# Kritik mot ordföranden vid en övervakningsnämnd för att ett tillstånd till en påbörjad vårdvistelse har upphävts slutligt genom ett s.k. ordförandebeslut. Även vissa uttalanden om motiveringen av beslutet

JO 2026-04-30 dnr 680-2025

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                    Sid
                                                                      2026-04-30                680-2025              1 (7)



Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                   Kritik mot ordföranden vid en övervakningsnämnd för att ett tillstånd
                   till en påbörjad vårdvistelse har upphävts slutligt genom ett s.k.
                   ordförandebeslut. Även vissa uttalanden om motiveringen av beslutet


                    Beslutet i korthet: En anstalt fattade beslut om att tillfälligt upphäva ett tillstånd till
                    vårdvistelse för en av sina klienter. Samma dag fastställde ordföranden vid en
                    övervakningsnämnd beslutet. Två dagar senare fattade han beslut om att
                    vårdvistelsen skulle upphävas slutligt.
                    En övervakningsnämnd är enligt huvudregeln beslutför med ordförande och två
                    ledamöter. I brådskande fall och i ärenden av mindre vikt får ordföranden ensam
                    besluta på nämndens vägnar. Ett sådant beslut ska anmälas vid nästa sammanträde
                    med nämnden.
                    JO uttalar att hon inte har några synpunkter på att ordföranden ensam fastställde
                    anstaltens tillfälliga beslut. När det gäller den slutliga prövningen anser dock JO att
                    den borde ha ägt rum vid ett ordinarie eller särskilt utsatt nämndsammanträde.
                    Nämndens ordförande kritiseras för sin handläggning.
                    Beslutet innehåller även vissa uttalanden om motiveringen av det slutliga beslutet.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde AA fram klagomål mot Övervakningsnämnden i
                   Helsingborg och ordföranden BB där. Hon anförde huvudsakligen följande.

                   Den 15 januari 2025 kontaktade ett behandlingshem anstalten Asptuna eftersom
                   en av anstaltens klienter, som var placerad för vårdvistelse vid behandlings-
                   hemmet, hade lämnat ett urinprov som visade positivt för narkotika. Samma dag
                   beslutades att vårdvistelsen skulle upphävas intermistiskt. Två dagar senare höll
                   övervakningsnämnden ett sammanträde för att ta ställning till om vårdvistelsen
                   skulle upphävas slutligt. Anstalten, behandlingshemmet och klienten förordade
                   en fortsatt placering vid behandlingshemmet. Ordföranden fattade emellertid
                   själv beslut vid sittande bord om att vårdvistelsen skulle upphävas. Varken
                   klienten eller dennes kontaktperson förstod innebörden av beslutet. Det
                   skriftliga beslut som lades in i Kriminalvårdens klientadministrativa system
                   saknar såväl motivering som hänvisning till lagrum.

## Utredning

Inledningsvis hämtade JO in Kriminalvårdens handlingar i ärendet och
                   övervakningsnämndens akt. JO tog också del av Förvaltningsrätten i Malmös


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm       Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 600                       E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                        Dnr 680-2025        Sid 2 (7)




dom, i vilken domstolen avslog överklagandet av beslutet att upphäva
utslussningsåtgärden.

Därefter uppmanades nämnden att yttra sig över det som hade förts fram i
anmälan om motiveringen av beslutet den 17 januari 2025. Vidare skulle
nämnden kommentera hur den omständigheten att ordföranden ensam fattat det
slutliga beslutet förhåller sig till bestämmelsen i 37 kap. 1 § brottsbalken om
nämndens beslutsförhet.

