# Kritik mot Tekniska nämnden i Tanums kommun för att ha flyttat och skrotat en bil utan att det fanns rättsliga förutsättningar för det

JO 2023-02-23 dnr 685-2020

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                      Sid
                                                                           2023-02-23                685-2020               1 (10)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Kritik mot Tekniska nämnden i Tanums kommun för att ha
                        flyttat och skrotat en bil utan att det fanns rättsliga
                        förutsättningar för det


                          Beslutet i korthet: En kommunal handläggare beslutade att flytta en bil, och beslutet
                          verkställdes omedelbart. Som skäl för åtgärden angavs att det var fråga om ett
                          fordonsvrak som av den anledningen skrotades.
                          Genom JO:s utredning står det klart att handläggaren kände till att bilen inte var
                          övergiven av ägaren, vilket krävs för att bestämmelserna om fordonsvrak ska vara
                          tillämpliga. JO konstaterar att bestämmelserna om fordonsvrak har tillämpats på ett
                          felaktigt sätt och att det saknades rättsliga förutsättningar att skrota bilen.
                          I beslutet gör JO uttalanden om nämndens handläggning av ärendet och konstaterar
                          att det förekommit ett antal allvarliga brister. Utöver skrotningen av bilen har nämnden
                          brustit bl.a. i fråga om dokumentation av egendom som fanns i bilen och hanteringen
                          av ett överklagande. JO kritiserar nämnden för bristerna.
                          JO gör också uttalanden om regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet med
                          anledning av uttalanden som handläggaren gjort i en intervju med en journalist. Det
                          som kommit fram i den delen ger inte anledning till kritik, men JO erinrar om att redan
                          risken för att andra kan uppfatta att saklighet och opartiskhet inte iakttas är tillräckligt
                          för att ett handlande ska kunna anses strida mot grundlagsbestämmelsen.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 24 januari 2020 förde AA och BB fram klagomål mot
                        Tekniska nämnden i Tanums kommun med anledning av ett ärende om flyttning
                        och skrotning av en bil. I anmälan och kompletteringar till denna angavs bl.a.
                        följande.

                        Den 18 april 2019 beslutade nämnden att flytta en bil. Den hade körts till
                        platsen av ägaren och varit parkerad under maximalt en timme i enlighet med
                        gällande parkeringsregler. I protokollet från flyttningen angav nämnden som
                        grund för flyttningen att bilen var ett fordonsvrak. Det stämmer inte eftersom
                        den varken saknade värde eller var övergiven. Det var känt för nämnden att
                        bilen användes som boende av ägaren m.fl., vilket även framgår av besluts-
                        protokollet. Bilen hade dessutom flyttats flera gånger den närmaste tiden före




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                   Dnr 685-2020      Sid 2 (10)




den 18 april, vilket också framgår av kommunens egen dokumentation. Det
måste ha varit uppenbart för nämnden att ägaren inte hade övergett bilen.
Eftersom nämnden felaktigt utgick från att bilen var ett fordonsvrak
motiverades det inte ytterligare varför den behövde flyttas.

Nämndens protokollföring visar stora brister. Protokollet över åtgärden upp-
rättades mer än en vecka efter att bilen flyttades. Det går därför inte att förstå
när beslutet fattades. Ägaren blev vid några tillfällen tidigare – den 4, 8 och 15
april 2019 – uppmanad att flytta bilen då tiden för tillåten parkering överskreds.
Det framgår dock inte i ärendet var eller hur länge bilen hade varit parkerad när
uppmaningarna gjordes.

Den 26 april 2019 fick ägaren hämta sina personliga tillhörigheter i bilen. I
samband med det fotograferades han och en annan person av nämnden, utan att
de vare sig informerades om fotograferingen eller lämnade sitt samtycke till
den. Samma dag skrotades bilen.

Ägaren överklagade nämndens beslut att flytta och skrota bilen. Nämnden
vägrade att överlämna ärendet till förvaltningsrätten med hänvisning till att
beslutet inte var överklagbart. Efter att ombud anlitades krävdes en omfattande
skriftväxling innan nämnden slutligen överlämnade överklagandet till
Förvaltningsrätten i Göteborg, som avvisade det. Efter att ägaren överklagat
förvaltningsrättens beslut, avslog kammarrätten det. Avgörandet skulle
överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

Till anmälan fogade AA och BB ett antal bilagor.

