# Försäkringskassan kritiseras för att av misstag ha skickat ut ett besked med annat innehåll än det avsedda samt för att ha agerat felaktigt då misstaget upptäcktes

JO 2012-03-30 dnr 6733-2010

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                     Sid
                                                                            2012-03-30              6733-2010              1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Försäkringskassan kritiseras för att av misstag ha skickat ut ett besked
                        med annat innehåll än det avsedda samt för att ha agerat felaktigt då
                        misstaget upptäcktes


                          Beslutet i korthet: Försäkringskassan beslutade den 9 juni 2010 att en försäkrad inte
                          hade rätt till sjukersättning. Beslutet antecknades i journalen. I det besked som därefter
                          sändes ut till den försäkrade angavs emellertid att ansökan hade bifallits. När misstaget
                          upptäcktes skickade Försäkringskassan ut ett nytt besked och meddelade att ansökan
                          hade avslagits. I förevarande beslut uttalas att Försäkringskassan saknade möjlighet att
                          formlöst återta beskedet om bifall. I beslutet uttalas också att journalanteckningen blir att
                          betrakta som beslutsdokument om Försäkringskassan antecknar både att beslut har
                          fattats och beslutets innebörd. Det leder till att ändringsmöjligheterna begränsas.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 23 november 2010, anförde AA och BB bl.a.
                        följande. AA hade fått ett beslut, daterat den 9 juni 2010, av vilket framgick att hon
                        hade beviljats sjukersättning. När hon efter en tid ringde till Försäkringskassan och
                        efterlyste sin ersättning fick hon beskedet att hennes ansökan om sjukersättning
                        inte alls hade beviljats. Omkring två veckor senare fick hon ett nytt beslut, daterat
                        samma dag som det första, med beskedet att hennes ansökan om sjukersättning
                        hade avslagits. AA och BB ifrågasätter om Försäkringskassan kan fatta två
                        motstridiga beslut om samma sak. De framför även ett yrkande om skadestånd.

## Utredning

Ärendet remitterades till Försäkringskassan som anmodades att yttra sig över det
                        som anförts om att AA först erhållit ett beslut om bifall och därefter ett beslut om
                        avslag gällande en och samma ansökan om sjukersättning.

                        I remissvar den 17 mars 2011 anförde Försäkringskassan följande.

## Bakgrund

Beslut om sjukersättning handläggs av Försäkringskassan i en särskild
                                  beslutsordning. Beslut fattas av en särskilt utsedd beslutsfattare efter föredragning.
                                  Av interna anvisningar för handläggning av ansökan om sjukersättning, som var
                                  aktuella 2010 (Processen för att tillhandahålla sjukersättning och
                                  aktivitetsersättning), framgår bl.a. följande.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                    Dnr 6733-2010      Sid 2 (6)




Ärendet handläggs av en personlig handläggare. En beräkningshandläggare gör den
beloppsmässiga beräkningen av sjukersättningens storlek. Ärendet kvalitetssäkras av
en föredragande som också är den som bestämmer vilket förslag till beslut som ska
läggas fram för beslutsfattaren. I och med beslut dokumenterar både föredragande
och beslutsfattare i den elektroniska journalen att beslut fattats. Ärendet lämnas till
beräkningshandläggare som dels i beslutet fyller i exakt belopp (t.ex. om beslutet
avser retroaktiv tid anges vilket exakt belopp som kommer att betalas ut efter avdrag
för skatt) och dels verkställer själva utbetalningen. Även vid avslag lämnas ärendet
till beräkningshandläggare för vissa registreringsåtgärder. Därefter är det
beslutsfattaren som kontrollerar, skrivskyddar och skickar ut beslutet till den
försäkrade.
Enligt Försäkringskassans metodstöd Handläggning av sjukersättning och
aktivitetsersättning dateras beslutsbrevet med det datum då beslut fattas av
beslutsfattaren.

