# Kritik mot en chefsrådman vid Malmö tingsrätt för att ha röjt sekretessbelagda uppgifter om målsägande i en brottmålsdom

JO 2024-03-13 dnr 6569-2023

[P]

## BESLUT

Datum               Dnr                      Sid
                                                                         2024-03-13          6569-2023               1 (6)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                         Kritik mot en chefsrådman vid Malmö tingsrätt för att ha röjt
                         sekretessbelagda uppgifter om målsägande i en brottmålsdom


                          Beslutet i korthet: Malmö tingsrätt meddelade dom i ett brottmål som gällde
                          sexualbrott. I målet fanns flera målsägande.
                          Trots att avsikten var att målsägandenas identitet skulle omfattas av sekretess
                          namngavs de i en automatgenererad del av domen, vilket inte uppmärksammades av
                          den chefsrådman som hade ansvar för målet. Följden blev att namnen röjdes när
                          domen expedierades. JO ser allvarligt på händelsen och riktar kritik mot den
                          ansvariga domaren.

## Bakgrund och initiativ

Sommaren 2023 meddelade Malmö tingsrätt dom i ett brottmål som gällde
                         sexualbrott. Trots att tingsrätten i domen hade förordnat att vissa bestämmelser
                         om sekretess skulle fortsätta att vara tillämpliga på bl.a. vissa uppgifter som
                         kunde röja målsägandenas identitet framgick deras namn.

                         Sedan det inträffade hade kommit till min kännedom beslutade jag den
                         31 augusti 2023 att utreda händelsen inom ramen för ett initiativärende.

                         Remissen
                         Tingsrätten uppmanades samma dag att yttra sig. Eftersom jag den 21 juni 2023
                         – inom ramen för ett annat initiativärende, JO:s dnr 4379-2023 – hade beslutat
                         att utreda Domstolsverkets införande av verksamhetsstödet Digitalt
                         brottmålsavgörande (DiBa) uppmanades tingsrätten även att ange om det
                         inträffade hade beröringspunkter med den granskningen.

                         Tingsrättens remissvar
                         Tingsrätten inkom genom lagmannen AA den 17 oktober 2023 med remissvar
                         tillsammans med ett underyttrande från chefsrådmannen BB, som hade dömt i
                         målet. Remissvaret återges endast i de delar som är relevanta för JO:s
                         uttalanden.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:          08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                           Dnr 6569-2023        Sid 2 (6)




BB framförde följande:

      … 2023 väcktes åtal omfattande 23 åtalspunkter. Stämningsansökan skickades in
      elektroniskt via Rättsväsendets digitalisering (RD) … Stämningsansökan var
      försedd med ett (S). Den handlingen överfördes därmed automatiskt även till
      verksamhetsstödet DiBa. I stämningsansökan anges de nio identifierade
      målsägandena med namn under åtalspunkterna 5–23 … Samtidigt inkom en
      maskad version av stämningsansökan via RD angiven som ”övrig handling” där
      målsägandena genomgående var avidentifierade och angivna som NN1 – NN9
      …, samt en bilaga med målsägandenas namn …, även den benämnd som ”övrig
      handling” och försedd med ett (S). Den … låg därmed två stämningsansökningar
      under Händelser i Vera. Tingsrätten utfärdade stämning samma dag.
      Målet sattes ut till huvudförhandling två dagar …. Vid schemaläggningen veckan
      innan tilldelades jag målet. Inför förhandlingen skrev jag ut båda stämnings-
      ansökningarna för att ha tillgång till målsägandenas namn under huvud-
      förhandlingen. Hela huvudförhandlingen ägde rum inom stängda dörrar för att
      skydda målsägandenas identitet. Under huvudförhandlingens första dag gjorde
      åklagaren justeringar av ett par åtalspunkter och valde därför att till den andra
      huvudförhandlingsdagen skicka in en justerad version av stämningsansökan …
      Målsägandena var avidentifierade och justeringarna var rödmarkerade. Det fanns
      därmed tre fullständiga stämningsansökningar omfattande alla åtalspunkterna
      men med vissa olikheter. Endast den först inskickade stämningsansökan fördes
      automatiskt över till DiBa.
      Domslutet blev relativt omfattande … Jag skrev ut och granskade domslutet
      mycket noga liksom även skadeståndsyrkandena från Sekretess 1 – 9 som lagts
      in manuellt i DiBa av protokollföraren. När det gäller åklagarens ansvars-
      yrkanden hade dessa överförts automatiskt till DiBa och jag utgick från att dessa
      var korrekta. I den delen granskade jag noga endast att de justeringar som
      gjordes efter den första huvudförhandlingsdagen hade lagts in på rätt sätt. Jag
      kände till att justeringar som görs efter att åtalet väckts måste ändras manuellt i
      DiBa vid färdigställandet av domen.
      Domen meddelades den … 2023. I domen som expedierades kl. 11:00 var
      målsägandena namngivna under åklagarens ansvarsyrkanden. Det var mitt ansvar
      att signera en i alla delar korrekt dom. Jag beklagar djupt att så inte skedde.
      Det är svårt att i efterhand redogöra för varför man har missat något. Att jag
      utgick från att åklagarens yrkanden alltid är korrekta i DiBa om åtalet inte
      justeras är en delförklaring. Jag gjorde vid ett par tillfällen utskrifter av domen,
      som jag fortfarande har i behåll, där jag kan se att jag bockat av de delar som jag
      just då arbetade med. När det gäller åklagarens ansvarsyrkanden har jag mer
      översiktligt stämt av så att alla åtalspunkter kommit med i domen. DiBa är
      fortfarande ett relativt nytt verksamhetsstöd och jag har gjort så vid många andra
      tillfällen för att säkerställa så att inte hela åtalspunkter på något sätt fallit bort.
      Vid den snabba översikten har jag inte noterat målsägandenas namn. Det kan
      bero på att jag möjligen jämförde med den stämningsansökan som hade namnen
      angivna och som jag använt under huvudförhandlingen. Alldeles oavsett hur
      domen kom att bli felaktig i den delen är det enbart mitt ansvar.
AA framförde bl.a. följande:

