# Kritik mot Överförmyndaren i Tibro kommun för handläggningen av ett ärende om upphörande av ett godmanskap för ett
ensamkommande barn

JO 2017-06-08 dnr 6581-2016

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2017-06-08              6581-2016              1 (5)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot Överförmyndaren i Tibro kommun för handläggningen av
                        ett ärende om upphörande av ett godmanskap för ett
                        ensamkommande barn


                          Beslutet i korthet: Överförmyndaren entledigade en god man för ett
                          ensamkommande barn från uppdraget efter det att Migrationsverket hade bedömt att
                          barnet var 18 år.
                          I beslutet får överförmyndaren kritik för att inte ha gjort en självständig bedömning av
                          åldern och därefter fattat ett eget överklagbart beslut om att godmanskapet skulle
                          upphöra.

## Anmälan

AA anmälde Överförmyndaren i Tibro kommun för handläggningen av ett
                        ärende om godmanskap för ett ensamkommande barn. Han skrev bl.a. följande:

                        Han entledigades som god man för BB från och med den 31 mars 2016, efter
                        det att Migrationsverket hade bedömt att BB var 18 år. Godmanskapet upphörde
                        innan Migrationsverkets beslut hade vunnit laga kraft.

## Utredning

JO hämtade in ett dagboksblad och samtliga handlingar i ärendet (aktnr 6525).
                        Av handlingarna framgick inte om något särskilt beslut om upphörande eller
                        entledigande hade fattats. I ett registerutdrag över ställföreträdarskapet den
                        4 april 2016 angavs att ”entledigandet gäller från och med 2016-03-31
                        Myndig”.

                        JO uppmanade överförmyndaren att lämna upplysningar om och yttra sig över
                        handläggningen av ärendet. Överförmyndaren skulle vidare redovisa sin
                        bedömning av det som kommit fram.

                        Överförmyndaren (handläggaren CC) lämnade följande remissvar:

                                Migrationsverket ansökte 2015-06-16 om god man för BB enligt lagen om god
                                man för ensamkommande barn.
                                Överförmyndaren förordnade 2015-07-01 AA som god man för BB.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                 Dnr 6581-2016        Sid 2 (5)




