# Initiativärende om Tullverkets åtgärder vid en tullkontroll

JO 2022-02-14 dnr 6881-2020

[P]

## BESLUT

Datum                 Dnr
                                                                           2022-02-14            6881-2020           Sid 1 (9)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Initiativärende om Tullverkets åtgärder vid en tullkontroll


                          Beslutet i korthet: En man blev föremål för en tullkontroll på tågstationen Hyllie efter
                          att han rest in i Sverige från Danmark. Han greps misstänkt för narkotikasmuggling,
                          belades med handfängsel samt fick genomgå en kroppsvisitation och en
                          kroppsbesiktning.
                          JO anser att det var fel att gripa mannen och att det saknades lagstöd för att belägga
                          honom med handfängsel. Det har också funnits brister i dokumentationen. Tullverket
                          kritiseras för detta.
                          Tullverket har befogenhet att genomföra en kroppsvisitation och en kroppsbesiktning
                          med stöd av både lagen om straff för smuggling och rättegångsbalken. I beslutet gör
                          JO uttalanden om vilket regelverk som bör tillämpas i fråga om den som är gripen och
                          vad som gäller för dokumentation av åtgärderna.


                        Granskningens bakgrund och inriktning
                        I beslutet redovisas en granskning som har sin bakgrund i en anmälan som AA
                        gjorde till JO den 28 augusti 2019 (se JO:s ärende med dnr 6109-2019). AA
                        hade två dagar tidigare blivit föremål för en tullkontroll på tågstationen Hyllie
                        efter att han rest in i Sverige från Danmark.

                        I anmälan förde AA fram bl.a. följande. Han blev utvald för kontrollen på grund
                        av sin hudfärg. Tulltjänstemännen använde brutalt våld för att få av honom från
                        tåget och belade honom med handfängsel med hjälp av poliser som fanns på
                        stationen. Han blev förd till ett rum där hans kropp skulle undersökas. När han
                        inte ville ta av sig kalsongerna tog en tulltjänsteman ett strupgrepp på honom
                        och även ett hårt grepp om hans könsorgan. Därefter genomfördes mot hans
                        vilja och med våld en undersökning av hans anus. Inget hittades vid
                        undersökningen. Efter att han släppts skrattade tjänstemännen och uttalade sig
                        rasistiskt.

                        JO vidtog inledande utredningsåtgärder. Mot bakgrund av att anmälan innehöll
                        påståenden om brott som lämpligen borde utredas av åklagare överlämnade jag i
                        januari 2020 anmälan till Åklagarmyndigheten. Det har också kommit fram att




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                  Dnr 6881-2020      Sid 2 (9)




AA själv gjorde en polisanmälan och att han anmälde händelsen till
Diskrimineringsombudsmannen (DO).

I maj 2020 redovisade Åklagarmyndigheten att det bedrivits förundersökningar
om våldtäkt, misshandel och tjänstefel och att förundersökningarna lagts ned.
AA kommenterade genom ett ombud nedläggningsbeslutet och förde fram
synpunkter på handläggningen hos Åklagarmyndigheten.

Jag beslutade den 17 september 2020 att i ett initiativärende utreda vissa frågor
som aktualiserats med anledning av tullkontrollen. Även DO inledde en
utredning. DO avslutade sin utredning genom ett beslut i december 2021.

De delar av AA:s anmälan till JO där det funnits misstanke om brott har varit
föremål för förundersökning. Vidare har frågan om diskriminering prövats av
DO, som är tillsynsmyndighet för att diskrimineringslagen följs. Det AA förde
fram till JO om varför han togs ut för en tullkontroll, tulltjänstemännens
bemötande och hur undersökningen av honom genomfördes har alltså utretts
inom ramen för ordinarie förfaranden. JO:s tillsyn är extraordinär och jag anser
att det inte finns skäl att granska dessa förhållanden på nytt.