Utredning
AA ansökte den 30 mars 2010 om en fjärdedels sjukersättning från och med maj
2010.
Den personliga handläggaren som utredde AA:s ansökan bedömde att AA skulle
beviljas en fjärdedels sjukersättning. Handläggaren lade, i det elektroniska
ärendehanteringssystemet ÄHS, upp ett beslutsdokument med förslag till beviljande.
Ärendet lämnades till föredragande den 3 maj 2010. Föredraganden bedömde att AA
inte hade rätt till sjukersättning och lämnade den 16 maj ärendet åter till
handläggaren för att denne, i AA:s akt i ÄHS, skulle ta fram ett dokument med
förslag till beslut om avslag.
Handläggaren lämnade den 31 maj tillbaka ärendet till föredraganden utan att ha lagt
upp ett nytt utkast till beslutsbrev i ÄHS.
Den 9 juni 2010 föredrogs ärendet för beslutsfattaren, som i journalen
dokumenterade att han beslutade att avslå ansökan och lämnade ärendet åter för
erforderlig handläggning. Den 14 juni 2010 lade handläggaren upp ett nytt
beslutsbrev i ÄHS med innehållet att AA:s ansökan skulle avslås. Utkastet till
beslutsbrevet gällande bifall låg alltjämt kvar i AA:s akt i ÄHS. Beslutsbrevet
gällande avslag granskades av beslutsfattaren den 14 juni. Ärendet lämnades till en
beräknare som den 21 juni gjorde en registrering om avslagsbeslutet och skickade ut
det beslutsbrev i ÄHS som angav att Försäkringskassan beviljat AA en fjärdedels
sjukersättning. Detta misstag upptäcktes inte av någon hos Försäkringskassan.
Den 2 juli 2010 kontaktade AA Försäkringskassan och undrade över sin ersättning.
Vid detta tillfälle upptäcktes det att fel beslutsbrev blivit utsänt. En beslutsfattare vid
det aktuella kontoret tog då kontakt med jurist vid Juridikstaben på huvudkontoret. I
journalanteckning angavs: ”Kontroll har gjorts med juridikstaben och det är det
formella beslutet med avslag som gäller”. Beslutsbrevet som innehöll avslag på
ansökan om sjukersättning skickades till AA den 8 juli 2010.
AA begärde omprövning av beslutet. Den 6 september 2010 beslöt
Försäkringskassan att inte ändra sitt beslut den 9 juni 2010 att avslå AA:s ansökan
om en fjärdedels sjukersättning. AA överklagade omprövningsbeslutet.
Försäkringskassan beslöt den 26 november 2010 att tillstyrka bifall till
överklagandet. Den 7 december 2010 beslöt Förvaltningsrätten i Falun att bevilja
AA en fjärdedels sjukersättning.

Försäkringskassans slutsatser
Att beräknaren skickat ut fel beslutsbrev är ett misstag som måste hänföras till den
mänskliga faktorn. Det är inte desto mindre ett misstag som Försäkringskassan djupt
beklagar. Naturligtvis skulle det felaktiga utkastet till beslutsbrev ha tagits bort från
ÄHS i och med att ett nytt utkast lades upp. Det noteras också att hanteringen inte
                                                                         Dnr 6733-2010     Sid 3 (6)