I en komplettering som kom in till JO den 4 augusti 2020 gjorde AA och BB
gällande bl.a. att Tanums kommun systematiskt ägnat sig åt diskriminering och
registrering av romer samt framförde ytterligare argument för varför beslutet
om att flytta och skrota bilen var felaktigt. AA och BB hänvisade till en
transkriberad intervju som en journalist genomfört med en tjänsteman hos
kommunen. Enligt AA och BB gav intervjun ytterligare stöd för att
ovidkommande hänsyn, som inte hade dokumenterats i ärendet, legat till grund
för beslutet att flytta och skrota bilen. De pekade vidare på att tjänstemannen på
flera ställen i intervjun talade om ett ”klientel”, ”tiggarna” och ”romer” mot
vilka åtgärderna att flytta bilar hade riktats. Dessutom kom det fram uppgifter i
intervjun som enligt AA och BB framstod som att tjänstemannen hade ett eget
diarium för det ”klientel” som tjänstemannen pekade ut.

Utöver transkriberingen av intervjun gav de in handlingar om bl.a. flera andra
ärenden om flyttning av fordon från Tanums kommun.

AA och BB kompletterade senare anmälan med ytterligare tidningsartiklar,
samtliga från Strömstads tidning.
                                                                   Dnr 685-2020       Sid 3 (10)




Utredning
Inledningsvis hämtade JO in vissa handlingar från Tanums kommun. Av dessa
framgick att kommunen och bilägaren i oktober 2020 hade träffat en förlikning
med anledning av skrotningen av bilen. Uppgörelsen innebar bl.a. att såväl
kommunen som ägaren förband sig att inte framställa några ytterligare anspråk
med anledning av händelsen.

Därefter uppmanade JO nämnden att yttra sig över handläggningen av ärendet
och hur den förhöll sig till bestämmelserna i lagen om flyttning av fordon i
vissa fall, LFF, och förordningen om flyttning av fordon i vissa fall, FFF. Av
remissvaret skulle särskilt framgå

• hur nämnden hade hanterat kvarlämnade saker i den flyttade bilen och
  dokumenterat utlämnandet av dessa
• hur handläggningen av överklagandet av beslutet om flyttning gått till
• hur ärenden om flyttning av fordon diarieförs, med anledning av uppgifterna
  i en transkriberad intervju om att en handläggare haft ett eget diarium
• hur handläggarens uttalanden i den tidigare nämnda intervjun förhåller sig
  till kravet på opartiskhet och saklighet.

Nämnden beslutade att lämna ett remissvar med sammanfattningsvis följande
innehåll.

Beslutet om flyttning och skrotning
Den aktuella bilen var uppställd på platser i centrala Hamburgsund. Enligt
uppgifter från privatpersoner som kontaktade kommunen eldade personer som
nyttjade bilen på parkeringen där den stod uppställd. Av den anledningen
befarade kommunens trafikavdelning att asfalten skulle skadas.

Genom skriftliga meddelanden som placerades på bilen uppmanades ägaren att
flytta den vid tre tillfällen under perioden den 4–15 april 2019. Meddelandena
innehöll bl.a. information om att uppmaningen grundades på LFF och FFF, att
ägaren uppmanades att flytta bilen från gatumark senast den 18 april 2019 och
att ett beslut om flyttning kunde komma att verkställas på ägarens bekostnad om
bilen inte flyttades samt leda till en påföljd som anges i lagen.

Enligt det protokoll kommunen upprättade var den aktuella bilen ett
fordonsvrak, och den värderades till 0 kronor. Vidare angav, enligt uppgift från
den ansvariga handläggaren, de poliser som deltog vid flytten av bilen under
förmiddagen den 18 april 2019, att den var i ett ”fruktansvärt skick”, och de
förordade att bilen skulle skrotas. Av protokollet framgår att bilens kaross var
sönderrostad och att inredningen var såväl vandaliserad som hårt nedsliten.
Slutligen framgår det att ägaren hämtade sina tillhörigheter, direkt från bilen, på
den kommunala uppställningsplatsen den 26 april 2019. Nämnden beslutade
den 28 april 2019 att skrota bilen.
                                                                    Dnr 685-2020       Sid 4 (10)




Nämnden har agerat i enlighet med gällande regelverk, vilket ger en kommun
rätt att besluta om såväl flyttning som skrotning av fordon som klassas som
fordonsvrak. Det finns inget krav på att ett fordonsvrak ska förvaras på en
särskild uppställningsplats eller på något annat sätt i avvaktan på att
fordonsägaren ger sig till känna, utan det står myndigheten fritt att omedelbart
skrota sådana fordon. Trots detta förvarade kommunen bilen på kommunens
uppställningsplats. Ägaren gavs också möjlighet att återta bilen efter att ha
betalat den flyttningskostnad som uppkom när den flyttades. Enligt uppgift från
handläggaren meddelade ägaren att han inte önskade betala denna kostnad efter
att ha fått information från handläggaren om att bilen annars skulle skrotas.

