# Åtal mot en domare med anledning av hans handläggning av ett antal tvistemål

JO 2000-03-23 dnr 684-1995

## Beslut

BESLUT
                                                                       Datum                Dnr                     Sid
                                                                       1995-09-29           684-1995               1 (3)
Chefsjustitieombudsmannen
Claes Eklundh




                        Åtal mot en domare med anledning av hans handläggning av ett antal
                        tvistemål


                        I en anmälan begärdes att JO skulle granska numera pensionerade rådmannen AA:s
                        vid Lunds tingsrätt handläggning av ett visst tvistemål samt meddelandet av
                        tredskodom i målet. Enligt anmälaren framstod AA:s handläggning av målet som
                        partisk till nackdel för svaranden. Anmälaren nämnde i sammanhanget även AA:s
                        handläggning av ett annat tvistemål.

                        Med anledning bl.a. av vad som hade anförts i anmälan besökte befattningshavare
                        vid JO-expeditionen tingsrätten. Vid detta besök granskades ett antal tvistemåls-
                        akter.

                        ChefsJO Eklundh konstaterade i ett beslut den 29 september 1995 att vad som hade
                        kommit fram vid granskningen gav vid handen att det fanns anledning anta att
                        tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken (BrB) hade begåtts. ChefsJO Eklundh
                        beslutade därför att inleda förundersökning och uppdrog åt överåklagaren BB vid
                        dåvarande Regionåklagarmyndigheten i Västerås att låta verkställa utredningen.

                        Det kom därefter till JO in en anmälan från en annan person i vilken anmälaren
                        hävdade att AA utan grund hade dömt ut viten mot svarandena i ett angivet
                        tvistemål.

                        Sedan chefsJO Eklundh granskat akten i detta mål konstaterade han i ett beslut den
                        14 februari 1996 att vad som hade kommit fram vid granskningen gav vid handen
                        att det fanns anledning att anta att tjänstefel enligt 20 kap. 1 § BrB hade begåtts.
                        ChefsJO Eklundh beslutade därför att inleda förundersökning och uppdrog åt BB
                        att verkställa även denna utredning.

                        Under förundersökningen hördes AA som skäligen misstänkt för tjänstefel.
                        Misstankarna gällde i huvudsak att AA vid handläggningen av 23 tvistemål hade
                        åsidosatt rättegångsbalkens bestämmelser genom att avgöra målen utan att
                        dessförinnan förbereda dessa för avgörande. Underlåtenheten medförde att målen
                        inte var utredda på ett tillfredsställande sätt och att förutsättningar att avgöra målen
                        på sätt som skett därför inte förelåg. AA bestred ansvar.




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                    Dnr 684-1995    Sid 2 (3)



På grund av vad som hade framkommit under utredningen beslutade chefsJO
Eklundh den 18 april 1997 att lägga ned förundersökningen med avseende på
handläggningen av ett av målen. Förundersökningen beträffande de andra målen
fortsatte.

Efter slutförd förundersökning beslutade chefsJO Eklundh den 13 oktober 1997 att
åtal för tjänstefel skulle väckas mot AA för hans handläggning av 22 tvistemål.
Åtalet, som omfattade 22 åtalspunkter, grunderna för detta samt AA:s inställning
till de särskilda åtalspunkterna redovisas utförligt i Hovrättens över Skåne och
Blekinge dom.

Hovrätten över Skåne och Blekinge fann i en dom den 2 december 1998 att AA
hade gjort sig skyldig till tjänstefel i 19 fall samt bestämde påföljden till 120
dagsböter. Åtalet ogillades i 10 fall.

Under rubriken Sammanfattning anförde hovrätten bl.a. följande.

Enligt åtalet hade rådmannen vid handläggning av tvistemål på olika sätt åsidosatt
vad som gällt för uppgiften. Främst hade det rört att rådmannen avgjort mål utan att
hålla huvudförhandling trots att förutsättningar härför inte förelegat.

Rådmannen förnekade att han åsidosatt vad som gällt för uppgiften och – om han
ändå skulle anses ha gjort det – att han gjort detta uppsåtligen eller av oaktsamhet,
något som krävs för straffansvar. I vart fall hade felen enligt rådmannen varit ringa
och därför inte straffbara.

