# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Tidaholm, för felaktiga över-klagandehänvisningar m.m.

JO 2020-11-13 dnr 6680-2019

BESLUT
                                                                      Datum              Dnr                   Sid
                                                                      2020-11-13                              1 (8)
                                                                                         6680-2019
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Kriminalvården, anstalten Tidaholm, för felaktiga över-
                        klagandehänvisningar m.m.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 18 september 2019 och i efterföljande
                        skrifter framförde AA klagomål mot Kriminalvården i allmänhet samt mot
                        anstalterna Saltvik och Tidaholm. AA, som vid tillfället för anmälan var
                        placerad i anstalten Tidaholm, anförde bl.a. följande.

                        En intagen som försöker att begå självmord blir placerad i en cell där
                        belysningen aldrig släcks och får sömnen förstörd genom att varje kvart bli
                        väckt. Även intagna som placeras i avskildhet av annan anledning får finna sig i
                        att lyset är tänt dygnet runt. Detta sker systematiskt i anstalten Saltvik och är
                        oerhört påfrestande för intagna.

                        Hans advokat har vid tre tillfällen skickat samma dokument med direktpost till
                        honom utan att breven har kommit fram. Han är övertygad om att anstalten inte
                        låter honom få breven.

                        Vid anstalten Tidaholms B-hus får intagna bestämma vilka av de intagna som
                        har varit inblandade i ett slagsmål som får komma tillbaka till B-huset. Detta
                        utnyttjas då intagna blir orättvist påhoppade och misshandlade av andra intagna
                        som sedan får komma tillbaka till B-huset.

                        En produktionsledare vid anstalten Tidaholms snickeri har under en längre tid
                        varit mycket otrevlig. Den 10 september 2019 kallade produktionsledaren
                        honom för ”löjlig jävel”. När han konfronterade produktionsledaren om detta
                        inför dennes kollegor nekade produktionsledaren till uttalandet.

                        En annan produktionsledare vid snickeriet har kränkt och provocerat honom
                        samt gjort sig skyldig till falsk tillvitelse. Den 11 september 2019 var han
                        inblandad i en incident med produktionsledaren. Inom ramen för anstaltens
                        utredning av händelsen begärde han att flera medintagna skulle förhöras, vilket
                        inte skedde. Av den anledningen bad han de medintagna att skriva ner sina
                        iakttagelser. Han begärde också att få ta del av en kamerainspelning över



 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A          Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                         Dnr 6680-2019         Sid 2 (8)




händelsen, vilket han inte fick. Han fick inte heller svar på sina hemställningar
om detta. Kamerainspelningar används endast till anstaltspersonalens fördel och
gallras inom en månad.

Tillsammans med anmälan och de efterföljande skrifterna lämnade AA in bl.a.
redogörelser för misstänkt misskötsamhet, utskrift av ett förhör med honom och
skriftliga berättelser från medintagna.

Utredning
JO uppmanade Kriminalvården att yttra sig över de redovisade delarna av
klagomålen. I sitt remissvar anförde Kriminalvården, huvudkontoret, genom
chefen för sektionen för verksjuridik, i huvudsak följande:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från region Nord och region Väst.
      Av utredningen framkommer i huvudsak följande.

      Region Nord
      När det finns behov av tillsyn för att förhindra att en klient skadar sig själv fattas
      beslut om ständig eller oregelbunden tillsyn. Ständig tillsyn innebär vad som ofta
      kallas sekundbevakning. För att personalen ska kunna utföra ett sådant tillsyns-
      uppdrag behöver belysning alltid finnas i rummet där den intagne är placerad.
      Av den anledningen finns belysning som kan ställas om till nattläge vilket ger en
      markant dämpad belysning. Vid anstalten Saltvik är det endast då en intagen
      placerats i en sekundbevakningscell som belysningen är på dygnet runt. I alla
      andra bostadsrum på anstalten kan klienterna själva tända och släcka
      belysningen.

      Oregelbunden tillsyn innebär tillsyn minst fyra gånger per timme. Då bostadsrum
      är släckta behöver personal använda ficklampa för att kontrollera om klienterna
      uppvisar livstecken för att kunna genomföra oregelbunden tillsyn. Normalt lyser
      personal med ficklampa in genom luckan i dörren till bostadsrummet utan att
      rikta ljusstrålen mot klientens ansikte och ögon. I de fall som den intagne inte
      uppvisar några livstecken eller det av någon anledning inte genom luckan går att
      se om den intagne uppvisar några livstecken behöver personal gå in i bostads-
      rummet. Då en intagen hålls avskild ska läkaren bedöma om den intagne till följd
      av placeringen i avskildhet har ett medicinskt vårdbehov.

