# Kritik mot en rådman för kontakter med en av parterna i ett avslutat domstolsärende

JO 2022-01-21 dnr 6580-2019

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                     Sid
                                                                           2022-01-21             6580-2019              1 (6)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot en rådman för kontakter med en av parterna i ett avslutat
                        domstolsärende


                          Beslutet i korthet: I ett ärende om verkställighet enligt 21 kap. föräldrabalken ingick
                          parterna en överenskommelse i samband med att tingsrätten höll sammanträde.
                          Några veckor senare tog en av parterna kontakt med en rådman som hade handlagt
                          ärendet inledningsvis men inte varit ordförande vid sammanträdet och ställde frågor
                          bl.a. om hur överenskommelsen skulle tolkas. JO anser att rådmannen i kontakterna
                          med parten inte fullt ut iakttagit kravet i 1 kap. 9 § regeringsformen att en domstol ska
                          vara opartisk i sin verksamhet och därför inte kan undgå kritik.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 13 september 2019 framförde AA klago-
                        mål mot rådmannen BB med anledning av hennes agerande i anslutning till ett
                        domstolsärende. AA uppgav i huvudsak följande.

                        Hon var part i ett ärende om verkställighet enligt 21 kap. föräldrabalken som
                        handlades vid Ystads tingsrätt. Ansvarig domare för ärendet var inledningsvis
                        rådmannen BB från Domstolsverkets förstärkningsstyrka. Den 19 juli 2019 höll
                        tingsrätten sammanträde i ärendet med en annan rådman som ordförande. Vid
                        sammanträdet träffade hon och motparten [härefter benämnd CC, JO:s anm.] en
                        överenskommelse som innebar att deras son skulle ha umgänge med CC i USA
                        under augusti 2019. Överenskommelsen antecknades i protokollet från samman-
                        trädet och tingsrätten avkunnade beslut genom vilket ärendet skrevs av. Efter att
                        ärendet avslutats hade BB kontakt med CC både via e-post och telefon och gav
                        honom råd om hur han kunde argumentera i förhållande till överenskommelsen
                        och hur han skulle agera gentemot henne och hennes ombud. Agerandet ledde
                        till att CC olovligen kvarhöll sonen efter umgänget. Kontakterna varken
                        kommunicerades med henne eller diariefördes. Enligt hennes uppfattning
                        agerade BB direkt olämpligt och på ett sätt som närmast varit att likna vid ett
                        ombud för CC.

                        AA lämnade också in en ljudinspelning från ett samtal mellan henne och CC
                        och ett antal handlingar, bl.a. e-postmeddelanden som skickats mellan BB och




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 6580-2019       Sid 2 (6)




CC efter att verkställighetsärendet hade avslutats. Tre meddelanden som BB
skickade till CC den 5 augusti 2019 hade följande lydelser (namnet på AA:s och
CC:s son utelämnas här):

      Kl. 09:48
      Hello, I have no access to the protocol and I am therefor not able to comment the
      agreement. If there is nothing written about how your son is to get back to
      Sweden I think you should be entitled to travel alone with your son as long as
      you bring him to Sweden in time. If you don’t have access to his passport it is
      important that you communicate with AA to enable her to help you so that you
      can return your son to Sweden according to your agreement.
      Kl. 16:44
      I seem to have some problem with my mailbox….I try again. I have no access to
      the protocol and I am therefor not able to see what is written or not. If there is
      nothing written in the protocol other than a date when your son is supposed to be
      back there is from my point of view nothing to stop you from traveling alone
      with your son. It is however very important that you communicate with AA
      about your plans so she is able to help you by giving you the passport, otherwise
      it is impossible for you to return your son. The decision from april 2018 does not
      say anything that stops you from travelling alone with your son to and from US.
      Kl. 17:28
      Now I read the agreement. The agreement says that AA and […] are going
      together to the US and that they are returning to Sweden the 16th of august…..It
      is a matter of how one reads it. You could argue that it is written that AA and
      […] goes together to US but not return together (tillsammans). I think that you
      also could argue that the sentence “AA and […] return by flight the 16th of
      August” implies that it is supposed to be together. There is nothing in the
      decision from april 2018 about […] traveling with his mother. I think you should
      consult your lawyer and that you should have a contact with AA:s lawyer in this
      matter. I think it is important for AA to know that you have to get hold of the
      passport in order to bring your son back.

