# Initiativärende mot Rättspsykiatriska kliniken i Säter, Landstinget Dalarna, angående missad tidsfrist enligt 7 § LPT m.m.

JO 2017-05-22 dnr 6694-2016

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                     Sid
                                                                          2017-05-22                6694-2016              1 (5)
Justitieombudsmannen
Stefan Holgersson




                        Initiativärende mot Rättspsykiatriska kliniken i Säter, Landstinget
                        Dalarna, angående missad tidsfrist enligt 7 § LPT m.m.


                          Beslutet i korthet: En man hade tagits in för vård enligt LPT. Ansökan hos
                          förvaltningsrätten om medgivande till fortsatt tvångsvård ska enligt 7 § LPT göras av
                          chefsöverläkaren inom fyra veckor från dagen för beslutet om intagning. Det gjordes
                          dock inte någon ansökan till rätten inom den tiden eftersom sjukhuset missade att
                          bevaka tidsfristen.
                          Tvångsvården av patienten upphörde automatiskt i och med att det inte gjordes
                          någon ansökan om medgivande till fortsatt tvångsvård. Detta uppmärksammades av
                          sjukhuset först två dagar efter att tidsfristen hade löpt ut. Sjukhuset fattade då ett
                          beslut om att den frivilliga vården av patienten skulle övergå till tvångsvård (s.k.
                          konvertering).
                          Under två dagar var patienten således rättsligt sett intagen för frivillig psykiatrisk vård.
                          Detta innebär att det under den perioden saknades lagstöd för att vidta någon form av
                          tvångsåtgärd mot honom. Trots det var patienten en av dagarna avskild under åtta
                          timmar.
                          Sjukhuset får mycket allvarlig kritik för att i detta fall ha brustit i bevakningen av
                          tidsfristen enligt 7 § LPT och för att patienten utan lagstöd hölls avskild under åtta
                          timmar.

## Initiativet

JO:s Opcat-enhet genomförde den 18–20 oktober 2016 en inspektion av
                        Rättspsykiatriska kliniken i Säter, Landstinget Dalarna (JO:s ärende med dnr
                        5556-2016). Vid inspektionen uppmärksammades ett fall där chefsöverläkaren
                        inte inom den tidsfrist som anges i 7 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk
                        tvångsvård, LPT, hade ansökt hos förvaltningsrätten om medgivande till fortsatt
                        tvångsvård.

                        Av journalanteckningar för perioden den 23 september–18 oktober 2016 och
                        beslutsjournal för perioden den 5 september–14 oktober 2016 som gällde
                        patienten AA framgick bl.a. följande:




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                          Dnr 6694-2016         Sid 2 (5)




AA togs in för vård enligt LPT den 5 september 2016 vid Allmänpsykiatrisk
vårdavdelning Hudiksvall, Hudiksvalls sjukhus, Landstinget i Uppsala län
(numera Region Uppsala). Den 23 september 2016 flyttades AA från
Hudiksvalls sjukhus till Rättspsykiatriska kliniken i Säter.

Ansökan till förvaltningsrätten om medgivande till fortsatt vård enligt LPT
skulle göras senast den 3 oktober 2016. Detta skedde dock inte.

Den 4 oktober 2016 hölls AA avskild. Avskiljandet pågick mellan kl. 13.00
och 21.00.

Den 5 oktober 2016 upptäckte personal vid Rättspsykiatriska kliniken i Säter
att tidsfristen för ansökan om fortsatt tvångsvård hade löpt ut. Till följd av
detta fattades den 5 oktober 2016, efter att ett vårdintyg hade utfärdats, ett
beslut om s.k. konvertering enligt 11 § LPT.

JO fann skäl att utreda det inträffade inom ramen för ett särskilt ärende.

JO upprättade en promemoria där de omständigheter som angetts ovan
redovisades.

Utredning
JO begärde att Landstingsstyrelsen, Landstinget Dalarna, skulle yttra sig över
innehållet i promemorian.

