# Kritik mot Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, för att inte löpande ha tagit ställning till om vissa handlingar skulle diarieföras och för handläggningen av en begäran att ta del av e-postloggar

JO 2017-10-04 dnr 6579-2016

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                      Sid
                                                                          2017-10-04              6579-2016              1 (17)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, för att inte
                        löpande ha tagit ställning till om vissa handlingar skulle diarieföras
                        och för handläggningen av en begäran att ta del av e-postloggar


                          Beslutet i korthet: I en anmälan till JO fördes det fram klagomål mot
                          Utrikesdepartementets hantering av handlingar om Sveriges kandidatur till FN:s
                          säkerhetsråd för perioden 2017–2018 (säkerhetsrådskampanjen). Enligt anmälarna
                          hade departementet underlåtit att registrera handlingar om kampanjen, bl.a. mejl med
                          sekretessbelagda uppgifter som skickats till och från stiftelsen Dag Hammarskjölds
                          Minnesfond, och åsidosatt kravet på skyndsamhet när man hanterade en begäran om
                          att få ta del av e-postloggar för tjänstemän som arbetade med kampanjen.
                          När det gäller mejlen har Utrikesdepartementet uppgett att de innehöll vissa
                          sekretessbelagda uppgifter, men att de var av ringa betydelse för departementets
                          verksamhet och därför inte behövde registreras eller hållas ordnade. JO ifrågasätter
                          inte departementets bedömning av handlingarnas betydelse för verksamheten och
                          uttalar att sekretessbelagda uppgifter i en handling inte utesluter att den uppenbart är
                          av ringa betydelse. Utrikesdepartementet kan dock inte undgå kritik för att man inte
                          löpande tagit ställning till om mejlen skulle diarieföras.
                          JO är även kritisk till att Utrikesdepartementet hanterat framställningen om att få ta del
                          av tjänstemännens e-postloggar på ett sätt som lett till att handläggningen kommit i
                          konflikt med tryckfrihetsförordningens krav på skyndsamhet. JO uttrycker också
                          tveksamhet till att departementet låtit prövningen ligga kvar på tjänstemannanivå trots
                          att den krävt ett flertal samråd och ett omfattande arbete med att ta fram principer för
                          bedömningen. JO finner det vidare anmärkningsvärt att det fanns flera uppgifter i
                          loggarna som omfattades av utrikessekretess trots att sådana uppgifter inte ska
                          hanteras i e-postsystemet enligt Regeringskansliets riktlinjer.
                          Utrikesdepartementet har under senare år fått återkommande kritik från såväl JO som
                          riksdagens konstitutionsutskott och Justitiekanslern för sin hantering av
                          framställningar om att få ta del av handlingar. JO förutsätter att departementet nu
                          vidtar åtgärder med anledning av kritiken.

## Bakgrund

Den 28 juni 2016 valdes Sverige in som icke-permanent medlem i Förenta
                        nationernas säkerhetsråd för perioden 2017–2018. Utrikesdepartementets enhet
                        för FN-politik hade huvudansvaret för arbetet med kandidaturen (säkerhetsråds-
                        kampanjen). På enheten fanns ett sekretariat för att samordna arbetet.



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                  Dnr 6579-2016     Sid 2 (17)




Journalisten AA granskade under våren 2016 stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond och dess inblandning i säkerhetsrådskampanjen. I början av april
2016 publicerade Dagens Nyheter flera kritiska artiklar om hur kampanjarbetet
genomfördes och finansierades. I artiklarna angavs också att Regeringskansliet
försökt dölja hur arbetet bedrivits genom att inte registrera handlingar och inte
hörsamma AA:s framställningar om att få ta del av allmänna handlingar om
kampanjen.

Den 11 april 2016 anmäldes hanteringen av säkerhetsrådskampanjen till
riksdagens konstitutionsutskott. Utskottets granskning redovisas i betänkandet
2016/17:KU20. Granskningen visade inte något som tydde på att arbetet med
kampanjen bedrivits i strid med gällande regelverk och praxis. Det kom dock
fram att det fanns en omfattande eftersläpning när det gällde Utrikes-
departementets diarieföring av allmänna handlingar.

Anmälan
I en anmälan som kom in till JO den 27 oktober 2016 förde AB Dagens Nyheter
(DN) och journalisten AA fram klagomål mot Regeringskansliet,
Utrikesdepartementet i tre avseenden. Utrikesdepartementet hade underlåtit att
registrera handlingar om säkerhetsrådskampanjen, varav flera innehöll
sekretessbelagda uppgifter. Departementet hade vidare åsidosatt kravet på
skyndsamhet vid hanteringen av en begäran från AA om att få ta del av e-
postloggar för tjänstemännen vid sekretariatet. Anmälarna anförde också att
Utrikesdepartementet hade instruerat registratorerna vid departementet att inte
behandla framställningar från DN om att få ta del av allmänna handlingar.

Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, uppmanades att yttra sig över det som
anmälarna anfört. I det följande behandlas de tre frågor anmälarna tar upp i
skilda avsnitt, och beslutet avslutas med en sammanfattande bedömning där jag
även gör vissa uttalanden om Utrikesdepartementets hantering av frågor om
handlingsutlämnande.

Registrering av handlingar
Anmälarna
AA granskade under våren 2016 stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond och
dess inblandning i Sveriges kampanj för en plats i FN:s säkerhetsråd. Under
granskningen begärde AA att få ta del av en lista över skriftväxlingen mellan
stiftelsen och Utrikesdepartementet under tiden den 1 januari 2013–25 februari
2016. AA begärde också att få en lista över dokument om stiftelsen som
upprättats eller expedierats av Utrikesdepartementet. Utrikesdepartementet
lämnade ut en lista över skriftväxlingen och de övriga dokumenten. Listan
innehöll inga handlingar om departementets och stiftelsens gemensamma
projekt under säkerhetsrådskampanjen. I enlighet med en tidigare begäran fick
AA även ta del av flera e-postmeddelanden som skickats mellan
Utrikesdepartementet och stiftelsen. Många av meddelandena innehöll
                                                                      Dnr 6579-2016       Sid 3 (17)




sekretessbelagda uppgifter, men fanns inte heller med på listan över
skriftväxlingen mellan departementet och stiftelsen.

Som ett led i granskningen gjorde AA även sökningar i diariet på
Regeringskansliets dataterminal för allmänheten. Namnet på chefen för det
sekretariat vid Utrikesdepartementet som skötte säkerhetsrådskandidaturen, BB,
fanns inte i diariet i samband med någon handling som rörde sekretariatets
arbete. AA begärde att få en postlista, dvs. ett utdrag ur diariet som anger vilka
nya ärenden som registrerats och vilka dokument som kommit in eller upprättats
i dessa och andra ärenden, avseende hela enheten för säkerhetspolitik för en viss
period. BB förekom inte i listan. Det var förvånande att chefen för sekretariatet
inte upprättat någon handling under den aktuella perioden.