      var i enlighet med den ordning som anges i Processen för att tillhandahålla
      sjukersättning och aktivitetsersättning, att det är beslutsfattaren och inte beräknaren
      som slutligen ska kontrollera, skrivskydda och skicka ut beslutet.
      Processen för att tillhandahålla sjukersättning och aktivitetsersättning har numera
      ersatts av den nya processen Processen för att utreda och besluta om rätten till
      sjukersättning och aktivitetsersättning, beräkna och besluta om ersättningen samt
      samordna rehabilitering under tid med ersättning. Numera gäller ordningen att just
      vid avslag skickar beslutsfattaren ut beslutsbrevet omedelbart utan att det först
      hanterats av beräknare för vissa registreringsåtgärder. Detta för att undanröja risken
      för att liknande misstag begås i framtiden.
      När det gäller frågan om Försäkringskassans agerande när AA den 2 juli 2010
      kontaktade Försäkringskassan och efterfrågade sin ersättning måste följande beaktas.
      Det följer av fast praxis att myndigheter formlöst anses kunna ändra sådana beslut
      som ännu inte meddelats. Ett beslut som beslutsfattare fattat och noterat i journal
      kan således ändras formlöst så länge som det inte har meddelats. I det aktuella
      ärendet var det därför möjligt för Försäkringskassan att, fram till dess beslutsbrevet
      skickades ut, ändra avslagsbeslutet till ett bifallsbeslut. Försäkringskassans beslut
      om sjukersättning skickas ut genom central utskrift. Sådana beslut innehåller
      beslutsfattarens och föredragandens namn men saknar signaturer.
      Det beslutsbrev som först skickades ut var behäftat med fel eftersom det avvek från
      det avslagsbeslut som beslutsfattaren fattat, och det var inte ändrat i den
      bemärkelsen att den behörige beslutsfattaren ändrat beslutet till ett bifall, utan det
      var en annan handläggare som av misstag skickade ut bifallsbeslutsbrevet. Det var
      dock ett beslutsbrev som innehöll behörig beslutsfattares namn och som i övrigt var
      formellt riktigt och sakligt och inte på något sätt anmärkningsvärt. Med hänsyn till
      detta anser Försäkringskassan att detta beslutsbrev inte är behäftat med sådana grova
      brister som strider mot författning varken vad avser förfarandet eller det materiella
      innehållet att det kan anses vara en nullitet.
      Försäkringskassan borde därmed, med hänsyn till den allmänna rättsgrundsatsen om
      gynnande förvaltningsbesluts bindande verkan, varit förhindrad att skicka ut ett nytt
      beslutsbrev i form av ett avslag. Försäkringskassan borde i stället i den uppkomna
      situationen ha verkställt bifallsbeslutet i den del som det förfallit till betalning och
      för tid därefter tagit ställning till om beslutet kunde ändras med stöd av dåvarande
      20 kap. 10 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
      Det inträffade är djupt beklagligt. Vid aktuellt kontor har chefen tagit upp det
      inträffade med berörda och understrukit vikten av att process och metodstöd följs för
      att säkerställa att rätt beslut skickas.
AA och BB gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering
Enligt 2 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsförordningen, TF, är en handling allmän,
om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till
eller upprättad hos myndighet.

I 2 kap. 7 § TF, stadgas följande.

Handling anses upprättad hos myndighet, när den har expedierats. Handling som ej
har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den hänför sig har
slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen ej hänför sig till visst ärende,
när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts.

I stället för vad som föreskrives i första stycket gäller att handling anses upprättad,
                                                                     Dnr 6733-2010    Sid 4 (6)




1. diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som föres
   fortlöpande, när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing,

2. dom och annat beslut, som enligt vad därom är föreskrivet skall avkunnas eller
   expedieras, samt protokoll och annan handling i vad den hänför sig till sådant
   beslut, när beslutet har avkunnats eller expedierats,

3. annat myndighets protokoll och därmed jämförliga anteckningar, när
   handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts, dock ej
   protokoll hos riksdagens utskott, kommuns revisorer eller statliga kommittéer
   eller hos kommunal myndighet i ärende som denna endast bereder till
   avgörande.

Av 6 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, framgår att en
myndighet på begäran av en enskild ska lämna uppgift ur en allmän handling som
förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle
hindra arbetets behöriga gång.

Av dåvarande 20 kap. 10 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, framgår
följande.

Försäkringskassan skall ändra ett beslut i ett ärende om försäkring enligt denna lag,
som har fattats av Försäkringskassan och inte har prövats av domstol,

1. om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende
innehåller uppenbar oriktighet,

2. om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart
felaktigt eller ofullständigt underlag,

3. om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning
eller annan liknande orsak.

Ändring skall göras även om begäran om omprövning inte har framställts enligt
10 §. Ändring behöver inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse.

Ett beslut får ej ändras till den försäkrades nackdel såvitt gäller förmån som har
förfallit till betalning och ej heller i annat fall om det finns synnerliga skäl mot det.

En fråga om ändring enligt denna paragraf får ej tagas upp sedan mer än två år
förflutit från den dag då beslutet meddelades. Ändring får dock ske även efter
utgången av denna tid, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats
på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra
synnerliga skäl.

Motsvarande bestämmelser finns numera i 113 kap. 3 § och 5–6 §§
socialförsäkringsbalken.
                                                                    Dnr 6733-2010      Sid 5 (6)




Bedömning
I förevarande ärende väcks bl.a. frågan om när ett förvaltningsbeslut blir orubbligt.
En utgångspunkt för den bedömningen är tidpunkten då ett beslutsdokument blir
allmän handling. Fr.o.m. den tidpunkten gäller att myndigheten, enligt 6 kap. 4 §
OSL, på begäran av enskild ska lämna uppgifter ur handlingen såvida inte
uppgiften är sekretessbelagd eller utlämnandet skulle hindra arbetets behöriga
gång.

