# Allvarlig kritik mot Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall, Landstinget Västernorrland, för handläggningen av en begäran om
utlämnande av journalkopior

JO 2013-11-18 dnr 6614-2012

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                      Sid
                                                                           2013-11-18              6614-2012               1 (6)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Allvarlig kritik mot Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall,
                        Landstinget Västernorrland, för handläggningen av en begäran om
                        utlämnande av journalkopior


                          Beslutet i korthet: Efter en inspektion av Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall
                          beslutade JO att utreda klinikens handläggning av ett ärende om utlämnande av
                          journalkopior till en patient. Patienten hade begärt att få ut sin patientjournal och delar av
                          journalen hade lämnats ut till honom. Därefter beslutade kliniken att återta de utlämnade
                          kopiorna.
                          I beslutet konstateras att en patientjournal omfattas av sekretess och att sekretess i vissa
                          fall även kan gälla mot den berörde patienten. En myndighet som av misstag lämnat ut en
                          sekretessbelagd handling kan be om att få tillbaka den, men inte besluta att så ska ske.
                          Kliniken handläggning av utlämnandeärendet har brustit i detta och ett flertal andra
                          avseenden, varför kliniken förtjänar allvarlig kritik.

## Initiativet

Vid JO:s inspektion av Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall den 1-4
                        oktober 2012 uppmärksammades i journalerna en situation där en patient begärt att
                        få ta del av sina journalanteckningar. I inspektionsprotokollet antecknades följande
                        i den delen.

                                  Handläggningen av ett ärende om utlämnande av patientjournal
                                  I journalen avseende patienten AA framgick bl.a. följande. Den 2 februari 2012
                                  begärde patienten att få ta del av samtliga anteckningar i både den dataförda
                                  journalen och pappersjournalen från 2005 och framåt. Den 22 februari fick patienten
                                  del av handlingar. Den 28 februari 2012 meddelades patienten att han inte längre
                                  fick ha tillgång till journalkopiorna och att beslutet kunde överklagas. Den 20 juni
                                  och den 20 juli har det antecknats att patienten begärt kopia av sina journal-
                                  handlingar. Kliniken har i brev till patienten gett beskedet att handlingarna inte
                                  kommer att lämnas ut.
                        Med anledning av att det som framkommit i journalen väckte frågor avseende
                        klinikens handläggning av patientens begäran om att få ta del av sin journal
                        beslutade jag att ta upp saken till utredning i ett särskilt ärende (dnr 6614-2012).




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                        Dnr 6614-2012     Sid 2 (6)




Utredning
JO begärde att Landstingsstyrelsen, Landstinget Västernorrland, skulle yttra sig
över vad som angetts i protokollet i fråga om handläggningen av ärendet om
utlämnande av patientjournal. I remissvaret anfördes i huvudsak följande.

      Bakgrund:
      Som JO anger i sin beskrivning har patienten den 2 februari 2012 begärt att få ta del
      av samtliga anteckningar i både den dataförda journalen och pappersjournalen från
      2005 och framåt. Den 22 februari 2012 fick patienten del av handlingarna. Den
      28 februari 2012 meddelades patienten att han inte längre fick ha tillgång till
      journalkopiorna och att beslutet kunde överklagas. Den 20 juni och den 20 juli 2012
      har det antecknats att patienten begärt kopia av sina journalhandlingar. Kliniken har
      i brev till patienten gett besked att handlingarna inte kommer att lämnas ut.
      Därefter har patienten ånyo överklagat beslutet att inte lämna ut journalhandlingarna
      och detta har överlämnats till kammarrätten. Kammarrätten har därefter återförvisat
      ärendet till rättspsykiatriska regionkliniken för att utveckla de överväganden som
      gjorts av kliniken. Den 27 september har förvaltningschefen för rättspsykiatriska
      kliniken utvecklat sin talan till patienten som därefter ännu en gång framhöll att han
      vill ta del av sin journal. Den 30 oktober har förvaltningschefen skickat ett nytt
      beslut till patienten att begäran avslås och patienten har överklagat även detta beslut.
      Den 21 november 2012 avvisade kammarrätten överklagandet och överlämnade
      ärendet till Landstinget Västernorrland för ny handläggning, då det framkommit att
      beslutet inte fattats av behörig befattningshavare hos landstinget och därmed inte
      utgör ett överklagbart beslut. Den 13 december beslutade Landstinget
      Västernorrland att inte lämna ut journalhandlingarna. Patienten har överklagat detta
      beslut till kammarrätten i Sundsvall, som nu handlägger ärendet.

