# Fråga om en tjänsteman vid en socialförvaltning kränkt anställdas yttrandefrihet, m.m.

JO 2009-12-18 dnr 6769-2008

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                     Sid
                                                                      2009-12-18        6769-2008              1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om en tjänsteman vid en socialförvaltning kränkt anställdas
                        yttrandefrihet, m.m.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot omsorgschefen BB,
                        socialförvaltningen i Lysekils kommun. AA anförde bl.a. följande.

                        På uppdrag av sina arbetskamrater författade undersköterskan CC, som är anställd
                        vid det särskilda boendet Lysehemmet, den 3 december 2008 en skrivelse ställd till
                        kommunpolitikerna i Lysekils kommun. I skrivelsen kritiserades bl.a.
                        socialnämndens ordförande, DD, för uttalanden som hon hade gjort vid ett möte för
                        anhöriga till boende på Lysehemmet den 1 december 2008. Uttalandena rörde
                        kompetensen hos personalen vid Lysehemmet. Vidare lämnades det i skrivelsen en
                        redogörelse för personalens uppfattning om förhållandena på hemmet. Skrivelsen
                        [som undertecknades av ett tjugotal anställda vid Lysehemmet; JO:s anm.]
                        skickades till BB och ett antal andra chefer samt politiker. Skrivelsen tillställdes
                        även den lokala pressen, vilket resulterade i en artikel i Bohusläningen.

                        Den 17 december 2008 medverkade BB vid en arbetsplatsträff på Lysehemmet.
                        Under mötet framförde hon kritiska synpunkter mot förfarandet kring skrivelsen.
                        Hon ansåg att tillvägagångssättet var oacceptabelt eftersom uppgifterna i skrivelsen
                        var att betrakta som rena lögner. Detta gällde framförallt kritiken mot DD.
                        Personalen uppfattade att BB ”förväntade sig att tilltaget ej skulle upprepas i
                        framtiden”.

                        BB beordrade därefter CC att närvara vid ett enskilt samtal med henne och två
                        andra chefer den 19 december 2008. CC framförde önskemål om att få skjuta upp
                        samtalet till en dag då en arbetskamrat till henne, EE, skulle kunna vara
                        närvarande. Detta accepterades dock inte.

                        Under samtalet frågade BB CC om det var hon som hade författat skrivelsen, vilket
                        CC erkände. BB klargjorde även för

                        CC ”att det kunde bli efterräkningar för henne på grund av det inträffade”.




 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                       Dnr 6769-2008     Sid 2 (5)




AA gjorde gällande att BB genom sitt agerande försökt inskränka yttrandefriheten
för de anställda vid Lysehemmet samt att hon brutit mot det s.k.
efterforskningsförbudet genom att fråga CC vem som hade författat skrivelsen.

Till anmälan hade bl.a. den ovan nämnda artikeln, som publicerats i Bohusläningen
den 20 december 2008, fogats.

Utredning
Socialnämnden i Lysekils kommun anmodades att göra en utredning och yttra sig
över vad som hade framförts i AA:s anmälan till JO. Nämnden överlämnade som
sitt remissvar ett yttrande upprättat av administrative chefen Ola Ingevaldson. I
yttrandet anfördes följande.

