# Kritik mot en läkare vid Psykiatri Skåne, Region Skåne, som har lämnat ut en förälders journal till en socialnämnd för att användas i dotterns barnavårdsutredning

JO 2014-07-11 dnr 6772-2012

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                     Sid
                                                                         2014-07-11            6772-2012              1 (8)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot en läkare vid Psykiatri Skåne, Region Skåne, som har lämnat
                        ut en förälders journal till en socialnämnd för att användas i dotterns
                        barnavårdsutredning


                          Beslutet i korthet: Mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten råder i princip
                          sekretess. Socialnämnden har dock rätt att i en pågående barnavårdsutredning få
                          uppgifter från sjukvården som kan antas vara av betydelse för nämndens utredning. Den
                          utlämnande myndigheten ska pröva uppgiftsskyldighetens omfattning.
                          En läkare vid Psykiatri Skåne lämnade ut en förälders hela patientjournal till
                          socialtjänsten. Även om läkaren uppfattade att socialnämnden begärde att få ta del av
                          hela journalen var han skyldig att pröva vilka uppgifter som kunde lämnas ut. Han ställde
                          vid utlämnandet upp som ”villkor” att uppgifterna bara fick användas i utredning som
                          avsåg skydd för barn. Ett sådant villkor kan dock inte ställas upp i förhållande till en
                          myndighet. JO kritiserar läkaren för hans sätt att handlägga ärendet.

## Anmälan och utredning

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot bl.a. en läkare vid
                        Psykiatri Skåne angående att hela hans patientjournal hade lämnats ut till
                        socialtjänsten.

                        AA anförde bl.a. följande. Socialförvaltningen i Helsingborgs kommun begärde att
                        få ta del av hans journaler från Najaden Syd (en öppenvårdsmottagning inom
                        vuxenpsykiatrin) och Helsingborgs lasarett (ögonmottagningen). Anledningen till
                        framställningen var att socialförvaltningen skulle göra en barnavårdsutredning
                        avseende hans dotter. Framställningen gjordes först med stöd av 11 kap. 1 §
                        socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Efter att socialförvaltningen hade vägrats att ta
                        del av journalerna gjordes en ny framställning, denna gång med stöd av 11 kap. 2 §
                        SoL. Socialförvaltningen fick ta del av omfattande sekretessbelagd information
                        som sträckte sig över två decennier och som inte bara gällde honom, utan även
                        släkt, vänner och bekanta. Socialförvaltningen återgav sedan vissa känsliga
                        uppgifter från journalanteckningarna i barnavårdsutredningen.

                        AA kompletterade därefter sin anmälan och anförde bl.a. följande.
                        Socialförvaltningens sätt att använda journalanteckningarna stod i strid med
                        läkarens bedömning. Socialförvaltningen borde ha specificerat vilka uppgifter de
                        ansåg sig behöva för att kunna bekräfta eller avfärda en viss frågeställning. Det var


 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                         Dnr 6772-2012      Sid 2 (8)




fel av socialförvaltningen att begära att få ta del av en hel journal. När en
tjänsteman vid en socialförvaltning och en läkare gör olika bedömningar i fråga om
vad som kan lämnas ut ur en journal bör läkarens bedömning ges företräde.

JO:s kansli hämtade in vissa handlingar från socialförvaltningen i Helsingborgs
kommun, bl.a. framställningen enligt 14 kap. 1 § SoL om att få ta del av uppgifter
från Najaden Syd och Socialstyrelsens beslut den 25 augusti 2011 i ärende
dnr 9.2-6446/2011. I beslutet, som behandlade bl.a. den aktuella framställningen
från socialnämnden om att få ta del av uppgifter från Najaden Syd m.fl., anförde
Socialstyrelsen bl.a. följande.
      Det är dock oklart vad som har begärts ut. Socialnämndens skriftliga begäran om
      uppgifter enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen som ställts till Najaden och
      Helsingborgs lasarett bedöms vara korrekta. Av nämndens yttrande framkommer att
      sjukjournalerna har begärts ut, vilket bedöms vara olämpligt.
JO:s kansli kontaktade per telefon åklagarkammaren i Helsingborg för att få
information om vissa ärenden som handlades där.

