# Kritik mot Skolinspektionen för att skolhuvudmannen har fått för korta svarstider i ett anmälningsärende

JO 2015-08-20 dnr 6786-2013

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                     Sid
                                                                         2015-08-20              6786-2013              1 (9)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Skolinspektionen för att skolhuvudmannen har fått för korta
                        svarstider i ett anmälningsärende


                          Beslutet i korthet: I en anmälan till JO klagade en utbildningsförvaltning bl.a. på att
                          Skolinspektionen i anmälningsärenden generellt har kortat ned svarstiderna för
                          skolhuvudmannen från tre till två veckor och att Barn- och elevombudet, BEO, i ett visst
                          ärende begärde ett yttrande med en svarstid på tre dagar och kompletterande yttranden
                          med en svarstid på två dagar respektive en dag.
                          JO har ingen invändning mot att skolhuvudmannen får en svarstid på två veckor i
                          ”vanliga” anmälningsärenden, men förutsätter att mellankommande helgdagar beaktas
                          när svarstiden bestäms.
                          Skolinspektionen handlägger anmälningsärenden som bedöms vara särskilt allvarliga
                          enligt en särskild handläggningsordning, och har där som mål att beslut i normalfallet ska
                          fattas inom en månad. I dessa ärenden bestämmer inspektionen därför kortare svarstider.
                          JO anser att en rimlig utgångspunkt är att svarstiden inte bör vara kortare än fem dagar,
                          men tiden måste givetvis bestämmas utifrån omständigheterna i varje enskilt ärende.
                          Det ärende som JO har granskat hanterades enligt den särskilda handläggnings-
                          ordningen. Även om ärendet rörde allvarliga kränkningar mot en ung elev anser JO inte
                          att omständigheterna var sådana att det var rimligt att begära ett yttrande inom tre dagar.
                          Svarstiderna för de kompletterande yttrandena var enligt JO också för korta.
                          Skolinspektionen kan inte undgå kritik för de korta svarstiderna.

## Anmälan

AA, utredare vid utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun, framförde, som
                        uppgiven företrädare för förvaltningen, i en anmälan till JO klagomål mot
                        Skolinspektionen och Barn- och elevombudet, BEO. Hon anförde i huvudsak
                        följande:

                        Skolinspektionen och BEO har sedan juli 2013 kortat svarstiderna för huvud-
                        mannen i anmälningsärenden från tre till två veckor. I praktiken blir svarstiden
                        ännu kortare eftersom röda dagar och postgång räknas in i den. Detta kan leda till
                        en svarstid på några få dagar. En svarstid på två veckor är fullt rimlig om det
                        betyder tio arbetsdagar från det att begäran om yttrandet kommer till huvud-
                        mannen. Det har även skett en förändring när man ber om förlängd svarstid.
                        Skolinspektionen svarar kategoriskt nej med motiveringen att den angivna




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                          Dnr 6786-2013       Sid 2 (9)




svarstiden ska räcka. Det kan emellertid vara svårt att ta fram en redogörelse för
vad som har hänt inom svarstiden.

AA anförde vidare: I ett ärende som utreddes av BEO (dnr 45-2013:5638) var
svarstiderna orimligt korta. Ärendet gällde en elev i årskurs 1 som hade blivit
trakasserad av två andra elever i samma årskurs. BEO bedömde det som ett
allvarligt ärende och kallade skolledningen och huvudmannen till ett möte den 22
oktober 2013 där de fick redogöra för vilka åtgärder som hade vidtagits. Den 6
november 2013 kom en begäran om yttrande från BEO med elva frågor som skulle
besvaras senast den 8 november 2013. Rektorn var på utbildning och kunde inte
nås förrän den 7 november 2013. Förvaltningen arbetade intensivt med att ta fram
nödvändig dokumentation, samtala med pedagoger och skriva yttrandet.
Kommunens yttrande fick sedan faxas in till BEO. Den 7 november 2013 kl. 16.36,
efter arbetsdagens slut, kom ett fax från BEO med en begäran om ett
kompletterande yttrande som skulle ha kommit in till BEO senast den 8 november
2013. Vid den här tidpunkten hade skolan vidtagit åtgärder och var uppmärksam på
elevens skolsituation. Enligt skolans uppfattning var ärendet då inte längre akut.
BEO:s svarstid var därför orimligt kort. Med så korta svarstider finns det en risk
för att rättssäkerheten åsidosätts eftersom det då inte alltid är möjligt att lämna ett
fullödigt svar. Eftersom alla skolar inte har fax finns det dessutom en risk för att
myndigheten inte kan följa personuppgiftslagen, utan känsliga uppgifter om
eleverna kanske måste skickas via e-post.