Som svar på frågor om diarieföringen av handlingar som rörde planeringen av
ett besök av FN-ambassadörer uppgav kabinettsekreterare CC bl.a. att det tar tid
att diarieföra en omfattande skriftväxling med begränsade resurser.

Utrikesdepartementet
Utrikesdepartementet (departementsrådet DD) anförde bl.a. följande.
      Utöver de grundläggande reglerna om allmänna handlingars offentlighet i
      tryckfrihetsförordningen och reglerna om myndigheters hantering av allmänna
      handlingar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) […] finns det
      bestämmelser som särskilt reglerar handläggningen i Regeringskansliet och UD.
      –––
      För registrering av allmänna handlingar ska det i varje departement finnas ett
      eller flera diarier som förs med hjälp av automatisk databehandling. Ett diarium
      får bara innehålla sådana uppgifter som anges i 5 kap. 2 och 4 §§ OSL och
      uppgifter som i övrigt behövs för ärendets beredning (49 § [förordningen med
      instruktion för Regeringskansliet]). Enligt 49 a § instruktionen ansvarar
      förvaltningschefen för frågor om registrering av allmänna handlingar i
      Regeringskansliet. Förvaltningschefens ansvar omfattar inte registrering av
      allmänna handlingar i de särskilda diarier som förs i Justitiedepartementet och
      Utrikesdepartementet. Inom ett departement ska expeditionschefen säkerställa att
      det finns en ordning för att allmänna handlingar tas om hand för registrering.
      Regeringskansliets förvaltningsavdelning svarar för departementets arkiv.
      Arkivet är även registratorskontor enligt 48 § instruktionen
      (43 § [Regeringskansliets förskrifter med arbetsordning för
      Utrikesdepartementet]).
      Av 71 § arbetsordningen följer att sedan inkommande handlingar registrerats
      distribueras de till chefen för den enhet som enligt arbetsordningen ska
      handlägga ärendet. Handlingar som upprättas inom departementet registreras
      inom arkivet, om inte annat följer av 72–74 §§.
      –––
      Enligt de riktlinjer för registrering som finns i Regeringskansliet bör inkomna
      handlingar genom vilka ett ärende väcks alltid registreras i ett diarium. Om
      dagboksblad förs i ett ärende behöver dock skriftväxlingen under ärendets
      handläggning inte redovisas i diariet utan kan redovisas i dagboksbladet. Det bör
      emellertid inte förekomma att vissa allmänna handlingar i ett diariefört ärende
      inte registreras alls utan bara hålls ordnade.
                                                                       Dnr 6579-2016      Sid 4 (17)




      E-post ska behandlas i enlighet med vad som gäller för allmänna handlingar i
      fråga om bl.a. diarieföring. För e-post gäller vidare att var och en som skickar
      eller tar emot e-post självständigt måste kunna bedöma om ett meddelande som
      kommer in till Regeringskansliet eller sänds därifrån är en allmän handling. I de
      fall handläggaren känner sig osäker ska denne stämma av frågan med sin
      enhetschef.
      För officiell korrespondens mellan de svenska ambassaderna och
      Regeringskansliet används rapporteringsverktyget D-post. All skriftväxling som
      sker genom D-post passerar registraturen (lokalt på ambassaden, respektive
      registratorskontoret i UD och i övriga departement). Dessa handlingar registreras
      därför automatiskt i UD.
Utrikesdepartementet gjorde följande bedömning av handläggningen.

      I samband med handläggningen av AA:s framställningar uppmärksammades det
      att de e-postmeddelanden som omfattades av framställningarna inte hade
      registrerats.
      De aktuella e-postmeddelandena skickades inom ramen för det arbete som
      bedrevs i UD med anledning av Sveriges säkerhetsrådskandidatur.
      Meddelandena förvarades i mappar i respektive handläggares e-postkonto i
      Regeringskansliets e-postsystem. När frågan om registrering uppkom gjordes en
      bedömning av varje enskilt e-postmeddelande. Meddelandena rörde frågor om
      biljett- och hotellbokningar, programavstämningar, kostpreferenser och liknande.
      Handlingarna bedömdes därför vara av ringa betydelse för UD:s verksamhet.
      –––
      När det gäller de aktuella e-postmeddelandena har berörda handläggare i
      efterhand gjort bedömningen att handlingarna är av ringa betydelse för UD:s
      verksamhet och därför inte behöver registreras. Bedömningarna har redovisats
      för berörda chefer.
      UD konstaterar att bedömningarna borde ha gjorts tidigare och skett löpande.
När det gäller anmälarnas synpunkter på att BBs namn inte fanns i diariet eller i
den postlista man fått ut anförde Utrikesdepartementet följande.

      Den postlista som AA fick del av den 5 april 2016 är ett utdrag ur diariet som
      anger vilka nya ärenden som registrerats under den aktuella tidsperioden samt
      vilka dokument som inkommit eller upprättats i dessa och andra ärenden under
      perioden. Av diariet framgår alltid det datum då handlingen kom in eller
      upprättades, diarienummer, ingivare eller avsändare/mottagare samt
      ärendemening eller dokumentrubrik. När en handling har skickats från eller
      tagits emot av Regeringskansliet registreras det aktuella departementet som
      avsändare/mottagare. Utöver dessa uppgifter kan även organisatorisk enhet och
      handläggare anges.
      [Det finns] inget krav på att handläggarens namn ska framgå beträffande de
      handlingar som registreras. Enligt UD:s bedömning uppfyller diarieföringen de
      krav på registrering som ställs upp i OSL.

Rättsliga utgångspunkter
Enligt 5 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL) ska allmänna
handlingar registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en
myndighet. Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver dock inte
registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de
har kommit in till eller upprättats hos myndigheten. Om det är uppenbart att en
                                                                    Dnr 6579-2016       Sid 5 (17)




allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver
den varken registreras eller hållas ordnad.

Bedömningen om en handling uppenbart är av ringa betydelse för myndighetens
verksamhet får göras från fall till fall. Handlingar som typiskt sett kan höra dit
är pressklipp, cirkulär, reklamtryck, statistiska meddelanden, kopior av andra
myndigheters yttranden, anonyma skrifter och skrifter från enskilda med
meningslöst eller obegripligt innehåll (se prop. 1979/80:2 Del A s. 355 f.). Även
handlingar som avser enkla förvaltningsbestyr, t.ex. enklare meddelanden
mellan tjänstemän om överenskommelser om sammanträffanden och liknande,
kan anses höra dit (se JO 1995/96 s. 485, dnr 4190-1994).