JO begärde sedan att regionstyrelsen, Region Skåne, skulle komma in med yttrande
när det gällde frågan om vilka delar av AA:s journal som hade lämnats ut till
socialförvaltningen samt vilka överväganden som hade gjorts inför utlämnandet.

AA kom in med ytterligare kompletteringar av sin anmälan.

Regionstyrelsens arbetsutskott anförde följande i sitt yttrande.

## Anmälan

Anmälaren anser att det från Region Skåne felaktigt lämnats ut uppgifter ur dennes
      journalhandlingar till socialtjänsten. Anmälan gäller journaler som lämnats ut från
      Helsingborgs lasarett respektive Najaden Syd.

      Utredning och yttrande från Psykiatri Skåne
      Helsingborgs lasarett och Psykiatri Skåne är två olika förvaltningar inom Region Skåne.
      Utredningar har mot bakgrund av anmälan inhämtats från båda dessa förvaltningar.
      Helsingborgs lasarett är en egen förvaltning inom Region Skåne. Najaden Syd är
      öppenvårdsmottagning inom vuxenpsykiatrin i Helsingborg som tillhör förvaltningen
      Psykiatri Skåne.
      För regionstyrelsens yttrande har inkommit en utredning från Psykiatri Skåne, se
      bilaga l. Av utredningen framgår bland annat följande. Från Psykiatri Skåne har till
      socialtjänsten lämnats ut kopia på hela anmälarens journal, samt även ett utlåtande med
      svar på frågor från socialtjänsten. Begäran om utlämnande inkom den 24 januari 2011
      från socialsekreterare, Socialnämnden i Helsingborgs Stad, med begäran enligt 14:1
      socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) att få kopior på anmälarens journal inom psykiatrin
      med anledning av utredning enligt 11:1 SoL angående anmälarens dotters förhållanden.
      Uppgifterna angavs kunna ha betydelse för den aktuella situationen för barnet i hennes
      hemsituation hos föräldrarna.
      Efter det att Psykiatri Skåne först nekat ett utlämnande inkom den 27 januari 2011 en ny
      begäran om att få kopior på anmälarens journal med förtydligande om att det är fråga om
      uppgifter som behövs till en utredning som görs med stöd av 11:2 SoL angående barnets
      hemförhållanden. Behandlande läkare tog därefter kontakt med socialsekreteraren som
      bekräftade att hon verkligen behövde allt i journalen. Anmälarens journal lämnades
                                                                      Dnr 6772-2012       Sid 3 (8)




härefter ut i sin helhet dock med villkor för utlämningen, att uppgifterna endast får
användas till utredning som avser skydd av barn.

Utredning från Helsingborgs lasarett
För regionstyrelsens yttrande har inkommit en utredning från Helsingborgs lasarett. Av
utredningen framgår bland annat följande. Begäran inkom den 21 januari 2011 från
socialsekreterare, Socialnämnden i Helsingborgs Stad, med begäran enligt 14:1 SoL om
tillgång till uppgifter i anmälarens journal som kan ha betydelse för den aktuella
situationen för barnet och hemsituationen hos föräldern. Uppgifterna angavs behövas för
en utredning enligt SoL 11:1.
Helsingborgs lasarett har efter sekretessprövning lämnat ut två journalanteckningar från
ögonmottagningen daterade 2010-06-07 (Ögon telefonrådgivning) och 2010-10-20
(Ögon mottagningsbesök).

