# JO:s granskning av Migrationsverkets hantering av dröjsmålstalan enligt 12 § förvaltningslagen i medborgarskapsärenden

JO 2021-12-10 dnr 6744-2020

[B]

## BESLUT

Datum                 Dnr
                                                                          2021-12-10            6744-2020         Sid 1 (9)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        JO:s granskning av Migrationsverkets hantering av dröjsmålstalan
                        enligt 12 § förvaltningslagen i medborgarskapsärenden


                        Beslutet i korthet: Dröjsmålstalan enligt 12 § förvaltningslagen var en nyhet i den
                        förvaltningslag som trädde i kraft 2018 och innebar att enskilda fick en möjlighet att
                        skynda på en myndighets ärendehandläggning. Vid en begäran om dröjsmålstalan ska
                        myndigheten inom fyra veckor antingen avgöra ärendet eller i ett motiverat beslut avslå
                        begäran. Syftet med dröjsmålstalan är att stärka enskildas möjlighet att få en effektiv
                        prövning av om ett slutligt avgörande i ett förvaltningsärende uppehålls i onödan.
                        JO har i ett initiativärende granskat Migrationsverkets hantering av dröjsmålstalan i
                        medborgarskapsärenden. Per den 31 oktober 2020 hade det till Migrationsverket
                        kommit in mer än 80 000 framställningar om dröjsmålstalan i medborgarskapsärenden.
                        JO konstaterar att det stora antalet framställningar har inneburit en påtagligt ökad
                        belastning för verket. Migrationsverket hanterade fram till den 31 augusti 2021
                        framställningarna genom ett automatiserat förfarande.
                        Utredningen visar att den automatiserade hanteringen av dröjsmålstalan visserligen
                        innebar att Migrationsverket fattade ett beslut inom den föreskrivna tiden på fyra
                        veckor, men den visar också att förfarandet inte tog hänsyn till omständigheterna i det
                        enskilda fallet. Utgången var i stället bestämd på förhand och blev alltid att begäran
                        avslogs. JO kan därför konstatera att den automatiserade hanteringen medförde att
                        den enskilde inte fick den effektiva prövning av om ärendet uppehålls i onödan som
                        lagstiftaren avsett. De automatiskt fattade besluten innehöll vidare inte de
                        omständigheter som varit avgörande för Migrationsverkets ställningstagande och har
                        därför inte uppfyllt kraven på motivering av beslut i 32 § förvaltningslagen.
                        JO kan inte se att Migrationsverkets hantering av framställningarna var något annat än
                        ett kringgående av regleringen om dröjsmålstalan i 12 § förvaltningslagen. Mot
                        bakgrund av det stora antal framställningar som handlagts på detta sätt kan det enligt
                        JO också hävdas att verkets hantering förtog syftet med reformen som sådan när det
                        gäller medborgarskapsärenden. JO uttalar vidare att hanteringen är ett exempel på ett
                        automatiserat förfarande som inte är godtagbart.
                        JO kritiserar Migrationsverket för hanteringen av dröjsmålstalan i medborgarskaps-
                        ärenden. Migrationsverket har dock förklarat att framställningar om dröjsmålstalan
                        hanteras på ett delvis annat sätt fr.o.m. den 1 september 2021.
                        Med anledning av vad som kommit fram i granskningen överlämnar JO en kopia av
                        beslutet till Regeringskansliet för kännedom.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                   Dnr 6744-2020        Sid 2 (9)




Bakgrund
Initiativet
Med anledning av iakttagelser jag gjorde vid en inspektion av Migrations-
verkets medborgarskapsenhet under våren 2020 beslutade jag att i ett särskilt
initiativärende granska verkets hantering av framställningar om s.k.
dröjsmålstalan enligt 12 § förvaltningslagen (FL) i medborgarskapsärenden.

Dröjsmålstalan
Den 1 juli 2018 trädde en ny förvaltningslag i kraft. En nyhet var att det i lagen
fördes in en möjlighet för enskilda att genom en dröjsmålstalan skynda på en
myndighets handläggning av ett ärende som dragit ut oskäligt länge på tiden. I
propositionen uttalade regeringen att långa handläggningstider innebär ett reellt
problem inom den offentliga förvaltningen. Syftet med dröjsmålstalan var att
stärka enskildas möjlighet att få en effektiv prövning av om ett slutligt
avgörande i ett förvaltningsärende uppehålls i onödan. (Se prop. 2016/17:180
s. 107 f.)