Migrationsverket meddelade 2016-03-31 att födelsedatumet för BB hade
korrigerats 2016-03-17 i samband med beslut i asylärendet. Det nya
födelsedatumet var 1980214 [rätteligen 19980214, JO:s anmärkning].
Överförmyndaren entledigade 2016-03-31 AA som god man för BB. Nytt
registerutdrag skickades till gode mannen 2016-04-04 (överförmyndarens
aktbilaga 22).
Överförmyndarens uppfattning om vad som är avgörande för godmanskaps
upphörande torde vara frågan från vilken tidpunkt bedömning av omständigheten
ålder i ett ärende om uppehållstillstånd påverkar rätten till god man och vilken
rättskraft en sådan bedömning har.
Inledningsvis kan konstateras att Migrationsverket genomförde sin
åldersbedömning i samband med att myndigheten tog beslut i sakfrågan, som i
detta ärende är uppehållstillstånd och eventuellt avlägsnande, MIG
(Migrationsöverdomstolen) 2007:31, MIG 2007:42 och MIG 2013:8. Detta
förfarande stämmer överens med de rekommendationer som JO lämnat i de JO-
ärenden som varit aktuella i förevarande fråga.
Frågan om ålder i ett ärende om uppehållstillstånd är en omständighet som kan
påverka utgången i sakfrågan på samma sätt som t.ex. medborgarskap utan att
bedömningen av dessa omständigheter har någon rättskraft. Att bedömning av
ålder kanske borde ha ett innehåll som innebär att den i sig är en sakfråga som
kan överklagas separat och därmed görs tillgänglig för ett effektivt rättsmedel är
önskvärt med tanke på de rättsverkningar som denna bedömning får men för
närvarande finns inte några sådana rättsregler med den innebörden. Att
bedömning av ålder inte särskilt går att överklaga framgår av 14 kap.
utlänningslagen (2005:716). Detta innebär att bedömning av omständigheten
ålder gäller omedelbart. I detta sammanhang kan det vara värt att notera att
åldern kan ”hoppa” upp eller ned beroende på vilken instans som bedömer den
omständigheten utan att den bedömningen behöver påverka utgången i själva
sakfrågan. Att denna ordning även ställer till det i praktiken för både Migrations-
verket och överförmyndaren är olyckligt men det krävs någon form av
lagändringar eller tillägg för att komma till rätta med dessa brister. Detta behov
av lagändringar avseende åldersbedömningar och dess konsekvenser är väckt till
regeringen. För närvarande finns det en departementspromemoria, Ds 2016:37,
om åldersbedömning tidigare i asylprocessen, som ligger ute på remiss. Det bör
också i detta sammanhang uppmärksammas vilken konsekvens det skulle bli om
man fäster sig vid tidpunkten för laga kraft av ärendet om uppehållstillstånd
för frågan om bl.a. rätten till god man om verket skriver ner åldern, från att vara
vuxen till att vara barn, när man avgör ärendet om uppehållstillstånd och
samtidigt avslår ansökan om uppehållstillstånd eller statusförklaringar,
jfr 14 kap. utlänningslagen.
Vidare kan konstateras att det är Migrationsverket som har att bedöma
identiteten på de utlänningar som kommer hit och söker asyl, i denna bedömning
ingår bedömning av ålder. Migrationsverkets initiala registrering av ålder leder,
vad gäller ensamkommande barn, till ett beslut om anvisning enligt 3 § andra
stycket lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Detta beslut
är bindande för anvisad kommun och går inte att överklaga, 22 § första stycket
LMA. Här noteras att Kammarrätten i Jönköping i ett mål tagit upp frågan om
vems uppfattning som bör gälla då det förekommer olika uppfattningar,
Kammarrätten i Jönköping mål nr 3411-15.
Överförmyndarens beslut är ett verkställighetsbeslut som inte är överklagbart.
Som framgår av 1 § lagen om god man för ensamkommande barn gäller lagen
endast för personer som är under 18 år (nedanstående paragrafhänvisningar gäller
den lagen om inget annat anges). Överförmyndarens entledigande av den gode
mannen är således inte ett beslut om upphörande enligt 5 §, utan en ren
verkställighetsåtgärd, som en konsekvens av Migrationsverkets korrigering av
åldern. Överförmyndaren vill därvid fästa rättens [JO:s, JO:s anmärkning]
uppmärksamhet på att lagen inte innehåller någon bestämmelse om upphörande av
godmanskap på grund av ålderskorrigering (se 5 §). I lagens förarbeten nämns
                                                                        Dnr 6581-2016        Sid 3 (5)