Regionstyrelsens yttrande och slutsatser
Enligt 25 kap. l § Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) (OSL) gäller sekretess inom
hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
närstående till denne lider men.
Enligt 8 kap. l § OSL får inte en uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag röjas
för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat anges i denna lag eller i lag eller
förordning som denna lag hänvisar till.
Enligt 10 kap. 28 § OSL hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas till en annan
myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.
Enligt 14 kap. l § tredje stycket socialtjänstlagen är myndigheter, befattningshavare och
yrkesverksamma skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av
betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.
Det föreligger enligt socialtjänstlagen (14:1 SoL) skyldighet för bl.a. myndigheter inom
hälso- och sjukvården att på begäran av socialnämnd, som inlett en utredning om ett
barns behov av stöd och skydd enligt 11:2 SoL, att lämna alla uppgifter som kan vara av
betydelse för utredningen. Även om socialnämnden i sådant fall t.ex. kan begära kopior
av en förälders hela journal, måste noga övervägas vad som ska lämnas ut. Det kan
kanske i vissa fall räcka att endast ge svar på vissa frågor, lämna ut uppgifter endast för
viss tidsperiod eller skriva ett sammanfattande intyg (se RÅ 2007 ref. 29). Det är endast
uppgifter som är av betydelse för utredningen om barns behov av skydd som ska lämnas
ut, men inte alla andra i journalen förekommande uppgifter som är ovidkommande för
bedömningen av skyddsbehovet. En prövning måste därför göras från fall till fall och vid
behov kan aktuell handläggare hos socialnämnden kontaktas för diskussion om vilka
uppgifter som behövs.
Psykiatri Skåne har i anledning av begäran från socialtjänsten, efter kontakt med
socialtjänsten om det verkligen var nödvändigt att lämna ut hela journalen, lämnat ut
journalen i dess helhet. Socialtjänsten har vidhållit att samtliga uppgifter i journalen
behövdes till skydd för barnet. Sekretessprövning har genomförts av läkare och journalen
har därefter lämnats ut med villkor att uppgifterna endast får användas i utredning som
avser skydd av barn. Det har därför förelegat skyldighet att lämna ut dessa uppgifter
enligt vad som föreskrivs i 14:1 SoL och därmed 8:1 och 10:28 OSL. Regionstyrelsen
bedömer att utlämnandet från Psykiatri Skåne har skett enligt gällande rätt.
Helsingborgs lasarett har i anledning av begäran från socialtjänsten efter genomförd
sekretessprövning lämnat ut två journalanteckningar. Regionstyrelsen bedömer att
utlämnandet från Helsingborgs lasarett har skett enligt gällande rätt.
För det fall JO skulle finna att de från Region Skånes journaler utlämnade uppgifterna
efter utlämnandet har använts på annat sätt än till skydd för anmälarens barn kan
Regionstyrelsen inte annat än beklaga en sådan hantering av utlämnade journaluppgifter.
Regionstyrelsen konstaterar dock att den hantering som skett i de aktuella fallen vid
                                                                           Dnr 6772-2012   Sid 4 (8)




      utlämnandet från Region Skåne i sin helhet har varit förenlig med gällande
      sekretesslagstiftning. Eftersom det ofta kan vara fråga om noggranna överväganden i
      samband med sekretessprövning till följd av begäran om utlämnande från socialtjänsten
      kommer Regionstyrelsen att uppmana till översyn av gällande rutiner vid utlämnande av
      uppgifter i journalkopior till socialnämnd.
I Psykiatri Skånes utredning, bilaga 1 till yttrandet, anförde verksamhetschefen BB
och chefsöverläkaren CC följande.

