# Uttalanden om svårigheter för försvarare att komma i kontakt med klienter som är intagna inom Kriminalvården

JO 2025-06-24 dnr 6612-2023

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                     Sid
                                                                     2025-06-24                6612-2023             1 (11)



Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                   Uttalanden om svårigheter för försvarare att komma i kontakt med
                   klienter som är intagna inom Kriminalvården


                    Beslutet i korthet: JO har undersökt om det generellt förekommer praktiska hinder
                    för försvarare att komma i kontakt med klienter som är intagna inom Kriminalvården,
                    när det gäller både besök och telefonsamtal. Sveriges advokatsamfund och
                    Kriminalvården har yttrat sig inom ramen för utredningen.
                    Advokatsamfundet och Kriminalvården har gett uttryck för delvis olika uppfattning om
                    hur stora svårigheter som finns på det aktuella området. Kriminalvården har emellertid
                    medgett att praktiska hinder kan förekomma på ett förhållandevis stort antal
                    verksamhetsställen och att det bl.a. på några av landets största häkten har blivit
                    svårare för försvarare att få tillräckligt skyndsam kontakt med häktade klienter.
                    Dessa uppgifter är enligt JO mycket bekymrande.
                    JO konstaterar att det finns en uppenbar risk för att överbeläggningen inom
                    Kriminalvården i praktiken kan leda till en urholkning av misstänktas rätt till tillgång till
                    försvarare och i förlängningen till en rättvis rättegång. Det är av största vikt att
                    myndigheten inom ramen för de stora om- och nybyggnationer som nu pågår planerar
                    för och säkerställer de praktiska förutsättningarna för försvararkontakter.
                    I beslutet får anstalten Fosie kritik för att inte ha förmedlat en kontakt mellan en
                    försvarare och en intagen där.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 18 augusti 2023 klagade advokaten AA på
                   Kriminalvården, anstalten Fosie, och beskrev i huvudsak följande.

                   Han är förordnad som offentlig försvarare för en klient som var intagen i
                   anstalten. För att få telefonkontakt med klienten ringde han på förmiddagen den
                   14 augusti 2023 till anstaltens centralvakt och fick beskedet att han skulle bli
                   uppringd. Det skedde dock inte och två dagar senare ringde han på nytt till
                   anstalten flera gånger. Han fick också då veta att han skulle bli uppringd men
                   återkopplingen uteblev. Nya försök gjordes de följande dagarna och han blev
                   till slut upplyst om att hans klient inte längre fanns i anstalten. Personalen ville
                   inte uppge vart klienten hade flyttats utan hänvisade honom till huvudkontoret.

                   Anstaltens bristfälliga hantering av hans telefonsamtal har inneburit att han inte
                   kunnat diskutera en pågående förundersökning med sin klient och därmed


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm      Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 600                      E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                 Dnr 6612-2023         Sid 2 (11)




försvårat dennes möjligheter att förbereda sitt försvar. Det har även vållat
merarbete för honom och ökade kostnader för det allmänna.

Utredning
Yttrande av Sveriges advokatsamfund
Mot bakgrund av det som framfördes i anmälan fann JO anledning att
undersöka om det generellt förekommer praktiska hinder för försvarare att
komma i kontakt med klienter intagna inom Kriminalvården. Sveriges
advokatsamfund tillfrågades därför om samfundet hade några uppgifter om att
det är svårt för försvarare att komma i kontakt – via telefon eller besök – med
klienter som är intagna i häkte eller anstalt. Om så var fallet ombads samfundet
att beskriva omfattningen och problemen närmare samt att om möjligt ge
exempel på sådana situationer och vidare ange vilka verksamhetsställen som
avsågs.

Advokatsamfundet gav den 12 januari 2024 in ett yttrande som innefattade
samfundets sammantagna syn på JO:s frågor, samt innehöll exempel på
verksamhetsställen som ansågs särskilt problematiska. Yttrandet finns att ta del
av hos JO. Nedan återges en sammanfattning av vissa delar av det.

Samfundet underströk att frågorna som det aktuella ärendet berör är mycket
angelägna. Möjligheten för en försvarare att komma i kontakt med sin klient är
en förutsättning för att advokaten ska kunna utföra uppdraget enligt
rättegångsbalkens krav och advokatetiska regler. Ibland behöver frågor hanteras
skyndsamt och i vissa fall behöver försvararen dessutom boka tolk för samtal
med sin klient. Det är därför av största vikt att advokater på ett snabbt, effektivt
och välfungerande sätt kan komma i kontakt med intagna klienter.