Landstingsstyrelsens arbetsutskott anförde i ett remissvar följande:

      REDOGÖRELSE FÖR HANDLÄGGNINGEN
      Synpunkter har begärts in från Rättspsykiatriska kliniken, Säters sjukhus. Följande har
      därvid framkommit.
      I samband med att kontroll gjordes 2016-10-05 av bevakningslista mot
      patientlista uppmärksammades att bevakning saknades på den aktuella LPT-patienten.
      Ansökan om medgivande till fortsatt tvångsvård skulle ha skett senast 2016-10-03.
      Tvångsåtgärder hade vidtagits 2016-10-04.
      En anmälan i avvikelsesystemet gjordes. Ansvarig överläkare kontaktades. Vårdintyg
      skrevs och patienten konverterades enligt 11 § LPT.
      Orsaken till att ovanstående kunde hända har beskrivits dels vara beroende av att det
      var tre sekreterare involverade i samband med att patienten skrevs in. På den
      checklista som sekreteraren använder i samband med inskrivning missades då att
      kontrollera mot beslutsjournal och att notera prövningstid för fortsatt vård. Dels
      utfördes kontrollerna av bevakningslista mot patientlista var 4-5 vecka, vilket i
      det här fallet innebar att misstaget upptäcktes för sent för att kunna ansöka om
      medgivande till fortsatt tvångsvård i tid.
      Rutinerna för bevakning av att tidsfristerna kring tvångsomhändertagna patienter
      enligt LPT och LRV är uppfyllda, har ändrats så att detta numera sker en gång i
      veckan.

      ARBETSUTSKOTTETS BEDÖMNING
      Tvångsvård är en ingripande begränsning av den personliga friheten och får därför
      enligt regeringsformen inte ske annat än genom lag. Det är därför av stor vikt att
                                                                            Dnr 6694-2016        Sid 3 (5)




      hälso- och sjukvården iakttar de villkor som är uppställda i lagen om psykiatrisk
      tvångsvård (LPT) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV).
      I det aktuella fallet har personal på den Rättspsykiatriska kliniken själva i en
      rutinkontroll uppdagat att bevakning av den aktuella patientens tidsfrister inte gjorts.
      Relevanta åtgärder vidtogs omgående och rutinen för bevakning har ändrats för att
      eventuella brister ska kunna uppmärksammas i tid.
      Arbetsutskottet gör sammanfattningsvis den bedömningen att den aktuella händelsen
      inte är ett utslag av slarv. Fungerande rutiner finns för att tidsfrister ska iakttas.
      Personalen på den rättspsykiatriska kliniken är väl medvetna om vikten av att följa de
      regler som gäller för tvångsvårdade patienter. Med den ändrade kontrollrutinen ska
      också sådana här misstag uppmärksammas i så god tid att det inte finns någon risk
      för att tidsfristerna negligeras.
Utöver de ovannämnda journalanteckningarna och beslutsjournalen tog JO del
av två delegationshandlingar daterade den 1 januari 2016 som gäller delegation
från chefsöverläkaren till två specialistläkare, och Förvaltningsrätten i Faluns
dom den 17 oktober 2016 i mål nr 4228-16.

Rättslig reglering
Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövande.
Detta grundlagsfästa skydd följer av 2 kap. 8 § regeringsformen (RF). För att ett
frihetsberövande ska vara tillåtet krävs i princip lagstöd (se 2 kap. 20 § RF). I
huvudsak motsvarande bestämmelse finns i artikel 5.1 i Europakonventionen.

Lagstöd för frihetsberövande och annat tvång inom den psykiatriska vården
finns i LPT.

Förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård anges i 3 § LPT. Ett beslut om
intagning på en sjukvårdsinrättning för tvångsvård får enligt 4 § LPT inte fattas
utan att ett läkarintyg (vårdintyg) har utfärdats, av vilket det framgår att det
finns sannolika skäl för att förutsättningarna för sluten psykiatrisk tvångsvård
av patienten är uppfyllda. Vårdintyget ska grundas på en särskild
läkarundersökning.

Av 41 § LPT följer att bl.a. beslut om intagning på en sjukvårdsinrättning
fortsätter att gälla om patienten överförs till en annan sjukvårdsinrättning utan
att beslut har fattats om att tvångsvården ska upphöra.

