# Om Kronofogdemyndighetens rutiner vid verkställighet av vitesavgöranden beslutade av förvaltningsdomstolar

JO 2024-11-13 dnr 6937-2023

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                      Sid
                                                                         2024-11-13             6937-2023               1 (7)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                         Om Kronofogdemyndighetens rutiner vid verkställighet
                         av vitesavgöranden beslutade av förvaltningsdomstolar


                          Beslutet i korthet: I det här ärendet har JO granskat Kronofogdemyndighetens
                          hantering sedan förvaltningsrätter dömt ut viten efter ansökan från en räddningstjänst.
                          JO behandlar skillnaderna vid verkställighet av viten som dömts ut av allmän domstol
                          respektive allmän förvaltningsdomstol. Mot bakgrund av dessa konstaterar hon att det
                          ligger nära till hands att anta att en förvaltningsdomstol som skickar ett meddelande
                          till Kronofogdemyndigheten om att ett sådant avgörande har vunnit laga kraft avsett
                          att söka indrivning även om det inte uttryckligen anges.
                          JO har bl.a. uppmärksammat att det tycks finnas vissa tillämpningsproblem som är
                          förknippade med hur bötes- och vitesavgöranden verkställs och anser att det kan
                          finnas skäl att överväga om den nuvarande ordningen är den mest ändamålsenliga.
                          Därför skickar hon en kopia av beslutet till regeringen för kännedom.

## Anmälan

Som företrädare för Räddningstjänsten Syd framförde AA klagomål mot bl.a.
                         Kronofogdemyndigheten och uppgav i den delen sammanfattningsvis följande.
                         Räddningstjänsten Syd hade följt upp 25 av sina ärenden där olika
                         förvaltningsdomstolar efter ansökan från räddningstjänsten dömt ut vite enligt
                         lagen om skydd mot olyckor. Inte i något fall tycktes de utdömda vitena ha lett
                         till betalning.

                         Tillsammans med anmälan lämnade AA in en lista över de aktuella ärendena
                         och målnumren från förvaltningsdomstolarna.

## Utredning

JO hämtade inledningsvis in dagboksblad från fyra slumpmässigt utvalda mål
                         hos Förvaltningsrätten i Malmö. Enligt dessa hade domstolen skickat en kopia
                         av respektive dom och uppgift om laga kraft till Kronofogdemyndigheten.

                         Därefter tog JO in muntliga upplysningar från Kronofogdemyndigheten om de
                         fyra målen, men endast två av dem uppgavs då förekomma i myndighetens
                         system för verkställighet.



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:          08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                         Dnr 6937-2023        Sid 2 (7)




Efter dessa åtgärder beslutades att utreda klagomålet mot Kronofogde-
myndigheten, som anmodades att yttra sig över anmälan samt att ge en allmän
beskrivning av myndighetens handläggning och rutiner i mål för domstolarnas
ansökningar om verkställighet av utdömt vite.

Kronofogdemyndigheten yttrade sig genom rättschefen och gav även in en
promemoria från rättsavdelningen. I remissvaret anfördes i huvudsak följande:

      2        Ärendet m.m.

      Kronofogdens rutiner för registrering av nya verkställighetsmål
      beträffande utdömda viten
      Registreringen av nya verkställighetsmål sker centralt på myndigheten av
      enheten för inregistrering, medelshantering och rättelser. Registreringen av s.k.
      allmänna mål, till vilken kategori utdömda viten hör, sköts av särskilt utsedda
      handläggare på enheten.
      Tidigare förekom att Kronofogden uppfattade det som en begäran om indrivning
      och registrerade ett verkställighetsmål när en förvaltningsdomstol översände en
      lagakraftvunnen vitesdom till inregistreringens e-postbrevlåda. Sedan JO
      kritiserat Kronofogden i vissa avseenden och bl.a. framhållit att ett sådant
      e-postmeddelande inte bör uppfattas som en ansökan och att Kronofogden i en
      sådan situation bör kontrollera med domstolen vad avsikten med meddelandet är
      har myndigheten sett över och skärpt sina rutiner (se JO:s beslut den 26 mars
      2021 med dnr 3414-2019 [rätteligen 3413-2019, JO:s anm.]).
      Från den 1 januari 2022 gäller följande rutin.
      Om en domstol begär indrivning, dvs. ansöker om verkställighet, av en dom eller
      ett beslut beträffande ett utdömt vite registreras ett nytt verkställighetsmål, under
      förutsättning att övriga förutsättningar är uppfyllda, t.ex. att avgörandet vunnit
      laga kraft och sökanden har s.k. saklegitimation. Den sökande domstolen
      behöver inte använda formuleringen att indrivning begärs men det måste framgå
      av e-postmeddelandet (i löptext eller ämnesraden) att detta är avsikten.
      Om en domstol översänder en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft utan
      att uttryckligen begära indrivning registrerar Kronofogden inte något
      verkställighetsmål. Myndigheten besvarar dock alltid e-postmeddelandet med
      information om att indrivning måste begäras samt frågar domstolen om
      indrivning begärs. Om domstolen svarar att de begär indrivning registreras ett
      mål. Om domstolen svarar att de inte vill begära indrivning eller inte svarar alls
      registreras inte något mål. Eftersom det i en sådan situation inte finns någon
      ansökan om verkställighet att pröva är det inte aktuell att fatta ett
      avvisningsbeslut.
      Domstolsverket har informerats om de nya rutinerna och i sin tur gått ut med
      information till domstolarna. Domstolsverket har även tagit fram ett formulär
      som domstolarna kan använda när de begär indrivning.