      Synpunkter från berörd befattningshavare:
      Förvaltningschefen för rättspsykiatriska kliniken framför att han inte varit medveten
      om att han inte haft mandatet att besluta om att inte lämna ut journalhandlingar. Han
      förklarar detta bland annat med att han aldrig tidigare under sina 27 år inom
      rättspsykiatrin har nekat utlämnade av en journal.

      Bedömning:
      Hälso- och sjukvårdsnämnden konstaterar att en förvaltningschef i Landstinget
      Västernorrland felaktigt har fattat beslut i landstingets namn att inte lämna ut
      journalhandlingar.
      Fram till den 31 december 2010 fanns det en delegationsbestämmelse som gav
      respektive förvaltningschef mandatet att fatta dessa avslagsbeslut på utlämnande av
      allmän handling, men den förändrades från och med den l januari 2011 till att
      delegationsrätten till samtliga avslagsbeslut tillskrevs landstingets administrativa
      chef.
      Hälso- och sjukvårdsnämnden ser med allvar på det inträffade, men kan även
      konstatera att förvaltningschefen vid den rättspsykiatriska regionkliniken numer är
      väl medveten om den gällande delegationsrätten. Med anledning av det inträffade
      kommer landstinget säkerställa att information sprids till samtliga berörda
      förvaltningschefer om den nya ordning som gäller från den l januari 2011.
JO inhämtade relevanta avgöranden från Kammarrätten i Sundsvall (beslut den
19 september 2012 i mål nr 2102-12, beslut den 21 november 2012 i mål nr 2583-
12 och dom den 5 februari 2013 i mål nr 7-13).
                                                                  Dnr 6614-2012     Sid 3 (6)




Rättslig reglering
De grundläggande bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet finns i
2 kap. tryckfrihetsförordningen, TF. Där regleras också primärt frågan om ut-
lämnande av allmänna handlingar. I 2 kap. 12 § TF stadgas att allmän handling
som får lämnas ut ska på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan
avgift tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen. Den som önskar ta del
av handlingen har i sådant fall enligt 2 kap. 13 § TF även rätt att mot fastställd
avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den del den får lämnas ut. En
begäran om att få en avskrift eller en kopia ska behandlas skyndsamt.

JO har i ett flertal beslut uttalat att innebörden av skyndsamhetskravet i TF är att
besked i en utlämnandefråga normalt bör lämnas samma dag. Någon eller några
dagars fördröjning kan godtas om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna
ta ställning till om den efterfrågade handlingen är allmän och offentlig och kan
lämnas ut. Ett visst dröjsmål är vidare ofrånkomligt om framställningen avser eller
kräver genomgång av ett omfattande material.

Den som vill ta del av en allmän handling ska i allmänhet vända sig till den
myndighet som förvarar handlingen. Med myndighet menas i detta sammanhang
den eller de befattningshavare som i sin tjänst har behörighet att på myndighetens
vägnar fatta beslut i saken. Vem inom myndigheten som ska göra prövningen
regleras i 6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Av
bestämmelsen framgår att det i första hand är den som har handlingen i sin vård
som ska pröva om den kan lämnas ut. För det fall en begäran om att få ta del av en
handling helt eller delvis inte kan tillmötesgås ska den som har gjort fram-
ställningen underrättas om detta. Den enskilde ska då också informeras om möjlig-
heten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av
myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas. Rätten att få ett sådant formellt
beslut tillkommer den enskilde oavsett vad som är grunden för att avslå begäran.
Myndighetens avslagsbeslut får enligt 2 kap. 15 § första stycket TF och 6 kap.
7 och 8 §§ OSL överklagas hos kammarrätt. Av 20 och 21 §§ förvaltningslagen
(1986:223) följer att ett beslut ska vara motiverat och försett med anvisning om hur
beslutet kan överklagas.

Patientjournaler omfattas av sekretess enligt 25 kap. 1 § OSL. I bestämmelsen
anges att sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider
men.