Hanteringen av kvarlämnad egendom
I enlighet med vad som angavs i protokollet hämtade bilägaren och en annan
person ut sina tillhörigheter direkt från bilen den 26 april 2019. Tillhörigheterna
utgjordes bl.a. av kläder, mediciner samt en motor, vilken förvarades i bilens
bagageutrymme – bilens ordinarie motor var enligt uppgift obrukbar och
hämtades därför inte ut. Handläggaren dokumenterade utlämnandet av egendom
genom fotografier.

Handläggningen av överklagandet
Den 14 maj 2019 inkom ett överklagande från bilägaren, genom ombudet MJ,
av beslutet om att skrota bilen. I ett e-postmeddelande den 12 juni 2019
anmälde sig AA och BB som ombud för ägaren. Den 20 juni 2019 översände
AA ett e-postmeddelande till handläggaren, vilket bl.a. innefattade ett antal
frågor om det överklagade beslutet om skrotning. Den 28 juni 2019
överlämnades överklagandet till förvaltningsrätten.

Överklagandet har prövats i tre instanser, och det har inte i någon del medfört
ett underkännande av nämndens beslut eller agerande i övrigt.

Uppgifterna i intervjun med handläggaren
Den ansvariga handläggaren har inte haft ett eget diarium där handlingar i
ärenden om flyttning av fordon registreras. Handlingarna i dessa ärenden
diarieförs i kommunens diarium i enlighet med 5 kap. 1 och 2 §§ offentlighets-
och sekretesslagen.

Det som möjligen avses i den transkriberade intervjun är att åtkomsten till
handlingarna är begränsad till vissa personer. Skälet till detta är att handlingarna
innehåller känsliga personuppgifter. I syfte att kommunen ska upprätthålla
kraven på behandling av sådana personuppgifter, i enlighet med dataskydds-
förordningen, är endast vissa särskilt utpekade personer inom kommunen
behöriga att ta del av handlingar i ärenden om flyttning och skrotning av fordon.

Av samma skäl förvaras handlingar med känsliga personuppgifter företrädesvis
i fysiska pärmar på handläggarens kontor. Det gäller exempelvis de handlingar
som dokumenterar utlämnandet av bilägarens tillhörigheter. Handlingarna är
                                                                     Dnr 685-2020      Sid 5 (10)




emellertid – liksom övriga handlingar i ärenden som rör flyttning av fordon –
diarieförda i kommunens diarium.

När handläggaren i den transkriberade intervjun använder exempelvis begreppet
”klientel”, syftar det på samtliga personer som är föremål för ärenden om
flyttning och skrotning av fordon. Begreppet används alltså inte för att beskriva
en viss etnisk grupp eller motsvarande. Uttalandena innebär inte heller att hand-
läggaren har gjort osakliga och opartiska överväganden, exempelvis när det
gäller bilägarens etnicitet eller egenskaper i övrigt. Handläggaren har verkat för
att agera sakligt och i enlighet med bestämmelserna i LFF och FFF. Hon har i
detta i sammanhang velat lyfta fram att det som är relevant vid handläggningen
av dessa ärenden är fordonets egenskaper, inte fordonsägarens. Handläggningen
av det aktuella ärendet har skett i enlighet med kraven på saklighet och
opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen, RF.

AA och BB kommenterade remissvaret.

Bedömning
Granskningens inriktning
AA och BB har i sin anmälan till JO framfört en rad klagomål över hur
kommunen har agerat när den flyttade och skrotade bilen, varav endast en del
redovisats ovan. I det följande kommer jag att avgränsa mina uttalanden till de
frågor som framgår av respektive rubrik. Jag går inte in närmare på
handläggningen av ärendet i övriga delar.

Fanns det förutsättningar att skrota bilen?
Rättslig reglering
Bestämmelser om flyttning och skrotning av fordon finns i LFF och FFF.

I 2 § LFF anges i vilka fall ett fordon får flyttas med stöd av lagen. I bestäm-
melsens första stycke bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om rätt
för statlig eller kommunal myndighet att flytta fordon i särskilt angivna fall, när
det behövs för ordningen och säkerheten i trafiken eller av naturvårdsskäl.

