# Utformningen av beslut om sjukpenninggrundande inkomst och sjukpenning när den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs till noll kronor

JO 2011-01-12 dnr 6617-2009

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                       Sid
                                                                           2011-01-12            6617-2009                1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Utformningen av beslut om sjukpenninggrundande inkomst och
                        sjukpenning när den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs till noll
                        kronor

## Anmälan

I en anmälan till JO anförde advokaten AA, för klienten BB:s räkning, bl.a.
                        följande. Den 12 februari 2009 ansökte BB om sjukpennig för perioden den 1 juli
                        2006–12 februari 2009. Den 28 juli 2009 beslutade Försäkringskassan att BB:s
                        sjukpenninggrundande inkomst skulle fastställas till noll kronor. Något
                        överklagbart beslut i frågan om sjukpenning fattades däremot inte trots att BB
                        skrev till kassan och bad om ett sådant. Hon har därmed blivit berövad möjligheten
                        att få den frågan prövad i högre instans.

## Utredning

Ärendet remitterades till Försäkringskassan som anmodades att yttra sig över det
                        som AA anfört i sin anmälan.

                        I sitt remissvar anförde Försäkringskassan, genom försäkringsdirektören CC,
                        följande.
                                  –––

                                  Handläggningsrutiner
                                  När en försäkran för sjukpenning kommer in till Försäkringskassan ska
                                  Försäkringskassan påbörja en utredning för att fastställa den sjukpenninggrundande
                                  inkomsten. Försäkringskassan ska ta ställning till om fastställd sjukpenning-
                                  grundande inkomst ska fortsätta att gälla eller om det ska beslutas om en ny. För den
                                  som har gjort ett avbrott i förvärvsarbete ska Försäkringskassan utreda om den
                                  sjukpenninggrundande inkomsten har varit skyddad i oavbruten följd sedan
                                  avbrottet.
                                  –––

                                  Handläggningen av ärendet
                                  Försäkringskassan beslutade den 23 maj 2006 att inte betala ut sjukpenning i sjukfall
                                  med anmälningsdatum den 11 januari 2006. Anledningen till detta var att
                                  Försäkringskassan bedömde att BB:s arbetsförmåga inte var nedsatt med minst en
                                  fjärdedel av medicinska skäl.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                  Dnr 6617-2009     Sid 2 (4)




Försäkringskassan bedömde BB:s arbetsförmåga utifrån de medicinska underlag
som fanns i ärendet och som gällde till och med den 30 juni 2006.
Den 7 september 2006 kom det ett nytt medicinskt underlag för tiden den 28
augusti–31 december 2006 men det saknades sjukanmälan. Försäkringskassan
skickade den 28 september 2006 brev till BB där det framgick att hon skulle komma
in med en sjukanmälan. Ingen ytterligare åtgärd gjordes i ärendet eftersom det inte
kom in någon sjukanmälan.
Den 21 februari 2007 kom det medicinska underlag för tiden den 1 januari–31 maj
2007 men inte heller då hade BB gjort någon sjukanmälan. Försäkringskassan
skickade den 26 februari 2007 brev till BB där det framgick att hon skulle komma in
med en sjukanmälan. Ingen ytterligare åtgärd gjordes i ärendet eftersom
sjukanmälan trots detta inte kom in.
Den 5 februari 2008 kom det medicinska underlag för tiden den 1 juni 2007–31 mars
2008 men även denna gång saknades sjukanmälan. Försäkringskassan skickade den
8 februari 2008 brev till BB där det framgick att hon skulle komma in med en
sjukanmälan. Ingen ytterligare åtgärd gjordes eftersom sjukanmälan trots detta inte
kom in.
Den 22 juni 2009 kom det en försäkran för sjukpenning (för anställd med sjuklön)
med anmälningsdatum den 7 september 2006. BB uppgav på denna försäkran att hon
haft en helt nedsatt arbetsförmåga sedan den 7 september 2006. BB lämnade också
in ett medicinskt underlag för tiden den 1 maj–30 november 2009. I ärendet fanns
även en journal från omprövningsenheten från juni 2009, ett läkarutlåtande från dr
DD daterat den 3 maj 2007, 18 sidor journalkopior från vårdcentral och en skrivelse
från BB:s ombud AA daterad den 12 februari 2009 där det framkom att BB gjorde
anspråk på sjukpenning från och med den 1 juni 2006 [rätteligen från och med den 1
juli 2006, JO:s anm.]. Försäkringskassan kopierade över de tidigare inlämnade
medicinska underlagen till det aktuella ärendet.
I samband med att dessa handlingar kom in till Försäkringskassan påbörjades en
utredning för att fastställa en aktuell sjukpenninggrundande inkomst. I samtal med
arbetsgivarrepresentanten EE på Stockholm Stad kom det fram att BB inte arbetat
sedan den 11 januari 2006.
Med anledning av att BB inte återgått i arbete efter att hon tagit del av beslutet om
avslag på sjukpenning daterat den 23 maj 2006, bedömde handläggaren att det
saknades underlag för att fastställa en aktuell sjukpenninggrundande inkomst.
En kommunicering om att Försäkringskassan övervägde att fastställa den
sjukpenninggrundande inkomsten till noll kronor skickades den 30 juni 2009. I
kommuniceringsbrevet uppgav handläggaren att ”Försäkringskassan överväger
därför att ändra din sjukpenninggrundande inkomst till noll kronor. Det innebär att
Försäkringskassan inte kommer att pröva om du kan få sjukpenning.”
En skrivelse kom från ombudet AA, daterad den 2 juli 2009. Ombudet framförde att
det saknades grund för att sätta ned BB:s sjukpenninggrundande inkomst. Detta
eftersom hon varit sjukskriven under den aktuella tiden.
Den 28 juli 2009 fattade Försäkringskassan beslutet att BB inte hade rätt till någon
sjukpenninggrundande inkomst. Beslutet skickades till BB och, för kännedom, till
ombudet AA. Det skickades inte något beslut om att Försäkringskassan inte betalar
ut sjukpenning. Det framgick inte heller av beslutsbrevet om sjukpenninggrundande
inkomst att beslutet innebar att hon inte kan få sjukpenning.