I 12 § första stycket FL sägs följande. Om ett ärende som har inletts av en
enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader, får parten
skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom
fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet
eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Enligt andra stycket får ett beslut om att
avslå begäran överklagas. Myndighetens prövning får begäras av parten vid ett
tillfälle under ärendets handläggning (se tredje stycket).

En begäran om dröjsmålstalan får alltså göras tidigast sex månader efter att den
enskilde inlett ärendet (spärrtid) och endast vid ett tillfälle under ärendets
handläggning.

Vid tillkomsten av 12 § FL underströks särskilt vikten av att ett beslut om
avslag av en begäran försågs med en klargörande motivering, i första hand med
hänsyn till den som framställt begäran, men också för att överinstansen vid ett
överklagande skulle få ett adekvat underlag för sin prövning. Besluts-
myndigheten skulle därigenom också tvingas att skapa sig en bild av hur det
aktuella ärendet skulle hanteras i fortsättningen. När myndigheten anger skälen
för att ärendet inte kan avgöras måste den således överväga också när ett
avgörande kan beräknas ske. Det förutsätter att myndigheten gör klart för sig
hur den bör gå vidare för att nå målet att kunna avsluta ärendet så snabbt och
enkelt som möjligt. Bedömningen gjordes också att myndighetens besked i de
allra flesta fallen bör kunna bidra till att en part får en ökad förståelse för de
omständigheter som medfört att handläggningen dragit ut på tiden. (Se
propositionen s. 114 f.)

Krav på en klargörande motivering finns också i 32 § FL. I bestämmelsen anges
bl.a. att ett beslut ska innehålla vilka omständigheter som har varit avgörande
för myndighetens ställningstagande.
                                                                   Dnr 6744-2020       Sid 3 (9)




När det gäller framställningar som kommer in inom spärrtiden eller vid
upprepade tillfällen framgår av författningskommentaren till 12 § FL följande.
Det är bara den första framställningen som kommer in efter att spärrtiden
passerat som måste beaktas vid tillämpningen av bestämmelsen. Om en begäran
görs innan spärrtiden passerat eller vid upprepade tillfällen därefter behöver
myndigheten alltså inte ta ställning till den på det sätt som anges i första stycket
andra meningen. I de fall förutsättningarna för en tillämpning av
bestämmelserna i 12 § FL inte är uppfyllda får frågan om vilka åtgärder
myndigheten behöver vidta under förfarandet bedömas på vanligt sätt, främst
med ledning av bestämmelserna om serviceskyldighet i FL. (Se propositionen
s. 297 f.)

Om en domstol eller en förvaltningsmyndighet bifaller ett överklagande av ett
sådant avslagsbeslut som avses i 12 § FL, ska den besluta att förelägga den
myndighet som har meddelat avslagsbeslutet att snarast eller inom den tid som
överinstansen bestämmer avgöra det ärende som överklagandet avser (se
49 § FL).

Iakttagelser vid inspektionen
Vid inspektionen granskades bl.a. hanteringen av framställningar enligt 12 § FL
i medborgarskapsärenden och utformningen av verkets beslut (se JO:s ärende
med dnr 1331-2020).

I protokollet från inspektionen konstaterade jag att medborgarskapsenheten
uppgett att det enbart var framställningarna i de ärenden som fördelats till en
handläggare som fick en individuell prövning. Övriga framställningar
hanterades inte innan de per automatik avslogs 28 dagar efter att de kommit in. I
motiveringen till besluten angavs att, men inte varför, enheten inte hunnit
avgöra ärendet. De egentliga skälen till att ärendet inte kunde avgöras framgick
inte. Hanteringen och motiveringen av besluten gav därmed, enligt min mening,
intrycket att det inte gjordes någon sådan egentlig prövning av om ärendet
kunde avgöras som förutsatts i förarbetena.

I protokollet konstaterade jag också att det framgick av medborgarskaps-
enhetens redogörelse och granskningen att det är förhållandevis vanligt att en
begäran enligt 12 § FL kommer in inom spärrtiden på sex månader från det att
ärendet inletts eller efter att en tidigare framställning avslagits. Enheten vidtog
då ingen annan åtgärd än att informera om att framställningen inte kunde
prövas. Även om en enskild framhärdade i sin begäran tog enheten inte något
formellt beslut att avvisa en framställning som kommit in inom spärrtiden eller
efter att en tidigare begäran avslagits.