      heller inte ålderskorrigering som grund för upphörande av godmanskapet enligt
      reglerna i 5 §. Den enda rimliga konsekvensen av regelverkets konstruktion blir
      därför att personen ifråga ska betraktas på samma sätt som om han eller hon hade
      varit 18 år vid ankomsten till Sverige. Entledigandet av gode mannen är därför
      inte ett överklagbart beslut utan har skett genom att överförmyndaren utfärdat ett
      nytt registerutdrag enligt 11 § förmynderskapsförordningen. Eftersom det inte
      finns ett överklagbart beslut (se 12 § jämförd med 20 kap. 6 § föräldrabalken)
      skulle överklagandet avvisas. Om hovrätten [JO, JO:s anmärkning] skulle finna att
      överförmyndares entledigande av gode mannen är att betrakta som ett upphörande
      enligt 5 § bör det i så fall vara en sådan verkställighetsåtgärd som avses i 5 §
      stycke 3. Den bestämmelsen (d.v.s. att godmanskapet upphör utan särskilt beslut)
      bör, i avsaknad av direkt tillämpliga regler, således vara analogt tillämplig vid en
      korrigering av åldern. Även i det fallet saknas ett överklagbart beslut.
      Överförmyndaren har de facto vare sig resurser eller kompetens att göra en egen
      åldersbedömning av de personer som anländer till Sverige och uppger sig vara
      under 18 år. Enligt fast praxis använder sig därför överförmyndaren av
      Migrationsverkets uppgifter vid beslut om förordnande av god man. Det är också
      Migrationsverkets uppgifter som används när ett godmanskap upphör enligt 5 §
      stycke 3. Det vore därför både inkonsekvent och ologiskt om överförmyndaren
      inte skulle agera utifrån Migrationsverkets ålderskorrigeringar och låta ett
      godmanskap fortsätta. Enligt praxis bör Migrationsverkets bedömning av en
      enskilds ålder generellt vara avgörande för andra myndigheters handläggning (se
      Kammarrättens i Jönköping dom den 10 februari 2016, mål nr 3411-15, och
      Kammarrättens i Göteborg dom den 13 december 2011, mål nr 3014-11).
      Överförmyndaren vill dock fästa JO:s uppmärksamhet på att ett godmanskap enligt
      lagen om god man för ensamkommande barn är ett civilrättsligt ställföreträdarskap,
      som inte ska fortsätta om de i lagen angivna förutsättningarna inte längre är vid
      handen. För en person som ska betraktas som myndig, får det anses vara särskilt
      viktigt att godmanskapet upphör, eftersom ett godmanskap enligt den aktuella
      lagstiftningen inskränker rättshandlingsförmågan och självbestämmanderätten, på
      ett mer långtgående sätt än ett förvaltarskap. Även om gode mannen, enligt vad
      som ovan sagts, har entledigats på rent formella grunder och inte på grund av att
      behovet av hjälp och stöd har upphört, vill överförmyndaren avslutningsvis anföra
      följande avseende det behovet. Om den som ska betraktas som myndig har behov
      av hjälp och stöd, som inte kan tillgodoses på något annat sätt, ska det behovet
      tillgodoses genom socialtjänstens försorg. Eftersom den enskilde i och med
      Migrationsverkets ålderskorrigering erhållit full rättshandlingsförmåga, är han
      behörig att själv ansöka om stödinsatser hos socialtjänsten. Det gäller för övrigt
      även i förhållande till alla andra svenska myndigheter. Med stöd av ovan nämnda
      rättshandlingsförmåga är det också fullt möjligt för den enskilde att utfärda en
      general fullmakt till t ex en tjänsteman inom socialtjänsten eller någon annan som
      han har förtroende för.
AA kommenterade remissvaret.

Rättslig reglering
Lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn innehåller
bestämmelser om god man i vissa fall för den som är under 18 år och som är
utländsk medborgare eller statslös (1 §). Syftet med lagen är att stärka skyddet
för barn som av flyktingskäl eller andra skäl kommer ensamma till Sverige och
söker uppehållstillstånd här, eller som av motsvarande skäl kommer till Sverige
och blir ensamma under vistelsen här. I sådana situationer ska lagen säkerställa
att en god man träder in i förmyndarens och vårdnadshavarens ställe.

Ett godmanskap ska upphöra om någon av barnets föräldrar eller någon annan
vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe anländer till Sverige och
är i stånd att utöva förmynderskapet och vårdnaden, om barnet varaktigt lämnar
                                                                       Dnr 6581-2016         Sid 4 (5)




Sverige, om en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken utses för
barnet, eller om det är uppenbart att en god man av någon annan anledning inte
längre behövs. Överförmyndaren beslutar om upphörande av godmanskapet.
När barnet fyller 18 år upphör godmanskapet automatiskt utan att
överförmyndaren fattar något särskilt beslut (5 §).

Överförmyndaren får självmant ta upp en fråga om upphörande av godmanskap
och om entledigande av en god man. Överförmyndaren ska ge barnet tillfälle att
yttra sig, om det kan ske och det inte är obehövligt (7 §). Innan en god man
entledigas, ska han eller hon ges tillfälle att yttra sig (9 §). Överförmyndarens
beslut får överklagas till tingsrätten (jämför 12 § och 20 kap. 6 §
föräldrabalken).

Eva von Schéele och Jan Wallgren har i Överförmyndarpraktika (version t.o.m.
supplement december 2016, avsnitt 10) uttalat bl.a. följande:
      När det ensamkommande barnet fyller 18 år blir det myndigt, precis som svenska
      barn, och den gode mannens uppdrag upphör. Den gode mannen behöver inte
      begära sitt entledigande utan uppdraget upphör automatiskt. [– – –]
      [E]tt godmanskap [ska] upphöra ifall Migrationsverket finner att barnet, eller
      snarare ungdomen, är 18 år eller äldre trots att det tidigare ansetts vara omyndigt.
      Då uppskrivning av ålder sker i samband med beslut om avvisning eller
      utvisning bör den gode mannen överklaga beslutet och kvarstå i uppdraget till
      dess beslutet vunnit laga kraft.
      Gode mannen har efter 18-årsdagen ingen behörighet att företräda barnet utan
      det får föra sin talan själv precis som andra myndiga personer.
I propositionen Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (prop. 2016/17:121)
har regeringen uttalat (s. 13) bl.a. följande:

      Som några remissinstanser, bl.a. JO och Migrationsverket, påpekar finns det
      ingen rättslig reglering eller entydig rättspraxis [fotnot här utelämnad, JO:s
      anmärkning] som klargör vilken verkan Migrationsverkets beslut om ålder har i
      förhållande till andra aktörer. Utgångspunkten måste därmed vara att varje
      myndighet som kommer i kontakt med ensamkommande asylsökande barn
      självständigt har att ta ställning till en asylsökandes ålder inom ramen för sin
      verksamhet och utifrån det regelverk som styr denna. I praktiken har dock
      Migrationsverkets beslut om ålder många gånger stor betydelse vid den
      åldersbedömning som den andra myndigheten själv ska göra. Detta torde i
      synnerhet gälla om en medicinsk åldersbedömning också görs i asylärendet. I de
      flesta fall blir alltså Migrationsverkets beslut om ålder i praktiken styrande även
      för andra myndigheter vid mottagandet av den asylsökande. Regeringen anser att
      den ordningen bör vara tillräcklig och ser därför inte något behov av att nu
      föreslå ändringar i den lagstiftning som reglerar mottagandet av
      ensamkommande asylsökande barn och dessa personers tillgång till boende, god
      man, skolgång och hälso- och sjukvård. Regeringen ser inte heller i övrigt något
      behov av att nu föreslå ändringar i den lagstiftning som reglerar mottagandet av
      ensamkommande asylsökande barn.

Bedömning
Jag delar regeringens uppfattning att varje myndighet måste göra en egen
bedömning av en asylsökandes ålder inom ramen för sin verksamhet och utifrån
det regelverk som styr denna om det inte finns någon särskild reglering om
annat. Detta är grundläggande för all myndighetsutövning (jämför 12 kap. 2 §
regeringsformen).
                                                                  Dnr 6581-2016      Sid 5 (5)




Ett godmanskap för ett ensamkommande barn är förenat med betydande
rättsliga och faktiska verkningar. Det finns inte någon särskild reglering som
innebär att Migrationsverkets åldersbedömningar gäller inom överförmyndarens
verksamhetsområde. Det är därför överförmyndarens uppgift att göra en egen
åldersbedömning när det finns anledning till det i enlighet med lagen om god
man för ensamkommande barn med beaktande av de syften som bär upp den
lagen. Naturligtvis ska Migrationsverkets åldersbedömning och underlaget för
den beaktas vid överförmyndarens egen åldersbedömning.

Om överförmyndarens åldersbedömning mynnar ut i att huvudmannen är 18 år
eller äldre, kan det enligt min mening inte jämställas med att ”barnet fyller 18
år” och godmanskapet därför upphör automatiskt utan ett särskilt beslut. I stället
bör en sådan situation betraktas som att någon god man uppenbarligen inte
längre behövs (1 § och 5 § första stycket 4 lagen om god man för
ensamkommande barn). Då ska godmanskapet upphöra genom att
överförmyndaren fattar ett särskilt beslut om det. Ett sådant beslut ska
motiveras (20 § förvaltningslagen [1986:223], FL). Parterna ska också
underrättas om beslutet och om hur det kan överklagas (21 § FL).

I det aktuella ärendet har överförmyndaren, efter det att Migrationsverket i ett
ärende om asyl bedömt att BB var 18 år, avslutat godmanskapet för BB utan att
fatta något eget formligt beslut om saken. Varken AA eller BB fick tillfälle att
yttra sig dessförinnan. Av överförmyndarens remissvar framgår att
överförmyndaren inte har gjort en självständig bedömning av BB:s ålder i
enlighet med lagen om god man för ensamkommande barn med beaktande av
de syften som bär upp den lagen. Även om rättsläget inte varit entydigt, kan
överförmyndaren inte undgå kritik för detta.

Vad AA i övrigt fört fram ger inte anledning till några ytterligare åtgärder eller
uttalanden från min sida.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tillsyn över överförmyndaren. Jag
skickar därför en kopia av detta beslut till länsstyrelsen.

Ärendet avslutas.