Försäkringskassans slutsatser
När Försäkringskassan bedömer vilken sjukpenninggrundande inkomst en person
har rätt till för en person som inte har återgått i arbete efter ett beslut om att inte
bevilja sjukpenning, ingår det i bedömningen att ta ställning till om den försäkrades
sjukpenninggrundande inkomst varit skyddad enligt gällande bestämmelser under
den aktuella perioden. Den försäkrade får i dessa fall ett beslut där det framgår hur
                                                                         Dnr 6617-2009     Sid 3 (4)




      stor den sjukpenninggrundande inkomsten är. I och med att Försäkringskassan har
      bedömt att den sjukpenninggrundande inkomsten ska sättas ner till noll kronor har
      man även kommit fram till att den sjukpenninggrundande inkomsten inte har varit
      skyddad i oavbruten följd sedan Försäkringskassans beslut att inte bevilja
      sjukpenning. När den försäkrade, efter omprövning av beslutet, överklagar det har
      domstolen att pröva om Försäkringskassans beslut att sänka den sjukpenning-
      grundande inkomsten var korrekt, i det ligger då också att ta ställning till om den
      sjukpenninggrundande inkomsten var skyddad eller inte. Försäkringskassan anser
      alltså att den försäkrade i detta fall inte har berövats möjligheten att få saken prövad
      i domstol. Det finns dock anledning för Försäkringskassan att se över de brevmallar
      som finns så att det tydligt framgår av besluten att denna prövning har gjorts.
      I den brevmall som tagits fram av Försäkringskassan låter beslutsmeningen
      ”Försäkringskassan har beslutat att sänka din sjukpenninggrundande inkomst till
      noll kronor från och med den […]. Det innebär att du inte kan få den förmån som
      ansökts om.” I det beslut som BB fått har tyvärr inte den sista meningen kommit
      med. Försäkringskassan beklagar detta.
AA kommenterade remissvaret.

I ett beslut den 12 januari 2011 anförde chefsJO Nordenfelt följande.

Bedömning
Den 1 januari 2011 trädde socialförsäkringsbalken, SFB, i kraft. SFB samlar och
ersätter flertalet av de tidigare socialförsäkringsförfattningarna. I förevarande
ärende tillämpas dock den tidigare lagstiftningen.

Av utredningen framgår bl.a. följande. I beslut den 23 maj 2006 fann
Försäkringskassan att BB:s arbetsförmåga inte var nedsatt med minst en fjärdedel
av medicinska skäl och beslutade därför att inte betala ut sjukpenning i ett
sjukdomsfall med anmälningsdatum den 11 januari 2006. Beslutet avsåg tiden
t.o.m. den 30 juni 2006. I februari 2009 ansökte BB om sjukpenning fr.o.m. den 1
juli 2006. I beslut den 28 juli 2009 fastställde Försäkringskassan BB:s
sjukpenninggrundande inkomst till noll kronor fr.o.m. den 31 maj 2006.
Försäkringskassan vidhöll sitt beslut efter omprövning den 10 december 2009. BB
har överklagat omprövningsbeslutet hos Förvaltningsrätten i Stockholm.