Inför yttrandet hade synpunkter inhämtats från många advokater. En stor
majoritet av dessa hade vittnat om problem med att komma i kontakt med
klienter i varierande grad. Det hade också framkommit att det på senare år blivit
betydligt svårare att få omedelbar kontakt med häktade klienter. Några
advokater hade dock tyckt att kontakten med vissa häkten och anstalter
fungerade förhållandevis bra.

Advokatsamfundet lämnade en rad exempel på häkten och anstalter där
advokater upplevde problem med att få kontakt med sina klienter. Fyra
verksamhetsställen som beskrevs som särskilt problematiska var häktena
Malmö, Kronoberg, Göteborg och Sollentuna. Exempel på synpunkter som
framfördes avseende dessa var att det ofta tar lång tid innan häktet ringer
tillbaka till en försvarare som sökt sin klient per telefon. Det kan ta timmar eller
i vissa fall dygn. Ibland sker ingen återuppringning alls. Det är vidare särskilt
svårt att få kontakt med klienter vid vissa tider, t.ex. kvällar och helger. Bristen
på besöksrum samt andra praktiska svårigheter kring besök innebär också att det
är tidskrävande och besvärligt att få till personliga möten med klienterna.
                                                                 Dnr 6612-2023        Sid 3 (11)




Enligt Advokatsamfundet förekommer liknande problem även i andra häkten,
och klienter har uppgett att de inte alltid ges möjlighet att ringa sin försvarare.
Dessutom får försvarare ofta höra att klienter har försökt att kontakta dem, utan
att advokaten har något missat samtal i sin mobiltelefon. Angående besök
pekade samfundet på bl.a. att antalet besöksrum i häktena var få redan innan
antalet häktade ökat väsentligt på senare tid. Det förekommer också att häktade
är placerade i polisarrester liksom att besöksrum i häkten beläggs med intagna
till följd av den accelererande platsbristen, vilket gör det ännu svårare att
genomföra personliga möten.

Avslutningsvis framförde samfundet att det går att urskilja en övergripande
problematik avseende försvarares möjligheter att få kontakt med intagna
klienter. Det är mycket bekymmersamt utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och
förutsättningarna för att bedriva ett effektivt försvar av klienten. Detta eftersom
information till och från klienten inte kan kommuniceras och möjligheten att
förbereda försvaret därmed försämras. Försvarare tvingas avsätta mycket tid åt
att försöka komma i kontakt med klienter.

Kriminalvårdens yttrande
JO begärde därefter att Kriminalvården skulle yttra sig över det som fördes fram
i anmälan, liksom över om det generellt inom myndigheten förekom praktiska
hinder för försvarare att komma i kontakt med intagna klienter. Kriminalvården
anmodades också att besvara de frågor som framgår av de nedan citerade
delarna av myndighetens remissvar.

Kriminalvården yttrade sig den 23 april 2024 genom ställföreträdande
rättschefen. Yttrandet finns att ta del av hos JO. I det följande återges valda
delar.

Kriminalvården lämnade en detaljerad redogörelse för de uppgifter som
myndighetens olika regioner samt avdelningen för anstalt, häkte och frivård
hade lämnat avseende om det generellt inom myndigheten förekommer
praktiska hinder för försvarare att komma i kontakt med intagna. Exempelvis
uppgav Kriminalvården bl.a. följande om de fyra verksamhetsställen som
Advokatsamfundet hade framhållit som särskilt problematiska.

I häktet Malmö har ett fåtal besöksrum konverterats till temporära bostadsrum
vilket innebär att trycket på de besöksrum som finns kvar är högre än tidigare.
Det höga beläggningstrycket medför att myndighetens målsättning om att
oanmälda besök och telefonsamtal ska kunna åstadkommas inom 15 minuter i
dagsläget inte är realistisk. Det faktum att många försvarare är tillgängliga vid
ungefär samma tid på dygnet och då söker kontakt med klienter, liksom att
försvarare ofta har flera klienter i häktet, är faktorer som kan medföra
svårigheter när det gäller att förmedla telefonsamtal. Om det skulle dröja så
länge som flera dagar innan återkoppling sker till en försvarare som sökt en
                                                                       Dnr 6612-2023         Sid 4 (11)




intagen bedöms det dock inte bero på häktet utan på andra skäl, t.ex. när den
intagne själv önskar kontakt med försvararen.