      Region Väst
      All post adresserad till anstalten Tidaholm hanteras i enlighet med gällande
      regelverk. För det fall att post av någon anledning inte lämnas ut till en intagen
      ges denne ett skriftligt beslut om det.

      Efter mer allvarliga incidenter varpå intagna måste placeras i avskildhet görs
      alltid en utredning av placeringsansvarig som sedan informerar ansvarig
      kriminalvårdsinspektör om vilken eller vilka av de intagna som kan komma
      tillbaka till avdelningen de vistats på tidigare. Den placeringsansvarige
      informerar även kriminalvårdsinspektören om vilka som kan omplaceras till
      andra avdelningar inom anstalten och för vilka intagna det måste upprättas nya
      placeringsunderlag. De intagna väljer varken vilka som ska vara kvar på
      avdelningen eller vilka som ska lämna den.

      De händelser som AA skriver om i olika inlagor där produktionsledarna valt att
      larma efter att AA gått över gränsen för vad som är godtagbart har rapporterats,
                                                                  Dnr 6680-2019         Sid 3 (8)




utretts och föranlett varning för olämpligt uppträdande. AA begärde omprövning
av beslutet hos Kriminalvårdens huvudkontor som avslog begäran.

Produktionsledarna delar inte AA:s bild av vad som har hänt. Det är upp till
produktionsledarna att se till att de intagna arbetar i den anvisade sysselsätt-
ningen, vilket ibland kan ge upphov till kontroverser. De intagna som inte
hörsammar tillsägelser om att arbeta kan med tiden få rapporter om arbetsvägran
och skickas åter till sin avdelning. Produktionsledarna har inte särbehandlat AA.
Deras uppfattning är att AA ungefär halva arbetstiden gled omkring eller satt i
fikarummet. De gånger han blev tillsagd att arbeta var han väldigt ifrågasättande
och undrade varför de var på just honom. Vad AA har anfört om hot,
kränkningar och dylikt känner produktionsledarna inte igen sig i.

AA har begärt att få ut inspelningsmaterialet i form av övervakningsfilm vilket
han nekades. Anstalten har kontrollerat vad som framgår på filmupptagningen
och en kopia av det bifogades beslutet. De skrivna vittnesutsagorna har tagits i
beaktande men beslutsfattare har inte sett att vidare förhör med de aktuella
personerna skulle tillföra något annat i ärendet än vad som framkommer av de
nedskrivna utsagorna.

Filmupptagningar raderas inte så länge det pågår en incidentutredning som
innehållet kan antas ha betydelse för. I övrigt gallras upptagningar efter en
månad. I det fall som kan antas gälla AA på anstalten Tidaholm har upptagningar
sparats.

Rättslig reglering
Enligt 1 kap. 4 § fängelselagen (2010:610), FäL, ska varje intagen bemötas med
respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter
som är förenade med frihetsberövandet.

Enligt 3 kap. 1 § FäL ska en intagen ges möjlighet till sysselsättning i form av
arbete, utbildning, brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet eller annan
strukturerad verksamhet.

Av 3 kap. 2 § FäL framgår bland annat att en intagen är skyldig att utföra eller
delta i den sysselsättning som anvisas honom eller henne. En intagen som uppbär
ålderspension enligt socialförsäkringsbalken får inte åläggas någon sysselsätt-
ning. En intagen som har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt
samma balk får åläggas sysselsättning bara av den art och den omfattning som
kan anses lämplig för honom eller henne.

Enligt 7 kap. 6 § FäL ska en försändelse mellan en intagen och en advokat, en
svensk myndighet eller ett internationellt organ som har av Sverige erkänd
behörighet att ta emot klagomål från enskilda vidarebefordras utan granskning.
Om det finns anledning att anta att uppgiften om avsändare av en sådan för-
sändelse till en intagen är oriktig, får försändelsen granskas i syfte att utreda vem
avsändaren är.

Enligt 7 kap. 8 § FäL ska en försändelse som har granskats, om inte särskilda
skäl talar mot det, lämnas ut till den intagne så snart som möjligt och senast när
han eller hon inte längre ska vara berövad friheten.

Enligt 12 kap. 1 § FäL får en intagen som bryter mot de föreskrifter och villkor
som gäller för verkställigheten tilldelas en varning. Av de allmänna råden till
12 kap. 1 § FäL i FARK Fängelse framgår exempelvis att en intagen bör varnas
för bl.a. upprepad vägran att utföra eller delta i anvisad sysselsättning samt
underlåtenhet att följa personals anvisningar.
                                                                        Dnr 6680-2019       Sid 4 (8)




      Enligt 4 § fängelseförordningen (2010:2010) ska de intagna, för att ordningen
      eller säkerheten i anstalt ska kunna upprätthållas, följa de villkor som gäller för
      verkställigheten, de rutiner som gäller i anstalten, de anvisningar som personalen
      ger, och de begränsningar som gäller om var rökning får ske. En intagen ska
      också visa hänsyn mot personal och medintagna samt bidra till att hålla god
      ordning.