## Utredning

Socialnämndens arbetsutskott beslutade i mitten av november 2008 att se över och
      snarast lägga fram förslag gällande behov och disposition av antalet platser i särskilt
      boende. I uppdraget ingick att utreda huruvida fortsatt verksamhet skulle bedrivas på
      Lysehemmet. Omsorgschef BB genomförde två informationsträffar med personalen
      på Lysehemmet med anledning av detta beslut, 2008-11-20 och 26. Samtidigt
      skickades en inbjudan till informationsträff 2008-12-01 för anhöriga och boende.
      Informationsträffen för de anhöriga genomfördes som planerat. Informationen
      leddes av omsorgschefen. Socialnämndens ordförande och vice ordförande samt
      verksamhetschefen vid Lysehemmet fanns också på plats. Undersköterskan CC och
      hennes arbetskamrat EE var också närvarande under i stort sett hela mötet, trots att
      det vid tidigare informationstillfällen myckettydligt klargjorts från både
      omsorgschef och verksamhetschef, att ingen personal fick närvara vid detta möte.
      Omsorgschefen valde dock att inte agera i detta för att undvika att störa mötet. Det
      bör noteras, att en av personalen under mötet aktualiserade frågan om personalens
      kompetens.
      Omsorgschefen fick 2008-12-11 den skrivelse som bifogats JO-anmälan och som
      undertecknats av anställda vid Lysehemmet. Skrivelsen hade också lämnats till
      pressen och vissa politiker. Hon reagerade kraftigt på skrivelsen, f.a. i den del som
      berörde vad socialnämndens ordförande DD skall ha sagt på mötet. Hon uppfattade,
      att de som författat skrivelsen gjort en tolkning av ordförandens uttalanden som inte
      var relevant och med sanningen överensstämmande. Hon ställde sig också frågande
      till hur 24 anställda kunde underteckna en skrivelse med en omfattande kritik trots
      att de inte varit närvarande på mötet.
      För att klargöra sin inställning tog omsorgschefen initiativ till att delta i den
      arbetsplatsträff som var inplanerad på Lysehemmet 2008-12-17. Vid denna
      arbetsplatsträff framgick det tydligt, att CC och EE gemensamt utformat skrivelsen.
      Arbetskamraterna sa sig lita på deras referat från mötet med de anhöriga 2008-12-01
      och att de hade stöd för det de skrivit. Detta framgick utan att omsorgschefen särskilt
      eftersökte denna information.
      Slutligen kallade omsorgschefen in CC och EE till ett möte på socialkontoret 2008-
      12-19. Syftet var att försöka klargöra hur man kunnat uppfattavad socialnämndens
      ordförande sagt på mötet 2008-12-01 så olika och hur man nu skulle gå vidare
      utifrån den uppkomna situationen. Närvarande varutöver omsorgschefen
      socialnämndens ordförande och en handläggare. EE var inte närvarande. Dessutom
      deltog företrädare för CC:s fackliga organisation Kommunal. Vid samtalet
      efterfrågades inte vem som författat skrivelsen, detta var redan känt.
                                                                        Dnr 6769-2008     Sid 3 (5)

## Yttrande

Omsorgschef BB har inte genom sitt agerande inskränkt yttrandefriheten för
       Lysehemmets personal. Skrivelsen var redan offentlig när omsorgschefen träffade
       personalgruppen. Som framgår av redogörelsen ovan var hennes avsikt endast att
       klargöra sin inställning till innehållet. Omsorgschefen har inte heller efterforskat
       vem som sammanställt skrivelsen. Det som hon kanske anat bekräftades av
       personalen på arbetsplatsträffen utan att omsorgschefen särskilt efterfrågade detta.
       Varken omsorgschefen eller någon annan av de närvarande vid träffen med CC
       2008-12-19 krävde att hon skulle bekräfta, att hon författat skrivelsen.
AA kommenterade remissvaret. Han anförde bl.a. följande. Skrivelsen var i och för
sig offentlig när ”förhöret” hölls med CC, men eftersom den var undertecknad av
samtliga i personalen vid Lysehemmet framgick det inte vem som var
initiativtagare till skrivelsen. Detta var orsaken till att CC beordrades till det
enskilda samtalet.

Till yttrandet hade en artikel ur Lysekilsposten fogats.

Rättsliga utgångspunkter
I 2 kap. 1 § 1 regeringsformen stadgas att varje medborgare gentemot det allmänna
är tillförsäkrad yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt
meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Begränsning av
denna rättighet får enligt 2 kap. 12 § regeringsformen endast ske genom lag eller, i
vissa fall, genom annan författning.

