# Granskning av Migrationsverkets handläggningstider (asylärenden med Säkerhetspolisen som remissinstans)

JO 2021-01-21 dnr 659-2019

## Beslut

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                      Sid
                                                                          2021-01-21                659-2019               1 (11)
Justitieombudsmannen                                                                                790-2019
Per Lennerbrant




                        Granskning av Migrationsverkets handläggningstider (asylärenden
                        med Säkerhetspolisen som remissinstans)


                          Besluten i korthet: Sedan flera år är det många som vänder sig till JO med klagomål
                          på långsam handläggning hos Migrationsverket.
                          Under första halvåret 2019 beslutade JO att utreda nio ärenden som rörde långa
                          handläggningstider inom ärendeslagen medborgarskap, anknytning och asyl, varav
                          två asylärenden där Säkerhetspolisen varit remissinstans. Resultatet av granskningen
                          redovisas i fyra separata beslut, varav detta beslut är ett.
                          JO har flera gånger tidigare granskat handläggningstiderna hos Migrationsverket. I de
                          granskningar som gjorts efter den kraftiga ökning av migrationen som inleddes under
                          andra halvåret 2015 har JO hittills inte uttalat någon kritik mot verket för långa
                          handläggningstider. JO har i stället uttalat att det ytterst är en fråga för regering och
                          riksdag att se till att Migrationsverket har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid.
                          Utgångspunkten för den granskning som nu redovisas har varit att den kraftiga
                          ökningen av migrationen har klingat av och att Migrationsverket har haft tid att
                          anpassa sin verksamhet efter de nya förhållandena. Trots att det fortfarande kan
                          finnas vissa kvardröjande effekter går det enligt JO:s mening inte längre att ursäkta
                          långa handläggningstider hos Migrationsverket med hänvisning till den situation som
                          uppstod 2015.
                          JO kritiserar Migrationsverket för långsam handläggning i samtliga granskade
                          ärenden och för passivitet under handläggningen i de flesta av ärendena.
                          JO gör i ett av besluten uttalanden om Säkerhetspolisens handläggningstider i
                          ärenden som remitterats från Migrationsverket.
                          Med anledning av det som Migrationsverket och Säkerhetspolisen har uppgett om
                          bl.a. behovet av resurser överlämnar JO sina beslut till Justitiedepartementet för
                          kännedom.


                        Anmälningarna och bakgrund
                        I varsin anmälan till JO förde AA och BB i januari 2019 fram klagomål mot
                        Migrationsverket bl.a. för att handläggningen av deras asylärenden tagit lång
                        tid.

                        AA ansökte den 22 november 2017 om en förlängning av ett tidigare beviljat
                        uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov (asyl). Den 16 februari 2018



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                  Dnr 659-2019       Sid 2 (11)
                                                                      790-2019


remitterade Migrationsverket ärendet till Säkerhetspolisen, som yttrade sig den
23 maj 2019. Migrationsverket beviljade den 19 juni 2019 AA ett tidsbegränsat
uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. (JO:s dnr 659-2019)

BB ansökte om asyl den 1 september 2015. Den 20 februari 2018 remitterade
Migrationsverket ärendet till Säkerhetspolisen, som yttrade sig den 28 maj
2019. Migrationsverket beslutade den 18 juni 2019 att bevilja BB ett
tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting. (JO:s dnr 790-2019)

## Utredning

Utredning
JO uppmanade Migrationsverket och Säkerhetspolisen att yttra sig med
anledning av anmälningarna. Deras yttranden skulle också avse följande:

• Förekomsten av dialog eller samverkan mellan Migrationsverket och
  Säkerhetspolisen om vilka ärenden som ska remitteras och hur de ska
  hanteras.
• Inom vilken tid från det att en remiss mottagits av Säkerhetspolisen
  myndigheten bör yttra sig till Migrationsverket.

Migrationsverkets yttrande skulle också avse bl.a. vilka åtgärder
Migrationsverket vidtar för att skynda på handläggningen hos Säkerhetspolisen
i de fall yttrandet från Säkerhetspolisen dröjer.

Säkerhetspolisens yttrande skulle också avse bl.a. följande:

• En beskrivning av Säkerhetspolisens handläggning av ett ärende som har
  remitterats från Migrationsverket.
• Säkerhetspolisens prioriteringsordning för ärenden som remitteras från
  Migrationsverket.
• Säkerhetspolisens plan för hur de ärenden som Migrationsverket remitterar
  till Säkerhetspolisen ska hanteras framöver.

JO har hämtat in handlingar från Migrationsverket. JO har också tagit del av
Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos från oktober 2020.