Sådana föreskrifter har regeringen meddelat i 2 § FFF. I 2 § 7 FFF anges att ett
fordon får flyttas om det är ett fordonsvrak. Fordonsvrak är fordon som med
hänsyn till sitt skick, den tid som det stått på samma plats eller andra
omständigheter måste anses övergivet och som uppenbarligen har ringa eller
inget värde (se 1 § första stycket 3 LFF).

Ett beslut om flyttning ska föregås av en utredning. Vid utredningen ska
protokoll föras. Beslutet ska antecknas på protokollet. (Se 3 § FFF.)

Fordon som flyttas med stöd av LFF ska förvaras på en särskild uppställnings-
plats eller ställas så nära den plats där de anträffades att de lätt kan återfinnas.
Ett fordonsvrak som flyttas ska dock skrotas eller på annat sätt undanskaffas så
                                                                    Dnr 685-2020      Sid 6 (10)




snart det lämpligen kan ske. I ett beslut om flyttning ska anges om fordonet
anses som ett fordonsvrak. (Se 3 § LFF.)

Ett fordonsvrak som har flyttats tillfaller omedelbart kommunen eller staten
(se 6 § andra stycket LFF).

Beslut enligt LFF och FFF får inte överklagas (se 10 § LFF).

Min bedömning
Nämnden har i sitt remissvar angett att det aktuella fordonet var ett fordonsvrak
och att flyttningen därmed hade stöd i 2 § 7 FFF.

Som framgått ovan är ett fordonsvrak ett fordon som dels är övergivet, dels
uppenbarligen har ringa eller inget värde. Ett fordonsvrak som flyttats tillfaller
omedelbart kommunen eller staten. Det ska skrotas eller undanskaffas på något
annat sätt så snart det lämpligen kan ske.

Jag inleder med den grundläggande frågan om bilen kunde anses övergiven.

Av utredningen framgår att beslutet om att skrota bilen föregicks av att det vid
tre tillfällen fästes uppmaningar på bilen om att den skulle flyttas. I sin anmälan
till JO har AA och BB uppgett att ägaren följde uppmaningarna. Jag noterar att
bilen enligt anmälan endast skulle ha varit parkerad under en timme innan den
ansvariga handläggaren gjorde bedömningen att det var fråga om ett vrak.
Nämnden har i sitt remissvar inte invänt mot detta, utan angett att bilen varit
uppställd på olika platser i kommunen. Därutöver framgår av den transkriberade
intervjun att den ansvariga handläggaren kände till att ägaren bodde i bilen och
att hon förstod att den inte var övergiven.

Av den dokumentation som finns i ärendet framgår inte hur handläggaren
förhöll sig till detta när hon trots allt gjorde bedömningen att det var fråga om
ett fordonsvrak. Nämnden har inte heller i sitt remissvar berört denna centrala
fråga. Trots dessa brister i utredningen är det klarlagt att den ansvariga hand-
läggaren kände till att det inte var fråga om en bil som hade övergivits av
ägaren. Jag kan således konstatera att bilen skrotades såsom ett fordonsvrak
utan att det fanns rättsliga förutsättningar för det. Det är naturligtvis helt
oacceptabelt.

Med anledning av det inträffade vill jag dessutom säga följande.

Bestämmelserna i LFF och FFF om fordonsvrak ger en kommun långtgående
befogenheter att förfoga över en enskilds egendom genom att flytta och skrota
ett fordon. Det finns inte något krav på att fordonet ska förvaras under en viss
tid mellan att det flyttas och skrotas och inte heller någon rätt för ägaren att
återfå fordonet. Av betydelse i sammanhanget är även att ett beslut om flyttning
och skrotning inte kan överklagas. Det är således fråga om myndighetsutövning
som utgör ett förhållandevis stort ingrepp i egendomsskyddet. I förarbetena
                                                                   Dnr 685-2020    Sid 7 (10)




beskrivs det som att bestämmelsen ”medger ett mycket radikalt förfarande”
(se prop. 1967 nr 107 s. 48).