## Kriminalvårdens bedömning

Anstalten Saltvik har tillbakavisat AA:s påståenden om att alla som placeras i
      avskildhet vid anstalten får befinna sig i ljus dygnet runt. För de intagna som
      placeras i sekundbevakningsceller kan belysningen dämpas genom omställning
      till nattläge för att möjliggöra sekundbevakning dygnet runt, då belysning måste
      finnas för att personalen ska kunna utföra sitt tillsynsuppdrag.

      AA har i sina skrivelser till JO framfört ett flertal synpunkter på genomförandet
      av verkställigheten och förhållandena vid anstalten Tidaholm. Det är givetvis
      viktigt att intagna bemöts med respekt och förståelse av kriminalvårdspersonal.
      Enligt Kriminalvårdens uppfattning saknas dock anledning att ifrågasätta den
      redovisning i sak som anstalten Tidaholm har lämnat. Av vad som framkommit
      finns inget som talar för att personalen på anstalten har bemött AA eller andra
      intagna på ett felaktigt eller klandervärt sätt. Utifrån vad som redovisats har det
      inte heller framkommit något som visar att anstalten inte har följt gällande
      regelverk.

      När det gäller AA:s begäran om att få ut inspelningar av bild- och ljudmaterial
      gjorde anstalten Tidaholm bedömningen att AA inte skulle få ta del av dessa. Det
      är korrekt att anstalten valt att inte hålla förhör med vittnen i enlighet med AA:s
      begäran. Anledningen till detta var att sådana förhör inte ansågs kunna tillföra
      ärendet något ytterligare i sak. Kriminalvården ser inte skäl att i efterhand
      ifrågasätta anstaltens bedömning i dessa frågor.

En föredragande vid JO tog kontakt med chefen för sektionen för verksjuridik,
som kompletterade uppgifterna i remissvaret enligt följande:

Den 25 september 2019 fick AA ett skriftligt svar på sin hemställan om att få ta
del av kamerainspelningen. Eftersom AA inte var nöjd med beskedet meddelade
myndigheten ett skriftligt beslut om avslag.

JO inhämtade AA:s hemställan daterad den 22 september 2019 om att få ta del
av kamerainspelningen och det besked han fick från anstalten den
25 september 2019 samt en hemställan från AA den 8 oktober 2019 om att få
granska inspelningen och anstaltens beslut att avslå begäran den 16 oktober
2019.

Ställningstagandet den 25 september 2019 är skrivet på myndighetens
standardiserade blankett Hemställan från intagen, under rubriken ”BESLUT”. I
anslutning till underrubriken ”Motivering/Anteckningar” anges bl.a. att AA inte
skulle få ta del av inspelningen, men att inspelningen hade sparats så att den
kunde tas med i den utredning som gjordes och vid en eventuell överprövning/
rättslig process. Rutan ”Avslås” är ikryssad. På blanketten finns även en ruta
som är gjord för hand och som följs av ordet ”Svar”. Även den rutan är
ikryssad. Ställningstagandet är undertecknat av kriminalvårdschefen vid
                                                                   Dnr 6680-2019      Sid 5 (8)




anstalten Tidaholm. Nedanför underskriften finns en beskrivning av hur den
som vill begära omprövning av beslutet ska göra.

Avslagsbeslutet den 16 oktober 2019 har upprättats i ett särskilt dokument.
Beslutet har försetts med en i princip likalydande beskrivning av hur den som
vill begära omprövning av beslutet ska göra. Även det är undertecknat av
kriminalvårdschefen.

AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret och de kompletterande
uppgifterna från chefen för sektionen för verksjuridik. Han hördes inte av.

Bedömning
Rättslig reglering m.m.
Kriminalvården har redogjort för viss rättslig reglering. När det gäller begäran
om utlämnande av kamerainspelningen kan följande nämnas.

Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet och utlämnande av
sådana handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen, TF. Enligt dessa
bestämmelser har var och en rätt att ta del av en handling som förvaras hos en
myndighet om den är inkommen till myndigheten eller upprättad där, förutsatt
att den inte omfattas av sekretess (2 kap. 1–4 §§ TF).

