# Förnyad kritik mot Förvaltningsrätten i Malmö för långsam handläggning av två mål om sjukpenning och ett mål om skyddsjakt. Även uttalanden om domstolens handläggningstider generellt i s.k. allmänna mål

JO 2021-08-31 dnr 6681-2020

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                      Sid
                                                                         2021-08-31              6681-2020 och          1 (11)
Chefsjustitieombudsmannen                                                                        7099-2020
Elisabeth Rynning




                        Förnyad kritik mot Förvaltningsrätten i Malmö för långsam
                        handläggning av två mål om sjukpenning och ett mål om skyddsjakt.
                        Även uttalanden om domstolens handläggningstider generellt i s.k.
                        allmänna mål


                          Beslutet i korthet: I maj 2020 kritiserade JO Förvaltningsrätten i Malmö för långsam
                          handläggning av ett mål om arbetsskadeersättning och ett s.k. tandvårdsmål. JO
                          uttalade att domstolen fram till augusti 2019 hade lagt ned ett avsevärt arbete på att
                          komma till rätta med balanserna på domstolen och att det därför var oroväckande att
                          handläggningstiderna för socialförsäkringsmålen trots det ökade vid den tidpunkten.
                          I detta beslut från chefsJO får domstolen på nytt kritik för långsam handläggning av
                          tre mål. Ett mål om sjukpenning inleddes vid förvaltningsrätten den 29 november 2018
                          men avgjordes inte förrän den 27 april 2020, cirka ett år och fem månader efter det att
                          målet kom in till domstolen. Efter att Kammarrätten i Göteborg återförvisat målet till
                          förvaltningsrätten dröjde det ytterligare drygt fem månader innan målet avgjordes.
                          Den sammanlagda handläggningstiden uppgick således till drygt ett år och tio
                          månader. Förvaltningsrätten får kritik för den långsamma handläggningen. Domstolen
                          kritiseras också för långsam handläggning av ett mål om skyddsjakt. I det målet
                          uppgick handläggningstiden till drygt ett år och fem månader. Enligt chefsJO har
                          handläggningstiderna överskridit vad som varit rimligt och acceptabelt.
                          ChefsJO konstaterar att domstolen har fortsatt med arbetet för att komma till rätta
                          med handläggningstiderna och att situationen i december 2020 förbättrats något.
                          Samtidigt är de handläggningstider som domstolen har redovisat, särskilt när det
                          gäller socialförsäkringsmålen, enligt chefsJO fortfarande för långa och ger anledning
                          till oro. Domstolens prognos är dock att situationen kommer att förbättras ytterligare.
                          Beslutet överlämnas till riksdagen, regeringen och Domstolsverket för kännedom.

## Bakgrund

I två beslut den 28 maj 2020 kritiserade JO Förvaltningsrätten i Malmö för
                        långsam handläggning av ett mål om arbetsskadeförsäkring och ett s.k.
                        tandvårdsmål, se JO:s ärenden med dnr 3396-2019 och 3515-2019. I det senare
                        ärendet redovisade domstolen att antalet inkomna socialförsäkringsmål hade
                        ökat kraftigt under perioden 2017–2019. Den s.k. medianomloppstiden för
                        avgjorda mål om assistansersättning var t.ex. 12,9 månader vid tidpunkten för
                        remissvaret jämfört med 6 månader 2017. En förklaring till de allt längre



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                     Dnr 6681-2020 och 7099-2020     Sid 2 (11)




handläggningstiderna angavs bl.a. vara de senaste årens ökning av antalet
migrationsmål. JO konstaterade i ärende med dnr 3515-2029 bl.a. att
förvaltningsrätten fram till augusti 2019 hade lagt ned ett avsevärt arbete på att
komma till rätta med balanserna på domstolen och att det därför var
oroväckande att handläggningstiderna för socialförsäkringsmålen trots det
ökade vid den tidpunkten. Handläggningstiderna för de mål som anmälningarna
avsåg uppgick till ett år och tio månader respektive ett år och nio månader.
Enligt JO var detta varken rimligt eller acceptabelt och domstolen kritiserades
för den långsamma handläggningen. Det kan i sammanhanget nämnas att JO
den 15 februari 2021 även kritiserade Förvaltningsrätten i Malmö,
migrationsdomstolen, för långsam och passiv handläggning av ett mål om
uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716), se JO:s ärende med dnr
414-2020.

Anmälningar
I två anmälningar som kom in till JO den 4 respektive den 18 september 2020
framförde AA (dnr 6681-2020) och BB (dnr 7099-2020) klagomål mot
Förvaltningsrätten i Malmö. Klagomålen rörde handläggningen av två mål om
sjukpenning och ett mål om skyddsjakt.

