# Kritik mot Socialstyrelsen för utformningen av en blankett för inhämtande av vårdnadshavares samtycke till vaccinering av skolelever mot den s.k. svininfluensan A(H1N1)

JO 2011-02-18 dnr 6626-2009

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                    Sid
                                                                      2011-02-18        6626-2009             1 (7)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Socialstyrelsen för utformningen av en blankett för
                        inhämtande av vårdnadshavares samtycke till vaccinering av skolelever
                        mot den s.k. svininfluensan A(H1N1)

## Anmälningar

I en anmälan, som kom in till JO i november 2009, framförde AA klagomål mot
                        Socialstyrelsen angående utformningen av en blankett för inhämtande av
                        vårdnadshavares samtycke till vaccination av skolelever mot den s.k.
                        svininfluensan A(H1N1). Han hade till anmälan fogat en kopia av den aktuella
                        blanketten.

                        AA anförde bl.a. följande. Vårdnadshavares samtycke bedöms av Socialstyrelsen
                        behövas för att vaccination ska kunna ske. Detta är förståeligt, åtminstone när
                        barnen är i de nedre tonåren eller ännu yngre. Vissa risker med vaccination har ju
                        påpekats i den allmänna debatten, och dessutom har det länge varit mycket
                        tveksamt om barn i de allra lägsta åldrarna alls ska vaccineras. Frågan om
                        vaccinering mot svininfluensa är alltså i högsta grad kontroversiell. Trots att
                        Socialstyrelsen anser att båda vårdnadshavarnas samtycke behövs, överlåter man i
                        blanketten till bara en av vårdnadshavarna att avgöra om vaccinering ska ske/inte
                        ska ske. Att Socialstyrelsen bedömer att båda vårdnadshavarnas samtycke behövs
                        framgår av en asteriskmarkering vid ”Vårdnadshavares namn” där det längst ned
                        på blanketten sägs ”För båda vårdnadshavarna”. Den ena vårdnadshavaren får ta
                        ansvar för att den andra tycker likadant. Sannolikt har formuleringen valts för att
                        den ska innebära minsta möjliga problem för berörd hälso- och sjukvårdspersonal.
                        Frågan är dock om ett sådant samtycke kan sägas ha rättsligt bindande verkan.

                        I en kompletterande skrivelse framförde AA klagomål mot Stockholms läns
                        landsting angående utformningen av den blankett som landstinget tillhandahöll för
                        motsvarande ändamål. Förutom vad avsåg blankettens utformning av
                        vårdnadshavares samtycke ifrågasatte han om det var riktigt att över huvud taget
                        kräva samtycke från vårdnadshavare för alla barn upp till 18 års ålder. En kopia av
                        blanketten hade fogats till skrivelsen.




 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                       Dnr 6626-2009   Sid 2 (7)




Utredning
Socialstyrelsen anmodades att inkomma med utredning och yttrande över vad som
anfördes i anmälan mot styrelsen. I remissvaret, som beslutats av chefsjuristen BB,
anfördes följande.

## Socialstyrelsens yttrande

Det framgår av 6 kap. 13 § föräldrabalken, FB, att om barnet har två
      vårdnadshavare, ska de utöva bestämmanderätten om barnet tillsammans.
      I allmänhet torde företrädare för hälso- och sjukvården kunna utgå från att den
      förälder som han eller hon har att göra med agerar i samförstånd med den andra
      föräldern om föräldrarna har gemensam vårdnad, särskilt då det inte rör sig om
      beslut som är av ingripande betydelse för barnets framtid. Om det finns anledning att
      anta att det föreligger meningsskiljaktigheter mellan föräldrarna, måste emellertid
      inställningen undersökas närmare, åtminstone genom att den närvarande
      vårdnadshavaren frågas. En förfrågan om den andra vårdnadshavarens inställning
      ska som regel också ske, om det är fråga om åtgärder av ingripande betydelse.
      Socialstyrelsen tog fram den aktuella blanketten som ett underlag till vårdgivarens
      inhämtande av samtycke till vård från båda vårdnadshavarna vid gemensam
      vårdnad. Blanketten togs fram särskilt med tanke på den vaccinering som landstinget
      skulle genomföra i skolorna, där som regel ingen av vårdnadshavarna medföljer.
      Socialstyrelsen gjorde vid utformningen av blanketten en bedömning av vad som
      kan vara en rimlig åtgärd för att upprätthålla vissa minimikrav på dokumentationen.