Migrationsverkets yttrande
Migrationsverket (generaldirektören CC) yttrade sig till JO den 7 augusti 2019.

Migrationsverket redovisade bl.a. följande om ärenden som remitteras till
Säkerhetspolisen. Det är Säkerhetspolisen som avgör om det finns anledning att
inleda en närmare utredning om ett möjligt säkerhetshot i ett utlänningsärende
och begära ärendet på remiss. Migrationsverket sätter inte någon tidsfrist för när
ett sådant yttrande från Säkerhetspolisen ska ha kommit in. Om ett yttrande från
Säkerhetspolisen dröjer kan Migrationsverket genom de inrättade regionala
kontaktpersonerna gentemot Säkerhetspolisen (Single Point of Contact, SPoC)
efterfråga tid för yttrande och då även begära påskyndad handläggning. Sådan
kontakt kan även tas genom de nationella kontaktpunkter som finns. Något
standardiserat och rutinmässigt förfarande för detta finns dock inte.
                                                                         Dnr 659-2019        Sid 3 (11)
                                                                             790-2019


Migrationsverket redovisade följande allmänna bedömning av de ärenden som
omfattas av detta beslut.

      Migrationsverket har en skyldighet genom förordning att bistå Säkerhetspolisen i
      deras verksamhet att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet och i frågor
      som rör terrorism. Detta gäller i alla processer och oavsett var ärenden befinner
      sig i processerna. Tyvärr leder detta till att handläggningstiden och beslut i
      ärendet fördröjs vid förekomst av … indikationerna uppsatta av
      Säkerhetspolisen. Under tiden Migrationsverket inväntar svar från
      Säkerhetspolisen kan Migrationsverket på grund av sekretess gentemot part inte
      heller meddela sökande om vad som händer i ärendet eller vad som [är] orsaken
      till fördröjningen. Migrationsverket har förståelse att det kan upplevas
      frustrerande för den enskilde att inte få insyn i sitt ärende.
Migrationsverket redovisade som bedömning av AA:s ärende att det har
hanterats i enlighet med gällande standarder och på ett rättssäkert sätt.

Migrationsverket redovisade följande bedömning av BB:s ärende.

      Migrationsverket beklagar … att handläggningen dessförinnan har fördröjts på
      grund av hög arbetsanhopning och att handläggningstiden var onödigt lång innan
      föredragningen skedde för Säkerhetspolisen.
      Utifrån situationen på Migrationsverket under åren 2015-2017 kan det dessvärre
      konstateras att den enskilde sökandens ansökan inte hanterats annorlunda än
      många andra i samma situation. Asylprövningsenheterna som handlade väldigt
      många ärenden hade stor omsättning på personal vilket ledde till att ärenden
      omfördelades och handläggningen fördröjdes. Föredragning för
      uteslutandespecialister var nödvändiga i vissa ärenden vilket ledde till ytterligare
      fördröjning, även så i det aktuella ärendet.
      Slutlig föredragning för uteslutandespecialist genomfördes i ärendet den
      5 februari 2018. Rutinen är att Migrationsverket inte föredrar ärenden för
      Säkerhetspolisen förrän ärendet i övrigt är helt beslutsklart. Under den slutliga
      föredragningen för uteslutandespecialist den 5 februari 2018 kom handläggare,
      beslutsfattare och specialist fram till att den sökande troligtvis inte skulle
      uteslutas. Därmed fanns inte heller behov av att förordna ett offentligt biträde.
      Under tiden ärendet varit på remiss hos Säkerhetspolisen har den sökandes
      begäran om offentligt biträde avslagits mot denna bakgrund. Vanligtvis begär
      Säkerhetspolisen att Migrationsverket förordnar biträde i samband med att de ska
      kalla in den sökande på förhör.
      Bortsett från den långa handläggningstiden innan ärendet bereddes för
      Säkerhetspolisen, vilket Migrationsverket beklagar, bedömer Migrationsverket
      att ärendet därefter har hanterats i enlighet med gällande standards och på ett
      rättssäkert sätt.
Säkerhetspolisens yttrande
Säkerhetspolisen (chefsjuristen DD) yttrade sig till JO den 30 september 2019,
efter att ha gett berörda befattningshavare tillfälle att lämna synpunkter.

Säkerhetspolisen redovisade bl.a. följande om hur myndigheten handlägger ett
ärende som har remitterats från Migrationsverket och myndighetens
prioriteringsordning för dessa ärenden.