AA anförde bl.a. följande i fråga om domstolens handläggning av mål nr
13953-18 och det återförvisade målet med mål nr 6402-20 om sjukpenning:

Förvaltningsrätten försöker lösa problemen med gamla socialförsäkringsmål
genom att åsidosätta gällande praxis och avgöra mål utan nämndemän.
Domstolens mål nr 13953-18 har legat helt utan åtgärder från att det kom in till
domstolen den 29 november 2018 fram till avgörandet den 27 april 2020.
Kammarrätten i Göteborg återförvisade därefter målet till förvaltningsrätten
eftersom förvaltningsrätten inte var domför vid sitt avgörande. Det är fråga om
grovt tjänstefel att först låta målet ligga i 17 månader utan åtgärd och sedan
avgöra det utan att vara domför så att klaganden återigen får vänta på dom.

BB anförde bl.a. följande i fråga om domstolens handläggning av mål nr 4638-
19 om skyddsjakt:

Förvaltningsrätten har överskridit rimlig handläggningstid i målet. Vid
tidpunkten för JO-anmälan hade något beslut ännu inte fattats i målet. Det hade
då förflutit cirka 17 månader sedan överklagandet kom in till domstolen.

Utredning
JO begärde in bl.a. dagboksblad i de tre målen från förvaltningsrätten.

JO uppmanade därefter förvaltningsrätten att yttra sig över uppgifterna i de två
anmälningarna om handläggningen av och handläggningstiden i de tre aktuella
målen. Yttrandet skulle också innehålla en redogörelse för handläggningstiderna
generellt i skattemål, socialförsäkringsmål, mål enligt socialtjänstlagen,
psykiatrimål, LVU-mål, LVM-mål, LOU-mål, s.k. mängdmål (fastighets-
                                                          Dnr 6681-2020 och 7099-2020      Sid 3 (11)




taxering, folkbokföring, kriminalvård, körkort och studiestödsmål) och övriga
mål i domstolen, vilka åtgärder som domstolen vidtar för att minska
handläggningstiderna och en prognos för domstolens handläggningstider
framöver i de måltyperna.

I sitt remissvar den 18 december 2020 anförde förvaltningsrätten (lagmannen
CC) bl.a. följande:

      Mål nr 13953-18 och 6402-20
      JO har anmodat förvaltningsrätten att yttra sig över vad som framförs i AA:s
      anmälan till JO om handläggningen av och handläggningstiden i mål 13953-18
      och i det återförvisade målet 6402-20.
      Målet 13953-18 har handlagts vid domstolens tredje avdelning och ansvarig
      domare har varit chefsrådmannen DD. DD har yttrat sig, se bilaga 1, och har
      tagit del av myndighetens remissvar.
      Beträffande handläggningstiden kan jag konstatera att den är alltför lång och att
      handläggningen från den aspekten inte uppfyller de krav som ställs på
      domstolen. Jag kan bara beklaga att så har blivit fallet och hänvisar till vad som
      framgår i bilaga 5 för en mer utförlig redogörelse kring läget i domstolen vad
      gäller omloppstider och balanser samt de åtgärder domstolen vidtar.
      Vad i övrigt gäller de överväganden och bedömningar som DD har gjort i målet
      hänvisar jag till hennes eget yttrande.
      Målet har efter återförvisning handlagts vid domstolens fjärde avdelning, då med
      målnummer 6402-20. Chefsrådmannen EE har yttrat sig över handläggningen
      där, se bilaga 2, och har tagit del av myndighetens remissvar. Vad som
      framkommit kring den handläggningen föranleder ingen särskild kommentar från
      min sida.

      Mål nr 4638-19
      JO har anmodat förvaltningsrätten att yttra sig över vad som framförs i BB:s
      anmälan till JO om handläggningen av och handläggningstiden i mål 4638-19.
      Målet har handlagts vid domstolens första avdelning. Chef för den avdelningen
      är chefsrådmannen FF och ansvarig domare har varit rådmannen GG. FF och GG
      har yttrat sig, se bilagorna 3 och 4, och har tagit del av myndighetens remissvar.
      Jag instämmer i FF:s slutsats, dvs. att handläggningstiden sett till de åtgärder
      som vidtagits har varit alltför lång.