Bestämmelsen i 5 kap. 1 § OSL om att allmänna handlingar ska registreras så
snart de har kommit in eller upprättats innehåller inte någon bestämd tidsgräns.
JO har emellertid uttalat att det ligger i sakens natur att registreringen ska ske så
snart det är praktiskt möjligt, i normalfallet senast påföljande arbetsdag (se bl.a.
JO 2007/08 s. 565, dnr 3579-2005).

För de handlingar som registreras enligt 5 kap. 1 § OSL ska det av registret
framgå vilket datum handlingen kom in eller upprättades, diarienummer eller
annan beteckning handlingen fått vid registreringen, i förekommande fall
uppgifter om handlingens avsändare eller mottagare, och i korthet vad
handlingen rör. Uppgifter om handlingens avsändare, mottagare och vad
handlingen rör ska dock utelämnas eller särskiljas om det behövs för att
registret i övriga delar ska kunna hållas tillgängligt för allmänheten. (Se 5 kap.
2 § OSL.)

Som UD beskrivit finns det särskilda bestämmelser om diarieföring och
hanteringen av allmänna handlingar i instruktionen för Regeringskansliet och i
departementets arbetsordning.

Bedömning
För att offentlighetsprincipen ska fungera på det sätt som är avsett är det
nödvändigt att det utan svårighet går att konstatera vilka handlingar som
kommit in till en myndighet eller som har upprättats där. Allmänna handlingar
ska därför som utgångspunkt registreras. När det gäller allmänna handlingar
som inte omfattas av sekretess kan myndigheten välja mellan att registrera dem
eller hålla dem ordnade på något annat sätt. Från dessa bestämmelser finns ett
generellt undantag som gäller handlingar som uppenbart är av ringa betydelse
för myndighetens verksamhet. Sådana handlingar behöver varken registreras
eller hållas ordnade. Det är handlingens betydelse för myndighetens verksamhet
som avgör om huvudregeln ska tillämpas eller inte. Att en handling som saknar
betydelse för myndighetens verksamhet ändå har ett intresse från offentlighets-
synpunkt medför därför inte att handlingen måste registreras eller hållas
tillgänglig på annat sätt. (Se prop. 1979/80:2 Del A s. 353 f.) Att det finns
sekretessbelagda uppgifter i en handling utesluter enligt min mening inte att det
är uppenbart att handlingen är av ringa betydelse.
                                                                  Dnr 6579-2016      Sid 6 (17)




Av utredningen framgår att vissa mejl till eller från Utrikesdepartementet inte
har registrerats där. Mejlen rörde praktiska frågor såsom biljett- och
hotellbokningar – inklusive uppgifter om vissa kostnader – program-
avstämningar, kostpreferenser och liknande. Mejlen innehöll enligt
departementet vissa sekretessbelagda uppgifter. Jag har inte tillräckligt underlag
för att ta ställning till om det är uppenbart att varje enskilt mejl som berörs av
anmälan är av ringa betydelse för Utrikesdepartementets verksamhet och inte
heller om det finns uppgifter i dem som omfattas av sekretess. Jag nöjer mig
med att konstatera att det varit fråga om handlingar med uppgifter om praktiska
frågor i samband med planeringen av en konferens och att det som kommit fram
inte ger mig skäl att ifrågasätta Utrikesdepartementets bedömning. Som
Utrikesdepartementet konstaterat ska dock denna bedömning göras löpande för
att man ska kunna upprätthålla kravet på att de handlingar som ska registreras
diarieförs så snart de kommit in.

Anmälarna har, som det får uppfattas, även gjort gällande att Utrikes-
departementet kan ha underlåtit att diarieföra handlingar som upprättats av
chefen för sekretariatet, BB, eftersom hans namn inte fanns angivet i diariet.
Utredningen i ärendet ger inte stöd för att det skulle vara på det sättet.

Vid konstitutionsutskottets granskning av hanteringen av säkerhetsråds-
kampanjen har det kommit fram att det fanns en omfattande eftersläpning när
det gällde Utrikesdepartementets diarieföring av allmänna handlingar. Utskottet
uttalade att det inte är acceptabelt med en sådan utestående balans i
diarieföringen. (Se granskningsbetänkandet 2016/17:KU20 s. 169.) Även i
anmälan till JO har det påtalats att företrädare för Utrikesdepartementet
bekräftat dröjsmål med att registrera handlingar. Uppgiften har inte
tillbakavisats eller på annat sätt bemötts av Utrikesdepartementet i yttrandena
till JO. Som konstitutionsutskottet uttalat är omfattande dröjsmål med att
registrera handlingar inte acceptabelt.

Hanteringen av begäran om att få ta del av e-postloggar
Anmälarna
AA begärde den 19 april 2016 att få ta del av en lista över inkommande och
utgående e-post (e-postlogg) under perioden den 1 januari 2015–19 april 2016
för elva namngivna personer som tillhörde eller hade tillhört sekretariatet för
säkerhetsrådskandidaturen.

Efter en vecka fick AA besked av rättssekretariatet vid Utrikesdepartementet
om att e-postloggar sparas i 42 dagar, att utlämningen skulle ta mycket lång tid
om loggfilerna innehåller både interna och externa mejl och att
sekretessprövningen skulle bli extra komplicerad eftersom kampanjen
fortfarande pågick. AA begränsade sin begäran till att omfatta externa
meddelanden och uppfattade det som att e-postloggarna skulle lämnas ut innan
kampanjen avslutades. I juli kontaktade AA rättssekretariatet som inte kunde ge
besked om när e-postloggarna skulle lämnas ut.
                                                                       Dnr 6579-2016        Sid 7 (17)




Den 19 september 2016 lämnade Utrikesdepartementet ut en av de elva
efterfrågade e-postloggarna. Den innehöll ett hundratal sekretessmarkeringar,
framför allt i ärendemeningarna och i något fall i fälten för avsändare eller
mottagare. Veckan därefter fick AA besked om att Utrikesdepartementet ännu
inte hade inlett sekretessprövningen för de resterande e-postloggarna, men att
den beräknades gå snabbare än för den första loggen.

Den 6 oktober 2016 kontaktade AA Utrikesdepartementet på nytt och fick
besked om att en av e-postloggarna skulle kunna lämnas ut under november
månad.

Utrikesdepartementet
I sitt yttrande redovisade Utrikesdepartementet de bestämmelser som särskilt
reglerar handläggningen av framställningar om att få ta del av allmänna
handlingar i Regeringskansliet och Utrikesdepartementet enligt följande.