      Handläggningen av de 25 angivna exemplen
      I en klar majoritet av de angivna exemplen har ett verkställighetsmål registrerats.
      Det gäller alla förutom fyra. Av de ärenden som har registrerats pågår
      verkställigheten alltjämt i tre mål. Resten av målen har avslutats såsom
      fullbetalda. I de fall ett mål har registrerats har Kronofogden mottagit domen
      jämte lagakraftbevis från domstolen. När det gäller domar som vunnit laga kraft
      efter den 1 januari 2022 har domstolen även angett att de begär indrivning. När
      det gäller äldre domar kan målet ha registrerats enbart utifrån att domstolen
      översänt domen och lagakraftbevis.
                                                                   Dnr 6937-2023    Sid 3 (7)




Avseende följande domar har Kronofogden inte registrerat något
verkställighetsmål.
[…]
Kronofogden har inte kunnat hitta några handlingar från domstolen beträffande
ovan angivna domar. Vad det beror på har inte gått att utröna. Det kan således
t.ex. bero på att vi inte har mottagit någon handling från domstolen eller att vi
har mottagit en handling och frågat om domstolen begär indrivning men fått ett
nekande svar. Med tanke på när i tiden domarna har meddelats förefaller den
senare förklaringen mindre sannolik. Eventuella e-postmeddelanden i ämnet har
gallrats i enlighet med myndighetens rutiner för registervård.

Blockering av vitesmål som betalas inom avi-tiden
Sedan länge har gällt att Kronofogden fattar beslut att blockera mål avseende
viten utdömda av förvaltningsdomstolar om vitet betalas inom den s.k. avitiden,
dvs. den tid som löper från det att Kronofogden underrättat gäldenären om målet
till dess att verkställigheten påbörjas, normalt 14 dagar. Detta sammanhänger
med att något uppbördsförfarande inte finns för denna typ av fordringar och att
gäldenären därmed inte, till skillnad från vad som annars gäller, har någon
möjlighet att frivilligt göra rätt för sig och på så sätt undvika de negativa
konsekvenser som kan uppkomma i och med att en fordran lämnas till
Kronofogden för verkställighet. Endast särskilt utsedda medarbetare har tillgång
till blockerade mål.

3        Rättslig reglering

Verkställighet av viten
Utdömt vite tillfaller staten (25 kap. 7 och 9 §§ brottsbalken).
Verkställigheten av böter och viten regleras i bötesverkställighetslagen och
bötesverkställighetsförordningen (1 § tredje stycket lagen om viten samt 25 kap.
8 och 9 §§ brottsbalken). Samma regler gäller för böter och viten (1 § andra
stycket bötesverkställighetslagen och 1 § bötesverkställighetsförordningen).
Böter och viten verkställs genom antingen uppbörd eller indrivning. Regeringen
bestämmer i vilken mån uppbörd ska ske (1 § första stycket bötesverkställighets-
lagen). Uppbörd sker genom att den dömde ges möjlighet till frivillig betalning
till den uppbördsmyndighet som regeringen bestämmer (4 § bötesverkställighets-
lagen). Polismyndigheten är uppbördsmyndighet (3 § bötesverkställighets-
förordningen). Om uppbörd inte ska ske eller om uppbörd inte lett till full
betalning ska böterna eller vitet lämnas för indrivning (6 § första stycket
bötesverkställighetslagen).
Viten som utdömts genom allmän domstols lagakraftvunna dom eller slutliga
beslut ska vara föremål för uppbörd och om inte betalning sker ska
Polismyndigheten begära indrivning. (6 § första stycket bötesverkställighets-
förordningen). När det gäller andra viten, dvs. sådana som utdömts av allmän
domstol genom beslut under rättegång eller av förvaltningsdomstol, ska den
domstol som utdömt vitet genast begära indrivning när avgörandet vunnit laga
kraft (8 § första stycket bötesverkställighetsförordningen).
Bestämmelser om begäran om indrivning m.m. finns i 4–9 §§ indrivnings-
förordningen. Vad en ansökan om verkställighet ska innehålla framgår av
5 § indrivningsförordningen.