      Generellt om handläggningstider m.m.
      JO har anmodat förvaltningsrätten att redogöra för de s.k. allmänna målen vid
      domstolen vad gäller handläggningstider, åtgärder för att minska
      handläggningstiderna och en prognos för handläggningstiderna framöver.
      Domstolens redovisning framgår av bilaga 5.
      Som framgår av bilagan måste den som studerar domstolens resultat vad avser de
      allmänna målen (och då särskilt socialförsäkringsmålen) se till utvecklingen
      också vad gäller migrationsmålen. Även om hanteringen av migrations-
      domstolens mål finansieras via ett särskilt anslag, är vi i praktiken en samlad
      domstol med en samlad resurs. Den närmast exceptionella inströmningen av
      asylmål de senaste åren har därmed påverkat domstolen som helhet med hårda
      prioriteringar som följd.
      Jag tillträdde som lagman den 1 januari 2020. Fokus under året har varit att
      avgöra de äldsta målen inom migration (de s.k. avlägsnandemålen) och
      socialförsäkring. Förutom att måltyperna har haft handläggningstider långt
                                                           Dnr 6681-2020 och 7099-2020         Sid 4 (11)




      utöver vad som kan försvaras har dessa två måltyper en sådan omfattning och
      tyngd att de påverkar möjligheterna att arbeta med andra målkategorier på ett sätt
      som vore önskvärt.
      Vi är nära att uppnå de högt uppsatta verksamhetsmålen för 2020. Arbetet under
      2021 kommer att vara fortsatt fokuserat på att minska balanser och omloppstider
      i dessa två måltyper.
      Parallellt med målavverkningen kommer domstolen därtill under 2021 att
      fortsätta ett särskilt verksamhetsutvecklingsarbete som bl.a. syftar till en än mer
      effektiv målhantering. Arbetet påbörjades under hösten 2020 och fortlöper enligt
      plan.
      Jag är övertygad om att arbetet med såväl den prioriterade målavverkningen som
      verksamhetsutvecklingsarbetet kommer att medföra en avsevärt förbättrad
      situation vad gäller både avlägsnandemålen och socialförsäkringsmålen vid
      utgången av 2021. Därmed skapas också bättre förutsättningar att hantera
      domstolens samtliga måltyper på ett än mer effektivt sätt.
Tillsammans med remissvaret lämnades yttranden från de domare som haft
ansvar för de aktuella målen, en redogörelse för handläggningstiderna, vilka
åtgärder som domstolen vidtar för att minska handläggningstiderna och en
prognos för domstolens handläggningstider.

Chefsrådmannen DD uppgav följande om handläggningen av och
handläggningstiden i mål nr 13953-18:

      Målet kom in till förvaltningsrätten den 29 november 2018 och bedömdes vara
      klart att avgöra dagen efter. Den 9 april 2020 fördelades målet på
      juristhandläggare och domare. Innan dess var det jag i egenskap av chefsrådman
      som, i enlighet med domstolens arbetsordning, hade ansvar för målet enligt 14 §
      första stycket förvaltningsrättsinstruktionen. Att målet fördelades på domare
      först i samband med att en juristhandläggare började arbeta med ett förslag till
      avgörande i målet är i överenstämmelse med avdelningens arbets-PM. Min
      bedömning är att handläggningstiden innan målet fördelades på
      juristhandläggare och domare inte är förenlig med kravet i 2 kap. 11 §
      regeringsformen på att en rättegång ska genomföras inom skälig tid.
      Sedan målet hade fördelats på juristhandläggare och domare tog det mindre än
      tre veckor innan det var avgjort. Det föranleder således ingen kommentar från
      min sida.
      Jag uppfattar begäran om yttrande över vad anmälaren framfört om
      handläggningen av målet som att det avser mina överväganden kring att avgöra
      målet med en domare.
      Vid tidpunkten för mitt avgörande var den allmänna uppfattningen på
      Förvaltningsrätten i Malmö att ett överklagande förföll i de delar det avsåg en
      period för vilken ersättning faktiskt betalts ut på grund av ett interimistiskt beslut
      fattat innan det överklagade slutliga beslutet. Försäkringskassans beslut avsåg
      sjukpenning för perioden 15 april - 24 juni 2018. Av utredningen framgick att
      ersättning hade betalats ut för perioden 15 april - 31 maj 2018. Jag avskrev
      därmed målet i den delen. De del som då återstod att pröva i sak var således den
      1 juni - 24 juni 2018, dvs. drygt tre veckor.
      Vid tidpunkten för kammarrättens avgörande i målet stod det dock klart, genom
      flera avgöranden, att Kammarrätten i Göteborg inte ansåg att överklagandet
      borde betraktats som förfallet i den delen ersättningen betalts ut. Kammarrättens
      avgörande i det aktuella målet avser således hela ersättningsperioden; inte enbart
      den del jag hade sakprövat.
                                                         Dnr 6681-2020 och 7099-2020       Sid 5 (11)