      När ett ärende kommer in på remiss till Säkerhetspolisen läggs ärendet i balans.
      Inriktningen är att de äldsta ärendena ska hanteras först. Bland dessa prioriterar
      myndigheten i första hand ärenden med lagstadgade tidsfrister och
      vidarebosättningsärenden, därefter ärenden om uppehållstillstånd och sist
      ärenden om medborgarskap. Ärendena utreds utifrån vad som är känt om
                                                                         Dnr 659-2019        Sid 4 (11)
                                                                             790-2019


      sökanden, dennes bakgrund, kontakter och egna aktiviteter i Sverige och
      utomlands. Informationen gås igenom och eventuellt hämtas ytterligare
      information in. Inhämtningen syftar till att tillföra ärendet ny information som
      antingen kan bekräfta eller avfärda misstankarna om säkerhetshotande
      verksamhet. Om det finns behov hålls ett samtal med sökanden.
      I de fall där det är aktuellt att hämta in ytterligare information prioriteras
      inhämtningsresurserna i relation till Säkerhetspolisens övriga verksamhet. I
      första hand prioriterar myndigheten informationsinhämtning i operativa ärenden
      som rör kontraterrorism, personskydd eller olovlig underrättelseverksamhet. I
      andra hand prioriteras icke-operativa ärenden, och dit hör i de allra flesta fall
      utlänningsärenden. När inhämtning sker genom samverkande partners har
      Säkerhetspolisen små möjligheter att påverka svarstiden, då dessa frågor inte
      anses vara prioriterade. Det är endast akuta operativa behov som får klassificeras
      som prioriterade gentemot partner.
      Att samtal hålls innebär normalt att handläggningstiden blir längre. Hur lång tid
      det tar innan ett samtal kan genomföras beror bl.a. på tillgången till tolk. I vissa
      fall uteblir den sökande från samtalet vilket innebär att en ny samtalstid behöver
      bokas. Flera av samtalen hålls på Säkerhetspolisens regionala kontor där
      tillgången till personal är begränsad. Det har fått till följd att det även på de
      regionala kontoren har skapats balanser.
Säkerhetspolisen redovisade följande om myndighetens svarstid i ett ärende
som remitterats från Migrationsverket.

      Säkerhetspolisen strävar efter att avgöra ärendena så snabbt som möjligt. Mot
      bakgrund av de ledtider som förekommer vid inhämtning och samtal så har
      myndigheten som målsättning att avgöra ärendena inom ca 6-9 månader.
      Ärendehantering av utlänningsärenden utgör en mycket liten del av
      Säkerhetspolisens verksamhet och det saknas systemstöd för att beakta
      väntetiden hos Migrationsverket i prioriteringen av ärenden för handläggning.
Säkerhetspolisen redovisade följande bedömning av handläggningen av de
ärenden som omfattas av detta beslut.

      Under år 2015 ökade antalet asylsökande i Sverige drastiskt, vilket medförde en
      ökad belastning på Säkerhetspolisen som remissinstans till Migrationsverket i
      utlänningsärenden. Utöver detta hade Säkerhetspolisen, under den period
      klagomålen avser, att hantera ett ökat antal remisser i vidarebosättningsärenden
      och omplaceringsärenden samt remisshantering i medborgarskapsärenden.
      År 2014 skickade Migrationsverket ett hundratal formella remisser till
      Säkerhetspolisen i ärenden som gällde ansökningar om uppehållstillstånd och
      medborgarskap. Motsvarande siffra för år 2015 var 600. År 2016 steg siffran till
      ca 950, år 2017 till ca 1300 och år 2018 till drygt 1100 d.v.s. nästan en
      fördubbling av antalet remisser på ett par år. Därtill har Säkerhetspolisen under
      den aktuella perioden hanterat ett flertal allvarliga attentatshot och ett genomfört
      terrorattentat. Vidare genomfördes under 2018 ett val där en satsning gjordes på
      olovlig underrättelseverksamhet och på ”otillåten” politisk påverkan.
      Sammantaget skapade detta ärendebalanser hos Säkerhetspolisen. Balanserna
      medförde en hög arbetsbelastning både hos Säkerhetspolisens
      utlänningsärendegrupp och hos myndighetens regionala kontor, som håller i
      samtal och genomför utredningar med de personer som vistas i andra delar av
      Sverige än i Stockholm. Det fanns inte någon möjlighet att tillföra resurser från
      andra delar av verksamheten. Som en konsekvens tvingades myndigheten till
      hårda prioriteringar bland de ärenden myndigheten hade att handlägga. Vid den
      svåra avvägningen i vilken ordning ärendena skulle handläggas valde
      Säkerhetspolisen att i första hand prioritera ärenden med författningsreglerade
      tidsfrister och ärenden avseende uppehållstillstånd, eftersom dessa ärenden har
      en stor betydelse för de sökande och deras anhöriga, och en utdragen
      handläggningstid innebär en stor påfrestning för dessa … Övriga remitterade
                                                                         Dnr 659-2019       Sid 5 (11)
                                                                             790-2019