      1. Bakgrund
      Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet över hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har
      vidare ansvar för att samordna smittskyddsarbetet i Sverige och är kontaktpunkt i det
      internationella samarbetet i smittskyddsfrågor inom EU och WHO.
      En av de viktigaste åtgärderna för att bromsa smittspridningen av den nya influensan
      A(H1N1), även kallad svininfluensa, har varit den vaccinering som genomförts
      under hösten och vintern 2009–2010. Vaccineringen har som en viktig del innefattat
      ett erbjudande till skolelever om gratis vaccinering inom skolhälsovården.
      Socialstyrelsen utarbetade inför skolhälsovårdens erbjudande om vaccinering under
      hösten 2009 en blankett för vårdnadshavares godkännande för vaccination.
      Blanketten och till den anknuten information gällande vaccineringen lades ut på
      Socialstyrelsens hemsida omkring den 13 oktober 2009. Den 25 november 2009
      inkom en anmälan till JO där anmälaren begär att JO ska pröva ”lagligheten i att en
      vårdnadshavare av Socialstyrelsen bedöms kunna ansvara för den andra
      vårdnadshavarens inställning i samband med vaccination mot den s.k.
      svininfluensan A(H1N1)”.

      2. Utredning

      2.1. Utformningen av blanketten och den anknutna informationen
      Längst ned på blanketten, bilaga 1 (bilagan här utesluten; JO:s anmärkning), lämnas
      utrymme för underskrift på en rad, under vilken det anges ”Vårdnadshavares
      namn *”. Asterisken innehåller en förklarande text, som vid tiden för anmälan till JO
      hade följande lydelse.
      * För båda vårdnadshavarna
      Samtidigt med blanketten tog Socialstyrelsen även fram information om
      vaccineringen, bilaga 2 (bilagan här utesluten; JO:s anmärkning). Även den lades ut
      på Socialstyrelsens hemsida. Informationen har rubriken ”Influensa A(H1N1) –
      föräldramedgivande vid vaccinering”. Informationen är utformad som frågor och
      svar. Informationen har numera en delvis annan lydelse (Socialstyrelsen återkommer
                                                                    Dnr 6626-2009      Sid 3 (7)




till detta nedan), men hade – såvitt är relevant i förhållande till förevarande anmälan
– följande lydelse.
          Kommer det att finnas en nationell medgivandeblankett för
          influensavaccinationen?
          Ja. Socialstyrelsen har tagit fram ett underlag till blankett för medgivande
          att dela ut till föräldrar på skolor och förskolor. Observera att det inte finns
          något krav på att landstingen ska hålla sig till just denna utformning.
Samt
          Måste bägge vårdnadshavarna skriva på?
          Nej, det räcker med att en vårdnadshavare skriver under för bådas räkning.

2.2 Syftet med blanketten
Syftet med blanketten är att vårdgivarna ska kunna använda blanketten som underlag
för utformning av sina rutiner inför dokumentationen av att vårdnadshavarna är
överens om att barnet ska vaccineras.

3. Lagar och förarbeten m.m.

3.1. Vårdnadshavarnas ansvar enligt föräldrabalken
Huvudregeln är att vårdnadshavarna ansvarar för barnet i enlighet med 6 kap. FB.
Det framgår av 6 kap. 1 § FB att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god
fostran. De ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte
utsättas för kränkande behandling. Den som har vårdnaden om ett barn har ansvar
för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir
tillgodosedda, vilket framgår av 6 kap. 2 § FB. Vårdnadshavaren har, enligt 6 kap.
11 § FB, rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga
angelägenheter. Vårdnadshavaren ska därvid i takt med barnets stigande ålder och
utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.
Det framgår av 6 kap. 13 § FB att om barnet har två vårdnadshavare, ska de utöva
bestämmanderätten om barnet tillsammans. Av 6 kap. 13 § andra stycket FB framgår
att om en av vårdnadshavarna till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är
förhindrad att ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som inte utan olägenhet kan
uppskjutas, bestämmer den andre ensam. Denne får dock inte ensam fatta beslut av
ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver
det.