I sitt remissvar anförde övervakningsnämnden följande:

      Övervakningsnämnden i Helsingborg sammanträder en gång varannan vecka,
      huvudsakligen på fredagar. Tidigare hade nämnden sammanträde varje fredag.
      De regler för misskötsamhetshantering av villkorligt frigivna och regler för
      skyddstillsynsdömda som trädde kraft den 1 juli 2020 respektive den 1 maj 2021,
      som bland annat innebar att Kriminalvården i stor utsträckning övertog
      nämndernas arbetsuppgifter, ledde emellertid till att antalet ärenden som
      anmäldes till nämndens sammanträden minskade betydligt. På grund av det
      beslutade övervakningsnämnden att sammanträden med ledamöter endast skulle
      äga rum varannan vecka.
      Fredagar i de veckor inget sammanträde hålls inställer sig regelmässigt
      nämndens ordförande eller vice ordförande hos Kriminalvården för att på plats,
      med stöd av 37 kap. 1 § brottsbalken, kunna fatta ordförandebeslut i brådskande
      ärenden som inte bör vänta till veckan efter. Det gäller i huvudsak beslut om
      omhändertaganden och beslut om att häva omhändertaganden. Vid dessa
      tillfällen kan ordföranden på grund av ärendenas brådskande natur även pröva
      frågor om förverkande av villkorligt medgiven frihet samt upphävande av
      intensivövervakning med elektronisk kontroll eller utslussningsåtgärder, i fall där
      den som ärendet gäller är frihetsberövad.
      Det kan även nämnas att på grund av ett ökat ärendeinflöde under våren 2025
      kommer övervakningsnämnden från och med september 2025 att återgå till att
      hålla ordinarie sammanträden med ledamöter varje vecka.
      Nu aktuellt ärende togs upp till prövning av övervakningsnämnden med ensam
      ordförande fredagen den 17 januari 2025, eftersom det var ett brådskande fall på
      grund av att den dömde var frihetsberövad.
      Den dömde som var placerad på ett behandlingshem, så kallad vårdvistelse, hade
      brukat narkotika. Anstalten Asptuna som var ansvarig för vårdvistelsen gjorde
      bedömningen att den dömde inte fullgjort sina skyldigheter som gällde för
      vårdvistelsen genom att bruka narkotika och att underlåta lämna urinprov.
      Anstalten upphävde därför genom interimistiskt beslut den 15 januari 2025
      vårdvistelsen med omedelbar verkan i avvaktan på nämndens prövning. Det
      interimistiska beslutet fastställdes av övervakningsnämnden samma dag genom
      ett ordförandebeslut.
      Ärendet föredrogs därefter för slutligt avgörande 17 januari 2025. Övervaknings-
      nämnden bestod då, som framgår ovan, av en ensam ordförande. Den dömde och
      föredragande kriminalvårdstjänsteman vid anstalten Asptuna deltog genom
      videolänk från nämnda anstalt. Den dömde bekräftade uppgifterna om att han
      brukat narkotika och underlåtit att lämna urinprov under vårdvistelsen. Anstalten
      föreslog genom föredraganden att vårdvistelsen skulle upphävas samtidigt som
      bedömningen gjordes att den dömde var lämplig för fortsatt behandling. Efter
      rådrum biföll nämnden anstaltens förslag, varför vårdvistelsen upphävdes på
      grund av misskötsamhet. Beslutet med överklagandehänvisning avkunnades
      muntligt inför den dömde och föredraganden från anstalten med motiveringen att
      vårdvistelsen upphävdes på grund av misskötsamhet. Beslutet nedtecknades
      omedelbart på en beslutsblankett som Kriminalvården tillhandahåller nämnden.
                                                                          Dnr 680-2025      Sid 3 (7)