      ärenden handlades i turordning men handläggningstiden i dessa blev följaktligen
      längre än önskat.
      Säkerhetspolisen hade alltså att hantera en stor och oförutsedd
      ärendetillströmning som det inte gick att ha beredskap för ... Myndigheten
      behövde samtidigt prioritera sina resurser i många delar av verksamheten. Att
      handläggningstiden blev längre än normalt berodde alltså inte på en oförsvarligt
      långsam arbetstakt, en påtagligt bristfällig organisation eller en klar
      felbedömning av vilka ärenden som bör ha förtur.
      –––
      Sammanfattningsvis beklagar Säkerhetspolisen handläggningstiden men anser
      inte att det finns grund för kritik mot myndigheten.
Säkerhetspolisen redovisade följande om myndighetens plan för hur de ärenden
som Migrationsverket remitterar ska hanteras framöver.

      Säkerhetspolisen har under 2018 dubblerat antalet handläggare som arbetar med
      utlänningsärenden. Initialt har detta inneburit en minskad effektivitet eftersom de
      nyanställda under en utbildningsperiod varit i behov av stöd och handledning.
      Under 2019 har resurstillskottet medfört en ökning av antal avgjorda ärenden.
      Under 2018 genomfördes även en förändring av arbetsmetoder och prioriteringar
      för att minska antalet nya uppehållstillståndsärenden som togs in på remiss. Före
      metodförändringen togs alla ärenden med misstänkt säkerhetshotande
      verksamhet in på remiss. I en stor del av dessa ärenden var det dock inte möjligt
      att vidta några ytterligare utredningsåtgärder vilket fick till följd att många av
      dessa skickades tillbaka direkt till Migrationsverket med en s.k. ej erinran.
      Metodförändringen innebär att numera tas endast ärenden där det bedöms
      möjligt att vidta ytterligare utredning in på remiss.
      Sommaren 2019 genomförde Migrationsverket en förändring i sina
      arbetsmetoder som innebär att verket kan meddela ett avslagsbeslut i ett ärende
      där Säkerhetspolisen har lagt en spärr utan att först skicka ärendet på remiss till
      Säkerhetspolisen. Denna åtgärd förväntas avsevärt minska remissintaget till
      Säkerhetspolisen av uppehållstillståndsärenden framöver.
      Vidare har myndigheten beslutat att lägga större utredningsresurser på ärenden
      där det finns information om säkerhetshotande verksamhet som bedöms som
      allvarlig. Detta har gjorts i syfte att få ett bättre bedömningsunderlag i de
      remitterade ärendena. Även om antalet nya remisser har minskat har satsningen
      på ökade utredningsåtgärder medfört att handläggningstiden har förlängts.
      Under 2019 har balanserna i uppehållstillstånd minskat något. Däremot fortsätter
      balanserna för medborgarskapsärenden att öka på grund av den kraftiga
      ökningen av nya ansökningar om svenskt medborgarskap. Säkerhetspolisen har
      inte minskat intaget av remisser i medborgarskapsärenden på samma sätt som
      uppehållstillståndsärenden eftersom ett svenskt medborgarskap är en
      förutsättning för säkerhetsklassade tjänster och, ett medborgarskap kan inte
      återkallas.
      Efter terrorattentatet på Drottninggatan år 2017, som begicks av en person som
      hade ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut, beslutade Säkerhetspolisen att göra en
      satsning på verkställighetsarbetet. Satsningen föranleddes av att antalet
      lagakraftvunna ärenden där myndigheten är ansvarig för verkställigheten hade
      ökat markant och verkställighetsarbetet ansågs vara ett prioriterat område. Detta
      har dock tagit resurser från övrigt arbete med utlänningsärenden.
      Vidare har Säkerhetspolisen under senare år identifierat ett stort antal aktörer
      utan svenskt medborgarskap som bedömts utgöra allvarliga säkerhetshot. För att
      reducera dessa har Säkerhetspolisen i ett ökat antal ärenden ansökt om utvisning
      enligt lagen … om särskild utlänningskontroll (LSU). Även detta har medfört en
      ökad arbetsbelastning för handläggarna som arbetar med utlänningsärenden.
                                                                      Dnr 659-2019      Sid 6 (11)
                                                                          790-2019


      Sammanfattningsvis har myndigheten vidtagit ett antal åtgärder för att öka
      effektiviteten i handläggningen av ärendena och minska balanserna. Det
      förändrade säkerhetsläget i Sverige medför dock att situationen, trots
      myndighetens insatser, alltjämt är ansträngd och balanserna höga.