      Redogörelse för handläggningen inklusive de överväganden som gjordes (hämtat från
      dokumentation i journal)
      Uppgiften att i första ledet pröva utlämnandet av journalhandling är delegerat till
      behandlande specialistläkare. Vid komplicerade fall och där behov av underlag till
      överklagbart beslut behövs hänskjuts beslutsfattandet till chefsöverläkare som i sin
      tur lämnar underlag till förvaltningsledningen vid avslag på begäran om utlämnande
      av journal.
      I detta fall hanterades ärendet av erfaren specialistläkare som konsulterade såväl
      dåvarande chefsöverläkare inom verksamhetsområdet, som jurist inom Region
      Skåne.
      Den 24 januari 2011 inkom en begäran om utlämnande av uppgifter jämlikt 14:1
      SoL med anledning av utredning enligt 11:1 SoL angående dotterns förhållande,
      med önskemål om uppgifter om tillgång till uppgifter från journalen från
      öppenvårdsmottagningen Najaden som kunde ha betydelse för den aktuella
      situationen för barnet i hennes hemsituation hos föräldrarna.
      Då behandlande läkare uppfattade ursprunget till begäran vara en vårdnadstvist
      nekade han, efter att ha samrått med chefsöverläkare och chefsjurist DD, utlämnande
      av journalhandling då patienten var negativt inställd till detta. Kontakt togs med
      socialsekreteraren som begärt journalhandlingarna, varvid framkom att försök hade
      gjorts att få ett möte till stånd för att få fram uppgifterna utan att lyckas samt att
      begäran skett utifrån att anmälningar inkommit att barnet for illa.
      Den 27 januari inkom därefter en begäran med förtydligande angående begäran att
      få kopior på AA:s journal; inom psykiatrin med uppgift att det är fråga om uppgifter
      som behövs till en utredning som görs med stöd av 11:2 SoL angående barnets
      hemförhållanden.
      Behandlande läkare kontaktar därefter begärande handläggare EE för att klargöra
      om hon verkligen behöver allt i journalen och får bekräftelse på detta med
      hänvisning till anmälningens art som gjorts att anmälan även rör närstående till AA.
      Efter att ha rådgjort med chefsjurist utlämnas journalen tillsammans med följebrev
      med villkor för utlämningen, att journalen endast får användas i utredning som avser
      skydd av barn.
      I mars månad gör socialsekreteraren en sammanställning av journalmaterialet som
      hon skickar till behandlande psykiatriker med begäran om kompletterande svar på
      frågor. Denna begäran inkom till mottagningen den 17 mars 2011. Svar begärdes
      senast den 31 mars. Behandlande läkare svarade på frågorna i brev den 25 mars
      2011 och informerade patienten om detta vid besök den 26 april.
      Behandlande psykiater har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan gjorda
      redogörelse. Han har hänvisat till journalen och har sagt sig inte ha något att invända
      mot ovan gjorda redogörelse och har inget ytterligare att tillägga.
AA kommenterade remissvaret och anförde bl.a. följande. Det strider mot
11 kap. 2 § SoL att hela hans journal från Najaden Syd lämnades ut. Trots att
inhämtandet och utlämnandet av journalerna från psykiatrin påstås ha skett för att
skydda ett barn har någon uppgiftsskyldighet inte förelegat. Han har inte kunnat
överblicka konsekvenserna av att hans journaler har lämnats ut. Det enda han vet
                                                                  Dnr 6772-2012      Sid 5 (8)




med säkerhet är att hanteringen av hans journaler har förorsakat honom oerhörda
besvär.

JO:s kansli hämtade via telefon in kompletterande upplysningar från EE,
socialsekreterare vid socialförvaltningen i Helsingborgs kommun, som uppgav bl.a.
följande. Hon skickade först en begäran till Najaden Syd om att få uppgifter ur
AA:s journaler som kunde ha betydelse för den aktuella situationen för barnet och
barnets hemsituation hos föräldern. Därefter kontaktade läkaren henne för att
diskutera framställningen. Hon hade tänkt sig att läkaren skulle skriva ett kort
yttrande. Efter att läkaren hade fått information om att det rörde sig om en
barnavårdsutredning sade läkaren att hon kunde få ta del av hela AA:s journal. Hon
fick ett omfattande material som säkerligen uppgick till ca 30 sidor. Journalen
omfattade en tidsperiod från ungefär 1996 och framåt.

JO hämtade därefter in AA:s journaler från Psykiatri Skåne.

Rättslig reglering
I 11 kap. 1 § SoL stadgas att socialnämnden utan dröjsmål ska inleda utredning av
vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom
och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Av 11 kap. 2 § SoL framgår att
vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller
stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga
samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen ska bedrivas så att inte
någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den ska inte göras mer omfattande
än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.

Enligt 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, gäller
sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller
andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

I 8 kap. 1 § OSL stadgas att en uppgift för vilken sekretess gäller enligt OSL inte
får röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat anges i OSL eller i
lag eller förordning som OSL hänvisar till.

