# Ifrågasatt ingripande mot en banderoll på ett studentflak

JO 2019-05-20 dnr 6852-2018

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2019-05-20              6852-2018             1 (6)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Ifrågasatt ingripande mot en banderoll på ett studentflak


                          Beslutet i korthet: Elever på en gymnasieskola monterade en banderoll på ett
                          studentflak. Banderollen hade texten ”#Metoo för kvinnor som försökt ligga sig till
                          framgång men misslyckats”. En lärare på skolan ansåg att banderollen inte var
                          förenlig med skolans värdegrund och beordrade eleverna att ta ned den. Frågan i
                          JO:s ärende är om det var förenligt med elevernas yttrandefrihet.
                          Texten på banderollen hade orsakat en hätsk stämning mot klassen, och det fanns en
                          oro för klassens trygghet. Enligt JO får det därmed anses klart att det fanns en
                          konkret risk för att banderollen skulle ha orsakat ordningsstörningar på skolan. JO har
                          därför ingen invändning mot att skolan beordrade eleverna att ta ned banderollen.


                        Initiativet och JO:s remiss
                        I JO:s ärende med dnr 3845-2018 anmäldes Upplands-Brogymnasiet för att
                        skolan hade förbjudit elever att ha en banderoll med ett visst innehåll på sitt
                        studentflak. Anmälaren hänvisade till en artikel i Upsala Nya Tidning, i vilken
                        bl.a. rektorn på Upplands-Brogymnasiet uttalade sig om det inträffade.

                        JO uppmärksammade även ett uttalande på Upplands-Brogymnasiets webbplats
                        om den aktuella händelsen. Enligt uttalandet ansågs texten på banderollen vara
                        mycket kränkande och strida mot allt som skolan står för. Vidare angavs att
                        eleverna skulle få skriftliga varningar eftersom deras agerande stred mot
                        skolans värdegrund och störde tryggheten och studieron på skolan.

                        Frågan om en skola kan förbjuda elever att använda en banderoll med ett visst
                        budskap är i grunden en fråga om yttrandefrihet. Jag beslutade den 22 oktober
                        2018 att utreda frågan inom ramen för ett initiativärende mot
                        Utbildningsnämnden i Upplands-Bro kommun, varvid anmälningsärendet, dnr
                        3845-2018, skrevs av. Nämnden uppmanades samma dag att lämna
                        upplysningar om och yttra sig över följande:

                        a) Angående förbudet: Vem beslutade om förbudet? Vilka överväganden
                           gjordes i samband med beslutet? Vad omfattade förbudet (dvs. gällde det
                           bara på skolområdet eller även sedan studentflaket lämnat skolområdet)?




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                          Dnr 6852-2018      Sid 2 (6)




b) Angående eventuella varningar: Tilldelades eleverna varningar? Vilka
   överväganden gjordes i sådant fall i samband med detta och hur
   formulerades varningarna?

Utbildningsnämndens remissvar
Nämnden beslutade den 18 december 2018 att lämna utbildningskontorets
yttrande (med underyttranden från Upplands-Brogymnasiets rektor och den
berörda mentorn) som sitt eget till JO. Yttrandet hade följande innehåll:

      Utbildningskontorets beskrivning och bedömning av händelse
      Utbildningskontoret besvarar frågorna enligt den ordning som framgår av
      promemorian.
      a) Angående förbudet: Vem beslutade om förbudet? Vilka överväganden
         gjordes i samband med beslutet? Vad omfattade förbudet (dvs. gällde
         det bara på skolområdet eller även sedan studentflaket lämnat
         skolområdet)?
      Den 31 maj hade eleverna omröstning om vad som skulle stå på en banderoll på
      ett studentflak. Senare samma dag hade lärarna studentlunch tillsammans med
      eleverna och då kom det fram vad som stod på banderollen. Mentorn ansåg att
      banderollen inte var förenlig med skolans värdegrund och bad eleverna att ta ner
      banderollen. Därefter följde ett samtal med klassen om banderollen i förhållande
      till skolans värdegrund. Elevernas förståelse för mentorns agerande ökade och
      efter en stund var alla elever eniga om att banderollen skulle plockas ner. Mentor
      informerade skolledning om sitt agerande kring händelsen, se mentors
      redogörelse i bilaga 1.
      b) Angående eventuella varningar: Tilldelades eleverna varningar? Vilka
         överväganden gjordes i sådant fall i samband med detta och hur
         formulerades varningarna?
      Eleverna tilldelades inte några skriftliga varningar. Vid en samlad bedömning
      kom skolan fram till att det inte fanns skäl att ge varningar och
      Utbildningskontoret delar den slutsatsen. Se rektors redogörelse i bilaga 2.
      Utbildningskontoret har uppmärksammat skolans rektor om den felaktiga
      informationen på skolans webb, som JO hänvisar till, varpå den informationen
      har tagits bort.