Genom tryckfrihetsförordningens bestämmelser om meddelarfrihet ges
yttrandefriheten till viss del ett särskilt skydd. Enligt 1 kap. 1 § tredje stycket
tryckfrihetsförordningen står det var och en fritt att, om inte något annat är
föreskrivet i förordningen, meddela uppgifter och underrättelser i vilket ämne som
helst till bl.a. författare och nyhetsredaktioner för offentliggörande i tidningar och
andra tryckta skrifter (meddelarfrihet). Motsvarande reglering för lämnande av
uppgifter till bl.a. radio och TV finns i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. Av 3
kap. 4 § tryckfrihetsförordningen framgår vidare att det som huvudregel föreligger
ett förbud för myndighet eller annat allmänt organ att efterforska en anonym
meddelares identitet. Otillåten efterforskning är, om den skett uppsåtligen, straffbar
enligt 3 kap. 5 § andra stycket tryckfrihetsförordningen, och straffet är enligt
samma bestämmelse böter eller fängelse i högst ett år.

Lagregleringen ger offentligt anställda samma skydd som alla andra medborgare.
En offentligt anställd kan således fritt ge uttryck för sin uppfattning rörande den
egna myndighetens eller annan myndighets verksamhet, såvitt tystnadsplikt inte
gäller för uppgifterna.

Det skydd för yttrandefriheten som regeringsformen anger är ett skydd gentemot
”det allmänna”. Skyddet innebär att en myndighet inte får ingripa vare sig formellt
eller informellt mot någon för att han eller hon har använt sig av sin
grundlagsstadgade rätt att yttra sig i massmedier eller på annat sätt ge uttryck för
sin uppfattning. En myndighet får inte heller försöka motarbeta att den anställde
                                                                     Dnr 6769-2008    Sid 4 (5)




använder sig av sina rättigheter. En arbetsgivare får således inte genom generella
uttalanden eller genom kritik i enskilda fall försöka påverka arbetstagaren i fråga
om det sätt på vilket yttrandefriheten används. Detta gäller även i de fall en
myndighet anser att arbetstagaren har lämnat felaktiga uppgifter. Myndigheten är i
stället hänvisad till att på lämpligt sätt bemöta och rätta sådana uppgifter.

Det kan tilläggas att reglerna till skydd för yttrandefriheten självfallet inte fritar den
anställde från skyldigheten att i arbetet lojalt rätta sig efter arbetsgivarens beslut
och direktiv angående hur verksamheten ska bedrivas, oavsett vilken uppfattning
han eller hon kan ha om dessa.

I ett beslut den 18 december 2009 anförde JO André följande.

Bedömning
Inledning
Av ingivna handlingar framgår bl.a. följande.

Den 1 december 2008 genomfördes en informationsträff för anhöriga till boende
vid Lysehemmet. Vid mötet deltog bl.a. BB och DD. Även CC och en av hennes
arbetskamrater var närvarande. Efter mötet författade CC, eventuellt tillsammans
med en arbetskamrat, en skrivelse daterad den 3 december 2008. Skrivelsen
innehöll bl.a. kritik mot uttalanden som DD uppgavs ha gjort under mötet.
Skrivelsen, som undertecknades av ett tjugotal anställda vid Lysehemmet,
tillställdes BB, andra chefer och politiker i kommunen samt den lokala pressen.
Den 20 december 2008 publicerades en artikel rörande skrivelsen i tidningen
Bohusläningen.

AA har i sin anmälan till JO framfört klagomål mot BB och gjort gällande att hon
har försökt inskränka yttrandefriheten för de anställda vid Lysehemmet samt att
hon brutit mot efterforskningsförbudet i 3 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen.

Vad JO har att ta ställning till är BB:s agerande vid en arbetsplatsträff den 17
december 2008 samt hennes kallelse till och agerande vid ett möte den 19
december 2008.