Den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut ska genast eller så snart
det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen på stället (2 kap. 15 § TF).
Den som önskar ta del av en allmän handling har även rätt att mot en fastställd
avgift få en kopia av handlingen (2 kap. 16 § TF). En sådan begäran ska
behandlas skyndsamt.

JO har i ett flertal beslut uttalat att ett besked i en utlämnandefråga normalt bör
lämnas samma dag som framställningen gjordes. Någon eller några dagars
fördröjning kan dock godtas om det är nödvändigt för att ta ställning till om ett
utlämnande får ske. Ett visst ytterligare dröjsmål kan vara ofrånkomligt om
framställningen avser eller kräver genomgång av ett omfattande material.

Den som är part i ett ärende har enligt 10 § förvaltningslagen (2017:900), FL,
rätt att – med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), OSL – ta del av allt material som har tillförts
ärendet.

Rätten till partsinsyn innebär som regel att bestämmelser om sekretess för
uppgifter i ärendet får vika för partens rätt till insyn. Endast om det av hänsyn
till ett allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagda
uppgifter inte röjs kan en part nekas rätt att få del av dem. Utgångspunkten är i
sådana fall att myndigheten ska upplysa parten om vad materialet innehåller
(10 kap. 3 § OSL).

En begäran från en part om att ta del av handlingarna i ett ärende ska hand-
läggas i enlighet med de allmänna regler som enligt 6 och 9 §§ FL gäller för
                                                                   Dnr 6680-2019      Sid 6 (8)




myndigheternas serviceskyldighet och ärendehantering. Det innebär bl.a. att en
sådan begäran från part, liksom när en begäran grundas på TF:s bestämmelser,
ska handläggas skyndsamt. JO har i ett flertal beslut påpekat att enbart det
förhållandet att den som gjort framställningen är part i ett ärende inte utgör skäl
för att en ansökan ska behandlas mindre skyndsamt än om partsställning inte
föreligger (se t.ex. JO 1999/00 s. 332 och JO 2003/04 s. 389).

Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av
särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han
eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den
anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt
dröjsmål. Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om den
anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som
inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över
handlingen, och den enskilde begär myndighetens prövning. Den enskilde ska
informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs
ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas. Detta
framgår av 6 kap. 3 § OSL.

JO har i tidigare beslut påpekat att den enskilde har rätt att få ett sådant
formellt beslut oavsett vad som är grunden för att avslå begäran (se t.ex.
JO 2015/16 s. 628). Kriminalvårdens avslagsbeslut får överklagas till
kammarrätt (2 kap. 19 § första stycket TF samt 6 kap. 7 och 8 §§ OSL).

Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska
innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En
sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har
tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens
ställningstagande. En motivering får i vissa fall utelämnas, varvid myndigheten
under vissa förutsättningar ska ge en motivering i efterhand. Se 32 § FL.

Om parten får överklaga beslutet ska han eller hon även underrättas om hur det
går till. En underrättelse om hur man överklagar ska innehålla information om
vilka krav som ställs på överklagandets form och innehåll och vad som gäller i
fråga om ingivande och överklagandetid. Detta framgår av 33 § FL.

Av 14 kap. 2 § fängelselagen (2010:610) följer att Kriminalvårdens beslut enligt
den lagen inte får överklagas innan beslutet har omprövats av myndigheten. En
sådan omprövning får begäras av den beslutet angår om det har gått honom eller
henne emot.

Begäran om att få ta del av inspelningen från övervakningskameran
Det har framgått att AA till följd av en incident, som resulterade i ett ärende om
varning enligt fängelselagen, vid två tillfällen begärde att få ta del av en
inspelning från en övervakningskamera i anstalten Tidaholm. AA fick inte ta
del av inspelningen. Kriminalvården har anfört att anstalten kontrollerade vad
som framgick av inspelningen och att en kopia av det bifogades beslutet om
                                                                  Dnr 6680-2019      Sid 7 (8)




varning. Som jag uppfattar Kriminalvården fick AA del av en skriftlig
redogörelse om vad som framgick av övervakningsfilmen.

JO ska bl.a. kontrollera om myndigheterna har följt de regler som gäller för hur
ärenden ska handläggas. JO brukar däremot inte uttala sig om myndigheternas
bedömningar och beslut i sakfrågor, t.ex. rätten att ta del av en inspelning från
en övervakningskamera. Jag finner inte skäl att göra undantag från den
principen i detta fall.

När det gäller anstaltens formella hantering av begäran vill jag dock anföra
följande.

Det är inte klart om det skriftliga ställningstagandet den 25 september 2019 på
den standardiserade blanketten för hemställningar från intagna var avsett att
utgöra ett s.k. tjänstemannabesked enligt 6 kap. 3 § OSL eller ett myndighets-
beslut.