Utredning
Migrationsverket uppmanades att yttra sig med anledning av vad som kommit
fram vid inspektionen. Yttrandet skulle innehålla svar på ett antal frågor. Vissa
av frågorna avsåg den automatiserade hanteringen av framställningar enligt
                                                                             Dnr 6744-2020         Sid 4 (9)




12 § FL och vissa avsåg hanteringen av sådana framställningar som kommer in
inom spärrtiden eller vid upprepade tillfällen.

Migrationsverket (generaldirektören AA) yttrande sig till JO den 2 december
2020.

Migrationsverket lämnade följande svar på frågorna om den automatiserade
hanteringen av framställningar enligt 12 § FL.

      Hur förhåller sig medborgarskapsenhetens hantering av framställningar om att ett
      ärende ska avgöras till regleringen i 12 § FL respektive till uttalandena i förarbetena om
      bl.a. syftet med bestämmelsen (se prop. 2016/17:180 s. 112–116)?
      Från den 1 juli 2018 … till den 31 oktober 2020 har det kommit in 108 858 stycken ärenden
      om begäran om avgörande enligt 12 § FL. Av denna mängd ärenden har 82 849 stycken
      ärenden inkommit i ärenden om medborgarskap, vilket gör ca 76 % av alla framställningar
      enligt 12 § FL till Migrationsverket. Det har givetvis påverkat de enheter inom Migrations-
      verket som handlägger medborgarskapsärenden både arbetsmässigt och organisatoriskt.
      –––
      Angående ansökan om medborgarskap genomför Migrationsverket en screening av ärendet
      när ansökan kommer in till Migrationsverket. Vid screeningen bedöms vilka ärenden som
      behöver komplettering och vilka som inte behöver det. Migrationsverket har bedömt att det
      i dagsläget inte är nödvändigt att på nytt gå igenom ett ärende när en framställning enligt
      12 § FL kommer in.
      Behovet av att automatisera beslutsfattande angående framställningar enligt 12 § FL
      framfördes av den operativa verksamheten under våren 2019 eftersom inflödet av
      framställningar enligt 12 § FL ökade markant och den manuella hanteringen involverade en
      stor andel av de anställda.
      Migrationsverket valde att införa ett automatiserat förfarande enligt framställan
      enligt 12 § FL för att vara så effektiv som möjligt, vilket får till följd att det inte
      blir en individuell bedömning av ärendet. Emellertid får den enskilde svar på sin
      framställan inom fyra veckor.
      När Migrationsverket väl hamnar på en acceptabel nivå i sin balans av
      medborgarskapsärenden finns det redskap inom handläggningen som kommer att
      medföra att handläggningstiden för medborgarskapsärenden kommer att
      förbättras och att Migrationsverket kan på ett effektivare sätt efterleva syftet med
      framställningen enligt 12 § FL. Som situationen nu är så når inte Migrations-
      verket helt och hållet upp till det. Migrationsverket anser dock att den enskilde
      får svar på sin framställning vilket är av betydelse för den enskilde.

      Uppfyller enhetens motiveringar av besluten att avslå en framställning enligt 12 § FL
      kraven i 32 § FL? Vilka rättsliga överväganden ligger till grund för verkets bedömning
      av motiveringarna?
      För närvarande är Migrationsverkets bedömning att 32 § FL inte till fullo
      uppfylls.

      Vid inspektionen kom det fram att medborgarskapsenheterna under en tid slutade
      handlägga de äldsta öppna ärendena för att i stället hantera framställningar enligt
      12 § FL. Har Migrationsverket några synpunkter på den hanteringen/prioriteringen?
      Vilka åtgärder har Migrationsverket vidtagit för att hantera inflödet av framställningar
      enligt 12 § FL till medborgarskapsenheten?
      För att medborgarskapsenheterna överhuvudtaget skulle ha möjlighet att
      handlägga framställningar enligt 12 § FL blev prioriteringen att de fick sluta
      handlägga de äldsta ärendena under en tid.
                                                                           Dnr 6744-2020        Sid 5 (9)




      Utifrån den situationen som inträdde efter den 1 juli 2018 då inflödet av
      framställningar enligt 12 § FL kom att dominera medborgarskapsenheternas
      situation har Migrationsverket arbetat på flera olika sätt för att handlägga
      ärendena utifrån den lagstiftning och de rättssäkerhetsaspekter som finns.
      I det arbetet har Migrationsverket under tiden efter den 1 juli 2018 utvecklat sitt
      arbete med framställan enligt 12 § FL, vilket har inneburit olika prioriterings-
      insatser. Det har även inneburit att utveckla Migrationsverkets handläggning för
      att bli snabbare och mer kostnadseffektiv. Det har skett genom bl.a. automation
      av framställningar enligt 12 § FL.