Utredning
JO begärde att Skolinspektionen skulle yttra sig över anmälan. Skolinspektionen
anförde i huvudsak följande (de bilagor som nämns har utelämnats här):

      Allmänt om Skolinspektionens uppdrag
      I artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) stadgas att
      barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de
      vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa
      myndigheter eller lagstiftande organ.
      Skolinspektionens övergripande mål är att bidra till en god utbildning i en trygg
      miljö. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid varje beslut och varje bedömning.
      Skolinspektionen ska genom granskning av huvudmän och verksamheter verka för att
      alla barn, elever och vuxenstuderande får tillgång till en likvärdig utbildning och annan
      verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö.
      Det är huvudmannen för skolan, det vill säga kommunen eller den som driver en
      fristående skola, som har ansvar för skolans resultat och kvalitet. Skolinspektionens
      roll är att kontrollera och granska.
      Ett av Skolinspektionens huvuduppdrag inom ramen för tillsynen är att ta emot,
      utreda och fatta beslut i anmälningsärenden. Vägledande för det arbetet är att
      handläggningen ska var effektiv, likvärdig och rättssäker.

      Barn- och elevombudet (BEO)
      BEO är en del av Skolinspektionen, men har samtidigt ett självständigt uppdrag. BEO
      har tillsammans med Skolinspektionen tillsyn över 6 kap. skollagen (2010:800), som
      handlar om åtgärder mot kränkande behandling. BEO utreder anmälningar om
                                                                     Dnr 6786-2013   Sid 3 (9)




kränkande behandling som inte är diskriminering och kan företräda enskilda barn
och elever i mål om skadestånd i domstol. En mycket viktig uppgift för BEO är att
ta tillvara enskilda barns och elevers rättigheter.

Stöd för handläggning i anmälningsärenden
Till stöd för handläggning av anmälningsärenden i Skolinspektionen och i BEO:s
verksamhet finns bl.a. en handbok för anmälningsärenden (bilaga 1) och en hand-
läggningsordning för ärenden och signaler som kräver en särskild hantering
(bilaga 2). Handboken för anmälningsärenden revideras regelbundet två gånger per år.

Handläggningstider i anmälningsärenden
Anmälningsärenden handlar ofta om utsatta barn och elever. Det är en rätts-
säkerhetsfråga för barn och elever att få sin sak prövad inom rimlig tid.
Skolinspektionen har utifrån barnets bästa som mål att 80 % av alla anmälnings-
ärenden ska avgöras inom fyra månader och att inget ärende ska ta mer än fem
månader att avgöra. Skälet till detta är att de anmälningar som kommer in till
Skolinspektionen och BEO i stor utsträckning handlar om en för eleven mycket
allvarlig situation och att en förändring måste komma till stånd så snabbt som
möjligt.
Är uppgifterna i ett anmälningsärende av särskilt allvarligt slag, exempelvis vid
allvarliga kränkningar som pågått under en längre tid, ska ärendet handläggas i
särskild ordning. Även om det inte finns något särskilt stadgat skyndsamhetskrav för
ärenden som rör kränkande behandling, ligger det i sakens natur, i vart fall då det är
fråga om ärenden med uppgifter om allvarliga och kanske till och med pågående
kränkningar mot barn, att dessa ärenden ska handläggas skyndsamt. Det är en
mänsklig rättighet för barn att vistas i en skola fri från kränkningar. 6 kap. skollagen
grundar sig framförallt på art 2, 3, 6, 12,19 och 28 i barnkonventionen. Detta innebär
att alla barn har rätt till utbildning i en trygg och säker skolmiljö.
Syftet med en särskild handläggningsordning för ärenden och signaler som kräver en
särskild hantering är att Skolinspektionen snabbt ska kunna agera i mycket allvarliga
situationer där barn riskerar att fara illa och inte får sin rätt till en trygg skolgång
tillgodosedd. Beslut ska då normalt fattas inom en månad från det att Skolinspektionen
fått kännedom om saken.