      Såvitt gäller hur stämningsansökningarna varit utformade och kommit in till
      tingsrätten hänvisar jag till [BB:s yttrande, JO:s anm.]. Viktigt att notera är att
      åklagaren i det första skicket via Rättsväsendet digitalisering (RD, tidigare RIF),
      skickat en PDF-fil som aktbilagerats i händelser jämte strukturerad information
      som automatiskt överförts till yrkandedelen i det kommande avgörandet i DiBa.
      Både PDF-filen och den strukturerade informationen har innehållit målsägan-
      denas namn i gärningsbeskrivningarna. Brukligt i stämningsansökningar är
      annars att åklagaren ersatt målsägandenas namn med sekretessbenämningar även
                                                                 Dnr 6569-2023        Sid 3 (6)




i gärningsbeskrivningen. Namnen framgår då endast av en sekretessmarkerad
bilaga till stämningsansökan.
Som redogjorts för i [BB:s yttrande, JO:s anm.] har det kommit in justeringar av
stämningsansökan i PDF men inte någon justerad strukturerad information. För
att undvika det inträffade hade i detta fall således krävts att tingsrätten
uppmärksammat att gärningsbeskrivningen, som automatiskt hade överförts,
innehöll målsägandenas namn och vidtagit åtgärder med anledning av det.
Enligt rutin på tingsrätten justeras yrkandedelen i DiBa-domen först i samband
med huvudförhandling, även om justeringar av gärningsbeskrivningen kommit in
tidigare. Detsamma gäller för ett enskilt anspråk som har kommit in före
huvudförhandlingen. Det hänger samman med att sådana eventuella justeringar i
DiBa försvinner om tingsrätten under handläggningen av målet kommer fram till
att mer än en stämningsansökan ska hanteras i samma avgörande och således
måste slå ihop två automatskapade avgöranden. Eftersom tingsrättens rutin följts
har alltså yrkandeinformationen varit oförändrad fram till huvudförhandlingen,
vilket i och för sig inte är något bekymmer ur sekretesshänseende eftersom ingen
obehörig ska ges åtkomst till DiBa-avgöranden som inte upprättats och eftersom
den första stämningsansökan var sekretessmarkerad.
Vid huvudförhandlingen gjordes justeringar i gärningsbeskrivningen. I enlighet
med tingsrättens rutin förde protokollföraren in dessa justeringar i yrkandedelen i
DiBa-domen. I samband med detta synes protokollföraren inte ha observerat
eller reagerat på att målsägandenas namn stod angivna i gärningsbeskrivningen.
För redogörelse för hanteringen av domen under domskrivningen hänvisar jag
till [BB:s yttrande, JO:s anm.]. Effekten av felet som beskrivs där har varit att
målsägandenas identiteter röjts i samband med domens meddelande. Tingsrätten
uppmärksammades på felet samma dag som domen hade meddelats. Då ansvarig
domare på grund av sjukdom var förhindrad att arbeta åtgärdades felet av
undertecknad samma dag. Av förbiseende kvarstod adressen till en av
målsägandenas vårdnadshavare varför jag åtgärdade även detta två dagar senare.
---