Utredning
JO uppmanade tingsrätten att lämna upplysningar om och yttra sig över det som
anfördes i anmälan. Av yttrandet skulle särskilt framgå hur BB:s kontakter med
CC förhöll sig till kravet på saklighet och opartiskhet i 1 kap. 9 § regerings-
formen, RF.

Tingsrätten (genom f.d. lagmannen Stefan Olsson) lämnade den 28 januari 2020
ett remissvar tillsammans med ett yttrande från BB. Hon uppgav i huvudsak
följande:

## Bakgrund

Jag arbetade under sommaren 2019 som förstärkningsdomare vid Värmlands
      tingsrätt när jag 25 el 26 juni 2019 fick förfrågan från chefen för förstärknings-
      styrkan om jag kunde åta mig att handlägga ett verkställighetsärende för Ystads
      tingsrätt eftersom det förelåg jäv för domstolens domare då motparten i ärendet,
      AAvar anställd vid tingsrätten. Jag åtog mig uppdraget och då jag inte hörde
      något från domstolen tog jag mailkontakt med lagmannen Stefan Olsson för att
      få åtkomst till ärendet i VERA-systemet. Stefan Olsson ringde mig den 28 juni
      2019 då jag var på väg till tåget för att åka hem. Jag blev kortfattat informerad
      om ärendet och besked om att jag då hade fått åtkomst till ärendet i VERA. Jag
      läste in detsamma jämte tidigare ärenden och den tidigare vårdnadsdomen som
      sökanden, CC begärt verkställighet på. Jag kunde vid inläsningen konstatera att
                                                                   Dnr 6580-2019        Sid 3 (6)




den i april 2018 meddelade vårdnadsdomen redan varit föremål för tre
verkställighetsärenden och att en utredning om huruvida barnet riskerade att fara
illa av verkställighet hade genomförts under våren 2019, […]. Den nu aktuella
ansökan om verkställighet hade kommit in till tingsrätten den 20 juni vilket
betydde att ärendet var lite senfärdigt handlagt, troligen beroende på att man
inväntade ytterligare material från sökanden. Efter vissa försök att nå en
uppgörelse mellan parterna, kunde jag konstatera att AA gjorde sig okontaktbar,
vilket innebar att jag fick se till att kalla till sammanträde i ärendet. Veckan
därpå förekom en hel del kontakter via mail och skrivelser vilket mynnade ut i
att bevisuppgifter med mera kom in i ärendet inför planerat sammanträde.
Därefter, eftersom jag gick på semester, lämnades ärendet över till en kollega för
att handlägga ärendet vidare. För min del var ärendet avslutat.