Häktet Göteborg instämmer i att det har blivit svårare att hantera hastigt
uppkomna kontakter med försvarare inom förväntad tidsram, något som beror
på överbeläggningen. Flera olika faktorer kan leda till fördröjningar när en
advokat ringer och söker en klient, bl.a. tillgången till telefoner som de intagna
kan använda och begränsade personalresurser i förhållande till antalet
inkommande samtal. När det gäller besök kan dessa ordnas snabbt under normal
kontorstid men vid andra tidpunkter kan väntetider uppstå.

Enligt häktet Kronoberg är det inte generellt svårt att få besökstider, även om
viss väntan kan uppstå om många advokater vill komma samtidigt.
Personalbemanningen är lägre på kvällstid vilket kan påverka ombesörjandet av
telefonkontakt. Det förekommer dock färre samtal kvällstid.

Häktet Sollentuna uppger att det kan förekomma långa svarstider i växeln. En
försvarare kan ringa direkt till den avdelning där den intagne finns, dock inte
efter kontorstid. Utanför kontorstid är det färre samtal. Beläggningsläget
bedöms ha marginell påverkan på möjligheten att ringa till försvarare. Såväl
inkommande som utgående samtal skrivs upp på en lista på avdelningarna,
eftersom det av olika praktiska skäl inte alltid är möjligt att ordna med samtalet
direkt.

Kriminalvården redogjorde för den rättsliga regleringen och sin bedömning i
huvudsak enligt följande:

## Rättslig reglering

Besök
      Enligt 3 kap. 1 § andra stycket häkteslagen (2010:611), HäL, finns bestämmelser
      om rätten för den som är häktad eller anhållen att ta emot besök från sin
      försvarare i 21 kap. 9 § rättegångsbalken.
      Enligt 21 kap. 9 § rättegångsbalken har den som är gripen, anhållen eller häktad
      rätt att träffa sin försvarare. Om den misstänkte har rätt att träffa sin försvarare
      ska det få ske i enrum.
      Enligt 7 kap. 1 § fängelselagen (2010:616 [rätteligen 2010:610, JO:s anm.]),
      FäL, får en intagen ta emot besök i den utsträckning det lämpligen kan ske. Ett
      besök får dock vägras om det
      1. kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom kontroll
      enligt 2 eller 3 §,
      2. kan motverka den intagnes anpassning i samhället, eller
      3. på annat sätt kan vara till skada för den intagne eller någon annan.
      Av allmänna råd till 7 kap. 1 § FäL i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna
      råd (KVFS 2011:1) om fängelse, FARK Fängelse, framgår att med uttrycket
      lämpligen kan ske avses praktiska förutsättningar för besök, t.ex. vad som är
      möjligt med hänsyn till anstaltens rutiner samt tillgången till personal och
      besöksrum.
      I avsnitt 5.4.1 i Kriminalvårdens handbok om besök och elektronisk
      kommunikation (2014:3) anges bl.a. följande om praktiska förutsättningar för
                                                                Dnr 6612-2023          Sid 5 (11)




kontakt med offentlig försvarare. En offentlig försvarare till en häktad eller
anhållen har rätt att kontakta sin klient under dygnets alla timmar. Tidpunkten på
dygnet för telefonsamtal och oanmälda besök kan dock påverka tidsåtgången för
att kunna arrangera telefonkontakten eller besöket. Oavsett om en föranmälan
skett eller inte och oavsett tid på dygnet ska dock givetvis väntetider hållas så
korta som möjligt. Målsättningen för besök är att en offentlig försvarare under
dagtid (kl. 8-18, inkl. helger) ska kunna träffa sin klient inom 15 minuter från
försvararens ankomst till häktet, även om besöket inte är föranmält. Detta under
förutsättning att den intagne inte är upptagen med något annat. Under tid för
lunchavlösning (kl. 11-14) kan det dock ta något längre tid. Under kvälls- och
nattetid så medför häktenas personalbemanning att ombesörjandet av ett oanmält
besök kan ta längre tid. Det kan i vissa fall t.o.m. röra sig om att försvararen får
vänta tills häktet lyckas ordna med extra personal.