Tidigare granskningar av handläggningstider hos Migrationsverket
JO har under flera år hanterat ett mycket stort antal klagomål mot
Migrationsverket om långa handläggningstider. Med anledning av antalet
klagomål under 2013 gjorde JO en granskning av Migrationsverkets
handläggningstider under perioden 2011–2013. Klagomålen gällde framför allt
ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning men även bl.a. ärenden
om uppehållstillstånd på grund av arbete och ärenden om uppehållskort. Av
granskningen framgick att handläggningstiderna i dessa ärendeslag i många fall
var orimligt långa och inte sällan kraftigt överskred tidsfrister som finns i
utlänningsförordningen. Migrationsverket kritiserades för de långa
handläggningstiderna och för att författningsreglerade tidsfrister regelmässigt
överskreds. (Se JO 2015/16 s. 326.)

JO ägnade därefter fortsatt uppmärksamhet åt dessa frågor och genomförde
2016 en särskild uppföljning av de åtgärder som Migrationsverket vidtagit för
att komma till rätta med handläggningstiderna. Uppföljningen avsåg
handläggningstiderna under 2015 och en del av 2016. Migrationsverket uppgav
i det sammanhanget att den kraftigt ökade migrationen under andra hälften av
2015 inneburit betydande utmaningar för myndigheten. JO presenterade
resultatet av uppföljningen i ett beslut i juni 2016, där JO uttalade att
Migrationsverkets möjlighet att förkorta handläggningstiderna påverkades av
den omfördelning av resurser till mottagningssystemet som myndigheten varit
tvungen att genomföra under hösten 2015. JO bedömde att de långa
handläggningstiderna under 2015 och 2016 till stor del berodde på
omständigheter utanför Migrationsverkets kontroll och konstaterade att det
yttersta ansvaret för att Migrationsverket kan fatta beslut inom rimlig tid och
inom författningsreglerade tidsfrister ligger hos regering och riksdag. Någon
kritik mot Migrationsverket uttalades därför inte för de långa
handläggningstiderna under 2015 och 2016. (Se JO 2016/17 s. 646.)

JO fortsatte att följa utvecklingen av Migrationsverkets handläggningstider
huvudsakligen i de ärendeslag som rör rätten att vistas i Sverige och
medborgarskap. Fem klagomål om långsam handläggning blev föremål för en
utredning. Klagomålen avsåg fyra ärenden om uppehållstillstånd på grund av
anknytning och ett ärende om uppehållstillstånd på grund av arbete.
Utredningen ledde fram till ett beslut i september 2017, i vilket JO upprepade
att det ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till att Migrationsverket
har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid och inom gällande tidsfrister. (Se
JO 2018/19 s. 629.)

I november 2017 träffade JO Migrationsverkets ledning för att bl.a. följa upp
verkets åtgärder för att komma till rätta med långa handläggningstider.
Migrationsverket uppgav då att man under 2018 skulle anpassa verksamheten
                                                                     Dnr 659-2019       Sid 7 (11)
                                                                         790-2019


till ett minskat asylmottagande men att neddragningen inte skulle påverka
prognoserna för ärendebalanserna och handläggningstiderna om
ärendetillströmningen låg kvar på förväntade nivåer. (Se protokoll den
29 januari 2018 i JO:s ärende 6857-2017.)

I ett beslut i januari 2018, som rörde handläggningstiden i ett asylärende,
upprepade JO på nytt att det ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till
att Migrationsverket har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid. JO uttalade
också en avsikt att fortsatt följa utvecklingen mot bakgrund av att de åtgärder
som Migrationsverket vidtagit ännu inte hade fått fullt genomslag och att
Migrationsverket ännu inte kommit tillrätta med handläggningstiderna.
(Se JO 2018/19 s. 634.)

JO har alltså flera gånger granskat handläggningstiderna hos Migrationsverket. I
de granskningar som gjorts efter den kraftiga ökning av migrationen som
inleddes under andra halvåret 2015 har JO inte uttalat någon kritik mot verket,
trots att handläggningstiderna inte varit acceptabla, utan istället betonat att det
ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till att Migrationsverket har
resurser för att fatta beslut inom rimlig tid.

Även Justitiekanslern (JK) har under senare år vid flera tillfällen uttalat sig om
Migrationsverkets handläggningstider (se bl.a. JK:s beslut den 16 juli 2019, dnr
4036-18-2.1).