De händelser som är föremål för JO-anmälan
Senare under sommaren fick jag ett telefonsamtal och senare mail från CC i
vilket han undrade om han kunde boka en flygresa för sig och sonen och en
annan flygresa för AA om han såg till att sonen kom till Sverige i enlighet med
parternas uppgörelse. I det av AA delvis orangemarkerade mailet som skickats
från mig den 5 augusti 2019 [kl. 16:44, JO:s anm.] svarar jag på frågan om CC
på grund av dom eller tidigare beslut är förhindrad att resa ensam med sin son.
Det framgår att jag då inte hade sett parternas överenskommelse utan utgick från
den dom som meddelats i april 2018, […]. Senare mailade CC mig uppgörelsen
som träffats vid sammanträdet den 19 juli 2019. Jag läste igenom det och
konstaterade att det inte gick att säga ja eller nej till hans förfrågan. Jag svarade
därför att det är möjligt att läsa överenskommelsen på två sätt och att han borde
ta kontakt med sitt ombud och AA:s ombud. Under denna period då något
faktiskt ärende inte fanns och som jag i vart fall inte handlade, försökte jag bara
förklara för en icke svenskspråkig person vilka regler som gällde. Det före-
svävade mig inte att mina besked skulle användas som något sorts rättsligt
avgörande. Jag mottog därefter flera mail som kopior vilka jag inte besvarade.
Jag fick senare mail och telefonsamtal från CC i anledning av att barnet var kvar
i USA trots att han hade planerad skolstart i Sverige. Enligt CC hade AA
återvänt till Sverige med sonens båda pass. Jag fick då frågan hur han skulle göra
för att returnera sonen till Sverige och vad han skulle göra i anledning av den
anmälan om egenmäktighet med barn som han uppgav hade skett i Sverige. Jag
svarade honom då att han borde söka hjälp hos svenska ambassaden för att få
hem sonen så snart det gick samt att ringa polisen i Ystad för att förklara den
uppkomna situationen. Under de kontakter jag hade med CC försökte jag bara
förklara överenskommelsens förhållande till vad som förordnats i vårdnads-
domen och vikten av att kommunicera med sitt ombud och AA:s ombud för att
försöka lösa den uppkomna situationen. De mail som skickats mellan AA:s
ombud och CC har jag fått för kännedom och jag har inte svarat på dessa. De
mail som gått mellan parterna, som är inringade har jag inte tidigare tagit del av.
Avslutningsvis. Min intention var givetvis inte att agera ombud eller att vara
partisk. Jag försökte bara hjälpa till genom att lämna korrekt information om den
inbördes ordningen i fråga om vårdnadsdomen och den träffade överenskommel-
sen för att ge ett barn rätt till en så god kontakt som möjligt med båda sina vård-
nadshavare. Jag har vid kontakterna uppmanat CC att ta kontakt med sitt ombud
och AA:s ombud för att lösa de uppkomna problemen. Det föresvävade mig inte
över huvud taget att jag skulle lägga in kommunikationen i ärendet som var
avslutat. Min intention var att försöka lösa en uppkommen situation på ett sätt
som bäst gagnade barnet. Jag kan överhuvudtaget inte förstå hur jag skulle
medverkat till att parternas son blev kvar i USA i strid med parternas överens-
kommelse. Såvitt jag förstått, om CC:s uppgifter är korrekta, åkte AA hem till
Sverige medförande barnets båda pass vilket medförde att CC var förhindrad att
resa till Sverige med barnet. Jag har tagit del av ljudfilen och känner inte igen att
jag skulle gett uttryck för att AA överträtt någon överenskommelse eller
avgörande. Slutligen kan jag konstatera att den sista kontakt jag hade med CC
                                                                       Dnr 6580-2019       Sid 4 (6)




      var i anledning av att han undrade var han ska vända sig nästa gång om han vill
      föra talan i fråga om vårdnad eller verkställighet. Jag informerade honom då om
      att han måste vända sig till Ystad tingsrätt som i sin tur ska skicka vidare målet
      till annan domstol eller förstärkningsstyrkan.
Tingsrätten redovisade i sitt remissvar följande bedömning:

      Den information BB lämnat till CC är enligt min uppfattning helt korrekt. Hon
      säger i sitt meddelande kl. 09.48 den 5 augusti att hon inte har tillgång till
      protokollet med beslutet och framhåller vikten av att CC kommunicerar med
      AA. Senare samma dag har hon uppenbarligen läst beslutet i verkställighets-
      ärendet, se e-postmeddelandet kl. 17.28, och hon förklarar för CC att beslutet
      inte är helt tydligt samt återigen att det är viktigt att kontakt sker med AA
      och/eller hennes advokat. Det finns med hänsyn till innehållet i e-postkonversa-
      tionen ingen som helst anledning att tro annat än att BB – precis som hon själv
      säger – ville hjälpa genom att förse CC med korrekt information. (Observera att
      det är tydligt att BB fortfarande inte sett beslutsprotokollet kl. 16.44, då hon
      också e-postar CC, utan då endast har den dom verkställighetsärendet grundar
      sig på)
      Det ska tilläggas att det naturligtvis är viktigt med försiktighet när kommunika-
      tion sker med en av parterna i ett mål eller ärende på det här viset. Sett i back-
      spegeln borde BB, via Ystads tingsrätt eller genom sin kollega vid förstärknings-
      styrkan, försäkrat sig om att AA också fick del av hennes konversation med CC
      för att undvika det som nu har hänt, nämligen att hennes objektivitet ifrågasätts.
      Det hade varit lämpligt enligt min uppfattning men jag ifrågasätter för egen del
      inte BB:s opartiskhet och anser inte att hon begått något fel som ska föranleda
      kritik från JO. Att CC dragit helt felaktiga växlar på BB:s besked är olyckligt,
      men knappast BB:s fel.
AA kommenterade remissvaret.