Agerande vid arbetsplatsträffen den 17 december 2008
Av socialnämndens remissvar framgår att BB reagerade negativt mot uppgifterna i
skrivelsen den 3 december 2008. Hon ansåg inte att skrivelsen på ett korrekt sätt
återgav vad DD hade sagt på informationsträffen den 1 december 2008. För att
klargöra sin inställning i frågan närvarade BB vid en arbetsplatsträff på
Lysehemmet den 17 december 2008. Anmälaren har anfört att personalen vid
Lysehemmet uppfattade att BB ”förväntade sig att tilltaget inte skulle upprepas i
framtiden”. Det har emellertid inte angetts varför personalen fick denna
uppfattning. Vad som har framkommit ger inte stöd för påståendet om att BB vid
detta tillfälle skulle ha försökt inskränka de anställdas yttrandefrihet. BB synes ha
försökt att bemöta vad som påståtts i skrivelsen och rätta de, enligt hennes
uppfattning, felaktiga uppgifterna. Ett sådant agerande är i sig tillåtet. Jag vill dock
                                                                    Dnr 6769-2008    Sid 5 (5)




i sammanhanget understryka betydelsen av att sådana synpunkter inte förs fram på
det sättet att de anställda upplever det som att arbetsgivaren försöker motarbeta att
de använder sig av sin grundlagsskyddade yttrandefrihet.

Kallelse till och agerande vid mötet den 19 december 2008
Av utredningen framgår att BB kallade CC till ett möte på socialkontoret den 19
december 2008. Vid mötet närvarade BB, DD, en handläggare samt CC och en av
hennes fackliga företrädare. Det kan konstateras att det föreligger olika uppgifter
om vad som var skälet till att mötet hölls och hur BB agerade och uttryckte sig
under mötet. Anmälaren har uppgett att orsaken till att CC kallades till mötet var en
önskan om att få reda på vem som var initiativtagare till skrivelsen den 3 december
2008. Vidare har anmälaren gjort gällande att BB under mötet frågade CC om det
var hon som hade författat skrivelsen och att BB gjorde klart för CC ”att det kunde
bli efterräkningar för henne på grund av det inträffade”. Socialnämnden har å sin
sida uppgett att syftet med mötet var att klargöra hur de berörda personerna hade
kunnat uppfatta DD:s uttalanden på så olika sätt och hur man skulle gå vidare i den
uppkomna situationen. Nämnden har tillbakavisat påståendet om att BB under
mötet skulle ha frågat vem som hade författat skrivelsen. Enligt nämnden var detta
redan känt eftersom det vid arbetsplatsträffen den 17 december 2008 tydligt hade
framgått att det var CC och en annan tjänsteman som gemensamt utformat
skrivelsen.

Förbudet mot efterforskning av uppgiftslämnare avser framställning som införts
eller varit avsedd att införas i tryckt skrift. Som framgått ovan tillställdes skrivelsen
den lokala pressen, vilket resulterade i en artikel i Bohusläningen den 20 december
2008. Av anmälan till JO framgår inte när skrivelsen överlämnades till pressen. Det
är inte utrett att BB vid samtalet den 19 december 2008 kände till att skrivelsen
hade lämnats till pressen eller att så skulle komma att ske. Vidare har nämnden
tillbakavisat uppgiften om att BB under samtalet frågade CC vem som hade
författat skrivelsen. Vad som framkommit visar således inte att det förekommit
någon otillåten efterforskning eller kränkning av meddelarfriheten.

Frågan är då om BB på något annat sätt kan anses ha kränkt CC:s yttrandefrihet.

Enbart det förhållandet att BB, i anledning av skrivelsen den 1 december 2008,
kallade CC till mötet den 19 december 2008 utgör enligt min mening inte en
kränkning av CC:s yttrandefrihet. Vad som närmare förevarit vid mötet framgår
varken av anmälan eller av utredningen hos JO. Jag finner inte tillräckliga skäl att
vidta någon ytterligare utredningsåtgärd i saken, utan nöjer mig med att rent
allmänt framhålla att försiktighet alltid är påkallad om en myndighet med en
anställd vill diskutera frågor som har direkt samband med uppgifter som den
anställde har lämnat. En sådan fråga får inte tas upp på ett sådant sätt att den
anställde uppfattar det som en kränkning av dennes yttrandefrihet.

Med de ovan gjorda uttalandena avslutas ärendet.