Hantering av sekretess i DiBa-domar
[…]
Samtliga skick av åtal i Rättsväsendets digitalisering innehåller en
stämningsansökan i PDF-format och motsvarande information i strukturerad
form. Det är PDF-filen som aktbilageras i verksamhetsstödet Vera och det är
därför den som de flesta domare använder sig av i arbetet med målet. Om
åklagaren därefter inkommer med en justerad PDF-fil medför det ingen
automatisk justering av den strukturerade informationen som redan automatiskt
förts in i yrkandedelen av DiBa-domen.
Även före DiBas lansering fick tingsrätten in stämningsansökan som PDF-fil och
strukturerad information. Men domar skrevs i verksamhetsstödet Vera. Domare
kunde då välja att bilagera stämningsansökan i PDF eller att få den strukturerade
informationen i samma dokument som domskälen författades i. Oavsett val hade
domaren att själv göra justeringar och formulera texten under rubriken
”Yrkande” i Word-dokumentet. Med tillämpning på nu aktuella handlingar hade
i det förra fallet alltså den avidentifierade och justerade varianten av
stämningsansökan bilagerats av protokollföraren eller så borde domaren ha
uppmärksammat att fel handling bilagerats till domen. I det andra fallet hade den
strukturerade gärningsbeskrivningen med målsägandenas namn funnits i samma
dokument som domaren skrev sina skäl i.
Efter lanseringen av DiBa är tillvägagångssättet något annorlunda. Domare styr
inte fritt utformningen av yrkandena i domen och det går inte att göra valet att
under rubriken ”Yrkande” hänvisa till en bilaga. Åklagarens strukturerade
information kommer alltid med i DiBa och vill domaren justera utformningen av
                                                                   Dnr 6569-2023       Sid 4 (6)




informationen går det att göra med vissa begränsningar, t.ex. genom att justera
gärningsbeskrivningen. Den gärningsbeskrivning som automatiskt överförts till
DiBa ska vara överensstämmande med den text som anges i stämningsansökan i
PDF. Det är antagligen därför domaren, som hon beskriver i sitt yttrande, endast
kontrollerat denna del mindre noggrant.
I det aktuella fallet har det varit möjligt för domaren att avidentifiera
målsägandenas namn i gärningsbeskrivningen genom att redigera texten i DiBa
och ange sekretessbenämningar i stället för namn. Det bör anmärkas att om
stämningsansökan hade getts in i det format som är brukligt när målsäganden har
namn som omfattas av sekretess, hade domaren inte behövt göra detta. Då hade
den strukturerade gärningsbeskrivningen aldrig innehållit målsägandenas namn.
Sekretess i domar skiljer sig i DiBa på ett avgörande sätt från vad som gällde
tidigare. Tidigare lades sekretessbelagda uppgifter i en bilaga till domen och
rätten förordnade om sekretess för bilagan. Om en dom i DiBa innehåller
sekretess skapas i stället flera avgöranden i DiBa. När domaren ska granska
domen finns därför två fullständiga domar att granska. En PDF-fil som kallas
”Dom” och en PDF-fil som kallas ”Dom - visa sekretess”. Om domaren inte vill
förlita sig på DiBas automatik i detta hänseende fordras alltså genomläsning av
den fullständiga domen i två olika PDF-filer.
---

Tingsrättens syn på händelsen
Jag kan bara djupt beklaga det inträffande. Tingsrätten har gjort fel när
målsägandenas namn har röjts. Ansvaret för innehållet i den signerade domen
vilar alltid ytterst på domaren som undertecknar den. Tingsrätten menar att det i
det aktuella fallet har förekommit flera omständigheter som i viss mån kan
förklara det inträffade.
Till att börja med har stämningsansökan getts in på annat sätt än vad som är
brukligt i liknande mål. Det hjälper inte att åklagaren därefter kommit in med en
avidentifierad stämningsansökan i PDF-format eftersom det inte medför någon
automatisk justering av den strukturerade informationen.
I det aktuella fallet fanns ett sätt att ändra i DiBa så att målsägandenas namn inte
röjdes under yrkandedelen. Även om det är protokollföraren som enligt
tingsrättens rutin ska göra eventuella tillägg och justeringar i yrkandelen faller
ansvaret för den slutliga utformningen av domen på domaren. Protokollföraren
kan alltså inte lastas för att domen fick sin aktuella utformning och rutinen synes
inte heller täcka den aktuella situationen.
För en domare som är van vid att korrekturläsa domar där själva domen endast
innehåller sekretessbenämningar och all sekretess finns i bilagor är det nu en
väsentlig skillnad när det finns en PDF-fil (”Dom – visa sekretess”) där namnen
står i utskrivna, även i domshuvudet, och en PDF-fil (”Dom”) där namnen är
sekretessmarkerade. Att DiBa har funktionen att automatiskt sekretessmarkera
aktörers namn i domshuvudet men inte i texten i gärningsbeskrivningen (som
också genereras automatiskt) är inte lätt att förstå för den som inte har full
vetskap om DiBas funktionssätt.
---
Enligt tingsrätten kan det nya verksamhetsstödet och de krav som det ställer på
domarnas förståelse för dess funktion ha bidragit till det aktuella felet. Det har i
den aspekt som nu är aktuell blivit lättare att göra fel, särskilt som systemet är
förhållandevis nytt. Svårigheterna som det förändrade arbetssättet har inneburit
för domarna ska inte underskattas.
                                                                   Dnr 6569-2023      Sid 5 (6)