Rättslig reglering och mina utgångspunkter
Domstolar ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta
saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 § regeringsformen, RF). Kravet på saklighet
och opartiskhet omfattar inte enbart hur en sak rent faktiskt har handlagts och
vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från en
domstol. Även hur domstolens agerande har uppfattats är av betydelse. Man
talar ibland om en objektiv och en subjektiv sida av grundlagsbestämmelsen.
Det subjektiva är hur en domstol själv anser sig ha agerat, medan det objektiva
är hur domstolens agerande kan uppfattas utifrån. Redan risken för att andra kan
uppfatta att saklighet och opartiskhet inte iakttas är tillräckligt för att ett
handlande ska kunna anses strida mot kraven i bestämmelsen. (Se Bull och
Sterzel, Regeringsformen – en kommentar, 4 uppl., 2019, s. 54 f.)

Det är viktigt att domstolar i sina kontakter med allmänheten uppträder på ett
sådant sätt att allmänhetens förtroende för den dömande verksamheten upprätt-
hålls. En domare ska iaktta det krav på ett korrekt bemötande som följer med
den offentliga tjänsten. I en domstols uppgifter ingår vidare att i lämplig
utsträckning bistå enskilda med upplysningar i frågor som rör domstolens
verksamhetsområde (se bl.a. 13 § förordningen [2003:234] om tiden för till-
handahållande av domar och beslut, m.m.). Det kan handla om att ge upplys-
ningar av mer formell art, t.ex. att ge anvisningar för att fylla i formulär till
                                                                 Dnr 6580-2019      Sid 5 (6)




stämningsansökan och lämna allmänna upplysningar om förfarandet vid
domstolen (prop. 1986/87:89 s. 117).

Det förekommer att parter i mål och ärenden vid de allmänna domstolarna
vänder sig till domstolen eller direkt till en enskild befattningshavare med
frågor efter att handläggningen har avslutats. Om och hur sådana frågor ska
besvaras får bedömas från fall till fall. De upplysningar som domstolen lämnar
kan se olika ut beroende på omständigheterna i det enskilda fallet men måste,
som JO tidigare uttalat, hålla sig inom ramen för vad som är tillåtet enligt
regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet (se exempelvis JO 2014/15
s. 71, som gällde en tingsrättslagman som hjälpt en part att formulera ett över-
klagande i ett domstolsärende).

Inom Sveriges Domstolar finns sedan många år en förstärkningsstyrka av
domare. Syftet med förstärkningsstyrkan är att kunna täcka upp tillfälliga behov
av ökad arbetskraft hos domstolarna. (Sveriges Domstolars årsredovisning
2020, s. 21.)

Bedömning
Rådmannen BB från förstärkningsstyrkan handlade under en tid ett verkställig-
hetsärende som pågick mellan CC och AA vid Ystads tingsrätt. Ärendet
avslutades genom att parterna träffade en överenskommelse vid ett samman-
träde den 19 juli 2019, varvid tingsrätten skrev av ärendet. Vid den tidpunkten
hade BB:s ansvar för ärendet sedan en tid övergått till en annan rådman och hon
deltog således inte vid sammanträdet.

Den 3 augusti 2019 mottog BB ett e-postmeddelande från CC där det framgick
att han ville komma i kontakt med henne angående protokollet från samman-
trädet. Enligt meddelandet ansåg CC att lydelsen i protokollet inte överens-
stämde med den samförståndslösning som parterna hade träffat. Därefter hade
BB och CC flera kontakter, både muntligen och per e-post, om bl.a. överens-
kommelsen och dess förhållande till den dom från våren 2018 som varit föremål
för verkställighet.

