det enligt JO:s mening samtycke av vårdnadshavaren för att en anordnad
                          observation ska kunna genomföras.
                          JO kritiserar socialnämnden för att observationen av barnet genomfördes på det sätt
                          som skedde.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Socialnämnden i Hörby kommuns
                        handläggning av ett ärende som rörde hennes barnbarn BB (född 2010). Hon
                        anförde bl.a. att socialnämndens handläggare hade samtalat med BB i flickans




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                          Dnr 6547-2014          Sid 2 (6)




förskola utan att vårdnadshavarna hade informerats om samtalet innan det ägde
rum.

Utredning
JO lånade in socialförvaltningens journalanteckningar om BB för tiden
oktober–december 2014. Av anteckningarna framgick det bl.a. att handläggarna
hade besökt förskolan och ”observerat” BB.

JO begärde att Socialnämnden i Hörby kommun skulle yttra sig över det som
AA hade framfört i sin anmälan i fråga om att handläggaren samtalade med BB
utan vårdnadshavarnas samtycke. I remissen angavs att socialnämnden
dessutom skulle yttra sig om lämpligheten i att handläggaren hade besökt BB:s
förskola för att observera henne.

Socialnämndens arbetsutskott anförde i sitt yttrande bl.a. följande:
      Utredningen har haft fokus på hur barnet har det hos fadern, vilket försvårats av
      de många återbud och uteblivanden som skett under utredningsperioden.
      Barnsamtalet har föregåtts av planering enligt nedan. (Avskrift av journalanteckning).

      Journalanteckning daterad 141031
      Med anledning av gällande relationer med föräldrarna befarar utredarna att de
      kan obstruera kontakten med flickan så att hon inte kan prata öppet och fritt.
      Därför kommer samtalet hållas enligt 11 kap. 10 § Socialtjänstlagen, tredje stycket,
      gällande barnavårdsutredningar som är till skydd och stöd för barnet. BBIC-
      utredning har barnet i fokus. Gällande familjekonflikt visavi delar av
      socialförvaltningen, försvårar att ha flickan i fokus varvid samtal med henne kommer
      ske under ovan nämnda paragraf. Detta för att säkerställa att flickan fritt får uttrycka
      sina känslor, sin historia och sina tankar utan att bli belagd med munkavle.
      141106 (torsdag) hölls barnsamtalet med två barnsekreterare närvarande. En
      barnsekreterare hade två dagar dessförinnan varit på förskolan för att etablera en
      relation med barnet med lek och pyssel. Den andra barnsekreteraren hade redan
      träffat barnet tidigare vid hembesök. Barnet hade således kännedom om
      barnutredarna och såg samtalet som en lek. På söndagen hade flickan berättat för
      fadern att utredarna hade varit på förskolan och samtalat. Detta föranledde ett
      ilske utbrott från hela flickans släkt samt denna anmälan.
      ___

      Barnsamtalet skedde i ett rum som förskolan tillhandahöll. Rummet var
      barnorienterat inrett och flickan fick ritblock och kritor vid samtalet. Samtalet
      fördes med hjälp av så kallade Nalle-kort. Samtalet varade i cirka 15 minuter,
      sedan uppmärksammade utredarna att flickan blev rastlös och ville lämna rummet,
      vilket man gjorde. Det var flickans kontaktperson på förskolan som frågade om
      flickan ville prata med barnsekreterarna enskilt, vilket hon accepterade, då de
      tidigare lekt med henne.
      ___

## Bedömning

Enligt l kap. 2 § socialtjänstlagen skall, när åtgärder rör barn, särskilt beaktas vad
      hänsynen till barnets bästa kräver och enligt 3 kap. 5 § andra stycket
      socialtjänstlagen ska, när en åtgärd rör ett barn, barnets inställning så långt det är
                                                                        Dnr 6547-2014         Sid 3 (6)




      möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder
      och mognad.
      När socialförvaltningen bedömer att ett samtal med barnet bör äga rum i en
      utredning och barnet har uppnått den ålder och mognad som krävs för att själv
      bestämma om sin medverkan, är det barnet som råder över om något samtal ska
      hållas. Barnets medgivande är då både en nödvändig och tillräcklig förutsättning. Det
      innebär i sin tur att vårdnadshavarens samtycke till samtalet inte behöver inhämtas
      och att samtalet kan äga rum mot vårdnadshavarens vilja.
      Även i de fall där barnet inte har uppnått den ålder och mognad som krävs för att
      själv bestämma har socialförvaltningen, med stöd av 11 kap. 10 § tredje stycket
      Socialtjänstlagen, en möjlighet att vid vissa utredningar höra barnet utan
      vårdnadshavarens samtycke. Omsorgsfulla överväganden från socialförvaltningens
      sida angående behovet av att samtal sker krävs i varje enskilt fall.
      Undertecknad gör bedömningen att socialförvaltningen/barn- och
      ungdomsenheten handlagt beslutet kring samtal med flickan i enlighet med gällande
      lagstiftning och med barnets bästa i fokus.
AA kommenterade yttrandet.