## Slutsats

Utbildningskontoret kan i efterhand konstatera att det var olämpligt att gå ut i
      media med informationen om att eleverna skulle få varningar innan skolan var
      säker på att det var befogat att ge skriftliga varningar. Däremot finns en
      förståelse för att skolans rektor utsattes för ett hårt tryck från allmänhet, media,
      elever och dess vårdnadshavare samt personal och behövde uttala sig om
      situationen innan frågan var helt utredd.
      Sammanfattningsvis delar Utbildningskontoret den beskrivning som skolans
      rektor och berörd mentor ger och står därmed bakom skolans hantering av
      situationen kring banderollen.

      Mentors redogörelse

      Innehåll
      Redogörelse för nedtagning av banderoll på studentflak, med texten ”#Metoo för
      kvinnor som försökt ligga sig till framgång men misslyckats”. Redogörelsen
      gjord av mentor för klassen FTTP15, AA.
                                                                    Dnr 6852-2018        Sid 3 (6)




Bakgrund
Några elever i klassen frågade lärarna på programinriktningen om de fick låna ett
flak, ett lastväxlarflak för att användas som studentflak. Detta fick de tillåtelse
till. Det är en regel på transportinriktningen att eleverna får låna flak men inte
fordon.
Fordon för att bära denna lösa lastbärare hade större delen av klassen hyrt med
tillhörande förare.

Händelseförlopp
Under förmiddagen den 31/5 hade eleverna självständigt en omröstning om vad
det skulle stå på studentflakets olika banderoller. Den 31/5 hade lärarlaget
tillsammans med klassen en studentlunch. I samband
med denna lunch monterades banderollen med ovanstående text. En elev som
inte deltagit i omröstningen påtalade för mig att banderollen med tidigare
angiven text var monterad, varpå jag kontrollerade detta och beordrade elever att
ta ner densamma. Omedelbart efter nedmonteringen samlade jag klassen för ett
samtal. Jag förklarade att texten strider mot skolans värdegrund och kan därför
inte sitta på skolans flak eller finnas innanför skolans område, som i det här fallet
är avgränsat med staket och en grind. Under samtalet var diskussionerna väldigt
engagerade. En del av eleverna tyckte att banderollen var rätt inledningsvis, en
del tyckte att den var kränkande. Jag förklarade att var och en får tycka och tänka
vad man själv vill men inom skolans område och på skolans flak så är den texten
att betrakta som ett brott mot skolans värdegrund. Elevernas förståelse för mitt
agerande ökade allteftersom under samtalets gång. Det förstärktes mycket av de
kraftiga och negativa reaktioner som banderollen fick på sociala medier, radio/tv
och nyhetstidningar. Eleverna var efter bara ett kort tag 100 % eniga om att det
var rätt att ta ner banderollen. Väldigt många av eleverna var oerhört nedstämda,
ledsna och ångerfulla på grund av de starka reaktionerna på banderollen samt
den ökade förståelsen för vad #metoo-rörelsen står för.

Vidtagna åtgärder av mig som mentor
Omedelbart efter samtalet orienterade jag skolledningen, i detta fallet rektor, om
det inträffade och vilka åtgärder jag vidtagit. I denna orientering och de
efterföljande samtalen har jag valt att inte nämna några namn på elever som
deltagit av framförallt ett skäl, att jag inte velat riskera att någon specifik skulle
utsättas för den vredesstorm som uppkom.