      Hur ser hanteringen av framställningar enligt 12 § FL ut på andra enheter eller
      avdelningar inom Migrationsverket? Förekommer t.ex. samma typ av automatisk
      hantering? I vilka avseenden skiljer sig hanteringen åt? Om hanteringen skiljer sig åt,
      varför gör den det? Finns det andra enheter inom verket som har ett motsvarande
      inflöde av framställningar enligt 12 § FL?
      Handläggningen av framställningar enligt 12 § FL inom andra processer inom
      Migrationsverket såsom tillstånd, asyl, statlig ersättning och vidarebosättning
      sker enligt förvaltningslagen och det stödmaterial som har tagits fram … Det
      förekommer för närvarande inte automatiserade beslut i dessa ärendetyper.
      Det finns inte några andra enheter inom Migrationsverket som har ett lika högt
      inflöde av framställningar enligt 12 § FL som medborgarskapsenheterna.
Migrationsverket redovisade sammanfattningsvis följande svar på frågorna om
hanteringen av framställningar enligt 12 § FL som kommer in inom spärrtiden
eller vid upprepade tillfällen.

Migrationsverket fattar i dessa fall inte några formella beslut. Verket skickar i
stället ut ett informationsbrev där det framgår att förutsättningarna för en
prövning av begäran inte är uppfyllda. Ordningen har införts för att det inte ska
råda något tvivel om att den enskilde ska kunna göra en framställning enligt
12 § FL när förutsättningarna för detta är uppfyllda. Det är också ett enklare,
snabbare och mer kostnadseffektivt sätt att hantera en begäran enligt 12 § FL
som kommit in fel. Rättssäkerheten åsidosätts inte då den enskilde är garanterad
en prövning när förutsättningarna är uppfyllda. Om en enskild part inte är nöjd
med Migrationsverkets ställningstagande ska verket ta ställning till det
påståendet och utreda det. Om utredningen visar att förutsättningarna inte är
uppfyllda bör Migrationsverket informera den enskilde om detta. Anser
Migrationsverket att den enskildes påstående är riktigt bör verket följa rutinen
för hantering av framställningar enligt 12 § FL.

Migrationsverket lämnade den 20 juli 2021 in ett kompletterande yttrande till
JO, i vilket verket beskrev vissa förändringar som skulle ske av
medborgarskapsenhetens handläggning av framställningar enligt 12 § FL.

Verket uppgav att följande skulle gälla fr.o.m. den 1 september 2021.

      När en begäran om avgörande kommer in i ett ärende om svenskt medborgarskap
      screenas ärendet. I screeningen sorteras de ärenden ut som bedöms kunna
      avgöras inom fyra veckor. Dessa ärenden handläggs direkt av en särskild grupp
      handläggare som fokuserar på begäran om avgörande. Om beslut ändå inte
      hinner fattas inom fyra veckor fattas ett automatiskt avslagsbeslut dag 28 i
      begäran om avgörande-ärendet. Det automatiska avslagsbeslutet anger att
                                                                       Dnr 6744-2020      Sid 6 (9)