Enligt 10 kap. 28 § samma lag hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas till en
annan myndighet, om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förordning.

Av 14 kap. 1 § första och tredje styckena SoL framgår att bl.a. myndigheter inom
hälso- och sjukvården är skyldiga att lämna en socialnämnd alla uppgifter som kan
vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.

Enligt 6 kap. 7 § andra stycket OSL får en myndighet överklaga ett beslut av en
annan myndighet att avslå en begäran om att få ta del av en handling eller på annat
sätt få del av en uppgift, om inte annat anges i lag eller förordning.
                                                                  Dnr 6772-2012    Sid 6 (8)




Bedömning
Mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten råder i princip sekretess. I
14 kap. 1 § tredje stycket SoL finns dock en sekretessbrytande bestämmelse som
ålägger myndigheter och befattningshavare inom hälso- och sjukvården att lämna
socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns
behov av stöd och skydd. Regeln ger således socialnämnden en rätt att under en
pågående barnavårdsutredning få uppgifter från sjukvården som kan vara av
betydelse för nämndens utredning. Det är den utlämnande myndigheten som har att
pröva uppgiftsskyldighetens omfattning.

Läkaren vid öppenvårdsmottagningen Najaden Syd lämnade i januari 2011 ut hela
AA:s journal till socialnämnden. Journalen avsåg psykiatrisk vård under perioden
2002–2011 och omfattade ca 40 sidor. Vid utlämnandet till socialnämnden
uppställde läkaren ”villkoret” att uppgifterna ”bara får användas i utredning som
avser skydd för barn”. Efter att den socialsekreterare som handlade barnavårds-
utredningen hade tagit del av AA:s journal gjorde hon en sammanställning som hon
skickade till läkaren med begäran om kompletterande svar på ett antal frågor.
Dessa frågor besvarade läkaren i ett utlåtande den 25 mars 2011.

JO har tidigare uttalat att en socialnämnd bör vara restriktiv när det gäller att i ett
barnavårdsärende hämta in en förälders patientjournal från hälso- och sjukvården.
Om det bedöms nödvändigt att hämta in information torde det i många fall vara
tillräckligt att nämnden begär ett utlåtande om den enskilde från en berörd
sjukvårdsinrättning. För det fall det i utlåtandet kommer fram sådana uppgifter som
gör att socialnämnden bedömer att det finns behov av att hämta in ytterligare
information kan nämnden i det skedet begära in hela patientjournalen eller delar av
den (se bl.a. JO 2010/11 s. 578, dnr 4405-2008).

Uppgifterna om hur socialnämndens framställning var utformad är motstridiga. Jag
kan konstatera att det i socialnämndens skriftliga begäran angavs att nämnden ville
ha tillgång till ”uppgifter från journaler på Najaden angående hennes pappa som
kan ha betydelse för den aktuella situationen för barnet och hennes hemsituation
hos föräldern”. Regionstyrelsen har uppgett att Psykiatri Skåne, efter att nämndens
skriftliga begäran hade tagits emot, kontaktade socialtjänsten och att
socialsekreteraren ”bekräftade att hon verkligen behövde allt i journalen”. Den
socialsekreterare som handlade barnavårdsutredningen har anfört att hon trodde att
läkaren skulle skriva ett kort yttrande men att läkaren, efter att han hade fått klart
för sig att det rörde sig om en barnavårdsutredning, sade att hon kunde få ta del av
hela journalen.

Som Socialstyrelsen har uttalat i det tidigare nämnda beslutet är det oklart vad
socialtjänsten begärde ut från bl.a. Najaden Syd. Även om läkaren uppfattade att
socialnämnden begärde att få ta del av hela journalen var det dock han, i egenskap
av företrädare för den utlämnande myndigheten, som skulle pröva
uppgiftsskyldighetens omfattning. Läkaren kunde bara lämna ut de uppgifter som
var av betydelse för utredningen av barnets behov av stöd och skydd.
                                                                        Dnr 6772-2012       Sid 7 (8)




I sammanhanget vill jag nämna rättsfallet RÅ 2007 ref. 29 där Regeringsrätten
(numera Högsta förvaltningsdomstolen) gjorde bedömningen att ett sjukhus hade
fullgjort sin skyldighet enligt 14 kap. 1 § SoL när det hade lämnat ut begärda
uppgifter till en socialnämnd i form av ett intyg som innehöll en sammanfattning
av uppgifter ur patientjournalen. Regeringsrätten anförde bl.a. följande.