Min granskning avser i stället andra frågor. Det har genom utredningen kommit
fram att AA, utöver att han belades med handfängsel, blev gripen misstänkt för
narkotikasmuggling och fick genomgå en kroppsvisitation och en
kroppsbesiktning. De rättsliga förutsättningarna för dessa åtgärder blir föremål
för uttalanden. Jag kommer också att ge min syn på vissa principiella frågor
som rör gränsdragningen mellan lagen om straff för smuggling och
rättegångsbalken när det gäller kroppsvisitation och kroppsbesiktning av någon
som är gripen misstänkt för brott.

Granskningen avser inte polisernas inblandning i ingripandet eller
Åklagarmyndighetens handläggning av förundersökningarna.

Utredning
Tullverket (generaltulldirektören BB) yttrade sig efter att ha begärt in uppgifter
från berörda befattningshavare. Yttrandet kom in till JO den 2 mars 2021.
Yttrandet finns tillgängligt hos JO.

Tullverket redovisade bl.a. följande om händelseförloppet.

När tulltjänstemännen gick igenom tågvagnen fick en av dem en känsla av att
AA låtsades sova för att undvika kontroll. Han bestämde sig för att prata med
AA. Han ställde frågor om var AA kom resande från och vart AA var på väg.
Det uppstod en diskussion och andra tulltjänstemän anslöt. AA ville inte svara
på tjänstemännens frågor och motsatte sig kontroll av sin väska. Detta stärkte
tjänstemännens misstankar om att han hade med sig en anmälningspliktig vara.
Det beslutades att han skulle följa med till Tullverkets lokaler på tågstationen
för en utförligare tullkontroll.
                                                                 Dnr 6881-2020       Sid 3 (9)




AA vägrade följa med och tre tjänstemän fick med tvång dra ut honom på
perrongen. AA gjorde våldsamt motstånd och en tullinspektör beslutade att
gripa AA misstänkt för narkotikasmuggling samt att sätta handfängsel på
honom. Två polismän som befann sig på perrongen uppmärksammade tumultet
och hjälpte till med handfängslet. Fängslet satt på i cirka fem minuter.

Det fanns en misstanke om att AA hade narkotika i sina kläder, och det
bestämdes att en ytlig kroppsbesiktning skulle genomföras. En tulltjänsteman
förklarade hur undersökningen skulle gå till och bad AA att ta av sig sina
kläder. Tjänstemannen sa att han inte skulle röra AA utan endast observera den
nakna kroppen och kontrollera hans kläder. AA vägrade ta av sig kalsongerna
och våld fick användas för att genomföra kroppsbesiktningen. Även AA:s väska
söktes igenom. Någon narkotika hittades dock inte. Gripandet hävdes efter
undersökningen.

I sin bedömning förde Tullverket fram bl.a. följande.

AA kom inresande till Sverige från Danmark. Hans beteende gjorde att
tjänstemännen fick anledning att anta att han hade med sig egendom som kunde
tas i beslag på grund av misstanke om brott enligt lagen om straff för
smuggling. Det fanns därmed förutsättningar att utföra en kroppsvisitation och
en ytlig kroppsbesiktning av honom med stöd av denna lag.

AA:s undvikande beteende och hans aggressiva fysiska och verbala motstånd
låg till grund för beslutet att gripa honom. Det behövde snabbt göras en
bedömning av om AA exempelvis försökte undanröja eller förstöra förbjudna
preparat. Det behövde också avgöras om tvångsmedel i form av gripande och
handfängsel behövde användas för att kunna fullgöra tullkontrollen. Eftersom
AA var gripen och uppträdde aggressivt var det nödvändigt att belägga honom
med handfängsel under den tid det tog att transportera honom från perrongen till
Tullverkets lokaler. Det fanns stöd i häkteslagen för att använda handfängsel.
Åtgärden dokumenterades dock inte på ett korrekt sätt.

Mot bakgrund av att AA bemötte tulltjänstemännen med aktivt motstånd vid
tullkontrollen hade de rätt att använda våld för att ta med honom till Tullverkets
lokaler för vidare kontroll. Det våld som användes var proportionerligt i
förhållande till den uppkomna situationen och andra medel var otillräckliga.