3.2. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård
Barnets ställning inom hälso- och sjukvården i förhållande till barnets
föräldrar/vårdnadshavare är ibland svårbedömd, även om grundprincipen är enkel;
föräldrar ansvarar för sina barn. När ett barn söker hälso- och sjukvård möter
grundprincipen om föräldrars ansvar för sina barn det regelverk som gäller för hälso-
och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården ska vård ges med patientens samtycke
och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Enligt
föräldrabalkens regler är det vårdnadshavarnas samtycke som ska sökas. I takt med
barnets stigande ålder och utveckling ska emellertid allt större hänsyn tas till barnets
vilja, vilket framgår av 6 kap. 11 § FB.

3.3. Inhämtande av samtycke från endast den ena vårdnadshavaren vid gemensam vårdnad
Enligt Rynning (Rynning, Elisabeth, Samtycke till medicinsk vård och behandling.
En rättsvetenskaplig studie, Iustus Förlag, Uppsala 1994, s. 291) måste det ofta när
det gäller åtgärder inom hälso- och sjukvården anses vara tillräckligt att samtycke
inhämtas från en vårdnadshavare.
          Om barnet kommer i sällskap med en vårdnadshavare torde normalt inte
          den eventuella andra vårdnadshavarens inställning behöva efterfrågas.
          Finns det emellertid anledning att misstänka att den andra vårdnadshavaren
                                                                   Dnr 6626-2009     Sid 4 (7)




         skulle kunna vara av en annan uppfattning, torde det åligga hälso- och
         sjukvårdspersonalen att försöka närmare undersöka huruvida så är fallet,
         åtminstone genom att fråga den närvarande vårdnadshavaren. [...]
         Framkommer oenighet mellan vårdnadshavarna torde i vart fall inte sådana
         åtgärder som inte är medicinskt indicerade få vidtas.
Frågan har även behandlats i den statliga utredningen Beslutanderätt vid gemensam
vårdnad (SOU 2007:52), s. 72.
         I allmänhet torde företrädare för hälso- och sjukvården kunna utgå från att
         den förälder som han eller hon har att göra med agerar i samförstånd med
         den andra föräldern om föräldrarna har gemensam vårdnad, särskilt då det
         inte rör sig om beslut som är av ingripande betydelse för barnets framtid.
         Om det finns anledning att anta att det föreligger meningsskiljaktigheter
         mellan föräldrarna, måste emellertid inställningen undersökas närmare,
         åtminstone genom att den närvarande vårdnadshavaren frågas. En förfrågan
         om den andra vårdnadshavarens inställning skall som regel också ske, om
         det är fråga om åtgärder av ingripande betydelse.

3.4. Dokumentation
Enligt 3 kap. 6 § patientdatalagen (2008:355) ska en patientjournal innehålla de
uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. I Socialstyrelsens
föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso-
och sjukvården finns bl.a. krav på rutiner för journalföring och för hantering av
patientuppgifter. Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska säkerställa att
patientjournalen innehåller uppgifter om lämnade samtycken (SOSFS 2008:14 3
kap. 7 §). I de fall patienten är underårig gäller detta vårdnadshavares samtycke (jfr
6 kap. 2 och 11 §§ FB).