      Bestämmelserna i paragrafen är utformade så att den myndighet som har skyldighet
      att lämna ut uppgifter har att bedöma vad som kan lämnas ut till socialtjänsten, trots
      att sekretess gäller. Den avvägning som här blir nödvändig måste i varje enskilt fall
      göras mot bakgrund av de delvis olika syftena bakom sekretessbestämmelserna och
      bestämmelserna i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen. De förra skyddar den enskilde mot
      att känsliga uppgifter får en inte avsedd spridning. De senare avser att ge
      socialtjänsten möjlighet att bereda en underårig person i en utsatt situation den vård
      eller det skydd denna behöver.
      I förevarande fall innefattar nämndens framställning endast en generell hänvisning
      till en pågående utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen. Sjukhuset har
      besvarat framställningen med ett intyg som får anses innehålla alla de uppgifter som
      kan vara av betydelse för utredningen. Sjukhuset har också upplyst nämnden om
      möjligheten att begära kompletterande uppgifter.
      Mot denna bakgrund finner Regeringsrätten att sjukhuset genom sina vidtagna
      åtgärder har fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen.
Enligt min uppfattning gjorde läkaren fel när han lämnade ut hela patientjournalen
beträffande AA till socialtjänsten. Alla uppgifter i den 40-sidiga journalen hade
självfallet inte betydelse för socialnämndens utredning av flickans behov av stöd
och skydd. Läkaren borde i stället, i första hand, ha upprättat ett utlåtande med de
uppgifter som han bedömde var av betydelse för barnavårdsutredningen. På det
sättet hade utlämnandet av uppgifter begränsats samtidigt som läkaren hade kunnat
”tolka” förhållandena på ett sätt som hade underlättat för socialtjänstemännen, som
inte har medicinsk utbildning. Alternativet till detta tillvägagångssätt var
naturligtvis att, efter en noggrann sekretessprövning, ge socialtjänsten de delar av
journalen som kunde lämnas ut med stöd av den aktuella sekretessbrytande
bestämmelsen i 14 kap. 1 § SoL.

Jag vill också uppehålla mig vid följande. Som framgår av redogörelsen för
handläggningen ställde läkaren vid utlämnandet upp ”villkoret” att uppgifterna
bara fick användas i utredning som avsåg skydd för barn. Jag har svårt att förstå
hur läkaren resonerade när villkoret ställdes upp. En företrädare för den
utlämnande myndigheten kan givetvis inte låta bli att pröva uppgiftsskyldighetens
omfattning genom att ställa upp någon form av villkor för socialtjänsten. Det
verkar närmast som om läkarens avsikt var att göra ett s.k. sekretessförbehåll enligt
10 kap. 4 § OSL. Ett sådant förbehåll kan dock över huvud taget inte ställas upp i
förhållande till en myndighet.

Jag är kritisk till läkarens sätt att handlägga ärendet och finner det anmärkningsvärt
att regionstyrelsen har gjort bedömningen att utlämnandet från Psykiatri Skåne har
skett i enlighet med gällande rätt. Både den faktiska handläggningen och
remissvaret visar att det har funnits kunskapsbrister. Jag förutsätter att
regionstyrelsen ser till att det sker en översyn av rutinerna när det gäller
                                                                 Dnr 6772-2012    Sid 8 (8)




utlämnande av uppgifter till socialtjänsten i sådana situationer som har behandlats i
detta beslut.

Vad som i övrigt har kommit fram leder inte till någon kommentar från min sida.

Ärendet avslutas med den kritik som har uttalats.