Elektronisk kommunikation
Enligt 7 kap. 4 § FäL får en intagen stå i förbindelse med en annan person genom
elektronisk kommunikation i den utsträckning det lämpligen kan ske. Sådan
kommunikation får dock vägras om den
1. kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom avlyssning
enligt 5 §,
2. kan motverka den intagnes anpassning i samhället, eller
3. på annat sätt kan vara till skada för den intagne eller någon annan.
Enligt 7 kap. 5 § andra stycket FäL får elektronisk kommunikation mellan en
intagen och en advokat som biträder den intagne i en rättslig angelägenhet inte
avlyssnas.
Enligt 20 § fängelseförordningen (2010:2010) får elektronisk kommunikation
endast äga rum med utrustning som tillhandahålls eller godkänns av
Kriminalvården.
Av allmänna råd till 7 kap. 4 § fängelselagen i … FARK Fängelse, framgår att
med uttrycket lämpligen kan ske avses praktiska förutsättningar för elektronisk
kommunikation, t.ex. vad som är möjligt med hänsyn till anstaltens rutiner samt
tillgången till personal och utrustning för sådan kommunikation.
Enligt 3 kap. 4 § tredje stycket HäL får elektronisk kommunikation mellan en
intagen och hans eller hennes offentliga försvarare inte vägras.
Enligt 3 kap. 5 § andra stycket HäL får elektronisk kommunikation mellan en
intagen och hans eller hennes offentliga försvarare inte avlyssnas.
Enligt 10 § häktesförordningen (2010:2011) får elektronisk kommunikation
endast äga rum med utrustning som tillhandahålls eller godkänns av
Kriminalvården eller den myndighet som svarar för förvaringslokalen.
Enligt 3 kap. 8 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2)
om häkte, FARK Häkte, får en intagen endast använda sådan utrustning för
elektronisk kommunikation som tillhandahålls av Kriminalvården.
I avsnitt 5.4.1 i Kriminalvårdens handbok … (2014:3) framgår bl.a. följande om
praktiska förutsättningar för kontakt med offentlig försvarare. [– – –]
Målsättningen för telefonkontakt mellan den intagne och dennes offentlige
försvarare är att det i normalfallet inte ska ta mer än 15 minuter, från
försvararens begäran till dess att den intagne kan ges möjlighet att ringa tillbaka.
Detta under förutsättning att den intagne inte är upptagen av något annat. Om
den intagne är upptagen ska denne underrättas om att försvararen sökt honom
eller henne. Även försvararen ska givetvis få information om att den intagne är
upptagen och hur länge. Under kvälls- och nattetid medför häktenas
personalbemanning att ombesörjandet av telefonkontakt kan ta något längre tid.
                                                                 Dnr 6612-2023         Sid 6 (11)




Kriminalvårdens bedömning

–––

Förekommer det generellt inom myndigheten pra ktiska hinder för försvarare att
komma i kontakt med intagna klienter? Delar Kriminalvården Advokatsamfundets
uppfattning att det på senare år har blivit betydligt svårare för försvarare att få
omedelbar kontakt med häktade klienter?
Kriminalvården anser att det trots den ansträngda beläggningssituationen inte
generellt inom myndigheten förekommer praktiska hinder för försvarare att
komma i kontakt med intagna klienter. Däremot konstaterar Kriminalvården, mot
bakgrund av de ovan redovisade uppgifterna från myndighetens samtliga
regioner, att det på ett antal verksamhetsställen kan finnas praktiska hinder för
försvarare att komma i kontakt med intagna klienter och att det vid dessa
verksamhetsställen kan ha blivit svårare för försvarare att få omedelbar kontakt
med häktade klienter.

