# Allvarlig kritik mot Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Nynäshamns kommun för handläggningen av ett ärende om
ingripande enligt plan- och bygglagen

JO 2015-04-15 dnr 6596-2013

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2015-04-15              6596-2013             1 (5)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Allvarlig kritik mot Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i
                        Nynäshamns kommun för handläggningen av ett ärende om
                        ingripande enligt plan- och bygglagen


                          Beslutet i korthet: En fastighetsägare gjorde 2004 en anmälan enligt plan- och
                          bygglagen. Först 2012, efter flera påstötningar, påbörjade nämnden den egentliga
                          handläggningen av ärendet. I stället för att ta ställning till frågor om påföljd och
                          ingripande lämnade nämnden över ärendet till en medlare och noterade därefter
                          ärendet som avslutat. Nämnden får allvarlig kritik.

## Initiativet

Den 17–19 september 2013 genomförde byråchefen AA på mitt uppdrag en
                        inspektion av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Nynäshamns kommun.
                        Vid inspektionen uppmärksammades följande:

                        Ett tillsynsärende inleddes hos nämnden den 13 oktober 2004 genom en
                        anmälan om olovlig åtgärd i form av markuppfyllnad på en grannfastighet.
                        Under 2007 och 2010 kom det in ytterligare anmälningar i ärendet om andra
                        åtgärder på samma fastighet. Under våren 2012 träffade en företrädare för
                        nämnden anmälaren respektive ägaren till fastigheten i fråga och besiktigade
                        fastigheten. Då kunde det konstateras att vissa olovliga åtgärder hade vidtagits.

                        Den 28 maj 2012 gjorde den dåvarande plan- och bygglovschefen en beställning
                        av en medlartjänst i ärendet. I beställningen angavs bl.a. följande: ”Medlingen
                        berör tvist mellan två fastighetsägare som är gränsgrannar. Tvisten berör inte
                        myndighetsutövning och medlingen syftar till att klargöra och lösa frågor
                        mellan berörda parter.” Av senare anteckningar i ärendet framgår att den
                        11 september 2012 träffade kommunens medlare bl.a. anmälaren och ägaren till
                        den aktuella fastigheten. Den 13 november 2012 antecknades i ärendet att det
                        kunde avskrivas efter medling/förhandlingar. Ärendet var dock, såvitt kunde
                        utläsas, fortfarande inte formellt avslutat vid JO:s inspektion.

## Utredning

JO begärde att miljö- och samhällsbyggnadsnämnden skulle lämna
                        upplysningar om och yttra sig över handläggningen av ärendet. I yttrandet



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 6596-2013        Sid 2 (5)




skulle nämnden även redogöra för eventuella riktlinjer för användning av
medlingstjänster. Nämnden skulle vidare redovisa sin bedömning av det som
kommit fram.

Vid ett sammanträde den 4 mars 2014 beslutade nämnden att anta
förvaltningens yttrande som sitt eget och överlämna det till JO. Av yttrandet
framgick följande (bilagor här utelämnade):

      Ärendet initierades 2004-10-13 genom en inkommen anmälan via telefon om att
      fastigheten H 31 genomfört en uppfyllning av sin tomt mot tomtgränsen till
      grannfastigheten H 30. Av akten framgår att en anonym anmälan inkommit
      tidigare under året. Anmälningarna föranledde ingen dokumenterad åtgärd från
      nämndens sida. Enligt uppgift har dock representanter från kommunens
      trafiknämnd varit ute på platsen i samband med detta. Därutöver har det parallellt
      pågått ett ärende beträffande dagvattenhanteringen i grannskapet.
      Fastighetsägaren till H 29 och 30 var vid det här tillfället i konflikt gällande en
      VA-ledning, vars kostnadsfördelning de inte kunde enas om.
      Tre år senare inkommer ytterligare en anmälan från H 30 angående ett 2,5 meter
      högt plank (insynsskydd) mellan H 30 och H 31. Det går inte att fastställa
      huruvida nämnden vidtagit någon åtgärd eller inte.
      I augusti 2010 inkommer en anmälan om samma plank/insynsskydd samt
      besvärande vegetation. Anmälaren kompletterar sin anmälan med bilder för att
      illustrera situationen. Byggnadsnämnden agerar genom att tillskriva
      fastighetsägaren för H 31. I skrivelsen framförs att en anmälan inkommit samt en
      förfrågan om vederbörande vill bemöta ärendet i sak. Fastighetsägaren till H 31
      ska kort därefter ha varit i kontakt med nämnden och avgett sin version av
      situationen. Där uppgavs att det anmälda planket var mer än tio år gammalt. Ett
      drygt halvår därefter har bygglovhandläggaren besökt anmälaren samt tagit mått
      på de objekt som anförs som besvärande.
      I december 2011, det vill säga nästan ett halvår efter platsbesöket, inkommer en
      förfrågan till byggnadsnämnden där fastighetsägaren till H 30 efterfrågar att
      kommunen ska agera ”fysiskt” i ärendet. De uppger att deras infart är blockerad
      genom grannarnas byggnationer varav den ena fastighetsägaren uppges ha
      uppfört ett svartbygge. Det avser dels H 31 och dennes staket ovanpå stenmuren
      samt fastighetsägaren till H 29 som har byggt ett garage som påstås blockera
      infarten till H 30 (se bilaga 1 för grafisk illustration av platsen).
      Två månader senare talar bygglovhandläggaren med anmälaren via telefon och
      handläggaren ska där ha förklarat att preskriptionstiden för planket har löpt ut
      och att nämnden därför inte ämnar vidta några ytterligare åtgärder. Fallet ska
      komma att avskrivas förklarar handläggaren.
      Några dagar senare äger ytterligare ett telefonsamtal rum, där anmälaren uppger
      att byggnationen är mindre än tio år gammal och meddelar att bildbevis kommer
      att framföras. Dessa bilder lämnades också in en kort tid senare. Nämnden
      bedömde inte att bilderna förändrade sakförhållandet.
      I februari 2012 byter ärendet handläggare. Anledningen är omprioriteringar av
      personalens ansvarsområden där den här typen av ärenden som är av mer
      komplex karaktär övergår till att hanteras av en senior handläggare.
      Den nye handläggaren genomför ett möte med fastighetsägarna till H 30 2012-
      03-27. I mötets anteckningar fastslår bygglovhandläggaren att planket sannolikt
      tillkommit för mer än tio år sedan, varför preskription har inträtt. Den påbyggnad
      som utförts på den gamla stenmuren bedöms vara bygglovspliktig. Påbyggnaden
      på den äldre stenmuren, ca 40-50 cm hög, har uppförts för att ta upp den
      utfyllnad som gjorts på tomten H 31 närmast stenmuren. Fastighetsägaren till H
      31 uppmanas därför att inkomma med en bygglovsansökan för själva
                                                                  Dnr 6596-2013         Sid 3 (5)