4. Socialstyrelsens bedömning
Att den ena vårdnadshavaren företräder den andra i kontakter med vården är inte alls
ovanligt, vare sig det gäller frågor som rör undersökning, vård eller behandling.
Vanligtvis sker kontakterna med vården utan något uppvisande av ett gemensamt
skriftligt intyg. Hälso- och sjukvårdspersonalen får bedöma situationen utifrån
medicinska behov, den närvarande vårdnadshavarens tro värdighet vid utsaga eller
uppvisande av ett intyg. Denna bedömning behöver läkaren eller sköterskan göra för
att ta ställning till om vårdnadshavarna är överens om åtgärden. Vidare ska alltid
frågan om barnets bästa vägas in i bedömningen. Något föreskrivet krav på ett
skriftligt och egenhändigt undertecknat intyg från båda vårdnadshavarna i kontakter
med vården finns inte. Om barnet själv söker vård bedöms också barnets
självbestämmande i förhållande till ålder, förstånd och mognad. Sekretess gentemot
vårdnadshavare föreligger i motsvarande grad. Det innebär att barn också kan
tillerkännas rätten att bli vaccinerade mot vårdnadshavarnas gemensamma och
uttryckliga vilja. Dessa omständigheter är välkända och rutinerna tillämpas dagligen
inom hälso- och sjukvården.
Det står således fritt för de vårdgivare som så önskar, att ta in det underlag som de
anser behövs för bedömningen. Om hälso- och sjukvårdspersonalen finner att en
situation i ett enskilt fall är sådan att det finns behov av att man på alla sätt vill
förvissa sig om att den ena vårdnadshavaren inte vilseleder beträffande den andres
inställning i saken, kan ett av båda vårdnadshavarna underskrivet intyg bedömas
vara en nödvändig förutsättning för behandlingen i fråga. Risken för ett osant
intygande kvarstår naturligtvis vare sig det är en muntlig eller skriftlig utsaga,
liksom risken för att en av de två närvarande personerna falskt utger sig för att vara
vårdnadshavare. Det är i första hand den som ordinerar läkemedelsbehandlingen
som i varje enskilt fall får avgöra utsagans eller det skriftliga intygets trovärdighet
och utifrån detta ge behandlingen eller avstå från detta. I osäkra fall ligger det
naturligtvis närmare till hands att avstå för att begära in ytterligare underlag. I
undantagsfall kan det även förekomma att läkaren eller sköterskan t.o.m. måste
                                                                        Dnr 6626-2009     Sid 5 (7)




      kontrollera båda närvarande vårdnadshavares identiteter, om de verkligen är
      vårdnadshavare och är överens och därefter dokumentera detta tydligt.
      Det är dock inte möjligt att enbart med en blankett säkerställa att hälso- och
      sjukvårdspersonal får all den information som behövs i det enskilda fallet.
      Socialstyrelsen har i den aktuella frågan gjort en bedömning av vad som kan vara en
      rimlig åtgärd för att upprätthålla vissa minimikrav på dokumentationen om att det
      föreligger ett gemensamt ställningstagande av vårdnadshavarna.
      De redovisade rutinerna vid gemensam vårdnad är väl inarbetade i hälso- och
      sjukvården. Socialstyrelsen har inte fått indikationer om att blanketten varit svår att
      förstå eller att använda. Men Socialstyrelsen har ändå, efter att ha fått del av
      anmälan till JO, sett över formuleringen vid asterisken i bilaga 1 och förtydligat den
      i avsikt undanröja risken för missförstånd. Socialstyrelsen har även i samma syfte
      förtydligat skrivningarna i den anknutna informationen.
Av bilaga 3 till remissvaret framgick att den förklarande texten vid asterisken i den
nya versionen av blanketten hade följande lydelse.

      * I allmänhet kan hälso- och sjukvården utgå från att föräldrar med gemensam
      vårdnad agerar i samförstånd, därför räcker det ofta att en av dem skriver under.
Av bilaga 4 till remissvaret framgick att informationen på Socialstyrelsens
hemsida, såvitt nu är av intresse, hade följande lydelse.
      Måste bägge vårdnadshavarna skriva på?
      Nej, det räcker med att en vårdnadshavare skriver under eftersom hälso- och
      sjukvården i allmänhet kan utgå från att en vårdnadshavare agerar i samförstånd med
      den andra vårdnadshavaren om de har gemensam vårdnad. Om det
      finns anledning att anta att det föreligger meningsskiljaktigheter mellan föräldrarna,
      måste emellertid deras inställning undersökas närmare.
AA kommenterade remissvaret.

I ett beslut den 18 februari 2011 anförde JO Wiklund följande.

Bedömning
Under hösten och vintern 2009–2010 genomfördes i Sverige vaccinering i stor
skala för att bromsa smittspridningen av den nya influensan A(H1N1). Som en del i
detta erbjöds skolelever gratis vaccinering inom skolhälsovården.

Inför skolhälsovårdens erbjudande om vaccinering utarbetade Socialstyrelsen en
blankett. Syftet med blanketten var enligt remissvaret att den skulle fungera ”som
ett underlag till vårdgivarens inhämtande av samtycke till vård från båda
vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad”.

AA har ifrågasatt utformningen av blanketten. Han har tagit upp den
omständigheten att Socialstyrelsen, trots att den gör bedömningen att båda
vårdnadshavarnas samtycke krävs vid gemensam vårdnad, i blanketten överlåter till
en av vårdnadshavarna att för bådas räkning ta ställning till om vaccinering ska ske
eller inte.