Detta ställer höga krav på den som ingriper mot ett fordon med stöd av
bestämmelserna om fordonsvrak. Tillämpningen måste ske med omdöme och
urskiljning. Med hänsyn till rättssäkerhetsintresset har lagstiftaren ansett det
motiverat att fordon i tveksamma fall inte kan behandlas som vrak utan måste
flyttas och förvaras på en särskild uppställningsplats. Lagstiftaren har även
uttalat att den restriktiva bestämningen av begreppet fordonsvrak leder till att
fordon, som enligt en mer allmän bedömning måhända kan förefalla uttjänta,
inte alltid kan betecknas som vrak i lagens mening. (Se prop. 1967 nr 107
s. 48 f.) De långtgående befogenheterna medför även att det är viktigt att
vidtagna åtgärder dokumenteras på ett fullständigt och korrekt sätt.

Dokumentationen av återlämnandet av egendomen i bilen
Föremål som finns på eller i ett fordon anses vid tillämpningen av LFF höra till
fordonet. Om ett föremål som finns i ett fordonsvrak inte har varit avsett att
stadigvarande brukas i fordonet, behandlas det dock enligt bestämmelserna i
lagen om hittegods, hittegodslagen. (Se 9 § LFF.)

Enligt 1 § i hittegodslagen ska den som hittar något, utan oskäligt dröjsmål,
anmäla fyndet till Polismyndigheten. Är ägaren till godset känd, får upphittaren
i stället underrätta honom eller henne om fyndet.

Jag har tidigare uttalat att det alltid bör dokumenteras vilka kontroller som
utförts av om det finns föremål i fordonsvraket som ska hanteras enligt
hittegodslagen. Även resultatet av kontrollerna bör dokumenteras. En sådan
ordning är motiverad dels för att upprätthålla respekten för den enskildes
egendom, dels för att den som beslutat om skrotning i efterhand ska kunna freda
sig mot oriktiga påståenden om vad som fanns i fordonsvraket. Det är nämnden
som är ansvarig för att det sker en kontroll av om fordonet innehåller föremål
som omfattas av hittegodslagen och att kontrollen dokumenteras.
(Se JO 2022/23 s. 136, dnr 723-2019.) Någon dokumentation av det slag som
nyss nämnts har inte upprättats i detta fall, vilket naturligtvis är en brist.

I det nu aktuella fallet dokumenterades utlämnandet av egendom genom
fotografering. Vilka överväganden som föranledde detta tillvägagångssätt har
nämnden inte närmare redogjort för i sitt remissvar. Detta har försvårat min
granskning.

Jag noterar dock att bilderna inte fyller någon vidare funktion eftersom de inte
visar vilken egendom som återlämnades och strängt taget inte heller att det är
bilägaren som syns på bilderna. Som dokumentation framstår bilderna således
som tämligen meningslösa. En tjänsteanteckning över vilka föremål som
lämnades ut hade redan av den anledningen varit ett lämpligare sätt att fullgöra
dokumentationsskyldigheten.
                                                                   Dnr 685-2020      Sid 8 (10)




Som nämnden är inne på i sitt remissvar har fotograferingen inneburit en
behandling av personuppgifter. Givetvis måste en sådan åtgärd vara förenlig
med de bestämmelser som finns om detta, bl.a. EU:s dataskyddsförordning
(GDPR). Fotograferingen var ett onödigt intrång i de berördas personliga
integritet, men jag finner inte anledning att göra några ytterligare uttalanden om
den saken.

Handläggningen av överklagandet
Frågan om bilägaren, trots överklagandeförbudet i LFF, haft rätt att överklaga
nämndens beslut om flyttning och skrotning har prövats av domstol. Genom
Högsta förvaltningsdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd stod
förvaltningsrättens beslut att avvisa överklagandet fast. Min granskning i denna
del avser nämndens handläggning av överklagandet.

Av utredningen framgår bl.a. att bilägaren skickade in ett överklagande till
nämnden med e-post den 14 maj 2019. Överklagandet överlämnades till
förvaltningsrätten först den 28 juni 2019, och efter viss skriftväxling med flera
påstötningar om detta från ägarens ombud. Av skriftväxlingen framgår att
dröjsmålet med att överlämna överklagandet berodde på att handläggaren ansåg
att det aktuella beslutet inte kunde överklagas.

Allmänna bestämmelser om hur ett beslut överklagas finns i förvaltningslagen,
FL. Det är överinstansens uppgift att pröva om ett överklagande ska avvisas av
någon annan anledning än att det har kommit in för sent (se 47 § första stycket
FL). I avsaknad av särskilda regler för vilken instansordning som gäller är
allmän förvaltningsdomstol rätt instans (se 40 § FL). Överlämnandet av ett
överklagande till överinstansen ska ske skyndsamt (se 46 § FL). JO har vid flera
tillfällen uttalat att kravet på skyndsamhet innebär att överklagandet normalt bör
överlämnas till överinstansen inom en vecka (se t.ex. JO 1995/96 s 314,
dnr 2959-1994).