     Självfallet känner jag till HFD 2019 ref. 70 och att det i mål om socialförsäkring
     finns ett begränsat utrymme för att avgöra ett mål med en domare. Mitt
     avgörande avsåg, till skillnad från det refererade avgörandet, en period om
     endast drygt tre veckor. Jag gjorde dessutom bedömningen att det utifrån det
     medicinska underlaget stod helt klart att klagandens aktivitetsbegränsningar var
     så omfattande att han hade rätt till sjukpenning. Det blev även utgången i det
     återförvisade målet. Min bedömning var således att prövningen rymdes inom det
     begränsade utrymme som finns för att avgöra socialförsäkringsmål utan
     nämndemän. Kammarrätten var av en annan uppfattning.
Chefsrådmannen EE uppgav följande om handläggningen och
handläggningstiden i mål nr 6402-20:

     Det mål som omfattas av den aktuella anmälan återförvisades från Kammarrätten
     i Göteborg den 26 maj 2020 p.g.a. bristande domförhet. Samma dag registrerades
     det nya målet (mål nr 6402-20) och lottades då i målhanteringssystemet (''Vera")
     på avdelning 4, som är en av två avdelningar vid domstolen som handlägger
     socialförsäkringsmål. Undertecknad är chefsrådman på avdelning 4 och därmed
     ansvarig domare för målet fram till dess att det vidarefördelas till en annan
     domare.
     På avdelning 4 finns en gemensam beredningsfunktion för socialförsäkringsmål.
     Efter uppläggning och genomgång av målet bedömdes målet den 7 juni 2020
     vara klart för uppsättning utan ytterligare kommuniceringsåtgärder.
     Mål som återförvisats från överinstans är per definition inte förtursmål, men
     anges i förvaltningsrättens arbetsordning som exempel på mål som ändå kan vara
     av förturskaraktär. Återförvisade mål hanteras på avdelning 4 på så sätt att akten
     förvaras fysiskt på en särskild plats för prioriterade mål och fördelas ut efter en
     bedömning i varje enskilt fall, vari bl.a. ingår den totala handläggningstiden.
     Det aktuella målet har med hänsyn till att det gällde sjukpenning för en period
     under första halvåret 2018 och den totala handläggningstiden varit angeläget att
     fördela. Till följd av balansläget i övrigt, överflyttning av mål,
     personalsituationen under försommaren (flera erfarna föredragande jurister som
     gått på tjänst- eller föräldraledighet samt färre notarier vid domstolen) och
     mellanliggande sommarsemester fanns dock inte möjlighet att vidarefördela
     målet till domare och föredragande jurist förrän i oktober 2020. Målet föredrogs
     den 4 november 2020 och avgjordes samma dag (med expediering den 5
     november 2020).
Chefsrådmannen FF uppgav följande om handläggningen av och
handläggningstiden i mål nr 4638-19:

     Det aktuella målet har handlagts på avdelning 1 vid Förvaltningsrätten i Malmö.
     Jag tog över som chefsrådman vid den avdelningen den 1 februari 2020. På
     avdelningen tillämpas s.k. direktlottning, dvs. samtliga mål lottas på en ordinarie
     domare redan i samband med att målet registreras i VERA.
     Jag kan konstatera att det aktuella målet tagit lång tid att avgöra.
     Avdelning 1 handlägger ett flertal olika måltyper av varierande slag. De till
     antalet största måltyperna är mål enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och
     service till vissa funktionshindrade (LSS), lagen om arbetslöshetsförsäkring,
     lagen om offentlig upphandling, kommunallagen etc. Därutöver handlägger även
     avdelningen s.k. djurskydd och jakt.
     Flertalet av de mål som handläggs på avdelningen är av brådskande natur, t.ex.
     LOU samt tvångsmålen. Därutöver rör flera måltyper olika former av ersättning
     till enskilda. Det ankommer på domaren att prioritera i vilken ordning domaren
     dömer sina mål.
                                                         Dnr 6681-2020 och 7099-2020          Sid 6 (11)




     Under 2020 har avdelningen arbetat aktivt med att avgöra de äldsta målen. Varje
     ansvarig domare har vid några tillfällen fått redogöra för sin tidsplan för när hens
     äldre mål ska avgöras. Detta har fått till följd att åldersstrukturen successivt har
     blivit bättre. Avdelningen har även arbetat i projektform i större utsträckning,
     bl.a. avseende mål enligt socialtjänstlagen och mål enligt lagen om stöd och
     service åt funktionshindrade. Arbetsinsatsen har medfört att avdelningen har,
     trots bibehållen inströmning av mål, minskat balansen med drygt 500 mål under
     2020.
     För nästkommande år kommer vi fortsätta att arbeta målmedvetet med fokus på
     att förbättra åldersstrukturen ännu mer (inga mål äldre än 9 månader) samt
     fortsätta arbeta i projektform för att effektivisera dömandet av t.ex. mål om
     tilläggsbelopp enligt skollagen.
     Jag beklagar att det aktuella målet, sett till de handläggningsåtgärder som
     vidtagits, tagit längre tid än vad det borde ha gjort.
Rådmannen GG uppgav följande över handläggningen av och
handläggningstiden i mål nr 4638-19:

     Länsstyrelsen i Skåne län beslutade den 3 april 2019, efter ansökan från Malmö
     stad, att tillåta skyddsjakt på en knölsvanshane som häckade i Malmö kanal.
     Svanen hade boplats i kanalen, tillsammans med en hona, och hade vid flera
     tillfällen uppträtt aggressivt mot förbipasserande kanotister. Beslutet om
     skyddsjakt verkställdes några dagar senare. Länsstyrelsens beslut överklagades
     av ett stort antal privatpersoner samt olika djurskyddsföreningar.
     Målet (nr 4638-19) kom in till förvaltningsrätten den 15 april 2019 - ett par
     veckor innan jag började som rådman på avdelning 1 - med anledning av det
     först inkomna överklagandet av länsstyrelsens beslut. Det sista överklagandet
     kom in till förvaltningsrätten den 7 maj 2019. Dom i målet expedierades den 21
     oktober 2020.
     Det ifrågasätts inte i sig att målet har tagit lång tid att avgöra, drygt 17 månader
     efter att det sista överklagandet kom in. Det var emellertid fråga om ett ganska
     speciellt mål, och det finns flera förklaringar till den långa handläggningstiden.
     Målet har innehållit flera frågor att ta ställning till, däribland huruvida målet alls
     skulle tas upp till prövning eftersom åtgärden (skyddsjakten) redan var
     genomförd samt om klagandena - och i så fall vilka - hade talerätt i målet. Det
     har under målets handläggning skett en dialog mellan mig och den föredragande
     juristen kring dessa frågor. Målet lämnades över till mig med en preliminär
     bedömning från föredraganden den 20 augusti 2019. Vi hade en diskussion kring
     frågorna en tid därefter - i slutet av september eller i början av oktober - och kom
     då preliminärt fram till dels att målet skulle tas upp till prövning i sak trots att
     den överklagade åtgärden var genomförd (på den grunden att det kunde anses
     vara av intresse för rättstillämpningen), dels att samtliga enskilda klagande
     saknade talerätt. Vid en senare genomgång av målet bedömde jag även att det
     fanns behov av att skicka målet på remiss till Naturvårdsverket, då bedömningen
     i sak förutsatte ytterligare sakkunskap.
     Remissen till Naturvårdverket skrevs klart under april 2020 och expedierades
     den 28 april 2020. Att ingen åtgärd i målet vidtogs under perioden oktober till
     april var ett medvetet ställningstagande från min sida, med hänsyn till det stora
     antal andra mål som jag hade att hantera under denna tid. I förhållande till andra
     mål bedömde jag att målet inte var prioriterat, dels då den överklagade åtgärden
     redan var genomförd, dels då det inte fanns några enskilda intressen i målet.
     Målet rörde inte några rättigheter eller skyldigheter för enskilda, och enligt min
     bedömning skulle överklagandena från samtliga enskilda klagande avvisas. Av
     dessa skäl valde jag således under den tiden att prioritera andra mål framför det
     nu aktuella. Vad som har sagts i anmälan - om att ett avgörande hade varit av
     betydelse för eventuella nya beslut om skyddsjakt under våren 2020 - förändrar
     inte min inställning i denna del, då mål av detta slag inte är särskilt vanligt
                                                        Dnr 6681-2020 och 7099-2020        Sid 7 (11)




     förekommande och att det därför inte fanns något stort eller omedelbart behov av
     ledning för rättstillämpningen.
     Efter Naturvårdverkets yttrande och efterföljande kommunicering bedömdes
     målet klart för avgörande den 12 juni 2020, kort innan sommarsemestern.
     Domsförslaget var färdigskrivet och överlämnades till mig den 21 september
     2020. Målet sattes ut till föredragning den 9 oktober och föredrogs en vecka
     senare, varefter domen expedierades den 21 oktober 2020. Efter att målet kunde
     anses vara klart för avgörande har det, enligt min mening, satts upp och avgjorts
     så snabbt som det har varit möjligt.
Därutöver redogjorde förvaltningsrätten för handläggningstiderna, vilka
åtgärder som domstolen vidtar för att minska handläggningstiderna och en
prognos för domstolens handläggningstider enligt följande:

     a) Handläggningstiderna (omloppstiderna) vid domstolen för de efterfrågade
     måltyperna. Tabellen visar omloppstiderna under perioden januari -november 2020.