Hur lever Kriminalvården upp till målsättningen att andra intagna än den som är
gripen, anhållen eller häktad normalt ska ges samma möjlighet till kontakt med sin
försvarare? Inom vilken tid anser myndigheten att en intagen i anstalt bör få ringa
tillbaka till en offentlig försvarare som sökt honom eller henne?
Att intagna i anstalt ska ha samma rätt till kontakt med sin försvarare som den
som är gripen, anhållen eller häktad framgår, utöver av Kriminalvårdens
handbok om besök och elektronisk kommunikation (2014:3), även av FARK.
Fängelse. Starka skäl att få ringa ett telefonsamtal utanför INTIK-systemet kan
finnas för att ringa till en försvarare, även om behovet av kontakt kan tillgodoses
på annat sätt. Detta till skillnad mot kontakt med annan advokat än försvararen
(se allmänna råd till 7 kap. 13 § FARK Fängelse).
Kriminalvården konstaterar, utifrån uppgifterna från myndighetens regioner, att
skyndsam kontakt med försvarare möjliggörs även för intagna i anstalt. Det bör
dock beaktas att verksamheten i ett häkte är uppbyggd kring brottmålsprocessen
och att syftet är att vara tillgänglig för förhörsledare och försvarare. Dessutom
vistas intagna i häkte normalt på den avdelning där de är placerade. I en anstalt
ser verksamheten ut på ett helt annat sätt - de intagna kan exempelvis delta i
sysselsättning eller programverksamhet inom anstaltsområdet eller vistas i en
sporthall eller matsal långt ifrån deras bostadsavdelning. Detta medför att en
målsättning om kontakt inom 15 minuter inte alltid är möjlig i anstalt. Det
hindrar naturligtvis inte att kontakten ofta kan ske inom denna tid, men huruvida
det kan ske beror på förhållandena vid tidpunkten när försvaren kontaktar
anstalten. Mot den bakgrunden anser Kriminalvården att en intagen i anstalt
skyndsamt bör få ringa tillbaka till en offentlig försvarare som sökt honom eller
henne. Däremot kan det, med tanke på hur verksamheten i anstalt ser ut, inte
lämpligen anges en uttrycklig tid inom vilken en sådan återuppringning bör
kunna ske.

Hur lever Kriminalvården upp till målsättningarna att telefonkontakt mellan
häktade klienter och offentliga försvarare under kontorstid ska komma till stånd
inom 15 minuter från försvarets begäran till dess att den intagne kan ges möjli ghet
att ringa tillbaka respektive att en offentlig försvarare under dagtid ska kunna
träffa sin klient inom 15 minuter från försvarets ankomst till häktet, även om
besöket inte är föranmält?
Kriminalvården konstaterar att merparten av landets häkten lever upp till den
ovannämnda målsättningen om kontakt inom 15 minuter trots myndighetens
ytterst ansträngda beläggningssituation. Häktena Bomhus, Sollentuna, Tidaholm,
Göteborg, Jönköping, Malmö och Helsingborg har framfört särskilda svårigheter
att leva upp till målsättningen. Vissa av dessa häkten är s.k. säkerhetshäkten,
vilket innebär att särskild inpasseringskontroll genomförs.
                                                                       Dnr 6612-2023          Sid 7 (11)




      Vilka åtgärder vidtar Kriminalvården på nationell nivå för att tillgodose de intagnas
      behov av snabb och smidig kontakt med sina f örsvarare, trots den ansträngda
      beläggningssituationen?
      Kriminalvården arbetar intensivt med att öka platskapaciteten på både lång och
      kort sikt och avser att i lokalförsörjningsprojekt och verksamhetsanalyser
      ytterligare beakta att det ska finnas möjlighet till skyndsam kontakt mellan
      intagna klienter och deras försvarare.
Avseende AA:s anmälan mot anstalten Fosie framförde Kriminalvården
sammanfattningsvis följande. Det har inte gått att närmare utreda varför AA inte
blev uppringd men det saknas skäl att ifrågasätta hans uppgifter. Befintliga
rutiner för hantering av advokatsamtal har inte följts och hanteringen har inte
varit acceptabel. Anstaltsledningen ser allvarligt på det inträffade och kommer
att förtydliga rutinerna avseende ansvarsfördelningen mellan olika funktioner i
anstalten när det gäller dessa samtal.

Rättsliga utgångspunkter
Uttalandena i detta beslut tar sikte på intagnas kontakter med offentliga
försvarare och sådana privata försvarare som uppfyller de krav som enligt
21 kap. 5 § rättegångsbalken, RB, ställs på offentliga försvarare. För
enkelhetens skull talas dock i det följande endast om ”försvarare”.