När det gäller våldet som användes för att verkställa den ytliga
kroppsbesiktningen har tjänstemännen redogjort för att de åtgärder som vidtogs
var nödvändiga och proportionerliga för att slutföra åtgärden. AA gjorde passivt
motstånd genom att inte klä av sig alla kläder. Inget övervåld användes, utan
AA bemöttes med det våld som behövdes för att genomföra tullkontrollen och
den ytliga kroppsbesiktningen.
                                                                   Dnr 6881-2020       Sid 4 (9)




Sammanfattningsvis var det Tullverkets uppfattning att ingripandet och
åtgärderna som vidtogs mot AA skedde i enlighet med tulltjänstemännens
befogenheter och gällande rätt.

Materialet i JO:s ärende med dnr 6109-2019 har varit tillgängligt för JO under
granskningen.

Rättsliga utgångspunkter
Tullverkets befogenheter vid en tullkontroll
Vid införsel från ett annat EU-land regleras Tullverkets befogenheter vid bl.a.
en tullkontroll i lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett
annat land inom Europeiska unionen (inregränslagen).

Bestämmelserna i inregränslagen ger inte Tullverket befogenhet att genomsöka
föremål som en person bär i eller innanför kläderna. Bestämmelser som ger
Tullverket befogenhet att vid en tullkontroll göra kroppsvisitation och
kroppsbesiktning finns i lagen om straff för smuggling (smugglingslagen).

Om det finns anledning att anta att en person som i omedelbart samband med
inresa till landet uppehåller sig bl.a. i trakterna invid Sveriges landgräns eller i
närheten av eller inom en flygplats eller något annat område som har direkt
förbindelse med utlandet har med sig egendom som kan tas i beslag på grund av
bl.a. brott enligt smugglingslagen och vissa narkotikabrott får kroppsvisitation,
ytlig kroppsbesiktning och urinprovstagning utföras på honom eller henne. En
sådan åtgärd får beslutas av en tulltjänsteman. (Se 27 § andra stycket
smugglingslagen.)

Bestämmelsen i 27 § andra stycket smugglingslagen utgör grunden för den
tullkontroll som Tullverket utövar i förhållande till resenärer. För att
bestämmelsen ska möjliggöra en effektiv införselkontroll är beviskravet lågt
ställt. Bestämmelsen har tolkats så att en tulltjänstemans subjektiva bedömning
att en resande i samband med en tullkontroll ser nervös ut utgör tillräcklig grund
för åtgärden. (Se prop. 1999/2000:124 s. 94.) Det behöver alltså inte vara fråga
om en konkret eller preciserad misstanke.

Protokoll ska föras och bevis utfärdas över kroppsvisitation och
kroppsbesiktning endast om den undersökte begär det vid förrättningen eller om
föremål tas i beslag (se 29 § andra stycket smugglingslagen).

Tullverkets brottsutredande verksamhet
I smugglingslagen finns bestämmelser om Tullverkets befogenheter att bl.a.
utreda brott.

Tullverket får fatta beslut om att inleda förundersökning enligt 23 kap.
rättegångsbalken (RB) om bl.a. brott enligt smugglingslagen och vissa
narkotikabrott. De befogenheter och skyldigheter som undersökningsledaren har
enligt rättegångsbalken gäller i sådant fall Tullverket (se 19 § smugglingslagen).
                                                                   Dnr 6881-2020    Sid 5 (9)




En undersökningsledare får besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning
enligt vad som föreskrivs i 28 kap. RB. Om det är fara i dröjsmål, dvs. i ett
brådskande fall, får även en tulltjänsteman besluta om sådana tvångsmedel
enligt rättegångsbalken. En tulltjänsteman har också samma befogenhet som en
polis att enligt 28 kap. 13 a § RB hålla kvar den som ska kroppsvisiteras eller
kroppsbesiktigas och ta med honom eller henne till den plats där åtgärden ska
genomföras. (Se 27 § första stycket smugglingslagen.) Protokoll ska föras över
en kroppsvisitation och en kroppsbesiktning (se 28 kap. 9 och 13 §§ RB).
Begreppet ytlig kroppsbesiktning förekommer inte i 28 kap. RB.