Rättslig reglering
I ett mål om ansvar för sexualbrott gäller enligt 35 kap. 12 § första stycket 1
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, sekretess hos domstolen för
uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan
antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om
uppgiften röjs. Enligt tredje stycket i samma bestämmelse gäller därutöver
sekretess hos domstolen för uppgift om en ung person som skildras i
pornografisk bild, om det kan antas att denne eller någon närstående till denne
lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om ansvar för
barnpornografibrott.

En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål upphör som
huvudregel att vara tillämplig om uppgiften läggs fram vid en offentlig
förhandling i samma mål. Om en sådan uppgift läggs fram vid en förhandling
inom stängda dörrar fortsätter sekretessbestämmelsen att vara tillämplig även
under den fortsatta handläggningen av målet, om domstolen inte beslutar annat.
Sedan domstolen har avslutat målet fortsätter dock sekretessbestämmelsen att
vara tillämplig endast i den utsträckning domstolen i sitt avgörande beslutat om
det. (Se 43 kap. 5 § första och andra stycket OSL.)

Av 43 kap. 8 § första och andra stycket OSL följer att en sekretessbestämmelse
som gäller för en uppgift i ett mål upphör att vara tillämplig i målet om
uppgiften tas in i en dom eller ett slutligt beslut i samma mål. Det gäller dock
inte om domstolen i sitt avgörande har beslutat att sekretessbestämmelsen ska
vara tillämplig även i fortsättningen.

Bedömning
Det står klart att tingsrättens avsikt var att målsägandenas namn inte skulle röjas
genom domen. Domen innehöll sålunda sekretessförordnanden och under
rubriken Parter i den ”offentliga” pdf-versionen av domen benämndes
målsägandena i domslutet som ”Sekretess 1”, ”Sekretess 2” osv. Under rubriken
Yrkanden i samma version av domen framgick emellertid målsägandenas namn.
Sedan domen expedierats upptäcktes misstaget och domen rättades.

Av tingsrättens remissvar framgår att en bakomliggande orsak till det inträffade
var att målsägandenas namn fanns med i åklagarens gärningsbeskrivningar i den
strukturerade information som fördes in i tingsrättens system i samband med att
åtal väcktes. Informationen justerades aldrig i systemet och namnen fördes
därför automatiskt in i domen i de sidor som följde efter domslutet, under
åklagarens yrkanden. Detta uppmärksammades inte av den ansvariga domaren
när hon arbetade med och färdigställde avgörandet, med följden att
namnuppgifterna röjdes när domen expedierades.

Jag har tidigare framhållit att ett röjande av identiteten hos en målsägande i ett
sexualbrottmål kan få allvarliga konsekvenser. Det är därför av stor vikt att
sekretessbelagda personuppgifter hanteras med noggrannhet under handlägg-
                                                                  Dnr 6569-2023     Sid 6 (6)




ningen. Det är också centralt att den ansvariga domaren, innan den skriftliga
versionen slutligen färdigställs, gör en omsorgsfull genomläsning av avgörandet
där uppgifter som kan röja identiteten kan förekomma (se t.ex. mitt beslut
den 3 juni 2020, dnr 5767-2019).

Jag ser allvarligt på händelsen. Som BB själv konstaterat var hon ansvarig för
att göra den slutliga granskningen av domen och även om verksamhetsstödet för
brottmålsavgöranden kan ha försvårat hanteringen förtjänar hon därför kritik.

Som jag nämnt inledningsvis utreder jag Domstolsverkets införande av DiBa i
ett annat ärende. Den granskningens inriktning avser särskilt hur systemet
tillgodoser domstolarnas självständighet enligt regeringsformen och intresset av
rättssäkerhet. Jag kan i det kommande beslutet få anledning att beröra andra
aspekter av sekretessfrågorna än de som jag nu tagit upp.

Det finns skäl att skicka en kopia av mitt beslut till Domstolsverket för
kännedom.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Jeanette Witting har föredragit ärendet och byråchefen Johan
Thorblad har deltagit i beredningen.