Den rättsliga reglering som Kriminalvården har redogjort för är relevant i
sammanhanget. Det kan tilläggas att den som är gripen, anhållen eller häktad
har en ovillkorlig rätt att träffa sin försvarare (21 kap. 9 § RB). Det ställs krav
på att kontakten kommer till stånd skyndsamt (se t.ex. JO 2022/23 s. 315,
dnr 7164-2020, med hänvisningar). Enligt 3 kap. 4 § första stycket häkteslagen
(2010:611) får en intagen i häkte stå i förbindelse med en annan person genom
elektronisk kommunikation i den utsträckning det lämpligen kan ske.
Bestämmelsen är tillämplig även på den intagnes kontakter med sin försvarare
(se prop. 2015/16:187 s. 27 f.).

Det finns därutöver anledning att beröra vissa mer principiella frågor om
brottsmisstänktas rätt till kontakt med försvarare.

Utgångspunkten när det gäller en misstänkts tillgång till försvarare är den
grundläggande rätten till en rättvis rättegång som slås fast i 2 kap. 11 §
regeringsformen och artikel 6 i Europakonventionen. Europadomstolen har
framhållit att en advokat inte kan bistå sin klient om han eller hon inte får
tillfälle att samråda med klienten och att denne utan sådant samråd inte får
tillräckliga möjligheter att förbereda sitt försvar (se Danelius m.fl., Mänskliga
rättigheter i europeisk praxis [2023, version 6, JUNO] s. 420 f., samt Campbell
och Fell mot Förenade kungariket, nos. 7819/77 och 7878/77, § 99,
28 juni 1984).

Enligt artikel 48 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättig-
heterna ska var och en som har blivit anklagad för en lagöverträdelse garanteras
respekt för rätten till sitt försvar. Rätten till försvarare har utvecklats och
                                                                   Dnr 6612-2023         Sid 8 (11)




förtydligats genom Europaparlamentets och rådets s.k. försvarardirektiv
(2013/48/EU). Direktivet har införlivats i svensk rätt, bl.a. genom ändringar i
bestämmelserna 21 kap. 9 § RB och 3 kap. 4 § häkteslagen.

I sammanhanget kan även nämnas att det av de europeiska fängelsereglerna
framgår att alla intagna har rätt till juridisk rådgivning och att konsultera en
juridisk rådgivare. För häktade gäller därutöver att alla nödvändiga resurser ska
ställas till förfogande för att hjälpa dem med att förbereda sitt försvar och träffa
sitt juridiska ombud. (Se artikel 23.1 och 2 samt 95.2 och 98.2 i bilagan till
Europarådets ministerkommittés rekommendation Rec[2006]2-rev till
medlemsstaterna avseende de europeiska fängelsereglerna.)

JO har flera gånger framhållit att en brottsmisstänkts tillgång till försvarare är
en del av rätten till en rättvis rättegång och en central rättssäkerhetsfråga
(se t.ex. tidigare nämnda JO 2022/23 s. 315).

Bedömning
Allmänt om rätten till kontakt med försvarare
JO får relativt ofta klagomål som rör svårigheter för intagna att få tillgång till
sina försvarare. Dessa har också ökat i takt med att beläggningssituationen inom
Kriminalvården har blivit alltmer ansträngd. Som framgått gjordes därför
bedömningen att det fanns anledning att inom ramen för det aktuella ärendet
undersöka om det generellt förekommer praktiska hinder för försvarare att
komma i kontakt med klienter som är intagna inom Kriminalvården.

För att en person som är misstänkt för brott ska kunna förbereda sitt försvar är
det avgörande att han eller hon kan kommunicera med sin försvarare. En
intagen inom Kriminalvården är helt beroende av att myndigheten tillhanda-
håller praktiska förutsättningar för detta. Kriminalvården spelar därmed en
avgörande roll för rätten till en rättvis rättegång och det är en självklarhet att
myndigheten har ett ansvar för att en intagen får rätten till tillgång till försvarare
tillgodosedd. (Se vidare JO 2024 s. 194, dnr 5689-2023 och 5756-2023, samt
JO 2024 s. 212, dnr 6346-2023.)

En häktad persons rätt till kontakt med sin försvarare
Av Kriminalvårdens remissvar framgår att det finns en målsättning om att en
kontakt mellan en intagen och försvararen på försvararens initiativ som
huvudregel ska komma till stånd inom 15 minuter och att detta gäller oberoende
av formen för kontakten. Målsättningen är inskriven i myndighetens handbok
för besök och elektronisk kommunikation och har tagits fram i samråd med
Advokatsamfundet och riksåklagaren.