Om chefsöverläkaren finner att patienten bör ges tvångsvård utöver fyra veckor
från dagen för beslutet om intagning, ska chefsöverläkaren enligt 7 § LPT före
utgången av fyraveckorstiden ansöka hos förvaltningsrätten om medgivande till
sådan vård.

Av 28 § LPT framgår att tvångsvården upphör om ansökan om medgivande till
förlängning inte har kommit in till förvaltningsrätten inom den tid som anges i
7 § LPT.

Om en patient är intagen för frivillig psykiatrisk vård får chefsöverläkaren,
enligt 11 § första stycket LPT, besluta om sluten psykiatrisk tvångsvård när de
grundläggande förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda och patienten till
                                                                    Dnr 6694-2016       Sid 4 (5)




följd av sin psykiska störning kan befaras komma att allvarligt skada sig själv
eller någon annan (s.k. konvertering). Ett sådant beslut får inte fattas utan att ett
vårdintyg har utfärdats av en annan läkare än chefsöverläkaren (11 § andra
stycket LPT).

Vad gäller frågan om avskiljande finns bestämmelser i 6 a och 20 §§ LPT. En
patient får hållas avskild från andra patienter endast om det är nödvändigt på
grund av att patienten genom aggressivt eller störande beteende allvarligt
försvårar vården av de andra patienterna. Ett beslut om avskiljande gäller högst
åtta timmar (20 § första stycket LPT). Chefsöverläkaren beslutar om avskiljande
(20 § tredje stycket LPT).

Av 39 § LPT följer att chefsöverläkaren får delegera vissa av sina uppgifter
enligt LPT till en specialistläkare eller en annan läkare.

Bedömning
AA togs in för vård enligt LPT den 5 september 2016. Ansökan hos
förvaltningsrätten om medgivande till fortsatt tvångsvård skulle därför göras
senast den 3 oktober 2016. Det gjordes dock inte någon ansökan till rätten inom
den tiden eftersom sjukhuset missade att bevaka tidsfristen. Detta är självfallet
oacceptabelt.

Som framgår av den rättsliga regleringen upphör vård enligt LPT automatiskt
när en ansökan om fortsatt tvångsvård inte kommer in till förvaltningsrätten
innan tiden för ett gällande beslut om tvångsvård har löpt ut. Tvångsvården av
AA upphörde alltså i och med att det inte hade gjorts någon ansökan om
medgivande till fortsatt tvångsvård den 3 oktober 2016. Detta uppmärk-
sammades av sjukhuset först den 5 oktober 2016. Samma dag kl. 11.25 fattade
en specialistläkare, genom delegation från chefsöverläkaren, beslut enligt
11 § LPT om att den frivilliga vården av AA skulle övergå till tvångsvård (s.k.
konvertering).

Den 4–5 oktober 2016 var AA således rättsligt sett intagen för frivillig
psykiatrisk vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL (ersattes den
1 april 2017 av hälso- och sjukvårdslagen [2017:30]). Detta innebär att det
under den perioden saknades lagstöd för att vidta någon form av tvångsåtgärd
mot honom. Trots det var AA den 4 oktober 2016 avskild under åtta timmar.
Det är givetvis helt oacceptabelt att tvångsåtgärder vidtas mot en patient utan att
det finns stöd i lag för det (jämför JO 2010/11 s. 422, dnr 3354-2008).
Avskiljandet av AA har inneburit en kränkning av hans grundläggande fri- och
rättigheter enligt RF och Europakonventionen.

Jag har övervägt att närmare utreda om straffrättsligt ansvar bör göras gällande
mot någon eller några enskilda befattningshavare, men jag har vid en
helhetsbedömning av omständigheterna i ärendet beslutat att inte gå vidare i
saken. Rättspsykiatriska kliniken i Säter förtjänar dock mycket allvarlig kritik
                                                                    Dnr 6694-2016      Sid 5 (5)




för att ha brustit i bevakningen av tidsfristen enligt 7 § LPT i detta fall och för
att AA utan lagstöd hölls avskild under åtta timmar.

Av remissvaret framgår att kliniken har ändrat sina rutiner när det gäller
bevakningen av tidsfrister. Jag utgår från att landstingsstyrelsen följer upp att de
nya rutinerna säkerställer att något liknande inte händer igen.

Ärendet avslutas.