Av 12 kap. 1 § OSL följer att sekretess till skydd för enskild inte gäller i för-
hållande till den enskilde själv och att sekretessen i övrigt kan efterges helt eller
delvis av honom eller henne. Vad som här har sagts gäller dock inte om annat följer
av bestämmelse i OSL. I 25 kap. 6 § OSL finns en sådan bestämmelse som innebär
att sekretessen enligt 25 kap. 1 § OSL gäller också i förhållande till den vård- eller
behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd,
                                                                  Dnr 6614-2012    Sid 4 (6)




om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig
vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne. Syftet med bestämmelsen är i
första hand att hindra en patient från att ta del av sin journal. Avsikten är dock att
endast uppgifter som direkt hänför sig till den enskildes hälsotillstånd ska kunna
sekretessbeläggas och inte att uppgifter av annat slag i journalen ska undanhållas
den enskilde (se Walin & Vängby, Offentlighets- och sekretesslagen [1 jan. 2013,
Zeteo] kommentaren till 25 kap. 6 §).

Här kan även nämnas 25 kap. 7 § OSL. Enligt den bestämmelsen kan en uppgift i
en anmälan eller utsaga som en enskild lämnar om någons hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden i vissa fall hemlighållas i förhållande till den som anmälan
eller utsagan avser.

Händelseförlopp
Av utredningen framgår bl.a. följande. Patienten AA begärde den 2 februari 2012
att få kopior av samtliga sina journalanteckningar från ankomsten till kliniken 2005
och framåt. Den 22 februari fick patienten kopior av samtliga anteckningar som
inte bedömdes vara omfattade av sekretess. Patienten informerades muntligen om
att han hade möjlighet att överklaga läkarens sekretessbeslut till förvaltningsrätten.
Den 28 februari beslutade läkaren att patienten inte längre fick ha tillgång till
journalkopiorna. Som skäl för detta beslut antecknades i journalen att patienten
hade agerat ”utifrån journalerna” gentemot en i personalen och att kliniken ville
förhindra ytterligare fördjupning i journalerna och agg mot andra i personalen.
Patienten informerades om att beslutet kunde överklagas.

Därefter begärde patienten den 20 juni 2012 att få en kopia av sina journal-
anteckningar. Ansvarig läkare informerade patienten skriftligen samma dag om att
hennes tidigare bedömning kvarstod och att hon inte ville lämna ut journalen på
nytt. Patienten gjorde den 20 juli 2012 en ny framställan om att få tillgång till sin
journal och han fick då ett skriftligt besked, undertecknat av förvaltningschefen och
en överläkare, om att handlingarna fortfarande inte kunde lämnas ut.

Patienten överklagade klinikens besked till Kammarrätten i Sundsvall, som i beslut
den 19 september 2012 återförvisade ärendet till kliniken för ny prövning. Som
skäl för beslutet anförde kammarrätten att det inte av det överklagade beslutet
framgick vilka överväganden kliniken gjort mot bakgrund av innehållet i den
tillämpliga bestämmelsen i 25 kap. 6 § OSL. I en skrivelse till patienten den
27 september 2012 redogjorde förvaltningschefen för de skäl som beslutet att inte
lämna ut journalkopiorna grundades på. Patienten överklagade återigen klinikens
beslut. Kammarrätten i Sundsvall avvisade patientens överklagande den
21 november 2012 och återförvisade ärendet till landstinget för ny prövning. Det
hade framkommit att förvaltningschefen saknat delegation att för landstingets
räkning besluta i frågan varför något överklagbart beslut från landstinget inte
fattats. Den 13 december 2012 meddelade en administrativ chef inom landstinget,
med stöd av delegation, ett formellt beslut som innebar att patientens begäran om
att få ut sina journaler avslogs. I en dom meddelad den 5 februari 2013 avslog
                                                                  Dnr 6614-2012    Sid 5 (6)




Kammarrätten i Sundsvall patientens överklagande och fastställde landstingets
beslut.