## Bedömning

Bedömning
Utgångspunkter för den aktuella granskningen
Under mötet med JO i november 2017 förklarade Migrationsverket att verket
fr.o.m. 2018 skulle anpassa verksamheten till ett minskat asylmottagande.
Antalet klagomål till JO om långsam handläggning hos Migrationsverket har
dock fortsatt varit högt. JO har inte utrett alla dessa ärenden men har sedan
hösten 2018 i de fall det varit motiverat erinrat verket om de krav som ställs på
en skyndsam handläggning enligt förvaltningslagen. JO har även, i
förekommande fall, erinrat om författningsreglerade tidsfrister.

Den kraftiga ökning av migrationen som inleddes under andra halvåret 2015 har
klingat av och Migrationsverket har haft tid att anpassa sin verksamhet efter de
nya förhållandena. Under första halvåret 2019 beslutade JO därför att utreda ett
antal ärenden som rörde långa handläggningstider hos Migrationsverket och
begärde att verket skulle yttra sig. Bland dessa ärenden finns de två ärenden
som är föremål för JO:s bedömning i detta beslut. De övriga ärendena där
Migrationsverket skulle yttra sig rörde handläggningstiderna i ärenden om
medborgarskap och uppehållstillstånd på grund av anknytning samt ärenden om
asyl som inte remitterats till Säkerhetspolisen, se nedan under Övergripande
synpunkter.

Det kan naturligtvis fortfarande finnas vissa kvardröjande effekter, men enligt
min mening går det inte längre att ursäkta långa handläggningstider hos
Migrationsverket med hänvisning till den situation som uppstod 2015. Det är
                                                                   Dnr 659-2019       Sid 8 (11)
                                                                       790-2019


med denna utgångspunkt som jag granskar de nu aktuella ärendena om långa
handläggningstider.

Krav på skyndsam och effektiv handläggning
Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt
utan att rättssäkerheten eftersätts (se 9 § första stycket förvaltningslagen
[2017:900], FL). En motsvarande bestämmelse fanns i 7 § förvaltningslagen
(1986:223) som gällde till den 1 juli 2018.

I 8 kap. 10 § första stycket utlänningsförordningen finns en särskild tidsfrist för
handläggningen av asylärenden på 6 månader eller, om det finns särskilda skäl,
15 månader. Denna frist gäller dock endast för ansökningar som lämnats in efter
den 19 juli 2018.

Migrationsverkets beslut i asylärenden har stor betydelse för dem som berörs.
Om ett uppehållstillstånd beviljas med anledning av asylansökan innebär det att
sökanden får stanna i Sverige, medan ett avslag som regel innebär att han eller
hon måste lämna landet. Under den tid som det tar att handlägga ansökningar
om asyl lever de som berörs i ovisshet om utgången. Det kan orsaka otrygghet
och lidande att under lång tid vänta på ett beslut som har avgörande betydelse
för framtiden. Jag vill därför framhålla det som JO har understrukit flera gånger
tidigare, nämligen vikten av att ärenden som har stor inverkan på enskildas liv
avgörs inom rimlig tid (se bl.a. JO 2018/19 s. 634). Detta framhålls också i
förarbetena till den nya förvaltningslagen (se prop. 2016/17:180 s. 106).

Det kan behöva accepteras att en myndighet, exempelvis till följd av händelser i
omvärlden, gör en prioritering mellan olika ärendeslag. Det kan också vara
godtagbart att prioriteringar görs inom ett ärendeslag. Vad som däremot inte
kan accepteras är att vissa ärendeslag under en längre tid i praktiken prioriteras
ned eller att enkla och lättutredda ärenden i alltför stor utsträckning blir
avgjorda på bekostnad av att handläggningen av mer omfattande eller
komplicerade ärenden avstannar. En myndighet kan inte heller organisera sin
verksamhet så att nedprioriterade ärenden får en oacceptabelt lång
handläggningstid, även om den totala mängden ärenden minskar.

Den tid det tar att handlägga ett ärende är beroende av bl.a. ärendets karaktär
och behovet av utredningsinsatser. Det går därför inte att generellt uttala vad
som är en godtagbar handläggningstid. En fullständig passivitet från
myndighetens sida är i princip aldrig acceptabelt. Det är inte heller en längre
tids frånvaro av åtgärder som på ett effektivt sätt driver handläggningen framåt.