      Eftersom beslutet med motivering avkunnats muntligen angavs ingen motivering
      i nämnda beslutsblankett. Beslutsblanketten, som får jämställas med ett
      domsbevis sett till innehåll, skickades omedelbart efter sammanträdet samma
      dag med e-post till anstalten. Av det senare justerade beslutet framgår att
      vårdvistelsen upphävts på grund av den misskötsamhet som den dömde
      bekräftat.
      Vad gäller lagstödet för upphävande av utslussningsåtgärd framgår av 11 kap.
      8 § fängelselagen att ett tillstånd till utslussningsåtgärd ska upphävas om
      1. det inte längre finns förutsättningar för åtgärden, eller
      2. den intagne inte rättar sig efter de villkor som meddelats eller fullgör de
      skyldigheter som gäller för utslussningsåtgärden.
      Enligt 13 kap. 3 § samma lag prövas en fråga om att upphäva ett tillstånd till en
      påbörjad vårdvistelse av övervakningsnämnd efter en anmälan av
      Kriminalvården.
      Vad gäller de klagomål som framförts vill nämnden anföra följande.
      Påståendet om att beslutet inte föregåtts av överläggning bedöms vara mindre
      relevant. Eftersom nämnden i detta fall har bestått enbart av en ordförande, så
      har någon skyldighet att hålla en formell överläggning inte förelegat. Det rådrum
      som ordföranden haft innan beslutet avkunnades har bedömts vara tillräckligt.
      När det gäller påståendet om att varken den dömde eller kontaktpersonen har
      förstått innebörden av beslutet har vad som framgår ovan den dömde och
      anstalten i samband med avkunnandet av beslutet muntligen delgetts att
      vårdvistelsen upphävdes på grund av misskötsamhet, bestående i att den dömde
      hade brukat narkotika och underlåtit att lämna urinprov. Det framkom inte i
      samband med avkunnandet att någon av de närvarande inte skulle ha förstått
      innebörden av beslutet. Om så hade skett hade ytterligare åtgärder för att förklara
      beslutets innebörd kunnat vidtas.
      Vad gäller påståendet om att beslutsmotivering saknas i beslutet, som också
      nämnts ovan, framgår av det justerade beslutet att vårdvistelsen upphävts på
      grund av den misskötsamhet som den dömde bekräftat. Vidare innehåller beslut
      av aktuellt slag som nämnden fattar ingen laghänvisning på grund av de rutiner
      som tillämpas vid nämnden. Däremot framgår aktuella lagrum av Kriminal-
      vårdens interimistiska beslutet om upphävande från den 15 januari 2025.
      Som framgår ovan samt av den promemoria som bifogats
      övervakningsnämndens beslut var anstalten Asptunas förslag till beslut att
      vårdvistelsen skulle hävas. Frågan om den dömde vid den utgången ändå kunde
      beredas fortsatt placering vid behandlingshemmet är ingen sak som
      övervakningsnämnden kan pröva, utan en fråga för anstalten.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering m.m.
Övervakningsnämnderna är att anse som förvaltningsmyndigheter vilket innebär
att förvaltningslagen (2017:900), FL, är tillämplig i nämndernas verksamhet.
Enligt 32 § FL ska ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte
obetydligt sätt innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart
obehövligt. Vidare ska en sådan motivering innehålla uppgifter om vilka
föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit
avgörande för myndighetens ställningstagande.

Som nämnden har redovisat prövas en fråga om att upphäva ett tillstånd till en
påbörjad vårdvistelse, en vistelse i halvvägshus eller en utökad frigång av en
                                                                  Dnr 680-2025    Sid 4 (7)




övervakningsnämnd efter anmälan av Kriminalvården. Nämnden får också
självmant ta upp frågan till prövning. Det här framgår av 13 kap. 3 § fängelse-
lagen (2010:610), FäL.

Enligt 13 kap. 4 § FäL får Kriminalvården i fall som avses i 3 § omedelbart
upphäva tillståndet i avvaktan på övervakningsnämndens prövning.
Kriminalvårdens beslut ska omedelbart underställas övervakningsnämnden som
senast den första arbetsdagen efter den dag då Kriminalvårdens beslut
meddelades pröva om beslutet ska bestå, i avvaktan på den slutliga prövningen.
Fastställer inte nämnden beslutet inom den tiden, upphör det att gälla. Nämnden
ska skyndsamt ta upp frågan till slutlig prövning.