      Enligt 18 § [instruktionen] ska frågor om att lämna ut handlingar som förvaras i
      Regeringskansliet prövas inom det departement som förvarar handlingarna, om
      något annat inte är särskilt föreskrivet. I tveksamma fall eller när sökanden begär
      det, ska en sådan fråga prövas av ett statsråd i departementet. Frågan får också
      lämnas över till regeringens prövning.
      Av 32 § [arbetsordningen] framgår att rättssekretariatet svarar för bl.a. frågor
      rörande allmänna handlingar och sekretess i utrikesförvaltningen samt ärenden
      om utlämnande av allmänna handlingar i departementet utom såvitt gäller de
      åtgärder som åligger enhetscheferna.
      Enligt 59 § arbetsordningen har enhetschefen vården om de allmänna handlingar
      som förvaras inom enheten och prövar därmed frågor om utlämnande av dessa
      till enskilda. Sedan allmänna handlingar omhändertagits av arkivet för förvaring
      svarar dock rättssekretariatet för frågor om utlämnande av sådana handlingar
      även om de tillfälligt har lånats ut till någon annan tjänsteman.
      I 70 § andra stycket arbetsordningen anges att enhetscheferna får delegera sin
      beslutanderätt till en annan tjänsteman inom enheten.
Utrikesdepartementet angav följande om sina handläggningsrutiner.

      Inom Regeringskansliet pågår ett fortlöpande arbete med att se över rutinerna
      och organisationen för handläggning av ärenden om förfrågningar från medier
      och allmänhet, bland annat för att möta det ökade antalet förfrågningar och den
      komplexitet som många ärenden innehåller. I UD genomförs
      kompetensutvecklingsinsatser för berörda handläggare och chefer kontinuerligt.
      Rättssekretariatet håller löpande utbildningar i frågor om allmänna handlingar
      och offentlighet- och sekretess för andra enheter i departementet. Även
      registratorskontoret erbjuder utbildningar för enheterna och för nyanställda.
      –––
      UD handlägger ett mycket stort antal ärenden om utlämnande av allmänna
      handlingar. Antalet inkomna framställningar om att få ta del av allmänna
      handlingar som förvaras hos UD ökar stadigt. Under 2016 registrerades 745
      inkomna framställningar. 655 utlämnandeärenden avslutades under året och 20
      delbesked lämnades i ärenden som fortfarande är öppna. Under 2015
      registrerades 685 framställningar och 697 ärenden avslutades. Motsvarande
      siffror för 2014 är 461 respektive 515.
      Ärendena handläggs i enlighet med UD:s arbetsordning inom den enhet som
      förvarar handlingarna eller, i de fall då handlingarna har arkiverats, inom UD:s
                                                                       Dnr 6579-2016        Sid 8 (17)




     rättssekretariat. Huvuddelen av ärendena handläggs inom rättssekretariatet som
     också ger råd och stöd i de ärenden som handläggs inom andra enheter i UD eller
     i andra departement samt hos utlandsmyndigheterna. I sammanhanget ska också
     nämnas att UD handlägger samrådsärenden som gäller utlämnande av handlingar
     hos andra myndigheter och som kommer in till UD på grund av regeln om
     statliga myndigheters underrättelseskyldighet enligt 10 kap. 13 § regerings-
     formen. Mot bakgrund av bl.a. nämnda bestämmelse ger rättssekretariatet en
     omfattande rådgivning, framförallt i frågor rörande tillämpningen av
     bestämmelser rörande utrikessekretess, till andra myndigheter m.fl. Totalt arbetar
     för närvarande fem handläggare och en gruppchef inom rättssekretariatet med
     handläggning av ärenden som rör utlämnande av allmänna handlingar. Med
     anledning av det ökande antalet framställningar har rättssekretariatet inför
     verksamhetsåret 2017 fått förstärkning med ytterligare en heltidstjänst för dessa
     frågor.
     När en begäran om att få ta del av allmänna handlingar kommer in till UD söker
     registrator i diariet efter de handlingar som motsvarar begäran. Registrator tar
     därefter fram handlingarna. En del av handläggningen består i att avgöra om de
     framtagna handlingarna motsvarar begäran. Det kan ibland medföra ett mycket
     omfattande arbete att i dialog med andra enheter i UD söka fram kompletterande
     eller de rätta handlingarna. I vissa ärenden kan frågor uppstå om hur en begäran
     ska tolkas. Kontakter kan då behöva tas med den som begär att få ta del av
     handlingarna. När handlingar efterfrågas i specifika ärenden räcker det som regel
     med en sökning i diariet för att identifiera de handlingar som omfattas av
     begäran. Om en begäran däremot, vilket allt oftare är fallet, avser handlingar som
     har ett visst tema eller innehåll kan efterforskningarna kräva en betydande
     arbetsinsats bl.a. genom kontakter med anställda inom andra enheter eller
     departement innan alla handlingar har identifierats.
     När det gäller sekretessprövningarna så varierar dessa både i omfattning och i
     komplexitet. Det rör sig inte sällan om handlingar i ett enskilt ärende på
     sammanlagt flera hundra sidor och ibland omfattar begäran handlingar som
     upptar flera hyllmeter. En sådan begäran kan uppta en enskild handläggares hela
     arbetstid under en längre tidsperiod. Uppgifterna är ofta mycket känsliga ur flera
     aspekter och skadebedömningarna svåra att göra. Skadebedömningarna kräver
     ofta, särskilt när det är fråga om utrikessekretess, att tjänstemän på andra enheter
     som är särskilt insatta i de sakfrågor som handlingarna rör medverkar. I frågor
     rörande utrikessekretess, som är den i särklass vanligast förekommande
     sekretessgrunden i UD:s verksamhet, kan samrådet även inkludera den politiska
     nivån. Det kan även i vissa situationer vara nödvändigt att ta kontakt med andra
     stater eller mellanfolkliga organisationer. Det samråd som sker som ett led i
     handläggningen är nödvändigt för att ansvarig handläggare ska få underlag för
     att kunna göra en riktig skadebedömning och för att så många uppgifter som
     möjligt ska kunna lämnas ut.
     Efter att sekretessprövningen har avslutats sker en eventuell maskering av
     sekretesskyddade uppgifter och därefter expedieras handlingarna. UD använder
     sedan ett antal år tillbaka digital teknik för maskeringen och i de flesta ärenden
     skickas handlingarna och besked till sökanden i elektronisk form som en
     serviceåtgärd. Besked i ärendena lämnas av enhetschefen eller, om ärendet
     prövas av UD:s rättssekretariat, av någon av de två handläggare som har
     delegation att lämna besked till allmänheten. I beskedet anges att om den
     enskilde inte är nöjd med beskedet så kan han eller hon begära att frågan ska
     prövas av myndigheten genom beslut av ett statsråd. Ärendet kan också komma
     att direkt överlämnas till regeringens prövning.
Utrikesdepartementet anförde följande om handläggningen av AA:s begäran om
att få ta del av vissa e-postloggar.