      ärendet om svenskt medborgarskap handläggs och att beslut kommer att fattas
      snarast möjligt. Detsamma gäller även för de ärenden om svenskt medborgarskap
      där handläggning redan påbörjats när begäran om avgörande kommer in.
      Den grupp som kommer att handlägga ärendet om svenskt medborgarskap där
      sökande har skickat in begäran om avgörande ska till en början bestå av 25
      handläggare, för att sedan successivt utökas i den takt DOM-balansen börjar
      minska. DOM-balansen är de ärenden där sökande har lämnat in en begäran om
      avgörande och Migrationsverket därefter har avslagit begäran. Sökande har efter
      det överklagat till migrationsdomstolen, varefter migrationsdomstolen fattat
      beslut om att Migrationsverket ska handlägga ärendet om svenskt
      medborgarskap skyndsamt. Idag är det ca 50 resurser som arbetar med dessa
      ärenden.
      Övriga ärenden om svenskt medborgarskap där begäran om avgörande har
      begärts, d.v.s. de där handläggningen inte påbörjas för att bedömningen vid
      screeningen kommer fram till att ärendet om svenskt medborgarskap kräver
      ytterligare utredning kommer initialt att ligga kvar i balans. För dessa ärenden
      har en klargörande beslutsmotivering tagits fram.
      Detta arbetssätt innebär att Migrationsverket kommer att skapa mycket bra
      förutsättningar att gå in i 2022 med möjligheten att kunna handlägga alla begäran
      om avgörande som kommer in inom ärenden om svenskt medborgarskap såsom
      det förväntas av Migrationsverket.

Bedömning
Migrationsverket valde av effektivitetsskäl en automatiserad hantering av
dröjsmålstalan i medborgarskapsärenden
Av utredningen framgår att det till den 31 oktober 2020 hade kommit in
närmare 110 000 framställningar enligt 12 § FL till Migrationsverket och att
ca 76 procent av dessa, eller mer än 80 000, hade gjorts i medborgarskaps-
ärenden.

Klagomål om långsam handläggning i medborgarskapsärenden är mycket
vanliga hos JO, och Migrationsverkets långa handläggningstider har ofta
kritiserats av JO (se senast mitt beslut i JO 2021/22 s. 605). Det är därför inte
förvånande att det gjorts många framställningar om dröjsmålstalan i just
medborgarskapsärenden. Det säger sig självt att det stora antalet framställningar
har inneburit en påtagligt ökad belastning för Migrationsverket och att kraftfulla
åtgärder har behövts för att hantera situationen.

Verket har i sitt yttrande fört fram att man av effektivitetsskäl valde en ordning
med ett automatiserat förfarande för att handlägga framställningarna, och att det
fick till följd att det inte gjordes någon individuell bedömning av varje ärende.
Den enskilde fick dock ett svar på sin begäran inom fyra veckor.

Den automatiserade hanteringen var ett kringgående av 12 § FL
När det gäller Migrationsverkets hantering före den 1 september 2021 framgår
följande av utredningen i det här ärendet och av iakttagelser vid inspektionen.

När en begäran enligt 12 § FL kom in till verket blev den registrerad. I det fåtal
medborgarskapsärenden som redan var fördelade till en handläggare gjordes en
individuell prövning av begäran om dröjsmålstalan. I övriga fall fattades ett
                                                                  Dnr 6744-2020       Sid 7 (9)




automatiskt avslagsbeslut 28 dagar efter att begäran registrerats. Som skäl för
avslaget angavs att Migrationsverket inte hunnit avgöra ärendet inom fyra
veckor. Någon förklaring till varför verket inte hunnit med det lämnades inte.

Syftet med dröjsmålstalan är som jag nämnt att stärka enskildas möjlighet att få
en effektiv prövning av om ett slutligt avgörande i ett förvaltningsärende
uppehålls i onödan. Utredningen visar att den automatiserade hanteringen av
dröjsmålstalan visserligen innebar att Migrationsverket fattade ett beslut inom
den föreskrivna tiden på fyra veckor, men den visar också att förfarandet inte
tog hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Utgången var i stället
bestämd på förhand och blev alltid att begäran avslogs. Jag kan därför
konstatera att den automatiserade hanteringen medförde att den enskilde inte
fick den effektiva prövning av om ärendet uppehålls i onödan som lagstiftaren
avsett.

De automatiskt fattade besluten innehöll vidare inte de omständigheter som
varit avgörande för Migrationsverkets ställningstagande och har därför inte
uppfyllt kraven på motivering av beslut i 32 § FL. Den information som
lämnades i besluten kan därför knappast heller ha bidragit till att öka förståelsen
för de omständigheter som medfört att handläggningen dragit ut på tiden, något
som i propositionen bedömdes kunna bli en följd av myndighetens besked.

Jag kan inte se att Migrationsverkets hantering av framställningarna var något
annat än ett kringgående av regleringen om dröjsmålstalan i 12 § FL. Mot
bakgrund av det stora antal framställningar som handlagts på detta sätt kan det
också hävdas att verkets hantering förtog syftet med reformen som sådan när
det gäller medborgarskapsärenden. Hanteringen är ett exempel på ett
automatiserat förfarande som inte är godtagbart.