Hovrätten slår fast att endast regler i lagar och andra föreskrifter skall beaktas vid

## Bedömning

bedömningen av om rådmannen på ett straffbart sätt åsidosatt vad som gällde för
uppgiften. En annan sak, framhåller hovrätten, är att en domare i sin verksamhet
beaktar även högre domstolars avgöranden (s.k. prejudikat), uttalanden i förarbeten
och andra rättskällor. Hovrätten konstaterar vidare – i enlighet med vad Högsta
domstolen uttalat i flera avgöranden – att det inom rättstillämpningen måste finnas
ett betydande utrymme för olika uppfattningar i tolknings- och tillämpningsfrågor
samt att endast mera klara felbedömningar kan anses vara ett åsidosättande av vad
som gällt för uppgiften.

Fler än hälften av åtalspunkterna gäller tvistemål som överlämnats till tingsrätten
efter att först ha handlagts som mål om betalningsföreläggande vid kronofogde-
myndighet. Rådmannen har som regel avgjort målen efter att enbart ha berett
parterna tillfälle att slutföra sin talan.

Hovrätten anser i likhet med åklagaren att en sådan handläggning i och för sig kan
vara tillräcklig. Förutsättningen är emellertid att någon ytterligare förberedelse inte
behövs vid tingsrätten. Denna förutsättning är nästan aldrig uppfylld i praktiken
anser hovrätten. Tvärtom – slår hovrätten fast – är rätten enligt lag skyldig att
genom olika åtgärder verka för att klarlägga vilka skäl och bevis parterna vill lägga
fram och vad de yrkar i målet.
                                                                    Dnr 684-1995    Sid 3 (3)



I två av målen anser hovrätten inte att rådmannen gjorde fel. Hovrätten kommer när
det gäller de andra målen fram till att rådmannen inte borde ha avgjort dem utan att
reda ut parternas yrkanden, grunder eller bevisning. I dessa mål har rådmannen
därför enligt hovrätten på olika sätt åsidosatt vad som gällde för uppgiften. Till
skillnad från vad åklagaren påstått finner hovrätten inte att rådmannen gjort detta
uppsåtligen. Han har emellertid enligt hovrätten – utom i ett fall – varit oaktsam.

I två fall där hovrätten finner att rådmannen av oaktsamhet meddelat felaktiga
domslut dömer hovrätten honom. I det ena fallet hade svaranden förpliktats att
betala ett belopp trots att käranden bara hade yrkat att svarandens fastighet skulle
tas i anspråk. Det andra fallet gäller att rådmannen meddelat dom mot en svarande
som inte var part i målet.

Även i två andra mål som rådmannen avgjort finner hovrätten att han av oakt-
samhet meddelat felaktiga domslut men ogillar åtalet därför att gärningarna är
ringa. I det ena fallet hade svaranden förpliktats att betala 4 000 kr mer än käranden
hade yrkat i målet. Felet hängde samman med att kronofogdemyndigheten hade
gjort fel när svaranden bestred ansökningen om betalningsföreläggande. I det andra
fallet hade rådmannen förpliktat en svarande att som rättegångskostnad betala ett
belopp som egentligen borde vara en del av kapitalbeloppet i ett domslut.

Hovrätten dömer också rådmannen för att han i ett mål dröjt för länge med att
meddela tredskodom och för att han i ett annat mål hållit huvudförhandling trots att
ett vittne inte hade kommit. Däremot ogillar hovrätten åtalet för att rådmannen i ett
mål felaktigt skulle ha avvisat bevisning, tillåtit en person som var försatt i konkurs
att uppträda som ombud och förelagt denne att komma in med fullmakt samt med-
delat tredskodom när fullmakten kom in. På en punkt där åklagaren påstått att
rådmannen utan laga grund förpliktat två svarande att betala vite för att de inte
kommit till en förhandling anser hovrätten inte att rådmannen gjort fel och ogillar
åtalet.

AA överklagade hovrättens dom med yrkande att åtalet skulle ogillas.

ChefsJO Eklundh bestred ändring.

I en dom den 21 mars 2000 fastställde Högsta domstolen hovrättens domslut.

Hovrättens dom, AA:s överklagandeskrift, chefsJO Eklundhs svarsskrivelse till
Högsta domstolen samt Högsta domstolens dom återges i en bilaga till denna
ämbetsberättelse.