Liknande bestämmelser som ger Kriminalvården rätt att omedelbart vidta
åtgärder för att därefter underställa sitt beslut till övervakningsnämnden för
prövning finns i bl.a. 26 kap. 22 § och 28 kap. 11 §§ brottsbalken (bestäm-
melserna rör olika situationer när en dömd kan omhändertas) samt 6 kap. 4 §
lagen (2025:1053) om verkställighet av fängelsestraff med elektronisk
övervakning (bestämmelsen gäller interimistiskt upphävande av ett beslut om
verkställighet enligt lagen). Den sistnämnda lagen trädde i kraft den 1 januari
2026 och innebar att den tidigare lagen (1994:451) om intensivövervakning
med elektronisk kontroll upphävdes. 6 kap. 4 § i den nya lagen motsvarar 16 § i
den tidigare lagen.

En övervakningsnämnd består av ordförande, vice ordförande och tre andra
ledamöter, om inte regeringen förordnar att en viss nämnd ska ha flera
ledamöter. Nämnden är beslutför med ordförande och två ledamöter. I
brådskande fall och i ärenden av mindre vikt får ordföranden ensam besluta på
nämndens vägnar. Ett sådant beslut ska anmälas vid nästa sammanträde med
nämnden. Det här följer av 37 kap. 1 § andra stycket brottsbalken.

Regleringen om nämndens beslutsförhet och s.k. ordförandebeslut har, med
undantag för vissa språkliga justeringar, varit oförändrad sedan brottsbalkens
införande. I förarbetena till bestämmelsen anges, vad gäller ordförandebeslut i
”brådskande fall”, att behov av snabba beslut kan finnas t.ex. i frågor om
omhändertagande. Vidare framgår att ordförandebeslut bör anmälas vid närmast
inträffande sammanträde med nämnden och att, när det är fråga om
omhändertagande, det torde finnas anledning att genast sammankalla nämnden
(se Strafflagberedningens slutbetänkande, SOU 1956:55 s. 407 f.).

I litteraturen nämns framför allt beslut om omhändertagande enligt 26 kap. 22 §
och 28 kap. 11 § brottsbalken som exempel på brådskande frågor. Även
övervakningsnämndens prövning av Kriminalvårdens interimistiska beslut om
omhändertagande enligt dessa bestämmelser förutsätts i förarbetena kunna vara
en brådskande fråga (se prop. 2021/22:193 s. 19). Därutöver nämns att det kan
finnas behov av ordförandebeslut vid t.ex. upphävande av verkställighet av
fängelse genom elektronisk övervakning och vid upphävande av en särskild
utslussningsåtgärd (se Borgeke & Forsgren, Att bestämma påföljd för brott
                                                                    Dnr 680-2025       Sid 5 (7)




[2025, Version 5, JUNO], under rubriken 11.2, och Leijonram, Brottsbalk
[1962:700] 37 kap. 1 §, Lexino 2025-08-01 [JUNO]). Det framgår inte huruvida
de sistnämnda exemplen tar sikte endast på övervakningsnämndens prövning av
Kriminalvårdens interimistiska beslut i dessa frågor eller om det även gäller den
slutliga prövningen.

Bedömning
JO granskar främst att myndigheterna har handlagt ärenden på ett korrekt sätt.
Däremot brukar JO inte ta ställning till om myndigheters beslut är riktiga i sak.
Det finns inte någon anledning att frångå den principen i detta fall. Jag kommer
därför inte att uttala mig i frågan om det var riktigt att upphäva vårdvistelsen.
Den saken har dessutom prövats av domstol.

Det här ärendet innehåller två frågeställningar; nämligen om det var korrekt av
ordföranden att ensam fatta beslut om att slutligt upphäva tillståndet till
vårdvistelse samt om det beslutet innehöll en tillräckligt klargörande
motivering.