Vid den aktuella tidpunkten såg ifrågavarande del av blanketten ut på följande sätt.
                                                                   Dnr 6626-2009    Sid 6 (7)




–––

□ Ja, jag vill att mitt barn vaccineras mot influensa A(H1N1)

□ Nej, jag vill inte att mitt barn vaccineras mot influensa A(H1N1)

____________________________________________________________

Vårdnadshavares namn* Telefon hem Telefon arbete

*För båda vårdnadshavarna

–––

Mina uttalanden i det följande avser de fall där barnets egen inställning i
vaccineringsfrågan är av underordnad betydelse och det alltså anses vara
nödvändigt att klarlägga vårdnadshavarnas inställning rörande vaccinering.

Som framgår av Socialstyrelsens redogörelse är huvudregeln enligt föräldrabalken
att när det finns två vårdnadshavare ska dessa utöva vårdnaden tillsammans, dvs.
gemensamt fatta beslut om barnets angelägenheter. Vissa s.k. vardagliga
avgöranden ska dock den ena av två vårdnadshavare kunna träffa (jfr prop.
1975/76:170 s. 178). Enligt min uppfattning är inte ställningstagandet till om ett
barn ska få en sådan vaccinering som det nu är fråga om ett sådant vardagligt
beslut rörande vårdnaden som det är tillräckligt att den ena vårdnadshavaren fattar
beslut om. Även Socialstyrelsen förefaller anse att huvudregeln är tillämplig i ett
fall som detta, dvs. att vårdnadshavarna ska vara överens om att vaccinering ska
ske.

Att Socialstyrelsen trots sin uppfattning valt att utforma blanketten på det sätt som
redovisats har styrelsen förklarat med att den gjort en bedömning av vad som kan
vara en rimlig åtgärd för att upprätthålla vissa minimikrav på dokumentationen om
att det föreligger ett gemensamt ställningstagande av vårdnadshavarna.

Det är i och för sig, som Socialstyrelsen också har anfört, inte möjligt att enbart
med stöd av en blankett säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonal får all den
information som behövs i det enskilda fallet. Blanketten har dock arbetats fram för
att användas huvudsakligen i en situation där det normalt sett inte är någon
vårdnadshavare närvarande, nämligen i skolan. Eftersom det i dessa fall i princip är
endast uppgifterna i blanketten som ger berörd sjuksköterska eller läkare underlag
för bedömningen av om båda vårdnadshavarnas samtycke till vaccinering
föreligger är blankettens utformning av stor betydelse.

Med utgångspunkt i att – i förekommande fall – båda vårdnadshavarnas samtycke
krävs för att ett barn ska vaccineras anser jag att den konstruktion som valts, att en
vårdnadshavare skriver under blanketten ”för båda vårdnadshavarna”, inte är
lämplig. I stället borde blanketten ha utformats så att det gjorts tydligt att, när
                                                                 Dnr 6626-2009   Sid 7 (7)




vårdnaden är gemensam, båda vårdnadshavarnas uppfattning i vaccinationsfrågan
ska framgå.

Vad jag nu anfört innebär självfallet inte att hälso- och sjukvårdspersonal alltid
måste avstå från att vaccinera ett barn om ett i blanketten lämnat samtycke inte har
undertecknats av båda vårdnadshavarna. För det fall endast en vårdnadshavare
undertecknat blanketten men han eller hon har uppgett att även den andra
vårdnadshavaren samtycker till vaccinering får hälso- och sjukvårdspersonalen ta
ställning till om uppgiften att vårdnadshavarna är överens kan accepteras eller om
frågan behöver utredas.

Sammanfattningsvis är det således min uppfattning att blanketten borde ha
utformats med utgångspunkt i huvudregeln, dvs. att den ska undertecknas av båda
vårdnadshavarna. Den kritik som ligger i vad jag nu uttalat träffar även den nya
utformning av blanketten som Socialstyrelsen har redovisat. Jag förutsätter därför
att blanketten ses över på nytt.

Vad AA i övrigt har anfört föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande från
min sida.

Ärendet avslutas med den kritik som har uttalats.

En kopia av beslutet överlämnas för kännedom till organisationen Sveriges
Kommuner och Landsting.