Allmänt om kommunicering enligt förvaltningslagen
Enligt 17 § första stycket förvaltningslagen (1986:223) (FL), får ett ärende som
avser myndighetsutövning mot någon enskild inte avgöras utan att sökande,
klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet
genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den.
Undantag från denna kommuniceringsplikt kan göras enligt särskilt angivna
undantag i andra stycket, t.ex. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften
saknar betydelse eller om den av någon annan anledning är uppenbart obehövlig.
Vidare framgår av 17 § tredje stycket FL att myndigheten bestämmer om
underrättelsen ska ske muntligt genom vanligt brev, genom delgivning eller på något
annat sätt.
Kommuniceringstidens längd är inte författningsreglerad utan får bestämmas med
hänsyn till ärendets art och utredningsmaterialets omfattning. Enligt tidigare beslut
av JO framgår att kommuniceringstiden givetvis måste vara så väl tilltagen att den
enskilde har praktisk möjlighet att yttra sig om hon eller han önskar. I det ligger att
mellankommande helgdagar måste beaktas. Kommuniceringstiden och ett eventuellt
anstånds längd måste också vägas mot förvaltningslagens krav på enkel och snabb
handläggning (jfr bl.a. JO beslut den 19 september 2013 i ärende dnr 5060-2012).

Särskilt om kommunicering enligt Skolinspektionens handbok i anmälningsärenden
I Skolinspektionens handbok för anmälningsärenden (senast reviderad i januari
2014) framgår under avsnitt 7.5 Kommunicering bl.a. följande:
                                                                  Dnr 6786-2013       Sid 4 (9)




"Kommunicering enligt förvaltningslagen syftar till att garantera att ett ärende inte
avgörs till en parts nackdel, utan att parten har fått del av det material som
avgörandet grundas på. Parten ska också ha fått tillfälle att säga sin mening om de
uppgifter som ingår i materialet.
– Anmälningar, yttranden från huvudman, tjänsteanteckningar samt synpunkter från
anmälaren bör normalt kommuniceras om det har betydelse för ärendets utgång och
om de uppgifter som kommit fram läggs till grund för beslutet.
– E-post får som tidigare nämnts inte användas för att skicka meddelanden som
innehåller känsliga personuppgifter till externa mottagare, det vill säga till mottagare
utanför myndigheten. Dessa uppgifter ska i stället kommuniceras genom vanlig post
eller fax. Vad som är känsliga personuppgifter framgår av PM Rutiner för hantering
av känsliga personuppgifter via e-post under fliken Verksamhetsstyrning/Riktlinjer
och policys.
– Ett datum för när synpunkter senast ska vara inne ska anges.
– Information ska ges om att ärendet kan komma att avgöras även om ett yttrande
eller synpunkter inte kommer in.
– Vid begäran om yttrande är svarstiden två veckor för huvudmannen. Anmälaren
ska få tillfälle att komma in med sina synpunkter på det yttrande som lämnats av
huvudmannen inom en vecka. Uppstår behov av flera yttranden från huvudmannen,
till exempel vid begäran om komplettering, får denne normalt en vecka på sig att
komma in med sitt svar.
Vidare framgår i handboken under avsnitt 7.3 Skriftlig utredning bl.a. följande:
– Huvudmannen ska normalt komma in med sitt yttrande inom två veckor. Om
huvudmannen begär anstånd beviljas sådant endast om det finns särskilda skäl till
det och om ärendets karaktär medger det.
– Skriftlig kommunikation ska i så stor utsträckning som möjligt ske elektroniskt.
Om det som ska kommuniceras innehåller känsliga uppgifter bör handläggaren
överväga om det ska skickas som brev eller rekommenderat brev. Se avsnitt 6.2 om
skyddade personuppgifter.