      Måltyp                          Median (månader)          75 percentil (månader)

      LOU                                        3,1                         3,4
      LVM                                        0,5                         0,6
      LVU                                        1,4                         1,8
      Mängdmål                                   2,1                         4,0
      Psykiatrimål                               0,2                         0,4
      Skatt                                      5,9                       12,3
      Socialförsäkring                          11,6                       16,6
      Socialtjänstlagen                          2,8                         4,4
      Övrigt                                     3,8                       10,2


     b) Vilka åtgärder som domstolen vidtar för att minska handläggningstiderna

## Bakgrund

Förvaltningsrätten har under flera år haft en mycket hög inströmning av
     migrationsmål vilket har fått till följd att handläggningstiderna för många av
     domstolens andra måltyper ökat. Avgörande av migrationsmålen har varit
     nödvändiga att prioritera under flera års tid och då några ytterligare resurser i
     princip inte tillförts för de allt fler allmänna målen har domstolen en överbalans
     av allmänna mål.
     Inflödet av de allmänna målen ökar kontinuerligt sedan flera år tillbaka. En
     anledning därtill är att befolkningen inom domstolens domkrets hela tiden ökar.
     Domstolen ser framför allt en ökning av LVU-målen, LOU-målen,
     socialförsäkringsmålen och biståndsmålen. Om man jämför det beräknade
     inflödet år 2021 med antal inkomna allmänna mål år 2019 handlar det om en
     ökning med 15 procent.
     Den kraftiga inströmningen av avlägsnandemål som har pågått sedan 2017 har
     mattats av under 2020, men domstolens övriga migrationsmål, såsom
     tillståndsmål och medborgarskapsmål, ligger på en fortsatt hög nivå. Domstolen
     har därtill under det senaste året varit hårt belastad av en helt ny måltyp, mål om
     dröjsmålstalan beträffande medborgarskapsärenden hos Migrationsverket.
     Måltypen, så vitt avser medborgarskap, finns bara vid Förvaltningsrätten i
     Malmö. Domstolens prognos är att det kommer in cirka 34 000 mål om
                                                     Dnr 6681-2020 och 7099-2020         Sid 8 (11)




dröjsmålstalan innevarande år och något fler år 2021, cirka 40 000 mål.
Situationen med en helt ny, icke förutsedd måltyp av denna storleksordning får
betecknas som exceptionell. Domstolen har under våren tagit fram rutiner för att
effektivisera handläggningen av målen så långt det är möjligt, men omfattningen
av arbetsinsatsen är ändå så stor att andra mål trängs undan. Detta leder till
längre omloppstider för domstolens övriga mål.
Domstolens personalstyrka har sjunkit från cirka 400 anställda januari 2018 till
cirka 330 anställda november 2020. Anledningen till detta är att migrations-
anslaget har minskat samt det osäkra ekonomiska läge som domstolen har
befunnit sig i. Det har inneburit att i princip inga ersättningsrekryteringar har
gjorts för medarbetare som slutat, gått på tjänstledighet eller föräldraledighet.
Det har också fått till följd att det har funnits färre resurser som har kunnat arbeta
med domstolens mål.


Vidtagna åtgärder för att minska handläggningstiderna
Det är för domstolen uppenbart att åtgärder har behövt vidtas för att komma
tillrätta med de långa handläggningstiderna. Därför har förvaltningsrätten i sin
verksamhetsplan för år 2020 satt flera olika ambitiösa mål. Vad avser
handläggningstiderna finns det för de aktuella måltyperna följande
verksamhetsmål för 2020 avseende 75 percentilen: socialförsäkringsmål 11
månader, mål enligt socialtjänstlagen 4 månader och övriga mål 4 månader. I
dagsläget har samtliga handläggningstider sjunkit för de nämnda måltyperna.
Socialförsäkringsmål har sjunkit från 18 till 16,6 månader, mål enligt
socialtjänstlagen från 7 till 4,4 månader och övriga mål från 7 till 6,4 månader.
För år 2020 har förvaltningsrätten också haft som särskild målsättning att
avarbeta äldre mål inom socialförsäkring och migration. Såvitt nu är aktuellt har
målsättningen för socialförsäkringsmål varit att inga mål inkomna före den 31
oktober 2019 ska finnas kvar vid årsskiftet 2020/2021. Domstolen bedömer att
målsättningen kommer att nås. Den 15 december 2020 var 1 848 mål avgjorda av
de 1 951 mål som fanns inom detta tidsspann vid årets början. Som en följd av
domstolens arbete med socialförsäkringsmålen har, som ovan redogjorts för,
också omloppstiderna sjunkit för socialförsäkringsmålen. Att omloppstiden
alltjämt är hög beror just på att domstolen prioriterat att avgöra de äldsta målen.
Antalet föredragande jurister som arbetar med socialförsäkringsmål har också
ökat under året som ett led i att få ner handläggningstiderna. Domstolen följer
upp statistiken och handläggningstiderna kontinuerligt och i flera olika forum.
En medveten avarbetning av de äldsta målen påverkar naturligtvis de redovisade
handläggningstiderna negativt. Den genomförda satsningen lägger emellertid en
nödvändig och stabil grund för det fortsatta arbetet mot lägre balanser och
omloppstider.
Andra åtgärder som under året vidtagits är övertidssatsningar avseende bland
annat biståndsmål. Därtill driver domstolen ett avarbetningsprojekt inom
migration i syfte att avgöra än fler mål av den måltypen. Under året har
domstolen även gått över till ett allt mer digitalt arbetssätt, genom bl.a.
införandet av e-skick från Försäkringskassan, Migrationsverket och Skatteverket.
Domstolen har också genomfört ett antal rutinförändringar bl.a. att inkomna
handlingar inte längre skrivs ut utan endast finns i digital form. Förändringarna
till en allt mer digitaliserad målhanteringsprocess är ett led i domstolens arbete
för ett effektivare arbete med målen och i förlängningen kortare handläggnings-
tider.
Under hösten har domstolen inlett ett omfattande verksamhetsutvecklingsarbete
med syfte att effektivisera arbetet i organisationen. En stor del av verksamhets-
utvecklingsarbetet går ut på att se över hur domstolen kan arbeta mer likartat
över de sju avdelningarna för att på så vis nå en långsiktigt hållbar verksamhet
med hög kompetens och en rättssäker och effektiv målhantering. Arbetet är
vidare ett led i att, utifrån de ekonomiska förutsättningar som nu ligger fast ett
                                                        Dnr 6681-2020 och 7099-2020        Sid 9 (11)