Bedömning
Inledningsvis kan konstateras att en prövning av om det finns något hinder mot att
lämna ut allmänna handlingar givetvis ska göras innan handlingarna lämnas ut. Det
är endast uppgifter i handlingar som omfattas av sekretess enligt någon
bestämmelse i OSL som en myndighet kan vägra att lämna ut. För patientjournaler
är det sekretessreglerna för hälso- och sjukvården som är tillämpliga. Som jag
redovisat ovan omfattar den s.k. hälso- och sjukvårdssekretessen i 25 kap. 1 § OSL
uppgift om enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden. Sekretesskyddet
enligt bestämmelsen omfattar inte hälso- och sjukvårdspersonalen, som i sin
yrkesutövning inte anses som enskilda.

Det framgår av journalanteckningen den 22 februari 2012 att patienten inte fick ut
journalen i dess helhet utan att flera avsnitt bedömdes vara omfattade av sekretess.
Framställningen avslogs således delvis. I en sådan situation har den enskilde rätt att
få ett skriftligt, formellt överklagbart beslut. Kliniken borde därför ha informerat
patienten om möjligheten att hänskjuta frågan till myndighetens prövning för att på
så sätt få till stånd ett överklagbart beslut. Såvitt framkommit av journalan-
teckningen skedde inte detta. Den information som läkaren lämnade till patienten
om möjligheten att överklaga var inte korrekt eftersom läkaren inte hade
behörighet att fatta ett formellt myndighetsbeslut som kunde överklagas.

Sedan en sekretessprövning har gjorts och handlingarna väl har lämnats ut finns det
inte någon laglig möjlighet för myndigheten att kräva att den enskilde ska åter-
lämna handlingarna. I och med utlämnandet är sekretessen hävd gentemot den som
begärt ut handlingarna. Myndigheten kan inte senare göra en förnyad sekretess-
prövning och förmå den enskilde att återlämna handlingarna. Klinikens beslut den
28 februari 2012 att återta utlämnade journalanteckningar strider alltså mot
lagstiftningen. En myndighet som av misstag lämnat ut en sekretesskyddad
handling kan be om att få tillbaka den, men inte besluta att det ska ske (se JO
1995/96 s. 510).

När patienten den 20 juni och den 20 juli 2012 återkom med nya framställningar
om att få ta del av journalerna fick han bara upplysningar av läkare och för-
valtningschef om att den tidigare bedömningen kvarstod. Han borde dock ha fått ett
formellt myndighetsbeslut med överklagandehänvisning. Det dröjde ända till den
13 december 2012 innan ett sådant beslut meddelades. Den långa handläggnings-
tiden står i uppenbar strid med det i tryckfrihetsförordningen grundlagsfästa
skyndsamhetskravet.

Som redovisats ovan är det myndigheten som ska meddela avslagsbeslut. Det är
givetvis inte acceptabelt att förvaltningschefen under lång tid haft den felaktiga
uppfattningen att han haft behörighet att för landstingets räkning fatta beslut om att
avslå framställningar om utlämnande av allmänna handlingar.
                                                                Dnr 6614-2012   Sid 6 (6)




Det beslut som kliniken meddelade den 13 december 2012 innebar att hela
journalen, 195 sidor, bedömdes vara omfattad av sekretess gentemot patienten. JO
brukar vara återhållsam med att uttala sig i bedömningsfrågor. Jag vill ändå uppe-
hålla mig något kring den sekretessbestämmelse som kliniken tillämpat i sitt beslut.

Som jag redogjort för ovan är det endast uppgifter om den enskildes hälsotillstånd
som kan skyddas av sekretess i förhållande till den enskilde själv (25 kap. 6 §
OSL). Det kan konstateras att inte alla uppgifter i en patientjournal gäller den
enskildes hälsotillstånd. När en myndighet prövar en utlämnandeframställning ska
det begärda materialet gås igenom och enbart de uppgifter som omfattas av
sekretess, enligt bestämmelse i OSL, kan undgå ett utlämnande. Övriga delar av
materialet ska alltså lämnas ut.

Klinikens handläggning av utlämnandeärendet har brustit i ett flertal avseenden och
förtjänar allvarlig kritik. Såväl den faktiska hanteringen som remissvaret visar att
det finns stora brister vad gäller kunskapen om regelsystemet på området. Jag
förutsätter att landstinget vidtar erforderliga åtgärder för att komma tillrätta med
detta.

Med dessa kritiska uttalanden avslutas ärendet.