Korta handläggningstider – för barnets bästa.
Den l juli 2013 förkortade Skolinspektionen målvärdet för handläggningstiden i
anmälningsärenden med en månad. Som ett led i arbetet med att minska
handläggningstiderna i anmälningsärenden förkortades också svarstiden för en
huvudman att inkomma med ett yttrande, från tre veckor till två veckor.
Anmälningsärenden rör ofta en besvärlig skolsituation för enskilda barn och i många
fall handlar anmälningarna om kränkningar och/eller brister i det stöd som alla barn
och elever har rätt till enligt gällande skolförfattningar. För ett barn som utsätts för
kränkningar eller inte får det stöd som det har behov av, är korta handläggningstider
av yttersta vikt. Skolinspektionen och andra aktörer som är involverade i beslut som
rör barn, t.ex. skolan och kommunen ska alltid med beaktande av de rättigheter som
finns i barnkonventionen sträva efter så korta handläggningstider som möjligt.
Huvudskälet till att Skolinspektionen strävar efter så korta handläggningstider som
möjligt är vikten av alla barns ovillkorliga rätt till utbildning i en trygg och säker
miljö (se bl.a. l kap. 4 §, 5 kap. 6 kap. och 7 kap. 3 § skollagen samt barn-
konventionen).
Av Skolinspektionens handbok för anmälningsärenden framgår att svarstiden för
huvudmannen vid begäran om yttrande normalt är två veckor, inklusive postgång.
Om huvudmannen begär anstånd kan det beviljas om det finns särskilda skäl till det
och om ärendets karaktär medger det.
Skolinspektionen skickar alla brev som l:a klassbrev med Posten, vilket innebär att
breven normalt delas ut till adressaten dagen efter att de skickats från Skol-
                                                                     Dnr 6786-2013   Sid 5 (9)




inspektionen. I normalfallet har således en huvudman nio arbetsdagar på sig att
inkomma med ett yttrande.
Skulle denna tid inte vara tillräcklig för huvudmannen finns dessutom möjlighet att
begära anstånd. Skolinspektionen beviljar anstånd om det finns skäl för det och
ärendets karaktär medger det. I bedömningen av om anstånd ska beviljas måste
barnets rättigheter vägas mot de skäl som anges för anståndet.
Det kan också påpekas att ett yttrande från en huvudman ofta handlar om att
sammanställa material och dokument som redan, enligt gällande lagstiftning ska
finnas hos huvudmannen. Dessutom måste det alltid finnas någon som är ansvarig för
verksamheten vid en skola och som kan fatta beslut i de fall rektorn är förhindrad att
göra det (jfr 2 kap. 9-11 §§ skollagen). Huvudmannen måste ha en organisation som
är rustad för detta.
Sammanfattningsvis menar Skolinspektionen att en svarstid på två veckor, inklusive
postgång, är en rimlig och tillräcklig tid för en huvudman att yttra sig över ett
anmälningsärende. Vid begäran om anstånd beviljar Skolinspektionen det om det
finns särskilda skäl för det och ärendets karaktär medger det. En svarstid om normalt
två veckor är en fullt tillräcklig och väl avvägd tid för att uppfylla förvaltningslagens
krav om såväl huvudmannens rättssäkerhet vid kommunicering som effektiv
handläggning.