      antal år framöver, skapa en organisation med en jämnare arbetsfördelning mellan
      avdelningarna, en större flexibilitet och minskad sårbarhet i organisationen och
      ett bra flöde och kvalitetssäkring i målhanteringens alla steg. Arbetet kommer att
      fortsätta under 2021.

      c) En prognos för domstolens handläggningstider ( omloppstiderna) framöver i
      de måltyper som efterfrågats


      Domstolen har i sitt verksamhetsplaneringsarbete för 2021 satt upp nedan
      verksamhetsmål. Målen kommer även rapporteras in till Domstolsverket.
      Domstolens prognos för allmänna mål (totalt) är att vi kommer att nå regeringens
      verksamhetsmål om sex månaders handläggningstid.



       Måltyp                               Median                   75 percentil

       Skatt                               5 mån                         9 mån
       Socialförsäkring                    7 mån                        12 mån
       Socialtjänstlagen                   4 mån                         6 mån
       Övrigt exklusive förtur etc.        4 mån                         6 mån
       Totalt exklusive förtur             4 mån                         6 mån



AA och BB gavs tillfälle att yttra sig över remissvaret med bilagor men hördes
inte av.

Bedömning
Rättslig reglering
I 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen finns ett uttryckligt krav på att en
rättegång ska genomföras inom skälig tid. Av 17 § förordningen (1996:382)
med förvaltningsrättsinstruktion framgår att ett mål ska avgöras så snart det kan
ske. Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål ska handläggas med
förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras
skyndsamt. Vilka mål som är förtursmål bestäms i arbetsordningen.

Ett mål som är klart för avgörande får därmed inte bli liggande under någon
längre tid.

Handläggningen av de aktuella målen
AA:s anmälan avser två mål om sjukpenning. Det ursprungliga målet inleddes
vid förvaltningsrätten den 29 november 2018 (mål nr 13953-18). Målet
bedömdes vara klart för avgörande dagen efter men avgjordes inte förrän
den 27 april 2020, dvs. cirka ett år och fem månader senare. Förvaltningsrättens
dom i målet överklagades av Försäkringskassan till Kammarrätten i Göteborg
som i beslut den 26 maj 2020 återförvisade målet till förvaltningsrätten för ny
behandling. Det återförvisade målet med mål nr 6402-20 bedömdes enligt
förvaltningsrätten vara klart för avgörande efter uppläggning och genomgång
den 7 juni 2020. Målet avgjordes emellertid först den 4 november 2020, drygt
                                                    Dnr 6681-2020 och 7099-2020     Sid 10 (11)




fem månader efter att det återförvisades. Den sammanlagda handläggningstiden
för båda målen uppgår därmed till drygt ett år och tio månader.

Överklagandena i det mål som BB:s anmälan avser kom in till domstolen
mellan den 15 april och den 7 maj 2019. Av utredningen framgår att målet legat
utan dokumenterade aktiva handläggningsåtgärder under en längre tidsperiod
fram till den 28 april 2020, när yttrande begärdes in från Naturvårdsverket.
Förvaltningsrättens dom i målet expedierades den 21 oktober 2020.
Handläggningstiden i målet uppgår därmed till drygt ett år och fem månader.