Nämndens beslutsförhet
Den 15 januari 2025 fattade anstalten Asptuna beslut om att interimistiskt
upphäva en klients tillstånd till vårdvistelse. Beslutet underställdes därefter
övervakningsnämndens prövning och ordföranden BB beslutade samma dag att
på nämndens vägnar fastställa anstaltens beslut. Två dagar senare fattade han
beslut om att tillståndet till vårdvistelse skulle upphävas slutligt.

Huvudregeln enligt 37 kap. 1 § brottsbalken är att nämnden är beslutsför med
ordförande och två ledamöter. I brådskande fall och i ärenden av mindre vikt får
ordföranden ensam besluta på nämndens vägnar. Det framgår inte av
bestämmelsen vad som kan utgöra ett brådskande fall och detta är inte heller
helt klarlagt i förarbetena eller i litteraturen. Jag kan inte för egen del fullt ut
överblicka om det finns situationer som är så brådskande att det är motiverat att
ordföranden ensam fattar ett slutligt beslut i saken och bestämmelsen utgör inte
något absolut hinder mot en sådan handläggning. Min uppfattning är dock att
det endast bör komma i fråga i särskilda undantagsfall.

Jag har inte några synpunkter på att ordföranden ensam fattade beslutet den
15 januari 2025. Eftersom Kriminalvårdens interimistiska beslut ska prövas av
nämnden senast första arbetsdagen efter beslutet framstår det som självklart att
det rör sig om ett sådant brådskande fall där ett ordförandebeslut kan vara
nödvändigt. Vad gäller det slutliga beslutet den 17 januari 2025, som jag för
övrigt noterar att samma ordförande fattade, så förhåller det sig emellertid
annorlunda. Att upphäva en särskild utslussningsåtgärd slutligt, i det här fallet
en vårdvistelse, är en ingripande åtgärd där utfallet får antas ha stor betydelse
för den enskilde. När det finns ett ordförandebeslut om att Kriminalvårdens
interimistiska beslut om upphävande ska bestå bör den slutliga prövningen
                                                                       Dnr 680-2025       Sid 6 (7)




enligt min mening tas upp vid nästkommande ordinarie nämndsammanträde
eller vid ett särskilt utsatt sammanträde.

Nämnden har i sitt yttrande anfört att den slutliga prövningen var brådskande
eftersom klienten var frihetsberövad och nästa ordinarie nämndsammanträde
skulle infalla först på fredagen veckan därpå. Jag instämmer i det som nämnden
har varit inne på, nämligen att den slutliga prövningen inte hade kunnat avvakta
till det sammanträdet. En övervakningsnämnd ska i enlighet med 13 kap. 4 §
FäL skyndsamt ta upp frågan om upphävande av ett tillstånd till en särskild
utslussningsåtgärd till slutlig prövning när det finns ett beslut om interimistiskt
upphävande. Som jag ser på saken borde ordföranden i nu aktuellt fall, i stället
för att ensam pröva frågan om upphävande av vårdvistelsen slutligt, ha kallat till
ett särskilt utsatt nämndsammanträde. Jag kan inte se att det har funnits några
hinder för att göra detta. Visserligen har jag förståelse för att den minskade
ärendetillströmningen till nämnden kan ha motiverat att begränsa frekvensen av
ordinarie sammanträden till en gång varannan vecka. Däremot får sådana
organisatoriska förändringar inte ske på bekostnad av enskilda och det är
angeläget att det finns beredskap för att särskilt sammankalla nämnden när
prövningen av en fråga bör göras i fullsutten nämnd.

Mot den här bakgrunden är jag kritisk till att övervakningsnämndens ordförande
ensam har prövat frågan om att slutligt upphäva tillståndet till påbörjad
vårdvistelse.

Av remissvaret framgår att nämnden planerade att från och med september 2025
återgå till ordinarie nämndsammanträden varje vecka. Det är självfallet positivt
om så har skett och bör dessutom leda till att den typen av frågor som det här
ärendet gäller kan prövas i fullsutten nämnd.