För att åstadkomma ett effektivt flöde är det viktigt att myndigheten i ett tidigt
skede av handläggningen uppmärksammar behovet av eventuella
kompletteringar och gör en bedömning av ärendets fortsatta handläggning. Det
kan vara lämpligt att redan då upprätta en plan för ärendets avgörande.
Myndigheten bör också regelbundet gå igenom äldre ärenden och följa upp
gjorda tidsplaner för att kunna vidta åtgärder om handläggningen riskerar att dra
ut på tiden. Detta är särskilt viktigt i pressade lägen när prioriteringar behöver
                                                                     Dnr 659-2019    Sid 9 (11)
                                                                         790-2019


göras. Ansvaret för att detta blir utfört ligger hos cheferna inom myndigheten
och ytterst hos dess ledning.

Handläggningen av AA:s respektive BB:s ärende
Migrationsverkets handläggning
Det tog Migrationsverket ca 18 månader att avgöra AA:s ärende och drygt 3 år
och 9 månader att avgöra BB:s ärende. Eftersom ansökningarna om asyl gavs in
före den 20 juli 2018 var tidsfristen i 8 kap. 10 § första stycket
utlänningsförordningen inte tillämplig i något av ärendena.

Vad gäller AA:s ärende konstaterar jag att Migrationsverkets egen
handläggning har varit relativt kort och till synes effektiv. Det är i stället den
15 månader långa handläggningstiden hos Säkerhetspolisen som medfört att
ärendet tagit lång tid att avgöra.

När det gäller BB:s ärende konstaterar jag att ansökan kom in i september 2015
då antalet asylansökningar ökade kraftigt. Det är ofrånkomligt att det har
påverkat handläggningstiden i ärendet. Migrationsverket har vidare framhållit
att ärendet behövde föredras för en expert när det gällde en fråga av betydelse
för bedömningen, vilket också ska ha fördröjt handläggningen. Jag noterar att
det dröjde drygt ett och ett halvt år från den första asylutredningen i april 2016
till den muntliga komplettering som gjordes i oktober 2017. Denna period av
passivitet sammanföll dock tidsmässigt delvis med en stor inströmning av
asylärenden.

Den sammanlagda handläggningstiden i BB:s ärende hos verket har överstigit 3
år och 9 månader. Enligt min mening är en så lång handläggningstid inte
acceptabel även om ärendet var komplicerat och inleddes vid en tidpunkt då det
kom in många ärenden till Migrationsverket. Jag konstaterar emellertid att den
15 månader långa handläggningstiden hos Säkerhetspolisen i hög grad har
bidragit till att BB:s ärende tagit lång tid att avgöra.

Om Migrationsverket begär in ett yttrande från Säkerhetspolisen måste verket
arbeta aktivt för att ett svar kommer in inom sådan tid att den totala
handläggningstiden inte blir för lång och att ärendet kan avgöras inom
författningsreglerade tidsfrister i de fall sådana förekommer. Detta gäller
särskilt i ärenden som har en lång handläggningstid redan vid den tidpunkt då
de remitteras.

Migrationsverket angav inte någon svarstid när verket remitterade AA:s och
BB:s ärenden till Säkerhetspolisen. Det är enligt min mening rimligt att den
myndighet som skickar ett ärende på remiss till en annan myndighet anger en
svarstid, beräknad utifrån att den remitterande myndigheten ska kunna avgöra
ärendet inom en eventuell författningsreglerad tidsfrist eller, om det inte finns
någon sådan frist, inom rimlig tid. Det ger den myndighet som är remissinstans
en tidsram att förhålla sig till och bör också leda till att ärendet förses med
någon form av bevakning så att sista svarsdatum kan hållas.
                                                                   Dnr 659-2019     Sid 10 (11)
                                                                       790-2019


Oavsett om någon svarstid angetts eller inte har som sagt den remitterande
myndigheten ett ansvar för att följa upp en remiss där svaret dröjer. I AA:s
ärende dröjde det drygt ett år innan Migrationsverket kontaktade
Säkerhetspolisen i ärendet. Det framgår av mejlkonversationer mellan verket
och AA att verket inte ansåg sig kunna påverka handläggningstiden hos
Säkerhetspolisen. Enligt min uppfattning borde verket ha tagit kontakt med
Säkerhetspolisen i AA:s ärende långt tidigare. I BB:s ärende togs inte någon
kontakt alls med Säkerhetspolisen med anledning av att yttrandet dröjde. Enligt
min uppfattning borde verket ha tagit kontakt med Säkerhetspolisen i BB:s
ärende efter några månader med hänsyn till den redan långa handläggningstiden
i ärendet.

Migrationsverkets bristande uppföljning av remisserna innebär att verket inte
fullt ut tagit sitt ansvar för ärendena i detta avseende. Verket kan inte undgå
kritik för den långsamma handläggningen av AA:s och BB:s ärenden.