     AA:s begäran innefattar […] e-postloggar för elva UD-anställda under perioden
     den 9 mars – den 19 april 2016. Det rör sig om totalt 74 423 loggposter avseende
                                                                  Dnr 6579-2016        Sid 9 (17)




såväl interna som externa e-postmeddelanden. Varje enskild loggpost innehåller
uppgifter om avsändare, mottagare, tidpunkt samt ärendemeningen.
Rättssekretariatet uppfattade initialt begäran som att den omfattade loggar över
e-postmeddelanden som hade skickats till eller tagits emot från personer utanför
Regeringskansliet.
Samma dag som AA:s begäran kom in beställde handläggare vid
rättssekretariatet underlag från förvaltningsavdelningen. Dagen efter fick
rättssekretariatet del av de externa e-postloggarna. I Regeringskansliets externa
logg ingår inte uppgifter om e-postmeddelanden som har skickats mellan
Regeringskansliet och utlandsmyndigheterna. Eftersom utlandsmyndigheterna
använder samma e-postsystem som Regeringskansliet registreras dessa i stället i
den interna loggen. Handläggaren återkopplade därför samma dag till
förvaltningsavdelningen och påpekade att begäran även avsåg uppgifter i den
interna e-postloggen. Den 2 maj fick handläggaren del av de interna loggarna.
Rättssekretariatet påbörjade därefter en sortering för att skilja ut de loggposter
som avsåg meddelanden som hade skickats till eller tagits emot från personer
utanför myndigheten från de loggposter som avsåg meddelanden som hade
skickats internt inom Regeringskansliet. Sorteringen gjordes manuellt eftersom
det inte finns någon teknisk möjlighet att skilja på e-postadresser för personal
som är stationerad i UD respektive vid en utlandsmyndighet. I praktiken innebar
detta att det för varje enskild loggpost behövde utredas om någon i sändkretsen
var stationerad vid en utlandsmyndighet när e-postmeddelandet skickades eller
togs emot. Denna sortering blev därför mycket tidskrävande.
I telefonsamtal den 2 juni, som svar på vilka åtgärder som hade vidtagits dittills i
ärendet, upplystes AA om den manuella sortering som hade skett. Han
förtydligade då att hans begäran avsåg e-postloggarna över såväl interna som
externa e-postmeddelanden, men att han önskade få ett delbesked rörande de
externa loggarna. I den fortsatta kontakten har rättssekretariatet inte uppfattat
annat än att AA har vidhållit sin begäran om att även få ta del av de interna
loggarna.
När underlaget var färdigställt påbörjades sekretessprövning av den första
handläggarens e-postloggar. Rättssekretariatet gjorde en initial bedömning av
uppgifterna i underlaget och tog fram förslag till principer för sekretess-
prövningen. Dessa principer diskuterades vid ett möte med UD:s FN-enhet den 4
juli. Efter mötet tog rättssekretariatet fram ett förslag avseende den första
handläggarens e-postloggar. Förslaget bereddes med FN-enheten som framförde
vissa synpunkter. Ett flertal poster i underlaget stämdes även av med berörda
geografiska enheter i UD samt med andra berörda enheter i Regeringskansliet.
Utifrån de synpunkter som framfördes löpande under beredningen tog
rättssekretariatet efterhand fram ett antal nya förslag. Parallellt med den
gemensamma beredningen av förslagen stämdes dessa av med UD:s
ministerkansli. En sista avstämning med FN-enheten gjordes den 22 augusti och
den 25 augusti presenterades förslaget för chefen för rättssekretariatet.
Rättssekretariatet tog därefter fram ett slutligt förslag som kvalitetssäkrades. Den
19 september fick AA ett delbesked där 2 767 loggposter avseende en av de elva
anställda lämnades ut.
Under hösten fortsatte arbetet med att sekretesspröva övriga e-postloggar.
Liksom för den första handläggarens loggar innebar handläggningen löpande ett
flertal avstämningar med olika enheter i UD.
Den 28 november fick AA ett delbesked där loggposterna för ännu en av de
anställda lämnades ut. Den 30 november fick han ytterligare ett delbesked där
loggposter för en tredje anställd lämnades ut och den 9 februari 2017 fick han del
av loggposterna för en fjärde anställd.
                                                                      Dnr 6579-2016        Sid 10 (17)




      När det gäller resterande e-postloggar så pågår sekretessprövningen fortsatt i
      enligt med vad som har redogjorts för ovan och i samråd med berörda enheter i
      UD.
Utrikesdepartementet gjorde följande bedömning av handläggningen.

      För att garantera allmänhetens rätt till insyn i departementets verksamhet är UD:s
      ambition att alltid lämna ut handlingar i så stor utsträckning som möjligt med
      beaktande av eventuellt sekretesskydd för uppgifter i handlingarna. En noggrann
      sekretessprövning av varje uppgift är nödvändig för att möjliggöra detta. När det
      som i det aktuella fallet är fråga om en mycket omfattande begäran med
      komplicerade sekretessbedömningar ligger det i sakens natur att
      handläggningstiden blir längre än vanligt.
      Handläggningen av AA:s begäran har hela tiden bedrivits aktivt. Två
      handläggare i rättssekretariatet har arbetat motsvarande en heltidstjänst med
      ärendet. Handläggare i UD har varit i kontakt med AA under handläggningstiden
      och han har fått ett par delbesked med anledning av sin begäran.
      Sekretessprövningen har varit särskilt komplicerad bl.a. eftersom uppgifterna i
      handlingarna är mycket detaljerade och fragmenterade samtidigt som
      skadebedömningen behöver göras i förhållande till materialet som helhet. Det
      har också varit mycket tidskrävande att säkerställa en konsekvent bedömning
      eftersom många av uppgifterna återkommer men i kombination med olika
      metadata. Sekretessprövningen har vidare krävt omfattande avstämningar med
      flera olika enheter i UD. Den noggranna sekretessprövningen har varit
      nödvändig för att en så stor del av handlingarna som möjligt ska kunna lämnas ut
      till AA.
      UD beklagar att AA upplever att handläggningen av hans begäran har tagit
      alltför lång tid. Enligt UD:s bedömning har dock handläggningen av AA:s
      begäran varit så skyndsam som möjligt med hänsyn till det omfattande materialet
      och de komplicerade sekretessbedömningarna.