Rektors redogörelse

Rektors redogörelse för händelserna kring en banderoll på ett studentflak 31 maj
På förmiddagen 31/5 blev jag kontaktad av läraren AA som redogjorde för en
incident där några elever i hans klass hade skrivit ett olämpligt budskap på en
banderoll som var tänkt att sitta på ett studentflak. Banderollen var tillverkad
under pågående verksamhet, flaket tillhörde skolan och stod på skolans område.
Jag förstod från vårt samtal att AA hade sagt åt eleverna att ta ned banderollen så
snart han fått information om att den fanns och satt uppe. Jag förstod också att
någon av eleverna hade tagit en bild och lagt ut i något socialt media. AA
redogjorde för de åtgärder han hade vidtagit: att direkt få ned banderollen och
samla eleverna för samtal kring skolans värdegrund och budskapet på
banderollen – helt i linje med värdegrundsarbetet på skolan.
Eftersom bilden på banderollen spred sig snabbt i sociala medier och upprörda
medborgare, elever, vårdnadshavare, radio, TV och tidningar sökte kontakt med
mig informerade jag utbildningschefen BB om det inträffade. De följande
dagarna gick all min tid åt att hantera frågan och svara på alla frågor så fort jag
kunde. Ärendet var mycket komplext och jag hade att hantera en rad olika
aspekter som:
                                                                      Dnr 6852-2018       Sid 4 (6)




              Elevernas trygghet och studiero – både klassen som låg bakom
               banderollen och elever som blev ledsna och upprörda över budskapet,
               vårdnadshavare som var ledsna och upprörda antingen för att deras barn
               blev utsatta för hot och kränkningar (eleverna som satte upp banderollen
               översköljdes som grupp av en vredesstorm) eller för att deras barn blev
               ledsna och upprörda över innehållet i texten.
              Medarbetare som var oroliga för klassens trygghet och medarbetare som
               var upprörda över budskapet.
              Säkerhetsfrågor – det var en hätsk stämning mot klassen och inom
               några dagar skulle studentutspringet ske.
              Den negativa publiciteten kring skolan – i sociala medier var budskapet
               att lärarkåren och rektorn stod bakom budskapet på banderollen.
              Allmänhetens sorg och ilska å ena sidan över budskapet och att jag och
               mina medarbetare stod bakom detta och å andra sidan över att jag
               genom mitt agerande hotade demokratin och yttrandefriheten – den
               stora massan tillhörde den förstnämnda gruppen.
              En svår utredning – det var oklart vem som egentligen hade röstat fram
               budskapet, vem som skrivit det på banderollen och vem som beslutat att
               sätta upp den och vem som faktiskt satte upp den. Det framkom dock att
               inte alla hade varit med och att vissa hade varit inblandade i vissa
               moment.
      Min första tanke var att detta strider mot skolans ordningsregler, planen mot
      kränkande behandling och mot skollagens 1 kapitel § 4, 5 och 8 samt kapitel 5
      och 6 och att eleverna bör stängas av. Detta uppgav jag också i mitt svar till
      upprörd allmänhet och media. Jag inledde snabbt en utredning och lyssnade med
      läraren, klassen med banderollen, utbildningschefen, kommunjuristen, polisen
      och kollegerna i skolledningen samt tog del av tidigare liknande rättsfall och
      analyser. Efter en ordentlig genomlysning av ärendet visade det sig att det inte
      fanns fog för en skriftlig varning utan att de samtal som mentorn och delvis jag
      själv genomförde med eleverna var en tillräcklig och proportionerlig åtgärd
      utifrån själva händelsen och elevernas beteendeförändring – de förstod allvaret i
      det inträffade, hur djupt banderollen påverkade andra elever och människor och
      beklagade det inträffade.

Bedömning
Förbudet
Av utredningen framgår att banderollen på studentflaket hade texten
”#Metoo för kvinnor som försökt ligga sig till framgång men misslyckats”.
Mentorn på skolan ansåg att banderollen inte var förenlig med skolans
värdegrund och beordrade eleverna att ta ned den.

Som angetts ovan är frågan om en skola kan förbjuda elever att sätta upp en
banderoll med en viss text på ett studentflak i grunden en fråga om
yttrandefrihet. Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet,
vilket innebär frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela
upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor (2 kap. 1 § 1
regeringsformen, RF). Yttrandefriheten får dock under vissa förutsättningar
begränsas genom lag med hänsyn till vissa preciserade ändamål (2 kap. 20–23
och 25 §§ RF).
                                                                          Dnr 6852-2018        Sid 5 (6)




Även den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna innehåller ett skydd för yttrandefriheten
(artikel 10).

Skolan har ett ansvar för värdegrunderna i utbildningen. Enligt skollagen
(2010:800) ska utbildningen förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska
samhället vilar på (1 kap. 4 § första stycket skollagen). Utbildningen ska
utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och
de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet
och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan
människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga
rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling (1 kap.
5 § första och andra styckena skollagen). Utbildningen ska vidare utformas på
ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet
och studiero (5 kap. 3 § skollagen). Rektor ska därför besluta om ordningsregler
(5 kap. 5 § skollagen).