Om det finns avvikande bestämmelser om kroppsvisitation eller
kroppsbesiktning i annan lag eller författning gäller de framför
rättegångsbalkens bestämmelser (se 28 kap. 15 § RB).

I fråga om de brott som Tullverket har befogenhet att ingripa mot har en
tulltjänsteman samma rätt som en polis att gripa en misstänkt (se 21 §
smugglingslagen). Regler om gripande, anhållande och häktning finns i
24 kap. RB. Om det finns skäl att anhålla någon, får en polis i brådskande fall
gripa honom eller henne (se 24 kap. 7 första stycket RB). En grundläggande
förutsättning för frihetsberövandet är att personen är åtminstone skäligen
misstänkt för ett brott. Det ska också finnas ett eller flera s.k. särskilda
häktningsskäl, exempelvis att det finns risk för att den misstänkte genom att
undanröja bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning (se 24 kap. 1 §
första stycket 1–3 RB).

Det ska föras protokoll över ett ingripande som innebär att en polis griper någon
(se 27 § polislagen). Sedan den 1 augusti 2021 föreskrivs en motsvarande
skyldighet för ett gripande som görs av en tulltjänsteman (se 21 a §
smugglingslagen).

Användning av våld och fängsel
En tulltjänsteman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med
hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en
tjänsteåtgärd, bl.a. om tjänstemannen med laga stöd ska verkställa eller biträda
vid kroppsvisitation eller kroppsbesiktning och möts av motstånd (10 § första
stycket 4 och andra stycket samt 29 § första stycket polislagen).

Enligt häkteslagen får en gripen person i vissa angivna fall beläggas med
handfängsel (se 1 kap. 2 § och 4 kap. 10 §). Åtgärden ska dokumenteras (se
14 § häktesförordningen och Tullverkets interna regler om fängselliggare
[STY 2013-254]).

Sedan den 1 augusti 2021 finns bestämmelser i smugglingslagen om
tulltjänstemäns användning av fängsel och dokumentation av en sådan åtgärd
(se 21 b och c §§).
                                                                   Dnr 6881-2020       Sid 6 (9)




Bedömning
Ingripandet mot AA
Tulltjänstemännens ingripande gjordes när AA i omedelbart samband med
inresa till landet befann sig på en tågstation som hade direkt förbindelse med
utlandet.

Det råder delade meningar om vad som hände, men även AA har uppgett att han
– efter att ha svarat på frågor från tulltjänstemännen – blev arg och vägrade
svara på fler frågor och att han motsatte sig kontrollen. Dessa omständigheter
var tillräckliga för att uppfylla det låga beviskravet i 27 § andra stycket
smugglingslagen för att genomföra en kroppsvisitation och en ytlig
kroppsbesiktning. Det fanns alltså förutsättningar i och för sig för att vidta dessa
åtgärder med stöd av bestämmelsen. Som jag nämnde inledningsvis har min
granskning inte avsett hur undersökningen gjordes.

Det framgår vidare av utredningen att AA greps innan undersökningen av
honom genomfördes.

Tullverket har motiverat gripandet med att AA, enligt tulltjänstemännen, gjorde
motstånd på ett aggressivt sätt och att det snabbt behövde göras en bedömning
av om han försökte undanröja eller förstöra förbjudna preparat. Det behövde
enligt verket också avgöras om tvångsmedel i form av gripande och handfängsel
behövdes för att fullgöra kontrollen.