Rättsliga utgångspunkter
Grundläggande regler om allmänna handlingar
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Enligt dessa bestämmelser har var och en rätt att
ta del av en handling som förvaras hos en myndighet om den är inkommen till
myndigheten eller upprättad där, förutsatt att den inte omfattas av sekretess
(offentlighetsprincipen).

En myndighet ska ta hänsyn till rätten att ta del av allmänna handlingar när den
organiserar hanteringen av sådana handlingar och vid övrig hantering av
allmänna handlingar. Myndigheten ska särskilt se till att allmänna handlingar
kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen
och att rätten att ta del av allmänna handlingar säkerställs samtidigt som
sekretesskyddet upprätthålls. (Se 4 kap. 1 § första stycket 1 och 3 OSL.)

Med handling förstås inte bara konventionella handlingar utan även
upptagningar som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med
tekniska hjälpmedel. En handling i den formen anses förvarad hos en myndighet
om den är tillgänglig för myndigheten med teknik som myndigheten själv
använder. E-postloggar brukar anses vara sådana handlingar (se t.ex. RÅ 1998
ref. 44).
                                                                   Dnr 6579-2016      Sid 11 (17)




En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad
behandling anses förvarad hos myndigheten endast om denna kan göra
sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder. En sådan s.k.
potentiell handling omfattas av tryckfrihetsförordningens bestämmelser. För att
det ska vara fråga om rutinbetonade åtgärder ska de kräva en begränsad
arbetsinsats som inte innebär nämnvärda kostnader. (Se 2 kap. 3 § andra stycket
TF, prop. 1990/91:60 s. 22 och Justitiekanslerns beslut den 6 mars 2008, dnr
7946-06-21.)

Skyndsamhetskrav
En allmän handling som får lämnas ut ska tillhandahållas genast eller så snart
det är möjligt. Det ska ske på stället och utan avgift. Den som begär det har
också rätt att mot en fastställd avgift få en kopia av handlingen. En sådan
begäran ska behandlas skyndsamt. (Se 2 kap. 12 och 13 §§ TF.)

Besked i en fråga om att lämna ut en allmän handling bör normalt lämnas
samma dag som begäran gjorts. Någon eller några dagars fördröjning kan dock
godtas om det är nödvändigt för att ta ställning till om handlingen får lämnas ut.
Om framställningen avser eller fordrar genomgång av ett omfattande material
kan det vara ofrånkomligt med ytterligare dröjsmål. I sådana fall kan det många
gånger vara lämpligt att successivt lämna besked om vad som kan lämnas ut.

Tjänstemannaprövning och myndighetsprövning
Om en anställd vid en myndighet har ansvar för vården av en handling är det i
första hand denne som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma
fall ska myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan dröjsmål. Om den
anställde vägrar att lämna ut handlingen, eller en del av den, ska den som begär
att få ta del av handlingen informeras om möjligheten att begära att
myndigheten prövar frågan. Det ska framgå av informationen att sökanden
måste begära och få ett skriftligt beslut från myndigheten för att beslutet ska
kunna överklagas. (Se 6 kap. 3 § OSL.)

För Regeringskansliet gäller i detta avseende att en begäran om att få ta del av
handlingar prövas inom det departement som förvarar handlingarna, om något
annat inte är särskilt föreskrivet. Frågor om att få ta del av handlingar ska i
tveksamma fall, eller om sökanden begär det, prövas av ett statsråd. Ärendet får
även överlämnas till regeringens prövning. (Se 18 § Regeringskansliets
instruktion.) Om ett statsråd helt eller delvis vägrar att lämna ut en handling kan
beslutet överklagas till regeringen (se 2 kap. 15 § TF). Beslut av regeringen kan
inte överklagas (se 6 kap. 7 § OSL).

Utrikessekretess
Sekretess gäller för uppgift som rör Sveriges förbindelser med en annan stat
eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare
eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör
                                                                   Dnr 6579-2016      Sid 12 (17)




Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om
uppgiften röjs (se 15 kap. 1 § OSL).

För utrikessekretessen gäller ett s.k. rakt skaderekvisit. Detta betyder att
uppgifterna som utgångspunkt är offentliga och att sekretess endast gäller om
det i det enskilda fallet finns omständigheter som med tillräcklig styrka talar för
att det kan skada Sverige om uppgifterna lämnas ut. En sådan bedömning kan
grundas på att uppgifter av ett visst slag normalt är känsliga. (Se prop.
1994/95:112 s. 28.) Om uppgiften å andra sidan är sådan att den genomsnittligt
sett måste betraktas som harmlös ska den alltså normalt anses falla utanför
sekretessen. (Se prop. 1979/80:2 Del A s. 80 f.)

Bedömning
Den inledande hanteringen av begäran
Av utredningen framgår att AA den 19 april 2016 begärde att få ta del av
samtliga e-postloggar över inkommande och utgående mejl under en viss
tidsperiod för de elva tjänstemän som tillhörde eller hade tillhört sekretariatet
för säkerhetsrådskandidaturen.

Som redovisats ovan anses e-postloggar normalt sett vara allmänna handlingar.
Det framgår också av utredningen att Utrikesdepartementet påbörjade arbetet
med att ta fram loggarna utan dröjsmål.

AA har uppgett att Utrikesdepartementet bl.a. upplyste honom om att det skulle
ta mycket lång tid att lämna ut handlingarna om begäran avsåg loggar över både
interna och externa mejl, och att han då begränsade sin begäran till externa mejl.

Utrikesdepartementet anger i sitt yttrande att tjänstemännens mejl till och från
Sveriges utlandsmyndigheter visserligen är att betrakta som externa men att de
av tekniska skäl registreras i e-postloggen över interna mejl. För att få fram en
sammanställning över de poster i tjänstemännens interna e-postloggar som rörde
mejl till och från utlandsmyndigheterna var Utrikesdepartementet tvungen att
göra en manuell bearbetning av de interna e-postloggarna. Av Utrikes-
departementets yttrande framgår dock att AA först i efterhand, den 2 juni 2016,
fick besked om att en sådan manuell utsortering behövde göras för att få fram
en lista över dessa externa mejl.

JO har tidigare uttalat att det är viktigt att en myndighet omgående tar ställning
till vad en begäran avser, informerar om eventuella svårigheter med att ta fram
materialet och ger sökanden tillfälle att utifrån informationen avgränsa eller
precisera sin begäran. På så sätt kan man undvika att ett utlämnande dröjer
längre än nödvändigt. (Se t.ex. JO 2015/16 s. 665, dnr 6276-2012 m.fl., och
JO:s beslut den 24 februari 2016, dnr 7180-2014.)

