# Fråga om handläggningen hos skattemyndighet av ett ärende gällande folkbokföring av barn som står under föräldrarnas gemensamma vårdnad

JO 2002-09-26 dnr 686-2002

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                      Sid
                                                                           2002-09-26            686-2002                1 (4)
Justitieombudsmannen
Jan Pennlöv




                        Fråga om handläggningen hos skattemyndighet av ett ärende gällande
                        folkbokföring av barn som står under föräldrarnas gemensamma
                        vårdnad


                        Med anledning av en anmälan mot Skattemyndigheten i Växjö, skattekontoret i
                        Karlskrona, meddelade JO Pennlöv den 26 september 2002 ett beslut med följande
                        lydelse.

## Anmälan

AA har i en anmälan, som inkom till JO den 19 februari 2002, framfört klagomål
                        mot skattemyndighetens handläggning av och beslut i ett folkbokföringsärende
                        rörande hans dotter BB, f. 2001. AA har härvid gjort gällande bl.a. att
                        skattemyndigheten lagt en skrift som hans tidigare ombud skickat till barnets
                        moder till grund för sitt beslut den 29 januari 2002, trots att han den 15 januari
                        2002 hade återkallat fullmakten för ombudet samt att han endast fått en förfrågan
                        från skattemyndigheten som sänts till honom i lösbrev och att skattemyndighetens
                        beslut endast tillställts honom för kännedom. Till anmälan har AA fogat bl.a. en
                        kopia av skattemyndighetens beslut den 29 januari 2002.

## Utredning

Ärendet har remitterats till skattemyndigheten som har anmodats att yttra sig över
                        varför myndighetens beslut den 29 januari 2002 tillställts den ene vårdnadshavaren
                        endast för kännedom.

                        I ett remissvar den 2 april 2002 har skattemyndigheten, företrädd av
                        regionskattechefen CC, anfört följande.
                                  Begäran om barns flyttning skall göras av barnets vårdnadshavare (30 §
                                  folkbokföringslagen – 1991:481). Båda vårdnadshavarna ska underteckna
                                  flyttningsanmälan. Av handlingarna i ärendet framgår att endast den ena
                                  vårdnadshavaren (modern) är ingivare till ärendet. Fadern har ej besvarat de
                                  skriftliga kompletteringar myndigheten begärt samt per telefon meddelat att han inte
                                  tänker godkänna några papper avseende barnets flyttning. Myndigheten har då
                                  avvisat ärendet. Om skäl finns kan myndigheten besluta om s.k. tredskoskrivning
                                  enligt 34 § folkbokföringslagen. Så har skett i detta ärende där samtliga kända
                                  uppgifter vägts samman och legat till grund för beslutet.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                      Dnr 686-2002        Sid 2 (4)



      Den handläggningsrutin som utformats vid myndigheten är att beslut i dessa ärenden
      skickas till ingivaren av ärendet. I det fallet endast ena vårdnadshavaren ingivit
      ärendet, sänds beslutet till andra parten för kännedom.
AA har i en skrift, som inkom till JO den 2 maj 2002, kommenterat
skattemyndighetens remissvar.

Därefter har ärendet remitterats till Riksskatteverket (RSV) som har anmodats att
yttra sig över skattemyndighetens handläggning, särskilt vad gäller de av
myndigheten uppgivna rutinerna för expediering av beslut i fall av aktuellt slag.
RSV har även ombetts ange om det utfärdats några rekommendationer i frågan.

I ett remissvar den 7 augusti 2002 har RSV, företrätt av skattedirektören DD, anfört
följande (bilagan har här utelämnats).
      –––

      RSV:s bedömning
      RSV har inte utfärdat några rekommendationer i form av allmänna råd eller liknande
      i frågan om expediering av beslut om barns folkbokföring.
      Av Regeringsrättens avgörande RÅ 1995 ref. 74 framgår att för det fall ett barn står
      under gemensam vårdnad av föräldrarna, kan ett överklagande prövas i sak endast
      om föräldrarna, i enlighet med 6 kap. 13 § föräldrabalken och 30 §
      folkbokföringslagen, är ense om en sådan prövning. Med stöd i nämnda lagrum skall
      även en anmälan om ändring av barnets folkbokföring göras gemensamt av
      vårdnadshavarna.
      I förevarande fall har modern ensamt gjort anmälan om flyttning trots gemensam
      vårdnad om barnet. Skattemyndigheten har helt korrekt avvisat anmälan. Det är
      RSV:s mening att underrättelse om ett sådant avvisningsbeslut skall ske till båda
      vårdnadshavarna då dessa har gemensam del av vårdnaden om barnet. Vidare gör
      RSV den bedömningen att beslutet om tredskoskrivning av BB inte borde ha
      tillställts den ene vårdnadshavaren endast för kännedom.
      Vad gäller handläggningen i övrigt kan följande anföras. Med hänsyn till att fråga
      var om tredskoskrivning och även mot bakgrund av att fadern nyligen motsatt sig
      BB:s mantalsskrivning hos modern, hade det enligt RSV:s mening varit lämpligt att
      låta AA ta del av de uppgifter modern gett in i barnets folkbokföringsärende.
AA har i en skrift, som inkom till JO den 17 september 2002, kommenterat RSV:s
remissvar.