Jag vill till att börja med betona att gripande är en provisorisk åtgärd i
förhållande till anhållande och häktning och får ske endast om det finns skäl att
anhålla den misstänkte (se 24 kap. 7 § första stycket RB). Åtgärden får
användas uteslutande för de ändamål som anges i 24 kap. RB. Av den s.k.
behovsprincipen följer att ett gripande bara får tillgripas om det finns ett
påtagligt behov av åtgärden och resultatet inte kan uppnås med andra mindre
ingripande medel.

Tulltjänstemännen hade rätt att ta med AA till den plats där undersökningen
skulle genomföras och att använda visst våld för det om de möttes av motstånd
(se 10 och 29 §§ polislagen). Den befogenheten hade gjort det möjligt att
genomföra undersökningen och förhindra att AA försvårade utredningen. Jag
kan därför inte se att det fanns något behov att gripa AA och jag anser att det
var fel att det gjordes.

Eftersom det således saknades laglig grund för gripandet fanns det inte
förutsättningar att belägga AA med handfängsel enligt häkteslagen, vilken
Tullverket hänvisat till som lagstöd för åtgärden.

Jag vill också säga att det måste finnas åtminstone skälig misstanke mot någon
för att han eller hon ska kunna gripas. För skälig misstanke krävs att det finns
konkreta omständigheter som med viss styrka pekar på att den misstänkte har
                                                                  Dnr 6881-2020     Sid 7 (9)




begått den gärning som misstanken avser (se t.ex. JO 2009/10 s. 72 och mitt
beslut den 17 februari 2021, dnr 5705-2019).

Jag är mycket tveksam till om det beteende från AA:s sida som Tullverket
beskrivit gav upphov till skälig misstanke om narkotikasmuggling. Mot
bakgrund av att jag konstaterat att det saknades grund för gripandet redan av
annan anledning går jag dock inte närmare in på det.

Den särskilda tvångsmedelsregleringen i 27 § andra stycket
smugglingslagen ska inte tillämpas i fråga om den som är gripen
Som framgått av redogörelsen för den rättsliga regleringen har Tullverket
befogenhet att genomföra en kroppsvisitation och en kroppsbesiktning med stöd
av både smugglingslagen och rättegångsbalken. I det här ärendet aktualiseras
frågan om vilket regelverk som bör tillämpas i fråga om den som är gripen.

Tulltjänstemännen har inte hänvisat till någon bestämmelse till stöd för
undersökningen, men det förhållandet att de angett att det utfördes en ytlig
kroppsbesiktning talar för att bestämmelsen i 27 § andra stycket
smugglingslagen tillämpades. Detta verkar också ha varit Tullverkets
utgångspunkt. Även jag utgår från det i mina fortsatta överväganden.

Bestämmelsen i 27 § andra stycket smugglingslagen utgör som nämnts grunden
för den tullkontroll som Tullverket utövar i förhållande till resenärer.
Bestämmelsen ger lagstöd för tvångsmedelsanvändning redan vid en svag
misstanke om brott. Det låga beviskravet är avsett att möjliggöra en effektiv
införselkontroll för att förebygga och förhindra smuggling. I normalfallet
kommer undersökningen att visa om misstanken stärkts och om det finns grund
att tillgripa andra tvångsmedel, exempelvis beslag och anhållande.

Gripande är ett tvångsmedel enligt rättegångsbalken och är avsett att användas
inom ramen för en förundersökning. Om en förundersökning inte har inletts,
anses det att ett beslut om tvångsmedel, t.ex. ett gripande, innebär ett faktiskt
inledande av en förundersökning. (Se Gunnel Lindberg, Straffprocessuella
tvångsmedel, fjärde uppl., s. 6.) En förundersökning är omgärdad av
rättssäkerhetsgarantier för den enskilde och när en förundersökning inleds
tillsätts också en undersökningsledare som bl.a. ska se till att den enskildes
rättssäkerhetsintressen tas till vara (se 1 a § förundersökningskungörelsen).