Särskilt om tiden för yttrande i BEO:s ärende med dnr 45-2013:5638
Bakgrund
Anmälan i ärendet inkom till BEO den 15 oktober 2013. Ärendet tilldelades en
handläggare den 17 oktober 2013. Handläggaren har lämnat en redogörelse för
handläggningen i ärendet (se nedan och bilaga 3).
I anmälan framkom uppgifter om allvarliga kränkningar av en 7-årig elev.
–––
Med anledning av allvaret i de uppgifter som framkom i anmälan och vid samtal
med anmälaren kallade BEO i enlighet med Skolinspektionens riktlinjer om
handläggningsordning för ärenden och signaler som kräver en särskild hantering till
ett möte i Skolinspektionens grupp för särskild hantering. Mötet hölls den 18
oktober 2013. Vid mötet beslutades att ärendet skulle hanteras i särskild ordning.
[– – –]. Beslut i ärendet meddelades den 20 november 2013 (bilaga 5).
–––

Skolinspektionens bedömning av handläggningen i ärendet
Vid Skolinspektionens möte den 18 oktober 2013 angående ärenden som eventuellt
kräver särskild hantering beslutades att ärendet var av sådan allvarlig karaktär att det
skulle hanteras i särskild ordning.
Den 22 oktober 2013 gjorde BEO ett besök hos huvudmannen. Vid mötet närvarade
såväl områdeschefen i Botkyrka kommun som den aktuella skolans rektor och
biträdande rektor. Av mötesprotokollet framgår att huvudmannen informerades om
vad som framkommit i anmälan och att handläggaren redogjort för hur ärendet
fortsatt skulle handläggas. Huvudmannen har på ett tidigt stadium i ärendets
handläggning, tagit del av de uppgifter som framkommit i anmälan och därefter.
Handläggaren har därefter löpande haft kontakt med huvudmannen.
Anmälan rörde mycket allvarliga kränkningar av ett litet barn. Huvudmannen har
haft vetskap om den allvarliga situationen och om att ärendet handlades i särskild
ordning redan den 22 oktober 2013. Efter det att huvudmannen tagit del av
uppgifterna från anmälaren samt beretts möjlighet att bemöta dessa, dels vid mötet
den 22 oktober 2013 och därefter kompletteringsvis den 5 november 2013, inkom
nya uppgifter från anmälaren om att ytterligare kränkningar inträffat vid två
tillfällen, dels den 4 november 2013, dels den 5 november 2013.
                                                                      Dnr 6786-2013         Sid 6 (9)




      Med beaktande av det allvarliga i situationen och med hänsyn till barnets bästa
      begärdes ytterligare komplettering från huvudmannen utan att svarstiden för-
      längdes. De tjänsteanteckningar som kommunen kompletteringsvis skulle yttra sig
      över omfattade knappt två sidor. Mot den bakgrunden och med beaktande av barnets
      bästa förlängdes inte yttrandefristen. Någon begäran om anstånd från huvudmannen
      har inte inkommit i ärendet. Såsom Skolinspektionen har uppfattat områdeschefens
      mejl den 7 och 8 november 2013 har det rört sig om en förvarning om att
      huvudmannen eventuellt inte skulle hinna lämna in yttrandet i tid. Därefter har
      huvudmannen inkommit med yttrandet i tid.
      Mot bakgrund av ovanstående anser Skolinspektionen att tiden för kommunicering
      av huvudmannen i det aktuella ärendet varit rimlig. Kommunen har haft en praktisk
      möjlighet att lämna sitt svar i tid, vilket kommunen också gjort utan att begära
      anstånd. Handläggningen av ärendet har således uppfyllt förvaltningslagens krav på
      kommunicering enligt 17 § FL. Beslut i ärendet har fattats inom en dryg månad från
      det att anmälan om allvarliga kränkningar mot ett litet barn kom in till myndigheten.
      Sammanfattningsvis anser Skolinspektionen att ärendet har handlagts på ett
      rättssäkert och effektivt sätt i enlighet med gällande lagstiftning. Handläggningen
      har genomsyrats av ett barnperspektiv där barnets bästa kommit i främsta rummet.
Utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun yttrade sig över remissvaret och
tillade i huvudsak följande:

I sitt remissvar hänvisar Skolinspektionen till ett tidigare JO-beslut där det uttalas
att mellankommande helgdagar måste beaktas, men Skolinspektionen följer inte
alltid det. Förvaltningens erfarenhet det senaste året är att det har varit svårt att få
en begäran om anstånd beviljad. Vid ett tillfälle begärde förvaltningen en dags
anstånd men det beviljade inte Skolinspektionen. De frågor om svarstiden som
områdeschefen ställde till handläggaren i ärendet med dnr 45-2013:5638 var ett sätt
att markera att tiden var för kort. Om Skolinspektionen/BEO anser att en
framställning om anstånd ska göras på ett specifikt sätt måste myndigheten ge ett
tydligt besked om det.

JO hämtade in dagboksblad och handlingar i ärendet med dnr 45-2013:5638 från
Skolinspektionen.

Bedömning
Allmänna utgångspunkter
Skolinspektionen är en statlig myndighet som bl.a. prövar vissa ärenden om
godkännande och har tillsyn över skolväsendet. Inom ramen för tillsynsarbetet kan
Skolinspektionen ingripa mot skolhuvudmannen genom att fatta beslut om olika
åtgärder som kan behövas för att rätta till fel som upptäcks vid granskningen
(26 kap. skollagen [2010:800]). Barn- och elevombudet, BEO, är en del av
Skolinspektionen och utreder anmälningar om kränkande behandling av barn och
elever.

Det finns inte någon specialreglering när det gäller Skolinspektionens hand-
läggning av ärenden. Förvaltningslagen (1986:223), FL, innehåller bestämmelser
om bl.a. förvaltningsmyndigheters handläggning av ärenden. Vissa av lagens
bestämmelser är tillämpliga bara när ärendet avser myndighetsutövning mot någon
enskild. Det gäller bl.a. regeln om myndigheters kommuniceringsskyldighet i 17 §.
                                                                    Dnr 6786-2013    Sid 7 (9)




Av 17 § FL framgår följande: Ett ärende som avser myndighetsutövning mot en
enskild får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har
underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom
eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den. Myndig-
heten får dock i vissa fall avgöra ärendet utan att så har skett, t.ex. om avgörandet
inte går parten emot eller om uppgiften saknar betydelse.

I Skolinspektionens handbok för anmälningsärenden (avsnitt 3) anges bl.a.
följande:

      Vid handläggningen av anmälningsärenden, kan Skolinspektionen fatta beslut som
      innebär förpliktelser eller ålägganden för huvudmannen för en skola, till exempel
      förelägganden eller föreläggande vid vite. Sådana beslut utgör myndighetsutövning,
      varför Skolinspektionen ska tillämpa reglerna i förvaltningslagen som gäller vid
      myndighetsutövning. Eftersom Skolinspektionen under handläggningen av ett
      tillsynsärende inte vet om tillsynen kommer att utmynna i ett beslut som utgör
      myndighetsutövning, ska förvaltningslagens bestämmelser tillämpas under hela
      handläggningen.
Vissa ärenden hos Skolinspektionen avser myndighetsutövning mot enskilda. Jag
finner inte anledning att utveckla detta närmare inom ramen för det här ärendet. Jag
kan dock konstatera att Skolinspektionens (inklusive BEO) handläggning av
”vanliga” tillsynsärenden inte innefattar myndighetsutövning. I sådana ärenden har
inte heller vare sig anmälaren eller skolhuvudmannen ställning som part och en
kommunal skolhuvudman är inte att betrakta som enskild.