Standardiserade mallar och blanketter kan många gånger vara bra arbetsverktyg
som kan underlätta och påskynda Kriminalvårdens ärendehandläggning. Det är
emellertid viktigt att en anställd som överväger att använda en blankett eller
mall försäkrar sig om att den är lämplig att använda i det enskilda fallet och gör
det korrekt. Det bör därvid alltid framgå tydligt om det är ett formellt beslut
som fattats och meddelas på detta sätt. När det gäller den standardiserade
blanketten för hemställningar från intagna bör alltså enligt min mening
utrymmet under rubriken ”BESLUT” användas endast om det är fråga om ett
formellt beslut.

Enligt min uppfattning utgör ställningstagandet den 25 september 2019 ett
myndighetsbeslut. Om det i stället hade rört sig om ett tjänstemannabesked
borde AA ha informerats om möjligheten att begära myndighetens prövning och
att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna
överklagas.

I ställningstagandet den 25 september 2019 anges att inspelningen hade tillförts
utredningen i ärendet om varning. Det betyder att bestämmelsen om partsinsyn i
10 § FL var tillämplig i vart fall vid tidpunkten för AA:s framställan den
8 oktober 2019. Av utredningen framgår det inte om anstalten prövade om AA
hade rätt att få del av inspelningen utifrån bestämmelsen om partsinsyn. En
sådan prövning borde ha skett.

Utformningen av anstaltens beslut den 16 oktober 2020 talar för att
myndigheten inom ramen för den prövningen tillämpade TF:s regler om
utlämnande av allmänna handlingar. Som framgått innehåller båda besluten
upplysningar om möjligheten att begära omprövning. Fängelselagens
bestämmelse om omprövning gäller dock inte beslut om utlämnande av
allmänna handlingar. Som redogjorts för överklagas Kriminalvårdens beslut att
                                                                    Dnr 6680-2019       Sid 8 (8)




avslå en begäran om utlämnande enligt TF till kammarrätt. Anstaltens
upplysningar var således felaktiga.

Jag noterar att anstalten sparade den aktuella övervakningsfilmen, som i annat
fall hade spelats över automatiskt. En sådan åtgärd är en förutsättning för att det
ska vara meningsfullt att överklaga ett avslagsbeslut.

Utredningen i ärendet om varning
Det har kommit fram att AA inom ramen för ärendet om varning begärde att
anstalten skulle förhöra medintagna. Eftersom anstalten inte gjorde det upp-
manade han de medintagna att skriva ner sina uppgifter och lämna in dem till
anstalten.

När det gäller anstaltspersonalens redogörelser för misstänkt misskötsamhet i
ärendet om varning vill jag lyfta fram följande. En sådan redogörelse är en del
av underlaget i ärendet om varning och är ofta av central betydelse för den
fortsatta utredningen. Utifrån regeringsformens krav på saklighet och
opartiskhet är det viktigt att noggrannhet iakttas vid upprättandet av
redogörelsen (jfr 1 kap. 9 § regeringsformen och se JO 2019/20 s. 226).

Enligt Kriminalvårdens handbok om varning, avbrott genom avvikelse och
uppskjuten villkorlig frigivning (2015:1) behöver det av redogörelsen för
misstänkt misskötsamhet framgå vilka som varit närvarande vid händelsen för
att det ska gå att bedöma vilka som bör skriva en redogörelse och vilka intagna
som bör höras med anledning av händelsen. På så sätt säkerställs att
beslutsfattaren får alla nödvändiga uppgifter.

I detta fall framgår det inte av redogörelserna att någon annan intagen än AA
var närvarande vid händelsen. De skriftliga uppgifterna från medintagna, som
AA har lämnat in till JO, talar dock för att så kan ha varit fallet. Det finns därför
anledning att påminna om vikten av att noggrannhet iakttas vid upprättandet av
en redogörelse för misstänkt misskötsamhet.

Klagomålen i övrigt
Kriminalvården har tillbakavisat AA:s uppgifter om att alla intagna som
placeras i avskildhet i anstalten Saltvik tvingas vistas i en cell där lyset är tänt
dygnet runt, att anstalten inte låter honom få brev från hans advokat, att intagna
får bestämma vem som efter ett slagsmål får komma tillbaka till B-huset i
anstalten Tidaholm samt om dåligt bemötande och agerande från kriminalvårds-
anställda.

Det framstår inte som meningsfullt att försöka utreda dessa frågor ytterligare.
Jag får därför konstatera att det som har kommit fram i de aktuella delarna inte
ger anledning till något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det anförda.