Om en person har gripits måste utgångspunkten vara att de fortsatta åtgärderna
vidtas inom ramen för en förundersökning. Förutsättningarna för en
tulltjänsteman att använda tvångsmedel i en sådan situation ska därför enligt
min mening avgöras med tillämpning av rättegångsbalkens bestämmelser och
inte med den särskilda tvångsmedelsregleringen i 27 § andra stycket
smugglingslagen. Eftersom AA hade gripits borde alltså rättegångsbalkens
bestämmelser ha tillämpats.
                                                                Dnr 6881-2020      Sid 8 (9)




Dokumentation
Gripandet och användningen av fängsel
Gripandet av AA har inte dokumenterats, men som Tullverket har pekat på i sitt
yttrande fanns det vid tidpunkten för ingripandet inte någon i lag reglerad
skyldighet att göra det.

Användningen av fängsel, som enligt Tullverket gjordes med stöd av
häkteslagen, skulle ha dokumenterats i enlighet med 14 § häktesförordningen
och Tullverkets interna regler om fängselliggare.

Som nämnts tidigare finns det numera bestämmelser om dokumentation av
gripande och av användning av fängsel i smugglingslagen (se 21 a och 21 c §§).

Kroppsvisitationen och kroppsbesiktningen
Tullverket har i sitt yttrande hänvisat till 29 § andra stycket smugglingslagen
och fört fram att det inte upprättades något protokoll eftersom AA inte begärde
detta och inget föremål togs i beslag. Jag har konstaterat att rättegångsbalkens
bestämmelser om kroppsvisitation och kroppsbesiktning borde ha tillämpats vid
undersökningen av AA. Frågan är om smugglingslagens
dokumentationsbestämmelse är tillämplig även i ett sådant fall.

Dokumentation av tvångsmedelsanvändning har stor betydelse i
rättssäkerhetshänseende, bl.a. för att möjliggöra en granskning i efterhand. En
kroppsvisitation eller en kroppsbesiktning enligt rättegångsbalken ska alltid
dokumenteras. Jag kan inte se någon anledning till att det mer begränsade
dokumentationskravet i 29 § andra stycket smugglingslagen ska vara tillämpligt
i det fall en tulltjänsteman genomför en kroppsvisitation eller en
kroppsbesiktning med tillämpning av rättegångsbalkens regler. Jag kan inte
heller se att det varit lagstiftarens mening.

Dokumentationsbestämmelsen i 29 § andra stycket smugglingslagen omfattar
därför enligt min mening inte undersökningar som genomförs med stöd av
rättegångsbalken. Vid sådana undersökningar gäller i stället
dokumentationskraven i rättegångsbalken. Undersökningen av AA skulle därför
ha dokumenterats oavsett om några fynd gjordes eller AA begärde det.

Kritik och avslutande kommentarer
Tullverket kritiseras för att AA greps och för att han belades med handfängsel
med stöd av häkteslagen utan att det fanns grund för det. Tullverket kritiseras
också för att användningen av fängsel inte dokumenterades på föreskrivet sätt.

Regleringen av Tullverkets verksamhet är komplicerad och svårtillgänglig.
Gränsdragningen mellan rättegångsbalken och smugglingslagen i fråga om
kroppsvisitation och kroppsbesiktning av en person som är gripen har inte
tidigare blivit belyst på det här sättet. Detsamma gäller frågan om
dokumentation. Mot den bakgrunden för jag inte fram någon kritik mot att
Tullverket inte tillämpade rättegångsbalkens regelverk i dessa delar.
                                                                 Dnr 6881-2020      Sid 9 (9)




Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över de regler som styr
Tullverkets befogenheter att genomföra kontroller och arbeta
brottsbekämpande. Syftet med översynen är att skapa en överskådlig,
ändamålsenlig och enhetlig reglering av Tullverkets befogenheter (se
dir. 2021:28). Mot bakgrund av de uttalanden som jag nu har gjort finner jag
anledning att skicka en kopia av beslutet till den särskilda utredaren för
kännedom.

Vad som i övrigt kommit fram ger inte anledning till några uttalanden från min
sida.

Ärendet avslutas.