När det gäller de ”vanliga” tillsynsärendena finns det alltså inte någon formell
skyldighet för Skolinspektionen att tillämpa bestämmelsen om kommunicering i
17 § förvaltningslagen. Det är dock en självklarhet att myndigheten även i dessa
fall bör handlägga ärendena i enlighet med den grundläggande princip som
bestämmelsen ger uttryck för, nämligen att ”ingen ska dömas ohörd”.

Skolinspektionens svarstider m.m.
I anmälan framförs klagomål bl.a. mot att Skolinspektionen generellt har kortat ned
svarstiderna för huvudmannen från tre till två veckor, att Skolinspektionen
kategoriskt avslår framställningar om anstånd och att BEO i ett enskilt ärende
begärde ett yttrande med en svarstid på tre dagar och kompletterande yttranden
med en svarstid på två dagar respektive en dag.

När kommunicering sker bör beslutsmyndigheten regelmässigt bestämma en tid för
yttrande. Svarstiden bör bestämmas så att den som är berörd får skäligt rådrum, dvs.
tillräcklig tid att svara på begäran. Kommuniceringstidens längd är inte fastslagen i någon
lag, utan tiden får bestämmas med hänsyn till bl.a. ärendets art och utredningsmaterialets
omfattning. Givetvis måste tiden vara så väl tilltagen att det är praktiskt möjligt att yttra
sig. I det ligger att mellankommande helgdagar måste beaktas. När en myndighet
bestämmer tid för kommunicering måste den också väga in förvaltningslagens allmänna
krav på en enkel och snabb handläggning (jämför bl.a. JO 2014/15 s. 515, dnr 5060-
2012). I förarbetena till den äldre förvaltningslagen (1971:290) uttalas att en svarstid på
                                                                    Dnr 6786-2013     Sid 8 (9)




fem dagar ofta anges som minimitid, men att också kortare tider är tänkbara om tiden är
knapp (SOU 1968:27 s. 163).

I remissvaret har Skolinspektionen översiktligt redogjort för handläggningen av
anmälningsärenden. När det gäller ”vanliga” anmälningsärenden har
Skolinspektionen som mål att 80 procent ska avgöras inom fyra månader och att
inget ärende ska ta mer än fem månader att avgöra. I myndighetens handbok för
anmälningsärenden (avsnitt 7.5) anges följande om svarstiderna:
      Vid begäran om yttrande är svarstiden två veckor för huvudmannen. Anmälaren ska
      få tillfälle att komma in med sina synpunkter på det yttrande som lämnats av huvud-
      mannen inom en vecka. Uppstår behov av flera yttranden från huvudmannen, till
      exempel vid begäran om komplettering, får denne normalt en vecka på sig att
      komma in med sitt svar.
Skolinspektionen har i remissvaret angett att en svarstid på två veckor, inklusive
postgång, har tillämpats generellt sedan den 1 juli 2013. Som Skolinspektionen har
anfört innebär det att huvudmannen i normalfallet har nio arbetsdagar på sig att
komma in med ett yttrande. Jag anser att det är en tillräckligt lång tid för
huvudmannen att svara på Skolinspektionens begäran om yttrande. Jag förutsätter
alltså att mellankommande helgdagar beaktas när svarstiden bestäms.

Anmälningar som innehåller uppgifter som bedöms vara särskilt allvarliga
handläggs i en särskild ordning. Enligt handläggningsordningen för dessa ärenden
ska beslut i normalfallet fattas inom en månad från det att frågan kommer till
Skolinspektionens kännedom. Jag har inte några synpunkter på Skolinspektionens
prioriteringar och bedömningar av vilka ärenden som kräver en skyndsam
handläggning. Skolinspektionen har dock varken i handläggningsordningen eller i
remissvaret utvecklat frågan om svarstiderna i de ”särskilda” ärendena, vilket hade
varit önskvärt. För att myndigheten ska kunna fatta ett beslut inom en månad måste
bl.a. skolhuvudmannens svarstid sättas kortare än i de ”vanliga” ärendena. Tiden
får dock inte vara så kort att huvudmannen inte får tillräcklig tid att svara på
begäran. Jag anser att det är en rimlig utgångspunkt att en svarstid inte bör vara
kortare än fem dagar, men tiden för yttrande måste givetvis bestämmas utifrån
omständigheterna i varje enskilt ärende.