Utredningen visar att CC och AA kom att ha olika uppfattningar i fråga om
innebörden av den överenskommelse som de hade ingått vid sammanträdet. Jag
vill inledningsvis framhålla att jag inte uppfattar vare sig de redovisade e-
postmeddelandena eller vad som framgått av utredningen beträffande BB:s
övriga kontakter med CC på så sätt att hon kan anses ha tagit ställning för någon
av parterna eller gett CC råd om hur han kunde argumentera till stöd för sin
tolkning. Enligt min mening är det vidare tydligt att BB:s sista skriftliga svar
den 5 augusti 2019, som lämnades efter att hon hade läst överenskommelsen,
innebar att den enligt henne kunde tolkas på två sätt. Det har således inte
kommit fram något som tyder på att BB:s avsikt med kontakterna med CC varit
någon annan än vad hon gjort gällande, nämligen att bistå CC med korrekt
                                                                    Dnr 6580-2019      Sid 6 (6)




information i syfte att lösa den situation som uppstod till följd av bl.a. parternas
olika syn på överenskommelsen.

BB:s ansvar för verkställighetsärendet hade emellertid upphört före samman-
trädet där parterna kom överens och hon närvarade inte under de diskussioner
som ledde fram till samförståndslösningen. Redan av den anledningen har jag
svårt att förstå varför BB över huvud taget ansåg att hon behövde besvara CC:s
frågor på det sätt hon gjorde i de redovisade e-postmeddelandena, i stället för att
helt enkelt hänvisa CC till hans ombud, den rådman som varit ordförande vid
sammanträdet eller någon annan vid tingsrätten. Att bistå en part på det sätt som
BB gjorde går under alla förhållanden utöver vad som kan anses ingå i en
domares allmänna skyldigheter i fall då en part i ett avslutat mål eller ärende
vänder sig till domstolen med frågor.

Jag vill understryka att redan risken för att parter och andra kan uppfatta att en
domare eller rätten inte iakttar saklighet och opartiskhet kan vara tillräckligt för
att ett handlande anses strida mot kraven i 1 kap. 9 § RF. Genom att uttala sig
om hur en tidigare dom och parternas överenskommelse kunde tolkas fanns det
en påtaglig risk för att CC skulle ta BB:s svar till intäkt för att hans uppfattning
om parternas överenskommelse var riktig, trots att detta inte var hennes avsikt.
Även det förhållandet att BB inlät sig i upprepade telefonsamtal och andra
skriftliga kontakter med CC gällande frågor som på olika sätt anknöt till
verkställighetsärendet innebar, särskilt då hon inte tycks ha dokumenterat
innehållet i dessa, enligt min mening en risk för att hon skulle kunna uppfattas
ha tagit ställning för honom. AA:s JO-anmälan bekräftar detta; hon har
uppenbarligen uppfattat att BB agerat partiskt till förmån för CC.

Det är viktigt att en domare så långt möjligt och är lämpligt dokumenterar samt
redovisar utförda åtgärder som har samband med ett mål eller ärende (jfr 5 §
förordningen [1996:271] om mål och ärenden i allmän domstol). I det här fallet
tycks alltså BB inte ha upprättat någon tjänsteanteckning efter sina muntliga
kontakter med CC och det är klarlagt att hennes meddelanden till och från
honom inte vidarebefordrades till Ystads tingsrätt. Eftersom BB inte hade sin
ordinarie tjänstgöring vid tingsrätten borde hon ha sett till att meddelandena
skickades dit. Det hade därefter fått ankomma på tingsrätten att ta ställning till
om handlingarna skulle diarieföras eller hanteras på annat sätt, liksom till om
AA skulle få del av dem.

Även om det alltså inte finns någonting i ärendet som tyder på att BB tagit
ställning för någon av parterna, anser jag sammantaget att hon hanterat
kontakterna med CC på ett sådant sätt att det funnits en risk att hennes opartisk-
het har kunnat ifrågasättas. Hon kan därför inte undgå kritik.

Vad som i övrigt har kommit fram i ärendet ger inte anledning till någon åtgärd
eller något uttalande från min sida.