Enligt min mening borde Utrikesdepartementet ha kontaktat AA redan innan
den manuella utsorteringen påbörjades och uppmärksammat honom på det
omfattande arbete en manuell bearbetning skulle komma att innebära samt
                                                                    Dnr 6579-2016      Sid 13 (17)




informerat honom om den handläggningstid man beräknade att den skulle ta.
Det kan inte uteslutas att en tydlig information till AA om detta hade lett till att
han ville göra en annan begränsning av eller prioritering i sin begäran som hade
kunnat förkorta handläggningstiden.

Jag är dessutom tveksam till om begäran med hänsyn till den omfattande
manuella bearbetningen som krävdes kan ses som en begäran om allmänna
handlingar som omfattas av tryckfrihetsförordningens bestämmelser. En
sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling
omfattas endast om sammanställningen kan göras tillgänglig med rutinbetonade
åtgärder. Den omfattande manuella utsorteringen av poster i de interna e-
postloggarna för att få fram en sammanställning över mejlen till och från
utlandsmyndigheterna kan knappast anses vara en sådan åtgärd.
Utrikesdepartementet borde därför inledningsvis ha tagit ställning till om man
var skyldig att göra en sådan sammanställning enligt tryckfrihetsförordningens
bestämmelser.

Sekretessprövningen av e-postloggarna
Av utredningen framgår att de e-postloggar för fyra tjänstemän som AA hade
fått del av vid tidpunkten för Utrikesdepartementets yttrande lämnades ut till
honom efter fem, sju respektive tio månader. När det gäller e-postloggarna för
de övriga sju tjänstemännen hade sekretessprövningen vid tiden för yttrandet till
JO ännu inte slutförts.

Utrikesdepartementet har förklarat den långa handläggningstiden med att
materialet var omfattande, att uppgifterna i handlingarna var mycket detaljerade
och fragmenterade, samt att sekretessprövningen behövde göras i förhållande
till materialet som helhet och krävde avstämningar med flera olika enheter inom
Utrikesdepartementet.

Vid en tidigare granskning av Regeringskansliets handläggning av
framställningar om att få del av allmänna handlingar uttalade JO att en
myndighets hänvisning till behovet av en sekretessprövning bör godtas om den
framstår som rimlig, och att det i princip inte är en uppgift för JO att gå in i
enskilda sekretessbedömningar. Myndigheten måste dock på ett någorlunda
konkret sätt kunna visa att det i det enskilda fallet funnits ett behov av en
sekretessprövning. JO uttalade också att de omfattande samråd mellan enheter
och departement som tillämpades inom Regeringskansliet vid
handlingsutlämnande inte är förenlig med offentlighetsprincipen eftersom en
handling enligt huvudregeln ska lämnas ut omedelbart av den som ansvarar för
vården av den. Det bör därför endast i undantagsfall förekomma att man
gemensamt bereder en begäran om att ta del av allmänna handlingar. Formerna
för beredningen bör anpassas efter tryckfrihetsförordningens skyndsamhetskrav.
(Se JO 2013/14 s. 585, dnr 639-2012 m.fl.)

När det gäller Utrikesdepartementets handläggning av AA:s begäran ser jag i
och för sig inte skäl att ifrågasätta att det fanns ett behov av att sekretesspröva
                                                                   Dnr 6579-2016      Sid 14 (17)




uppgifterna i e-postloggarna. Även om jag har förståelse för att det kan krävas
samråd för att pröva om vissa uppgifter omfattas av utrikessekretess kan jag
konstatera att e-postloggarna endast innehåller en ärendemening och kortfattade
uppgifter om avsändare, mottagare och tid. Utrikesdepartementet har inte
utvecklat behovet av den omfattande sekretessprövningen i sitt yttrande. Man
har inte heller förklarat varför sekretessprövningen krävt samråd i den
utsträckning som skett.

Som nämnts tidigare är utgångspunkten vid en bedömning av utrikessekretess
att uppgifterna är offentliga och att sekretess endast gäller om det i det enskilda
fallet finns omständigheter som med tillräcklig styrka talar för att det kan skada
Sverige att lämna ut en uppgift. En sådan bedömning kan grundas på att
uppgifter av ett visst slag normalt är känsliga. Om uppgiften å andra sidan är
sådan att den genomsnittligt sett måste betraktas som harmlös ska den alltså
normalt anses falla utanför sekretessen. Det måste dock också beaktas att ett
utlämnande av uppgifter sammantaget kan bedömas medföra skada även om
uppgifterna var för sig är harmlösa (se RÅ 1989 ref. 111).

Utrikesdepartementet har i sitt yttrande framhållit att en noggrann
sekretessprövning av varje uppgift är nödvändig för att uppfylla departementets
ambition att alltid lämna ut handlingar i så stor utsträckning som möjligt. Denna
ambition är givetvis god, men måste ställas i relation till hur den aktuella
sekretessbestämmelsen är konstruerad och till tryckfrihetsförordningens krav på
att allmänna handlingar ska lämnas ut skyndsamt. Som jag tidigare anfört får en
hög ambitionsnivå inte försämra möjligheten för en myndighet att uppfylla sina
grundlagsreglerade skyldigheter.

Mot denna bakgrund och med beaktande av att de aktuella e-postloggarna
endast innehåller mycket få och kortfattade uppgifter är det mycket som talar
för att det borde ha gått att genomföra sekretessprövningen betydligt mer
skyndsamt än vad som skett.

Innehållet i e-postloggarna
Av utredningen framgår att det i flera ärendemeningar i loggarna fanns
uppgifter som omfattades av utrikessekretess.

Utrikesdepartementet har till sitt yttrande bifogat Regeringskansliets
(Statsrådsberedningen) promemoria om användningen av elektronisk post (PM
1995:3, reviderad 1998-06-30). I den (avsnitt 1.7) anges att uppgifter för vilka
sekretess gäller inte ska hanteras i systemet för elektronisk post (mejl). Av
promemorian framgår vidare att man måste beakta risken för att ett mejl lätt kan
komma att läsas av annan än den avsedda mottagaren.

Enligt min mening måste de säkerhetsaspekter som gäller innehållet i ett mejl
också gälla för de delar av meddelandet som ingår i e-postloggen, t.ex.
ärendemeningen. Några sekretessbelagda uppgifter bör därför inte förekomma i
ärendemeningen. Om e-postsystemet hade använts på det sätt som anges i
                                                                      Dnr 6579-2016        Sid 15 (17)




promemorian hade sannolikt sekretessprövningen gått att genomföra mer
skyndsamt.

Tjänstemannaprövning
Av utredningen i målet framgår att AA:s begäran handlades vid
Utrikesdepartementets rättssekretariat. Såvitt framgår var det fråga om en sådan
tjänstemannaprövning som anges i 6 kap. 3 § OSL och 59 §
Utrikesdepartementets arbetsordning.