Motiveringen av det slutliga beslutet
Enligt anmälaren förstod varken klienten eller dennes kontaktperson innebörden
av det beslut som nämndens ordförande avkunnade den 17 januari 2025. Vidare
har anmälaren uppgett att det skriftliga beslutet var bristfälligt.

I yttrandet till JO anges att ordföranden muntligen förklarade vid mötet att
vårdvistelsen upphävdes på grund av misskötsamhet samt att inte någon av de
närvarande gav uttryck för att de inte skulle ha förstått innebörden av detta. Det
skriftliga beslutet motsvarar det som avkunnats muntligen och relevanta lagrum
framgår av Kriminalvårdens interimistiska beslut om upphävande.

Jag noterar att det i det skriftliga slutliga beslutet finns ett kryss markerat i rutan
för misskötsamhet i fältet för anledning till beslutet. I fältet för motivering har
angetts att ärendet har föredragits, att klienten har bekräftat uppgifterna i
Kriminalvårdens skrivelse till nämnden samt att han är medveten om sina
skyldigheter och konsekvenserna vid misskötsamhet.
                                                                   Dnr 680-2025      Sid 7 (7)




I Kriminalvårdens skrivelse (promemoria) till nämnden inför mötet den
17 januari 2025 anges att anstalten har föreslagit att vårdvistelsen ska upphävas
men även att klienten bedömts vara lämplig för fortsatt behandling. I anmälan
till JO har AA uppgett att anstalten, behandlingshemmet och klienten förordade
en fortsatt placering vid behandlingshemmet i samband med mötet. Enligt
remissvaret har föredraganden lämnat förslag i enlighet med promemorian,
nämligen att vårdvistelsen skulle hävas samtidigt som klienten bedömdes vara
lämplig för fortsatt placering.

Bland de handlingar som JO har hämtat in från Kriminalvården finns en
tjänsteanteckning daterad den 7 mars 2025 signerad av en klienthandläggare i
anstalten Asptuna. Enligt anteckningen har det felaktigt angetts i promemorian
att anstalten har yrkat att vårdvistelsen skulle upphävas. Vidare har det
antecknats att föredraganden i samband med mötet i nämnden har förtydligat att
anstalten bedömt att klienten bör få återuppta sin behandling på
behandlingshemmet.

Jag känner inte till i vilket syfte eller för vems räkning som tjänsteanteckningen
upprättades, men noterar att den är daterad drygt en månad efter förvaltnings-
rättens dom och i tiden efter JO:s rekvisition i aktuellt ärende. Det är oklart om
nämnden har fått tillgång till tjänsteanteckningen och om den i så fall har
beaktats inför upprättandet av yttrandet till JO. Med tanke på hur yttrandet har
utformats utgår jag dock från att anteckningen inte har varit känd för nämnden.

Tjänsteanteckningen ger alltså uttryck för att det i samband med mötet den
17 januari 2025 ska ha klargjorts för nämndens ordförande att anstalten begärde
att vårdvistelsen skulle bestå. Utredningen i övrigt ger emellertid ett tvetydigt
intryck i den här frågan. Jag kan därmed inte dra några säkra slutsatser om hur
orden föll vid mötet. Det har naturligtvis betydelse för motiveringen av beslutet
vilken inställning som närvarande parter då lämnade. Mot bakgrund av det
anförda och vad som i övrigt har kommit fram finns det inte tillräcklig grund för
mig att uttala någon kritik vad gäller utformningen av det slutliga beslutet. Jag
vill dock lyfta fram vikten av att utreda parternas inställning, avhjälpa
eventuella oklarheter och anpassa såväl muntlig som skriftlig motivering av ett
beslut efter detta.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Sanna Ekman har föredragit ärendet och byråchefen Catrine
Björkman har deltagit i beredningen.