Den angivna målsättningen måste anses godtagbar utifrån vad som följer av en
misstänkts rätt till tillgång till sin försvarare. Det har dock förutsetts att
praktiska omständigheter, t.ex. tillgången till personalresurser och när på dygnet
kontakten aktualiseras, kan medföra att det tar längre tid att få kontakten till
                                                                 Dnr 6612-2023        Sid 9 (11)




stånd. En sådan fördröjning kan beroende på omständigheterna i det enskilda
fallet vara ofrånkomlig och får således ses som acceptabel. Samtidigt kan det
inte tillåtas medföra att Kriminalvården på ett generellt plan låter praktiska
omständigheter begränsa rätten till tillgång till försvarare och på så sätt urholka
rätten till en rättvis rättegång.

Enligt vad som kommer fram i deras respektive yttranden står det klart att
Advokatsamfundet och Kriminalvården har delvis olika uppfattning om
problembilden i stort. Advokatsamfundet har fört fram att det finns en
övergripande problematik avseende försvarares möjligheter att få kontakt med
intagna klienter. Kriminalvården anser inte att det generellt förekommer
praktiska hinder för försvarare att komma i kontakt med intagna klienter.

Jag noterar emellertid att Kriminalvården medger att sådana hinder kan
förekomma på ett förhållandevis stort antal verksamhetsställen och att det bl.a.
på några av landets största häkten har blivit svårare för försvarare att få
tillräckligt skyndsam kontakt med häktade klienter. Det som i övrigt kommit
fram i detta ärende förstärker den bilden. Det finns således anledning till tvekan
om huruvida Kriminalvården på ett generellt plan förmår leva upp till kraven på
en skyndsam kontakt mellan en intagen och en försvarare.

Verksamheten i ett häkte är som Kriminalvården nämnt uppbyggd för att
tillgodose de intressen som gör sig gällande i en brottmålsprocess. En del av
kärnuppdraget för ett häkte är att säkerställa fungerande kontakter mellan
intagna och deras försvarare. Praktiska svårigheter kan bara i begränsad
utsträckning tillåtas att påverka detta. De uppgifter som framgår av
myndighetens eget yttrande är därför mycket bekymrande.

En intagen i anstalts rätt till kontakt med sin försvarare
En person som verkställer fängelsestraff kan samtidigt vara misstänkt för annan
brottslighet. Han eller hon har då givetvis samma rätt till en rättvis rättegång
som andra, inkluderande rätten till tillgång till försvarare.

Till skillnad från rättegångsbalken och häkteslagen innehåller fängelselagen inte
några specifika bestämmelser om en intagens rätt till kontakt med sin
försvarare. Av 7 kap. 1 § följer att en intagen får ta emot besök i den
utsträckning det lämpligen kan ske. Motsvarande regler om elektronisk
kommunikation finns i 7 kap. 4 §.

Vid genomförandet av försvarardirektivet framhöll lagstiftaren att de nämnda
bestämmelserna inte ”i första hand” tog sikte på den intagnes försvarare och att
det ska till alldeles särskilda omständigheter för att en försvarare ska vägras att
besöka eller kommunicera med en klient intagen i anstalt (se a. prop. s. 46 f.).
Fängelselagens bestämmelser ansågs förenliga med direktivet och någon mer
detaljerad reglering infördes inte.
                                                                Dnr 6612-2023        Sid 10 (11)




Även i avsaknad av specifika bestämmelser torde alltså rätten till en rättvis
rättegång kräva att de principer om kontakt mellan en intagen och hans eller
hennes försvarare som kommer till uttryck i 21 kap. 9 § RB respektive
3 kap. 4 § häkteslagen får genomslag även för intagna i anstalt. De har således
samma grundläggande rätt till kontakt med försvarare som brottsmisstänka som
är häktade. Med utgångspunkt i Kriminalvårdens remissvar och vad som
framgår av myndighetens handbok på området uppfattar jag att myndigheten
delar denna uppfattning, vilket givetvis är positivt.