Trots att nämnden ansåg att beslutet om flyttning inte kunde överklagas, skulle
överklagandet alltså skyndsamt ha överlämnats till förvaltningsrätten. Detta
borde således ha skett redan i samband med att överklagandet kom in
den 14 maj 2019.

Remissvaret innehåller ingen redogörelse för hur nämnden bedömt att hand-
läggningen förhållit sig till gällande regelverk. Av utredningen framgår att det
tog drygt sex veckor innan överklagandet överlämnades till förvaltningsrätten.
Ett så långt dröjsmål är inte acceptabelt. Dröjsmålet synes ha berott på bristande
kunskap om vad som gäller vid ett överklagande. Det är nämndens ansvar att se
till att det finns fungerande rutiner för detta.

Uppgifterna i en intervju med handläggaren
Den som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ska beakta allas
likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (se 1 kap. 9 § RF). Detta
krav omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka verkliga
                                                                      Dnr 685-2020      Sid 9 (10)




skäl som ligger bakom ett beslut eller ett annat handlande från en myndighet.
Även hur myndighetens agerande kan uppfattas är av betydelse. Risken för att
andra kan uppfatta att saklighet och opartiskhet inte iakttas är tillräckligt för att
ett handlande ska kunna anses strida mot grundlagsbestämmelsen. (Se Bull och
Sterzel, Regeringsformen – en kommentar [2019, Version 4, Juno] s. 54 f.)

AA och BB har i sin anmälan till JO gjort gällande att det av den ansvariga
handläggarens uttalanden i en intervju framgått att hon inte varit opartisk och
saklig vid handläggningen av ärendet, att hon uttryckt sig på ett osakligt sätt och
att det framgår av uppgifterna att kommunen haft ett särskilt register för
registrering av vissa fordon.

Nämnden har i remissvaret tillbakavisat uppgiften om att det skulle existera
något register eller eget diarium över vissa flyttningsärenden. Jag kan inte se att
vidare utredningsåtgärder skulle ge klarhet i frågan. I denna del ger utredningen
därför inte anledning till någon ytterligare åtgärd eller något uttalande från min
sida.

När det gäller frågan om huruvida handläggaren brustit i saklighet och opartisk-
het, kan jag konstatera att den aktuella intervjun är förhållandevis lång och
gjordes mer än ett år efter beslutet att skrota bilen. Jag har redan konstaterat att
handläggaren uttalade att hon kände till att bilen inte var övergiven men att hon
trots det beslutade att bilen skulle anses som ett fordonsvrak och skrotas.
Handläggaren använder flera gånger orden ”tiggarna” och ”klientel” som
generaliserande begrepp, vilket jag anser är olämpligt. Intervjun läst i sin helhet
ger dock inte tillräckligt stöd för att handläggaren brustit i saklighet och
opartiskhet. Det som har kommit fram ger därför inte anledning att uttala någon
kritik i denna del. Jag vill dock betona att redan risken för att ett uttalande kan
ge uppfattningen att saklighet och opartiskhet inte iakttas är tillräckligt för att
det ska anses strida mot bestämmelsen i RF. Detta måste varje myndighets-
företrädare tänka på.

Jag vill också säga att det som nämnden uppger i remissvaret om att
handläggaren med uttrycket ”klientel” i intervjun avsåg samtliga personer som
förekommer i ärenden om flyttning av fordon lätt kan uppfattas som en
efterhandskonstruktion. Jag har därför anledning att erinra nämnden om den
sanningsplikt som följer av 13 kap. 6 § andra stycket RF när en myndighet
yttrar sig till JO.

Nämnden kritiseras
Granskningen har visat att det har förekommit allvarliga brister i nämndens
handläggning av ärendet om flyttningen och skrotningen av den aktuella bilen, i
hanteringen av överklagandet och dokumentationen av egendom som fanns i
bilen. Nämnden förtjänar kritik för dessa brister. Jag ser särskilt allvarligt på att
bilen skrotades utan att det fanns rättsliga förutsättningar för det.
                                                                 Dnr 685-2020    Sid 10 (10)




Jag förutsätter att nämnden vidtar de åtgärder som krävs för att liknande
händelser inte ska inträffa igen.

Vad som i övrigt har kommit fram i ärendet föranleder ingen åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