Det finns, som JO Pennlöv tidigare konstaterat i ett beslut rörande frågor liknande
dessa, inte några föreskrifter som anger att Försäkringskassans beslut ska
expedieras (se JO 1997/98 s. 375). Bestämmelsen i 2 kap. 7 § andra stycket
punkten 2 TF – av vilken följer att en myndighets beslut blir allmän handling när
det har expedierats – blir därför inte tillämplig. Vilken regel i TF som istället styr
när Försäkringskassans beslut ska anses upprättat, och därmed få statusen allmän
handling, beror på vilken handling som anses utgöra beslutsdokumentet.

Försäkringskassans beslut i ärenden om sjuk- och aktivitetsersättning fattas av en
särskilt utsedd beslutsfattare efter att ha föredragits av en annan tjänsteman.
Myndigheten har utarbetat interna anvisningar som beskriver handläggningen i
samband med att ett beslut fattas. Jag har tagit del av dokumentet ”Processen för att
utreda och besluta om rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning, beräkna och
besluta om ersättningen samt samordna rehabilitering under tid med ersättning”
som Försäkringskassan refererar till i sitt remissvar. Av dokumentet framgår bl.a.
att Försäkringskassan anser att det är den handling som skickas ut till den
försäkrade som utgör beslutsdokumentet.

Under förutsättning att beslutets innebörd inte har återgivits i journalen delar jag
uppfattningen att det är den handling som skickas ut till den försäkrade som är
beslutsdokumentet. Försäkringskassans beslut expedieras regelmässigt och får
därför, enligt i huvudregeln i 2 kap. 7 § första stycket TF, status som allmän
handling vid expedieringstillfället.

Om Försäkringskassan, som i förevarande fall, i sina journalanteckningar inte bara
noterar att ett beslut har fattats utan även återger beslutets innebörd blir, enligt min
mening, journalanteckningen att betrakta som ett beslutsdokumentent. Av 2 kap. 7
§ andra stycket punkten 1 TF följer nämligen att en journalanteckning anses vara
upprättad och därmed bli allmän handling när den har färdigställts för anteckning
eller införing.

Det är emellertid inte bara frågan om beslutsdokumentets status som varande
allmän handling eller inte, som har betydelse för myndighetens ändrings-
möjligheter. Huruvida en återkallelse eller ändring är tillåten beror framför allt på
beslutets innebörd. Ett avslagsbeslut kan myndigheten normalt ändra. Med
gynnande beslut förhåller det sig annorlunda. Ett gynnande beslut anses av hänsyn
till den enskildes behov av trygghet endast kunna återkallas eller ändras om
tvingande säkerhetsskäl föreligger, om beslutet har grundats på vilseledande
                                                                 Dnr 6733-2010   Sid 6 (6)




uppgifter från den enskilde eller om det finns ett återkallelseförbehåll.
Försäkringskassan har också vissa i 20 kap. 10 a § AFL föreskrivna möjligheter att
på eget initiativ ändra ett redan meddelat beslut.

Av utredningen framgår att beslutsfattaren i ärendet den 9 juni 2010 fann att AA:s
ansökan om sjukersättning skulle avslås. Beslutet och motivering därtill
antecknades i journalen. Därefter skickade en annan tjänsteman ut ett besked till
AA i vilket angavs att ansökan hade bifallits. När det kom till Försäkringskassans
kännedom att AA hade fått ett felaktigt besked skickade myndigheten ut ett nytt
besked vari angavs att ansökan hade avslagits.

Det besked om bifall som skickades ut till AA efter det att kassan hade beslutat om
avslag föregicks inte av något ändrat ställningstagande från myndighetens sida utan
var ett misstag. Av de skäl som ligger bakom principen om gynnande
förvaltningsbeslut borde situationen emellertid ha hanterats på samma sätt som om
det hade varit fråga om ett ändrat ställningstagande. Det innebär att kassan saknade
möjlighet att formlöst återta beskedet om bifall. Som anförs i remissvaret skulle
myndigheten istället ha tillämpat 20 kap. 10 a § lagen AFL. Försäkringskassan
förtjänar kritik för det slarv som föranledde det felaktiga utskicket samt för sitt
agerande i samband med att felaktigheten upptäcktes.

JO är inte behörig att pröva frågor om skadestånd.

Ärendet avslutas.