Migrationsverkets automatiserade hantering av dröjsmålstalan var inte
acceptabel och verket förtjänar kritik för denna.

Migrationsverket har i sitt kompletterande yttrande till JO i juli 2021 förklarat
att framställningar enligt 12 § FL hanteras på ett delvis annat sätt fr.o.m.
den 1 september 2021. De förändringar som genomförts innebär bl.a. att det
görs en inledande granskning och att de ärenden som bedöms kunna avgöras
inom fyra veckor sorteras ut. För de ärenden som vid den inledande
granskningen anses kräva ytterligare utredning och därför initialt kommer att
ligga kvar i balans har det tagits fram en klargörande beslutsmotivering.

Det framstår som att Migrationsverkets ambition är att handläggningen
fortsättningsvis ska ligga i linje med lagstiftningens intentioner. Detta är
givetvis positivt. Jag kommer dock att fortsätta att följa hur Migrationsverket
hanterar framställningar enligt 12 § FL.
                                                                  Dnr 6744-2020       Sid 8 (9)




Framställningar om dröjsmålstalan som kommer in inom spärrtiden eller
vid upprepade tillfällen
Iakttagelserna vid inspektionen visade att det är relativt vanligt att en begäran
enligt 12 § FL kommer in till Migrationsverket inom spärrtiden på sex månader
från det att ärendet inleddes eller att begäran görs vid upprepade tillfällen i
samma ärende. Migrationsverket har uppgett att man i sådana fall inte fattar
några formella beslut. I stället skickas ett meddelande till den enskilde med
information om att förutsättningarna för att pröva begäran inte är uppfyllda.

Enligt vad som uttalades i propositionen finns det ett utrymme att hantera
sådana framställningar som nu avses på ett mer formlöst sätt (se s. 297 f.).
Migrationsverkets hantering ligger också i linje med kraven i förvaltningslagen
på att en myndighets kontakter med enskilda ska vara smidiga och enkla
(se 6 § FL). Det förhållandet att Migrationsverket som huvudregel inte fattar
några formella beslut med anledning av framställningar enligt 12 § FL som
kommer in inom spärrtiden eller görs vid upprepade tillfällen ger därför inte
anledning till något uttalande från min sida.

I de fall den enskilde inte delar Migrationsverkets uppfattning och vill ha ett
mer formellt besked om huruvida förutsättningarna för att pröva begäran är
uppfyllda, kan det dock finnas anledning för verket att fatta ett beslut (se också
Lundmark och Säfsten, Förvaltningslagen [augusti 2020, version 1, JUNO]
kommentaren till 12 §, där uppfattningen förs fram att en framställning som
kommer in inom spärrtiden eller vid upprepade tillfällen ska avvisas).

Avslutande iakttagelser
Arbetet med att hantera framställningar enligt 12 § FL har inneburit en ökad
belastning för Migrationsverket och påverkat handläggningstiderna för
medborgarskapsärenden på ett negativt sätt. Under en period var läget rent av
sådant att verket av prioriteringsskäl helt upphörde med att handlägga de äldsta
medborgarskapsärendena.

Av utredningen i detta ärende och av mina iakttagelser vid inspektionen framgår
att i stort sett alla överklaganden av Migrationsverkets beslut att avslå en
begäran enligt 12 § FL resulterade i ett föreläggande från domstolen om att
verket skulle avgöra ärendet så snart som möjligt. Dessa ärenden blev då
prioriterade hos Migrationsverket och fick, oavsett ålder, en betydligt snabbare
handläggning än de ärenden där den sökande antingen inte begärt att ärendet
skulle avgöras eller inte klagat på ett beslut att avslå begäran. Det stora antalet
förelägganden från domstol fick till följd att Migrationsverket även fick
balanser av ärenden som skulle prioriteras på grund av domstolens
föreläggande.

Jag kan konstatera att den stora mängden framställningar om dröjsmålstalan i
medborgarskapsärenden medförde svårbemästrade konsekvenser för
Migrationsverket.
                                                           Dnr 6744-2020   Sid 9 (9)




Med anledning av vad som kommit fram i granskningen överlämnar jag en
kopia av beslutet till Regeringskansliet för kännedom.

Ärendet avslutas.