Bedömning
JO:s huvuduppgift är att granska att myndigheter och andra som står under JO:s
tillsyn följer lagar och andra författningar i sin verksamhet. Syftet med denna
granskning är i första hand att undersöka om myndigheterna har handlat enligt de
regler för förfarandet som gäller för dem. JO kan inte ändra eller upphäva ett beslut
som en domstol eller en annan myndighet har fattat. Inte heller brukar JO ta
ställning till om ett beslut är riktigt i sak. JO tar upp en sådan fråga till utredning
bara när ett beslut direkt strider mot en lag eller en förordning eller annars framstår
som uppenbart felaktigt.

Mot bakgrund av den redovisade inriktningen av JO:s tillsynsverksamhet
uppehåller jag mig inte vid skattemyndighetens beslut rörande folkbokföringen av
                                                                           Dnr 686-2002     Sid 3 (4)




BB. Min granskning avser i stället om skattemyndigheten ur formell synvinkel
handlagt ärendet på ett korrekt sätt.

RSV har i sitt remissvar bl.a. anfört att underrättelse om ett avvisningsbeslut skall
ske till båda vårdnadshavarna då dessa har gemensam del i vårdnaden om barnet
och att beslutet om tredskoskrivning av BB inte borde ha tillställts fadern endast
för kännedom. Jag delar den uppfattning som RSV givit uttryck för och förutsätter
att skattemyndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att en sådan
handläggningsrutin fortsättningsvis tillämpas.

Vad gäller handläggningen i övrigt har RSV i sitt remissvar anfört att det hade varit
lämpligt att låta AA – inför skattemyndighetens beslut – ta del av de uppgifter
modern givit in i ärendet. Trots att denna fråga endast indirekt varit föremål för
remiss till skattemyndigheten finner jag mig oförhindrad att i denna del påtala
följande.

Reglerna för kommunicering av folkbokföringsärenden har i tidigare ärenden varit
föremål för min bedömning (jfr bl.a. dnr 1551-1997). Jag återger här ett utdrag ur
mitt beslut i det aktuella ärendet (JO:s ämbetsberättelse 1998/99 s. 217 f.):

Enligt 34 § första stycket folkbokföringslagen ( . . . ) beslutar skattemyndigheten i
ärenden enligt den lagen efter anmälan eller ansökan eller annars när det finns skäl
till det. I förarbetena till bestämmelsen sägs följande (prop. 1990/91:153 s. 139):
      Av paragrafens första stycke följer att skattemyndigheten självmant kan ta upp en
      persons folkbokföring till prövning. Ofta torde detta ske sedan någon annan
      myndighet upplyst skattemyndigheten exempelvis om att en person använder en
      annan adress än den som förekommer inom folkbokföringen. Självfallet skall sedan
      prövningen ske med iakttagande av förvaltningslagens bestämmelser om bl.a. parters
      rätt att få del av uppgifter.
      En av de bestämmelser i förvaltningslagen ( . . . ) som reglerar parts rätt att få del av
      uppgifter är 17 §. I paragrafens första respektive andra stycke föreskrivs följande,
      såvitt nu är av intresse:
      Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part
      har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än
      honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser
      myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan
      att så har skett
      1.    om avgörandet inte går part emot, om uppgiften saknar betydelse eller om
           åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga,
      –––
      3.  om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra
         beslutet i ärendet, eller
      4. om avgörandet inte kan uppskjutas.
      Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligen, genom vanligt brev,
      genom delgivning eller på något annat sätt.
      –––
På sätt som RSV angivit i sitt remissvar förefaller det som om AA inte
kommunicerats det beslutsunderlag som ingivits av modern inför
skattemyndighetens beslut om tredskoskrivning. Något undantag från
kommuniceringsskyldigheten jämlikt förvaltningslagen har, såvitt framkommit,
                                                                     Dnr 686-2002   Sid 4 (4)




inte förelegat. Skattemyndighetens handläggning har således varit bristfällig även i
detta avseende.

Med den kritik som ligger i det ovan anförda avslutar jag ärendet.