Rättslig reglering
Verksamheten inom socialtjänsten ska bygga på respekt för enskildas
självbestämmanderätt och integritet, och insatser ska genomföras i samverkan
med den enskilde som är berörd (1 kap. 1 § jämfört med 3 kap. 5 §
socialtjänstlagen [2001:453], SoL).

Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan,
anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan ge
skäl till någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 § första stycket SoL).

Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd och
stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera
sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen ska bedrivas
så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Utredningen ska inte
göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet
(11 kap. 2 § första stycket SoL).

När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information. Ett barn ska också
få möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet (11 kap. 10 § första
stycket SoL). Vid en sådan utredning som avses i 11 kap. 2 § SoL om ett barns
behov av skydd eller stöd, får barnet höras utan vårdnadshavarens samtycke och
utan att vårdnadshavaren är närvarande (11 kap. 10 § tredje stycket SoL).

Bedömning
Samtalet med BB utan vårdnadshavarnas samtycke
Ett barn som har uppnått den ålder och mognad som krävs för att själv
bestämma om sin medverkan råder över om något samtal ska hållas. Barnets
medgivande är då en både nödvändig och tillräcklig förutsättning. Det innebär i
sin tur att vårdnadshavarens samtycke till samtalet inte behöver inhämtas och att
samtalet kan äga rum mot vårdnadshavarens vilja (prop. 2009/10:192 s. 32 f.).
                                                                   Dnr 6547-2014     Sid 4 (6)




När socialnämnden vill höra ett barn som inte har uppnått den ålder och mognad
som krävs för att själv bestämma om samtalet har nämnden en möjlighet att
höra barnet utan vårdnadshavarens samtycke (11 kap. 10 § tredje stycket SoL).
Omsorgsfulla överväganden från socialnämndens sida om behovet av att samtal
sker krävs i varje enskilt fall. Någon regel om att vårdnadshavarens inställning
ska kontrolleras före samtalet finns inte. Rent allmänt gäller dock att en
utredning som rör barn ska bedrivas i samråd med barnets vårdnadshavare.
Utgångspunkten är alltså att vårdnadshavarens inställning till att samtal hålls
med barnet ska efterfrågas och i största möjliga mån beaktas. Frivillig
medverkan och bästa möjliga samarbete med barnets vårdnadshavare är alltid
att föredra och bör eftersträvas så långt det är möjligt (se t.ex. JO:s
ämbetsberättelse 2012/13 s. 288).

Den möjlighet som socialnämnden har att höra barnet utan vårdnadshavarens
samtycke med stöd av 11 kap. 10 § tredje stycket SoL motiveras av att
vårdnadshavarna inte ska kunna hindra att samtal genomförs med barnet när det
är sakligt motiverat. Det kan exempelvis vara nödvändigt att samtal hålls med
barnet för att socialtjänsten ska få ett tillräckligt underlag för att kunna ta
ställning till om nämnden behöver ingripa samt hur behovet av insatser för
barnet ser ut (prop. 2009/10:192 s. 16).

Socialnämnden har i sitt yttrande redogjort för de överväganden som låg till
grund för beslutet att höra BB utan vårdnadshavarnas vetskap. Med
utgångspunkt från det som nämnden har anfört finns det inte skäl för mig att
kritisera socialnämnden i den delen.

Samtalet med BB genomfördes i förskolan. Jag har i ett annat beslut från den
26 maj 2016 behandlat frågan om förutsättningar för socialnämnden att söka
upp ett barn i skolan för att samtala med barnet i en utredning. Jag uttalar i det
beslutet att när socialtjänsten överväger att höra ett barn i barnets skola måste
intresset av att få tala med barnet ställas mot barnets behov av skydd för sin
integritet. Det är därför viktigt att socialtjänsten i varje enskilt fall gör en
bedömning av om socialtjänstens behov av att höra barnet i utredningen
överväger risken för att barnet skadas av den uppmärksamhet som
socialtjänstens besök i skolan kan medföra (JO:s ärende dnr 4225-2014).

Eftersom barn i förskolan är mycket unga kan ett besök av socialnämndens
handläggare i förskolan antas väcka mindre uppmärksamhet än ett motsvarande
besök i ett barns skola. Om besöket planeras och genomförs i samråd med
förskolan kan det ordnas så att inte något annat barn lägger märket till besöket.
Risken för ett onödigt intrång i barnets integritet är därför avsevärt mindre när
det gäller kontakten med ett barn i förskolan än när det gäller barn som är äldre.