En annan sak är att de vitt skilda verksamheter som bedrivs i häkte respektive
anstalt innebär att det får godtas att rätten till kontakt med försvarare får
genomslag på delvis olika sätt inom de olika verksamhetsgrenarna. Exempelvis
ger Kriminalvården i remissvaret ett antal förklaringar till varför målsättningen
om kontakt med försvarare inom 15 minuter inte alltid är möjlig i anstalt och att
det med tanke på verksamhetens natur inte lämpligen kan anges en uttrycklig tid
inom vilken återuppringning bör kunna ske när en försvarare har sökt en
intagen.

Det är dock väsentligt att personalen i anstalterna har kunskap om vikten av att
förmedla de aktuella kontakterna så fort det är praktiskt möjligt. Det kan därför
finnas anledning för Kriminalvården att utveckla sin handbok för besök och
elektronisk kommunikation om kontakter mellan försvarare och intagna i
anstalt, i syfte att ge tydlig vägledning till verksamhetsställena.

Anmälan mot anstalten Fosie
Utredningen ger inte svar på frågan varför anstalten Fosie inte återkom till AA
efter hans upprepade försök att få kontakt med sin klient men det saknas skäl att
betvivla hans beskrivning av händelseförloppet. Hanteringen har varit
oacceptabel och inneburit en inskränkning i hans möjligheter som försvarare att
ta tillvara sin klients intressen. Anstalten förtjänar kritik för detta. Jag utgår
ifrån att anstalten, om det inte redan är gjort, förtydligar sina rutiner för att
undvika att något liknande händer igen.

Avslutande synpunkter
Som tidigare nämnts har Advokatsamfundet och Kriminalvården gett uttryck för
delvis olika uppfattning om hur stora svårigheterna är när det gäller försvarares
kontakter med intagna. Det är svårt för mig att bedöma omfattningen av
problemen men det framstår under alla förhållanden som tydligt att de beskrivna
utmaningarna kan kopplas till det ansträngda beläggningsläget inom
Kriminalvården.

Yttrandena kom in till JO för relativt lång tid sedan, men det finns enligt min
mening inte grund för att tro att situationen har förbättrats. Det är fortfarande
vanligt med klagomål på det aktuella temat. I JO:s tillsyn finns också exempel
bl.a. på hur bristen på tillräckliga utrymmen där intagna kan samtala med
advokater inverkar negativt på deras möjligheter att förbereda sitt försvar
                                                                  Dnr 6612-2023         Sid 11 (11)




(se bl.a. rapport från JO:s Opcat-enhet, ”Dubbelbeläggningens konsekvenser för
intagna i häkte”, s. 34, och protokollet från inspektion av häktet Göteborg i
september 2022, dnr 6818-2022).

I ett annat beslut denna dag har jag uttalat mig om rätten för intagna att
kommunicera konfidentiellt med försvarare (dnr 7632-2023 och 944-2024). Jag
har där uttalat allvarlig kritik mot häktet Sollentuna för att ha infört en rutin som
sammantaget innebär oacceptabla begränsningar av de intagnas rätt att ha
kontakt med försvarare per telefon. I samma beslut har jag även gjort uttalanden
om huruvida ett visst rum i häktet Ystad kan anses vara lämpligt för sådana
samtal. Särskilt ärendet avseende häktet Sollentuna illustrerar tydligt hur
beläggningssituationen på ett högst konkret sätt kan begränsa intagnas tillgång
till försvarare.

Det finns en uppenbar risk att konsekvenserna av överbeläggningen i praktiken
kan leda till en urholkning av misstänktas rätt till tillgång till försvarare och i
förlängningen till en rättvis rättegång. Dessa tendenser är oroväckande och jag
utgår ifrån att Kriminalvården tar frågorna på största allvar. Myndigheten är
inne i en period av omfattande om- och nybyggnationer. Det är viktigt att
Kriminalvården inom ramen för dessa planerar för och säkerställer de praktiska
förutsättningarna för försvararkontakter, t.ex. ifråga om besöksrum och
lämpliga utrymmen för intagna att tala i telefon ostört (jfr JO 2024 s. 161,
dnr 1037-2023).

Ärendet avslutas.




Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Seniora rättssakkunniga Mattias Karlsson och rättssakkunniga Anton Lindgren
har föredragit ärendet. Byråcheferna Catrine Björkman och Johan Thorblad har
deltagit i beredningen.