påbyggnaden. Påbyggnaden har, konstaterar handläggaren, medfört olägenhet för
fastighetsägaren till H 30. Utfyllnaden och staketets tyngd har gjort att den gamla
stenmuren, på ett fåtal ställen, tryckts ut med ungefär 15 cm, vilket inneburit att
infarten blivit smalare.
Några veckor senare samlas fastighetsägarna till H 31 och H 30 till ett möte med
bygglovhandläggaren. Efter mötet framför handläggaren i en skrivelse daterad
2012-04-16, att nämnden avvaktar fastighetsägarnas gemensamma beslut
avseende genomförande av en fastighetsbestämning. En fastighetsbestämning är
central för att klargöra parternas ansvarsområden. Det råder nämligen oenighet
om var fastighetsgränsen är i förhållande till stenmuren. En lösning som lyfts
fram av handläggaren är att snedda hörnet till infarten för att öka
framkomligheten. I övrigt diskuteras de frågor som berörts tidigare.
Någon fastighetsbestämning utfördes inte. På förslag från förvaltningschefen
anlitades en av kommunens utsedda medlare (se bilaga 2 för riktlinjer för
medlingsfunktionen) för att hantera ärendet.
Ett möte mellan fastighetsägarna, bygglovhandläggaren och medlaren genomförs
i oktober 2012. Dokumentation från mötet visar att fastighetsägaren till H 31 ska
inkomma med en bygglovsansökan för den påbyggnad av muren som uppförts.
Det äldre planket däremot, anses preskriberat. Vidare ombeds H 31 att avlägsna
en del av den störande vegetation som påtalats samt ”justera” stenmuren som
förminskar infarten till H 30. De beskrivna åtgärderna skulle enligt
överenskommelsen verkställas innan årets slut.
Fastighetsägarna till H 30 avböjde vid tillfället erbjudandet om att förbättra
infarten genom att bredda den yttersta delen. Åtgärden skulle medföra en
reducering av H 31:s tomt men H 30 ville inte bekosta åtgärden.
Medlaren uppfattade vid tillfället att en lösning nåtts och att konflikten torde vara
löst.
Några månader efter mötet säljer fastighetsägarna till H 30 sin bostad och flyttar
följaktligen därifrån. Ärendet förklarades därefter som avslutat.

Medlingsfunktionen
Kommunfullmäktige beslutade 2008-03-05, Kf 31/2008, att inrätta så kallade
medlare inom miljö- och byggområdet. Avsikten var att avlasta nämndens
ordinarie personal i tvister mellan parter. Värmdö kommun hade vid den här
tiden infört en sådan funktion med positivt utfall. I samband med detta
fastställdes ett reglemente (se bilaga 2).