Såvitt jag kan se genomfördes samtalet med BB på ett sådant sätt att det inte
finns skäl för mig att kritisera socialnämnden för att samtalet genomfördes i
förskolan.
                                                                      Dnr 6547-2014        Sid 5 (6)




Besöket i förskolan för att observera BB
Den 6 november 2014 besökte handläggaren tillsammans med en
familjebehandlare förskolan och talade med BB. Handläggaren besökte även
förskolan den 4 november. Syftet med det besöket, som varade i drygt en och en
halv timme, var enligt en journalanteckning ”att skapa kontakt med BB och för
att se hur hon är med andra barn”. Handläggaren iakttog BB när hon lekte med
de andra barnen och under tiden barnen åt mellanmål. Handläggaren deltog
även i en del av aktiviteterna och lyssnade på det som BB berättade. De
observationer som socialnämndens handläggare gjorde vid tillfället
dokumenterades i journalanteckningarna. Observationen av BB hade inte
föregåtts av någon diskussion med eller information till BB:s föräldrar.

Vid en s.k. barnavårdsutredning får socialnämnden vidta ett antal olika
utredningsåtgärder. Utgångspunkten är att utredningen ska bedrivas i samråd
med de berörda personerna. Utredningen ska bedrivas så att inte någon i onödan
utsätts för skada eller olägenhet och ska inte heller göras mer omfattande än vad
som är motiverat av omständigheterna i ärendet. I socialtjänstlagen finns det
inte några bestämmelser som anger i detalj hur en utredning ska genomföras.
Socialstyrelsen berör frågan om observationer i sina allmänna råd Handläggning
av ärenden som gäller barn och unga (SOSFS 2014:6 [S]). Socialstyrelsen anför
i den delen bl.a. följande (s. 5):

      Hur utredningen bör genomföras
      Uppgifter till utredningen bör hämtas in på ett strukturerat sätt med utgångspunkt
      i vetenskap och beprövad erfarenhet.
         Socialnämnden bör träffa barnet såväl med som utan vårdnadshavaren för att
      genom samtal och observationer bilda sig en uppfattning om barnets situation.
      Barnet bör ges möjlighet att uttrycka sin åsikt både genom att svara på frågor och
      berätta fritt.
I Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom
socialtjänsten lyfts det fram att observationer vid hembesök eller i annan miljö
där den enskilde vistas kan ge värdefull information. Att iaktta samspelet
mellan familjemedlemmarna uppges från Socialstyrelsens sida också vara en
viktig informationskälla till utredningen (Socialstyrelsens handbok Utreda barn
och unga s. 90).

Det ligger i sakens natur att när en utredare träffar föräldrarna och barnet vid
exempelvis ett hembesök kan utredaren göra vissa iakttagelser om bl.a.
föräldrarnas omsorg om barnet och barnets beteende. Vad han eller hon då
iakttar kan vara sådant som ska beaktas i utredningen. När det finns skäl att göra
en mer ingående observation av t.ex. samspelet mellan föräldrar och barn eller
barnets beteende i vissa sammanhang kan det finnas anledning för
socialnämnden att anlita särskild expertis, och det kan t.o.m. förekomma att
barnet placeras för att man under en längre tid ska kunna iaktta honom eller
henne. Jag vill inte utesluta att det i vissa fall kan finnas skäl för
socialnämndens utredare att anordna egna observationer av barnet. En
utredningsåtgärd i form av en särskilt anordnad ”observation” framstår dock
                                                                  Dnr 6547-2014       Sid 6 (6)




som en känslig åtgärd. Det finns en risk för att allmänhetens förtroende för
socialtjänsten skadas om nämnden upplevs ”spionera” på enskilda personer. En
sådan utredningsåtgärd ryms inte heller inom bestämmelsen i 11 kap. 2 § SoL
om socialnämndens rätt att hämta in uppgifter eller den i 11 kap. 10 § tredje
stycket SoL om socialnämndens rätt att höra barn utan vårdnadshavarens
samtycke. Om det barn som ska observeras inte är omhändertaget med stöd av
lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga krävs det enligt
min mening samtycke av vårdnadshavaren för att en anordnad observation ska
kunna genomföras.

Handläggarens observation av BB, som också fördes in i journalanteckningarna,
var inte spontana iakttagelser som gjordes i samband med ett hembesök eller
liknande. Det var i stället fråga om ett planerat besök i flickans förskola med det
uttalade syftet att iaktta henne. Vårdnadshavarna hade inte lämnat sitt samtycke
till åtgärden. Socialnämnden ska kritiseras för att observationen genomfördes på
det sätt som skedde.

Vad som i övrigt har framkommit om handläggningen ger mig inte skäl att göra
något uttalande.

Jag finner skäl att skicka en kopia av beslutet till Socialstyrelsen för kännedom.

Ärendet avslutas med den kritik som har uttalats.