Jag konstaterar att handläggningstiderna i de aktuella målen överskridit vad som
varit rimligt och acceptabelt. Även om handläggningstiden i det mål som BB:s
anmälan avser får antas ha påverkats av målets karaktär och att domstolen
behövt ta ställning till flera frågor, så har handläggningstiden varit för lång.
AA:s anmälan rör ett mål om sjukpenning, en ersättning som den enskilde
normalt sett är beroende av för sin försörjning. Mot denna bakgrund och med
hänsyn till den långa handläggningstiden i förvaltningsrättens ursprungliga mål
borde målet enligt min mening ha prioriterats när det hade återförvisats till
domstolen för ny handläggning. Jag konstaterar likväl att det dröjde ytterligare
drygt fem månader till dess att det återförvisade målet avgjordes, vilket inte är
acceptabelt. Den sammanlagda handläggningstiden för båda dessa mål har,
särskilt med hänsyn tagen till att någon egentlig handläggningsåtgärd inte
vidtogs, varit anmärkningsvärt lång.

Förvaltningsrätten har förklarat att den exceptionella inströmningen av asylmål
de senaste åren har påverkat domstolen som helhet med hårda prioriteringar
som följd. Jag har stor förståelse för att domstolen under en längre tid har
befunnit sig i en ansträngd situation och i ett osäkert ekonomiskt läge.
Förvaltningsrätten förtjänar trots detta kritik för den långsamma och passiva
handläggningen av de tre målen.

När det gäller AA:s klagomål om bristande domförhet i förvaltningsrättens mål
nr 13953-18 konstaterar jag att frågan har prövats i ordinarie ordning av
Kammarrätten i Göteborg. Det finns mot den bakgrunden inte skäl för mig att
göra några uttalanden i den saken.

Handläggningstiderna generellt vid domstolen
I JO:s tidigare ärende (dnr 3515-2019) redovisade förvaltningsrätten att
domstolen hade avgjort fler socialförsäkringsmål än tidigare men att
handläggningstiderna för socialförsäkringsmålen trots det hade ökat markant.
JO ansåg att det var oroväckande att handläggningstiderna för
socialförsäkringsmålen fortsatt att öka trots det avsevärda arbete som domstolen
lagt ned.

Även i remissvaret den 18 december 2020 i de nu aktuella ärendena förklarar
domstolen att handläggningstiderna för många måltyper har ökat bl.a. till följd
av den höga inströmning av migrationsmål som domstolen har haft under flera
                                                     Dnr 6681-2020 och 7099-2020      Sid 11 (11)




år och att dessa mål har varit nödvändiga att prioritera. Även inflödet av de s.k.
allmänna målen har ökat kontinuerligt sedan flera år tillbaka. Förvaltningsrätten
har i remissvaret redogjort för de åtgärder som har vidtagits och planerats för att
komma till rätta med de långa handläggningstiderna. Vidare framgår att
domstolens fokus under år 2020 har varit att avgöra de äldsta målen inom
migration (de s.k. avlägsnandemålen) och socialförsäkring. Detta har enligt
domstolen påverkat möjligheten att arbeta med andra målkategorier. I
remissvaret anges också att handläggningstiderna för socialförsäkringsmålen,
mål enligt socialtjänstlagen och övriga mål har sjunkit. Bedömningen görs
vidare att domstolen vid utgången av år 2021 kommer att ha en avsevärt
förbättrad situation och förvaltningsrättens prognos för de s.k. allmänna målen
är att regeringens verksamhetsmål om sex månaders handläggningstid kommer
att uppnås.

Jag konstaterar att förvaltningsrätten har fortsatt sitt omfattande arbete för att
komma till rätta med handläggningstiderna och att situationen i december 2020
hade förbättrats något. Samtidigt framgår av förvaltningsrättens redogörelse att
handläggningstiderna för flera målkategorier, särskilt socialförsäkringsmålen,
fortfarande är för långa och ger anledning till oro även om det naturligtvis är
positivt att domstolen kunnat avgöra många av de äldsta målen. Domstolens
prognos framåt är vidare att situationen kommer att förbättras ytterligare. Jag
vill understryka vikten av att arbetet för att nå kortare handläggningstider och
lägre målbalanser fortsätter samt att kontinuerlig uppföljning sker.

Som JO tidigare har konstaterat är det ytterst riksdagen och regeringen som har
ansvaret för att domstolarna klarar sina uppgifter och att de kan uppfylla de krav
som ställs i 2 kap. 11 § regeringsformen. Jag lämnar därför över beslutet till
riksdagen, regeringen och Domstolsverket för kännedom.

Ärendena avslutas.