Frågan om skolors möjlighet att begränsa yttrandefriheten har behandlats i
JO 1997/98 s. 436, dnr 3878-1995 m.fl. I beslutet – som avsåg märken som
kunde uppfattas förmedla odemokratiska, framför allt rasistiska, åsikter –
uttalade JO bl.a. följande:
      Sammanfattningsvis har en skolledning alltså rätt och skyldighet att ingripa mot
      åsiktsyttringar som till sin art inte är förenliga med ordningens upprätthållande i
      skolan eller om själva åsiktsyttringarna är brottsliga eller i vart fall innefattar
      kränkningar eller trakasserier. Skolledningen har emellertid inte rätt att förbjuda
      åsiktsyttringar i annat fall, t.ex. enbart på grund av att åsikterna står i strid med
      de grundläggande demokratiska värderingar som ligger till grund för vår
      samhällsuppfattning. I fall av det slaget är skolans handlingsfrihet och
      -skyldighet begränsad till vad som närmast skulle kunna beskrivas som
      undervisande och uppfostrande insatser.
Frågan behandlades även i JO 2017/18 s. 480, dnr 6301-2015. I beslutet, som
avsåg frågan om en skola kan förbjuda att Sveriges flagga används, uttalade JO
bl.a. följande:
      Rektor kan förbjuda användandet av den svenska flaggan genom en generell
      ordningsregel eller i det konkreta fallet endast om det är motiverat av
      ordningsskäl. I annat fall strider förbudet mot yttrandefriheten.
      Att flaggan i ett visst sammanhang används på ett sätt som kan uppfattas som
      stötande är alltså inte tillräckligt för att införa en ordningsregel som förbjuder att
      flaggan används. För att ett förbud ska anses vara godtagbart krävs dessutom en
      konkret risk för att användandet orsakar ordningsstörningar, t.ex. bråk mellan
      eleverna eller diskussioner som tar orimligt mycket lektionstid i anspråk.
      Jag vill också framhålla att ingripanden mot ordningsstörande beteenden på en
      skola i första hand bör ske genom uppfostrande och undervisande insatser, t.ex.
      samtal med eleven och hans eller hennes föräldrar, samt genom de disciplinära
      och andra särskilda åtgärder som anges i skollagens 5 kap.
I det nu aktuella ärendet refererade texten på banderollen till en kampanj på
sociala medier, som avsåg att uppmärksamma omfattningen av sexuella
                                                                   Dnr 6852-2018      Sid 6 (6)




trakasserier, övergrepp och våldtäkter. Texten på banderollen hade enligt
remissvaret orsakat en hätsk stämning mot klassen, och det fanns en oro för
klassens trygghet. Det får därmed anses klart att det fanns en konkret risk för att
banderollen skulle ha orsakat ordningsstörningar på skolan. Jag har därför ingen
invändning mot att skolan i det aktuella fallet beordrade eleverna att ta ned
banderollen.

Varningar
Den som använder sin yttrandefrihet i någon av de former som är särskilt
reglerad i tryckfrihetsförordningen, TF, och yttrandefrihetsgrundlagen, YGL,
får inte utsättas för andra sanktioner från det allmännas sida än sådana som är
uttryckligen angivna i dessa grundlagar. Detta s.k. repressalieförbud har kommit
till uttryck i domstolspraxis och i flera beslut från JO och JK. Bestämmelsen i
2 kap. 1 § 1 RF innebär att motsvarande grundsyn måste anläggas då den
enskilde gjort bruk av sin yttrandefrihet i andra former än de som upptas i TF
och YGL (se JO 2010/11 s. 605, dnr 149-2009). Skollagens 5 kap. innehåller
därtill bestämmelser om disciplinära och andra särskilda åtgärder som viss
personal kan vidta mot bl.a. ordningsstörande uppträdande.

I ett uttalande på Upplands-Brogymnasiets webbplats angavs att eleverna skulle
få skriftliga varningar eftersom deras agerande stred mot skolans värdegrund
och störde tryggheten och studieron på skolan. I remissvaret framkom
emellertid att skolan vid en samlad bedömning kommit fram till att det inte
fanns skäl att ge eleverna några varningar. Av remissvaret framgår dessutom att
informationen på webbplatsen om de skriftliga varningarna numera har tagits
bort. Mot den bakgrunden finner jag inte anledning att gå vidare i denna del.

Ärendet avslutas.