Utbildningsförvaltningen har också gjort gällande att Skolinspektionen kategoriskt
avslår framställningar om anstånd. Förvaltningen har uppgett att den vid ett tillfälle
begärde anstånd med en dag men nekades detta. Skolinspektionen har i remissvaret
anfört att en begäran om anstånd medges om det finns särskilda skäl för det och om
ärendets karaktär tillåter ett anstånd. Jag har inte underlag för att kritisera
Skolinspektionen i den här delen, men jag vill allmänt framhålla att en begäran om
anstånd inte får avslås slentrianmässigt. En bedömning måste alltid göras utifrån
omständigheterna i det enskilda fallet och en anståndsbegäran bör tillmötesgås så
länge den ligger inom det rimligas gräns (se bl.a. JO 1996/97 s. 319, dnr 1535-
1995).
                                                                 Dnr 6786-2013    Sid 9 (9)




Svarstiderna i ärendet med dnr 45-2013:5638
När det gäller det enskilda ärende som anmälaren har tagit upp i JO-anmälan, bedömde
BEO att uppgifterna om kränkning var av så allvarlig karaktär att klagomålen skulle
hanteras i särskild ordning. Skolinspektionen tog emot anmälan den 15 oktober 2013 och
beslut meddelades den 20 november 2013. BEO besökte huvudmannen den 22 oktober
2013. Vid mötet var områdeschefen, skolans rektor och biträdande rektor närvarande.
BEO informerade då om innehållet i anmälan och hur ärendet skulle handläggas. Den
5 november 2013 begärde BEO att huvudmannen skulle yttra sig över uppgifterna i
anmälan och en tjänsteanteckning. Huvudmannen skulle också yttra sig särskilt över elva
punkter. Yttrandet skulle ha kommit in till BEO senast den 8 november 2013. BEO
begärde sedan vid två tillfällen, den 6 och 7 november 2013, kompletterande yttranden av
huvudmannen med samma svarsdatum som i myndighetens ursprungliga begäran.
Anledningen till att BEO begärde kompletteringar var att eleven hade berättat om nya
händelser. Huvudmannen gav in yttrandena inom den föreskrivna tiden. Yttrandena var
relativt omfattande, fem sidor respektive en och en halv sida.

BEO begärde alltså att huvudmannen skulle komma in med sitt svar inom tre dagar. Som
förvaltningen har anfört hade skolan vid den här tidpunkten vidtagit åtgärder, bl.a. satt in
en resursperson som skulle finnas i elevens närhet under hela skoldagen. Även om det var
frågan om allvarliga kränkningar mot en ung elev anser jag inte att omständigheterna var
sådana att det var rimligt att begära att huvudmannen skulle yttra sig inom en så kort
svarstid. Det förhållandet att huvudmannen vid mötet den 22 oktober 2013 fick
information om innehållet i anmälan och att ärendet skulle handläggas skyndsamt ändrar
inte den bedömningen. BEO begärde också vid två tillfällen ett kompletterande yttrande
från huvudmannen. De yttrandena skulle ha kommit in till BEO inom två dagar
respektive en dag. Enligt min uppfattning var även dessa svarstider för korta.
Skolinspektionen kan inte undgå kritik för att myndigheten begärde in ett yttrande och
kompletterande yttranden med så korta svarstider.

Det som har kommit fram i övrigt ger inte anledning till något uttalande från min
sida.

Ärendet avslutas.