Förvaltningens bedömning
I remissen påpekar JO att ärendet ”så vitt kunde utläsas” fortfarande inte var
avslutat vid tiden för inspektionen i september 2013. Iakttagelsen är korrekt så
till vida att inget formellt beslut fattats om avslutande av ärendet. Nämnden hade
valt att endast notera avslutet i diariet efter den avslutade medlingen.
Förvaltningen konstaterar att ärendet har pågått under avsevärd tid. Den
bristfälliga dokumentationen försvårar en kartläggning av vad som hänt under
ärendets tidiga skede. JO har tidigare påpekat nämndens tillkortakommanden
beträffande registrering av allmänna handlingar i protokollet som följde den
inspektion som genomfördes i september 2013. Nämnden har sannolikt agerat
tämligen passivt och inte vidtagit några nämnvärda åtgärder.
Det aktuella ärendet är en mycket infekterad historia med djupa konflikter
mellan grannarna som pågått under många år.
Det är klarlagt att nämnden har konstaterat att en olovlig påbyggnad uppförts på
stenmuren. I syfte att åtgärda det ovannämnda valde nämnden att avstå från att
vidta några sanktionsåtgärder med stöd av plan och bygglagen. Istället valde
nämnden en mjukare linje i syfte att nå en samförståndslösning mellan grannarna
                                                                        Dnr 6596-2013       Sid 4 (5)




      samt att åtgärda de oegentligheter som påträffats. Av dokumentationen framgår
      det att bygglovhandläggaren uttryckligen uppmanat fastighetsägaren till H 31 att
      inkomma med en bygglovsansökan för den lovpliktiga påbyggnaden av
      stenmuren.
      Den samlade bedömningen utifrån vad som kommit fram är att nämnden sökt
      uppträda pragmatiskt för att bäst hantera den svåra situation som varit fallet. Det
      kan fastställas att någon uppföljning inte ägt rum. Förvaltningen föreslår därför
      att ärendet återupptas för fortsatt handläggning.

Bedömning
Enligt 11 kap. 1 § första stycket 5 i den äldre plan- och bygglagen (1987:10),
ÄPBL, som är tillämplig vid handläggningen av det aktuella ärendet, ska
byggnadsnämnden övervaka efterlevnaden av lagen samt föreskrifter och beslut
som har meddelats med stöd av lagen. Denna skyldighet preciseras i 10 kap. 1 §
samma lag. Där anges att byggnadsnämnden ska ta upp frågan om påföljd eller
ingripande så snart det finns anledning att anta att en överträdelse har skett av
bestämmelserna om byggande i lagen eller av någon föreskrift eller något beslut
som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser. När en åtgärd som kräver
bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov, ska nämnden se till att
det som har utförts blir undanröjt eller på annat sätt rättat, om inte lov till
åtgärden ges i efterhand.

När en begäran om ingripande kommer in till en byggnadsnämnd är nämnden
alltså skyldig att så snabbt som möjligt ta ställning till om någon åtgärd ska
vidtas. Nämnden har dessutom vissa skyldigheter i förhållande till anmälaren.
JO har i flera beslut uttalat att en person i egenskap av ägare till en
grannfastighet har rätt att kräva prövning i sak av en begäran om ingripande mot
en olovlig byggnadsåtgärd. I detta ligger en skyldighet för byggnadsnämnden
att behandla begäran och att fatta ett beslut i saken. Om begäran lämnas utan
åtgärd kan fastighetsägaren ha rätt att överklaga beslutet (se t.ex. JO 1980/81 s.
468, dnr 1915-1979, JO 1990/91 s. 337, dnr 3176-1989 och JO 1998/99 s. 440,
dnr 3276-1996).

Av utredningen framgår att de dåvarande ägarna till fastigheten H 30 gjorde ett
flertal anmälningar om olovligt byggande på grannfastigheten H 31 till
nämnden mellan åren 2004 och 2010. Genom sina anmälningar inledde de
ärenden hos nämnden med en begäran om att nämnden skulle ingripa enligt
bestämmelserna i 10 kap. ÄPBL. Trots flera påstötningar från anmälarna drog
nämnden ut på handläggningen under flera års tid. Det är självfallet inte
godtagbart att ett ärende som enskilda personer har inlett handläggs under så
lång tid. Nämndens passivitet fick sannolikt till följd att preskription inträdde
för en av de anmälda åtgärderna.

Först 2012 påbörjades den egentliga handläggningen av ärendet. Det kunde då
konstateras att olovliga åtgärder hade vidtagits på fastigheten H 31. I sitt
remissvar har nämnden angett att man valde att anlita en medlare för att
”hantera ärendet” och nå en samförståndslösning mellan grannarna. Sedan
medlaren underrättat nämnden om att konflikten torde vara löst markerades
                                                                 Dnr 6596-2013     Sid 5 (5)




ärendet som avslutat i nämndens diarium. Nämnden bedömde uppenbarligen att
det inte återstod någon ytterligare handläggning i ärendet. Nämnden följde
således inte upp huruvida en bygglovsansökan lämnades in och kom under
prövning. Frågorna om preskription m.m. avgjordes inte i ett överklagbart
beslut.

Jag är mycket kritisk till denna hantering. Nämnden synes vara av
uppfattningen att ärendet har rört frågor som slutligt har kunnat lösas genom en
överenskommelse. En byggnadsnämnd kan emellertid inte välja bort sina
lagstadgade skyldigheter som tillsynsmyndighet och underlåta att handlägga ett
ingripandeärende. Genom en sådan hantering fråntas en anmälare rätten att få
sin begäran om ingripande prövad i sak av nämnden och möjligheten att
överklaga. Nämnden förtjänar allvarlig kritik.

Ärendet avslutas.