Socialförsäkringsskyddet består av två delar, en bosättningsbaserad och en
arbetsbaserad försäkring. Sjukpenning är en arbetsbaserad socialförsäkringsförmån
(3 kap. 4 § socialförsäkringslagen [1999:799]). Sådana förmåner utgår endast till
försäkrade som har en sjukpenninggrundande inkomst. För rätt till sjukpenning
krävs att den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst 24
procent av gällande prisbasbelopp (3 kap. 1 § lagen [1962:381] om allmän
försäkring, AFL). Av detta följer att Försäkringskassan, vid ett yrkande om
sjukpenning, först måste ta ställning till om det grundläggande kravet om
sjukpenninggrundande inkomst är uppfyllt.

Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad
tills vidare kan antas få för eget arbete. Om en försäkrad som redan har en fastställd
sjukpenninggrundande inkomst gör ett förvärvsavbrott och inkomsten därmed
upphör, medför detta som huvudregel också att den sjukpenninggrundande
                                                                 Dnr 6617-2009     Sid 4 (4)




inkomsten upphör. Det finns emellertid undantag som innebär att den försäkrade
kan få behålla sin sjukpenninggrundande inkomst trots ett förvärvsavbrott. En
redan fastställd sjukpenninggrundande inkomst ska t.ex. inte sänkas om den
försäkrade inte förvärvsarbetar av anledning som berättigar till sjukpenning (3 §
första stycket 1 Riksförsäkringsverkets föreskrifter [RFFS 1998:12] om
sjukpenninggrundande inkomst).

I ärendet aktualiseras frågan hur Försäkringskassans beslut bör formuleras då en
sjukpenninggrundande inkomst fastställs till noll kronor i samband med att en
försäkrad ansöker om sjukpenning eller annan arbetsbaserad
socialförsäkringsförmån.

Som framgår av ovanstående innefattar redan beslutet att fastställa en persons
sjukpenninggrundande inkomst till noll kronor detsamma som att konstatera att hon
eller han inte har rätt till sjukpenning. Jag kan inte se något meningsfullt i att
meddela detta i skilda beslutshandlingar även om det formellt är fråga om två
beslut, ett beträffande den sjukpenninggrundande inkomstens storlek och ett
beträffande rätten till ersättning. Däremot anser jag att det är viktigt att
beslutsmeddelandet utformas så att det blir tydligt både att och varför den enskilde
inte är berättigad till den förmån som han eller hon har ansökt om. När det är fråga
om sjukpenning bör Försäkringskassan alltså hänvisa till 3 kap. 1 § AFL samt, i
förekommande fall, till tillämpade skyddsregler. Om skyddsregeln i 3 § första
stycket 1 (RFFS 1998:12) är aktuell och Försäkringskassan, så som i förevarande
fall, redan har prövat den försäkrades arbetsförmåga för aktuell tid i ett tidigare
sjukpenningbeslut bör kassan hänvisa till det beslutet. Härutöver bör
Försäkringskassan ange vilken tidsperiod som prövningen omfattar (jfr JO:s
ämbetsberättelse 2010/11 s. 465 f.). Oavsett vilket ersättningsslag det är fråga om
bör beslutsmeddelandet utformas så att det av både rubriken, motiveringen och
slutet framgår att Försäkringskassan har beslutat både i frågan om den
sjukpenninggrundande inkomstens storlek och i frågan om rätten till ersättning.

Försäkringskassans beslut den 28 juli 2009 är bristfälligt formulerat och därmed
otydligt. För detta förtjänar myndigheten kritik.

Jag har även synpunkter på den kommuniceringsskrivelse som föregick beslutet
den 28 juli 2009. Som framgår av Försäkringskassans remissvar stod det i
kommuniceringsskrivelsen att myndigheten ”inte kommer att pröva om du kan få
sjukpenning”. En sådan formulering är direkt missvisande eftersom den
efterföljande prövningen omfattar såväl den sjukpenninggrundande inkomstens
storlek som rätten till sjukpenning. Att grunden för att avslå yrkandet om
sjukpenning är att sjukpenninggrundande inkomst saknas, är en annan sak.