Av 6 kap. 3 § OSL följer att i tveksamma fall ska myndigheten pröva frågan,
om det kan ske utan onödigt dröjsmål. För Utrikesdepartementets del gäller i
dessa fall att frågan ska prövas av ett statsråd i departementet eller av
regeringen (18 § Regeringskansliets instruktion). Med tanke på att
sekretessprövningen enligt departementet krävt att rättssekretariatet tog fram ett
förslag till principer för prövningen, vilka behövde stämmas av såväl med
departementets FN-enhet och ministerkansli som med andra enheter inom
Regeringskansliet, har jag svårt att se annat än att det var fråga om ett tveksamt
fall. Utredningen ger dock inte tillräckligt underlag för mig att uttala att ett
hänskjutande av AA:s begäran skulle inneburit en snabbare handläggning.
Genom att låta en prövning av ett tveksamt fall ligga kvar på tjänstemannanivå
fördröjs dock överklagandeprocessen om den enskilde vill föra frågan vidare.

Instruktioner till registratorer
Anmälarna
Utrikesdepartementets registratorer har vid flera tillfällen hänvisat till
presstjänsten när DN begärt att få ut postlistor eller andra handlingar av
registratorerna. Vid ett tillfälle svarade registratorn att hon inte fick prata med
AA. Han uppfattade det som att registratorn hade instruerats att inte behandla
DN:s framställningar om att få ta del av allmänna handlingar.

Utrikesdepartementet
Utrikesdepartementet anförde att registratorerna vid departementet inte kommer
ihåg något samtal med AA där de har uttryckt sig på det sätt som AA påstår och
redovisade följande bedömning.
      UD [konstaterar] att det inte finns någon rutin eller instruktion i UD som innebär
      att registraturen inte ska behandla vissa framställningar om att lämna ut allmänna
      handlingar. De anställda är dessutom väl medvetna om meddelarfriheten och sina
      rättigheter i övrigt. En registrator är inte förhindrad att hänvisa frågeställare
      vidare till andra i UD med sina frågor.
Bedömning
DN och AA:s uppfattning om hur registratorer vid Utrikesdepartementet
instruerats har inte bekräftats genom utredningen i ärendet. Vad DN och AA
fört fram i denna del föranleder inte något uttalande från min sida.
                                                                   Dnr 6579-2016    Sid 16 (17)




Sammanfattande och avslutande synpunkter
Av utredningen framgår att Utrikesdepartementet inte löpande tagit ställning till
om mejl som skickades mellan departementet och stiftelsen Dag
Hammarskjölds Minnesfond skulle registreras enligt offentlighets- och
sekretesslagens bestämmelser. Utrikesdepartementet kan inte undgå kritik för
detta.

När det gäller hanteringen av AA:s begäran om att få ta del av e-postloggar
framgår det av utredningen att Utrikesdepartementet har gjort en omfattande
bearbetning av de interna e-postloggarna utan att informera AA om vilka
konsekvenser den hade för handläggningen och utan att ta ställning till om man
var skyldig att göra en sådan bearbetning enligt tryckfrihetsförordningens
bestämmelser. Trots att loggarna endast innehåller en ärendemening och
kortfattade uppgifter om avsändare, mottagare och tid har man gjort en
omfattande sekretessprövning. Efter elva månader hade knappt hälften av
loggarna prövats. Enligt min mening har Utrikesdepartementets hantering
inneburit att handläggningen kommit i konflikt med tryckfrihetsförordningens
krav på skyndsamhet. Utrikesdepartementet ska kritiseras för bristerna i
handläggningen.

Jag är också tveksam till att departementet låtit prövningen ligga kvar på
tjänstemannanivå, trots att sekretessprövningen omfattat ett flertal samråd och
ett omfattande arbete för att ta fram principer för bedömningen.

Det är vidare anmärkningsvärt att det fanns flera uppgifter i loggarna som
omfattades av utrikessekretess, trots att sådana uppgifter inte ska hanteras i
e-postsystemet enligt Regeringskansliets riktlinjer.

Med anledning av granskningen vill jag göra följande uttalanden om
Utrikesdepartementets hantering av frågor om utlämnande av allmänna
handlingar.

Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedia ska ha möjlighet
till insyn i offentlig verksamhet, bl.a. genom att ta del av allmänna handlingar.
Om offentlighetsprincipen ska fungera är det nödvändigt att myndigheterna
följer tryckfrihetsförordningens och offentlighets- och sekretesslagens
bestämmelser om hur allmänna handlingar ska registreras och hållas ordnade
samt om hur framställningar om att få ta del av allmänna handlingar ska
handläggas. För att inte insynsrätten ska urholkas är det viktigt att
handläggningen sker skyndsamt.

JO har tidigare framhållit att det är särskilt viktigt att just Regeringskansliet
respekterar insynsrätten. Risken är annars stor att inte heller andra myndigheter
anser sig behöva leva upp till grundlagens krav, vilket på sikt skulle kunna vara
ett hot mot offentlighetsprincipen. (Se JO 2013/14 s. 585.)
                                                                 Dnr 6579-2016      Sid 17 (17)




Utrikesdepartementet har framhållit sin ambition att lämna ut handlingar i så
stor utsträckning som möjligt för att garantera allmänhetens rätt till insyn. En
hög ambitionsnivå är givetvis något som i grunden är positivt. Jag har dock
tidigare haft anledning att konstatera att Utrikesdepartementets ambitionsnivå i
vissa fall går utöver vad som följer av tryckfrihetsförordningens bestämmelser
och kan försämra departementets möjligheter att uppfylla sina grundlags-
reglerade skyldigheter (se mitt beslut JO 2015/16 s. 665). En myndighet får inte
gå så långt i sin ambition att ge god service att tryckfrihetsförordningens krav
på skyndsamhet inte kan uppfyllas.

Jag kan konstatera att Utrikesdepartementet fått återkommande kritik för att
man åsidosatt skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen och uppmanats att
säkerställa att organisationen på ett godtagbart sätt kan hantera framställningar
om att få ta del av allmänna handlingar (se riksdagens konstitutionsutskotts
betänkanden 2010/11:KU10 s. 21 f., 2013/14:KU20 s. 130 f. och 2016/17:KU20
s. 143 f., JO 2013/14 s. 585, JO 2015/16 s. 665 och Justitiekanslerns beslut den
5 oktober 2015, dnr 2648-15-21).

Jag förutsätter att Utrikesdepartementet vidtar åtgärder med anledning av den
kritik som riktats mot departementet tidigare och de kritiska synpunkter jag fört
fram i detta beslut.