Säkerhetspolisens handläggning
Om ett ärende initieras hos en myndighet genom att myndigheten ombeds yttra
sig eller bidra med utredning i ett ärende hos en annan myndighet måste den
mottagande myndigheten förhålla sig till de krav och frister som gäller för den
avsändande myndigheten.

Det tog Säkerhetspolisen 15 månader att yttra sig till Migrationsverket i både
AA:s och BB:s ärende. Säkerhetspolisens långa svarstid i AA:s och BB:s
ärenden har i betydande mån försenat avgörandet av deras ärenden hos
Migrationsverket.

Säkerhetspolisen har i sitt yttrande till JO förklarat den långa
handläggningstiden med en stor och oförutsedd ökning av antalet remisser från
Migrationsverket i kombination med hög arbetsbelastning inom andra
verksamhetsområden hos myndigheten.

JO har i fråga om Migrationsverket tidigare uttalat att det är oundvikligt att en
stor och oförutsedd ärendetillströmning i det kortare perspektivet kan påverka
myndighetens handläggningstider negativt (se JO 2015/16 s. 326).

Det finns inte anledning att ifrågasätta att handläggningen hos Säkerhetspolisen
fördröjdes på grund av det stora antalet ärenden som remitterades från
Migrationsverket och att läget var exceptionellt också hos Säkerhetspolisen
under en viss tid. Jag riktar därför inte någon kritik mot Säkerhetspolisen inom
ramen för denna granskning.

Nu har det dock gått ganska lång tid sedan den påtagliga ökningen av antalet
remisser från Migrationsverket började, och Säkerhetspolisen har haft tid att
anpassa sin verksamhet efter de nya förhållandena. De långa svarstiderna i
ärenden som remitterats från Migrationsverket är inte försvarbara i längden. Jag
kommer därför att fortsättningsvis följa handläggningstiderna hos
Säkerhetspolisen.
                                                                 Dnr 659-2019      Sid 11 (11)
                                                                     790-2019


Övergripande synpunkter
Vid JO:s möte med Migrationsverkets ledning i november 2017 bedömde
verket att de äldre asylärendena skulle kunna ha avarbetats under andra halvåret
2018. Verket räknade med handläggningstider på tre till fyra månader för de
asylärenden som skulle komma in under andra halvåret 2018.

De långa handläggningstiderna i asylärenden har, som jag nämnt, under en lång
tid varit föremål för klagomål hos JO. Situationen verkar dock ha förbättrats
avsevärt jämfört med hur det såg ut för några år sedan. Av den verksamhets-
och utgiftsprognos som Migrationsverket gjorde i oktober 2020 framgick att
författningsreglerade handläggningstider beräknas nås under 2021 inom bl.a.
ärendeslaget asyl. Det är naturligtvis positivt. Jag kan dock konstatera att den
bedömning som Migrationsverket gjorde 2017, om att asylärendena redan
hösten 2018 skulle kunna avgöras inom författningsreglerade tidsfrister, inte
höll. Att Migrationsverket har problem med långa handläggningstider i flera
ärendeslag framgår tydligt av de anmälningar som kommer in till JO. Det kan
befaras att åtgärder för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna
inom ett ärendeslag får konsekvenser även för ärenden av ett annat slag. Jag
kommer därför att fortsätta att följa utvecklingen.

Säkerhetspolisen har under en lång tid haft långa svarstider i de ärenden som
remitterats från Migrationsverket. De långa svarstiderna bidrar i ett antal
ärenden till långa handläggningstider totalt hos Migrationsverket. Även om
Säkerhetspolisen och Migrationsverket vidtagit åtgärder för att effektivisera
remissförfarandet, vilket jag givetvis välkomnar, finns det anledning att se med
oro på handläggningstiderna hos Säkerhetspolisen.

Mot bakgrund av de långa handläggningstiderna hos Migrationsverket och vad
Säkerhetspolisen anfört om sin ansträngda situation översänder jag en kopia av
detta beslut till Regeringskansliet.

Jag kan avslutningsvis nämna att jag denna dag också fattat beslut i ärenden
som rör Migrationsverkets handläggningstider i ärenden om medborgarskap (se
JO:s ärenden med dnr 130-2019 och 554-2019), uppehållstillstånd på grund av
anknytning (se JO:s ärenden med dnr 8843-2018, 335-2019 och 447-2019) och
ärenden om asyl som inte remitterats till Säkerhetspolisen (se JO:s ärenden med
dnr 2079-2019 och 2878-2019).

Ärendena avslutas.