Partsställningen i ett mål om verkställighet av vite
Staten är att anse som sökanden i målet (1 kap. 7 § utsökningsbalken). Staten
företräds som huvudregel av Kronofogden i målet. Om fråga om avvisning
uppkommer eller om gäldenären framställer en invändning om hinder mot
verkställighet företräds staten dock av den myndighet som begärt indrivning.
                                                                    Dnr 6937-2023        Sid 4 (7)




Överklagas ett beslut i målet samt i vissa särskilt angivna tvister företräds staten i
stället av Skatteverket (2 kap. 30 § andra stycket utsökningsbalken).

Sekretess
Sekretess gäller hos Kronofogden i mål eller ärende om utsökning och indrivning
för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till
honom eller henne lider skada eller men. Sekretessen gäller inte uppgift om
förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten i ett pågående mål, eller i
ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år
eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år. För att
sekretessen inte ska gälla för förpliktelsen i ett allmänt mål om verkställighet där
gäldenären är en fysisk person som inte är näringsidkare krävs dessutom att
målet har pågått efter det att en underrättelse enligt 4 kap. 12 § första stycket
utsökningsbalken har lämnats och gäldenären har haft tillräcklig tid att bevaka
sin rätt, eller Kronofogden har bedömt att någon sådan underrättelse inte behövs
enligt andra stycket i den paragrafen. (34 kap. 1 § offentlighets- och
sekretesslagen).
Uppgift i utsökningsmål som Kronofogden har beslutat att blockera med
tillämpning av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i
Kronofogdemyndighetens verksamhet omfattas av sekretess oavsett vad som
föreskrivs i 34 kap. 1 och 2 §§ offentlighets- och sekretesslagen. (34 kap. 3 §
offentlighets- och sekretesslagen). Det är alltså fråga om s.k. absolut sekretess.
Syftet med blockeringen är att förekomsten av målet över huvud taget inte ska
röjas för tredje man. Om Kronofogden får en konkret fråga beträffande visst mål
eller person kan myndigheten dock inte förneka att det finns uppgifter
registrerade utan bör i stället upplysa att uppgifter finns men att de är blockerade
och att skälet till det är att de är felaktiga eller missvisande, samt att uppgifterna
skyddas av sekretess (se prop. 2007/08:116 s. 22).

4        Kronofogdens bedömning
Kronofogden anser att myndigheten har rättsligt korrekta och fungerande rutiner
för registrering av mål om verkställighet av viten. Med det sagt är det givetvis
bekymrande att fyra av de domar som anmälaren har angett inte synes ha
verkställts. Det har dock inte framkommit att det beror på bristande rutiner eller
annat fel från Kronofogdens sida.
Räddningstjänsten Syd är inte part i de aktuella verkställighetsmålen.
Räddningstjänsten Syd har alltså inte fått och ska inte heller få några
underrättelser från Kronofogden om registrering av mål, betalning eller andra
handläggningsåtgärder.
Av de gäldenärer som tjänstemannen vid JO ringde Kronofogdens kundservice
och frågade om finns det verkställighetsmål avseende de aktuella vitena
registrerade på tre av dessa. Som framgått ovan finns inget sådant mål registrerat
på […]. Att tjänstemannen vid JO fick svaret att det bara fanns vitesmål
registrerade avseende två av gäldenärerna beror sannolikt på att vitesmålen mot
[…] var blockerade. Sådana mål omfattas av absolut sekretess och ska inte röjas
vid externa förfrågningar.
Under 2023 har Kronofogden uppmärksammats på att vissa kammarrätter hade
synpunkter på den rutin som Kronofogden sedan den 1 januari 2022 tillämpar.
Med anledning av detta har myndigheten fört en dialog med berörda
kammarrätter samt Domstolsverket.
Dialogen med kammarrätterna har utmynnat i en överenskommelse som innebär
att domstolen ska översända lagakraftvunna vitesdomar till Kronofogden samt i
ämnesraden ange ”lagakraftvunnen vitesdom översändes för verkställighet”. När
så sker tolkar Kronofogden det som en ansökan om verkställighet. De uppgifter
som en ansökan om verkställighet ska innehålla enligt 5 § indrivnings-
                                                                        Dnr 6937-2023       Sid 5 (7)




      förordningen återfinns i domen varför bedömningen görs att det beskrivna
      förfarandet kan godtas.
      Dialogen med Domstolsverket fortgår och har utmynnat i ett gemensamt arbete
      som undersöker möjligheten till en författningsändring innebärande att samtliga
      böter och viten ska vara föremål för uppbördsförfarande och att det därmed ska
      ankomma på uppbördsmyndigheten att begära indrivning om frivillig betalning
      inte erläggs. En sådan ordning har flera fördelar, bl.a. ökad enhetlighet och att
      gäldenärerna alltid kommer att ges en möjlighet till frivillig betalning. Den stora
      fördelen är dock principiell. Den nuvarande ordningen medför nämligen att
      domstolen i vissa situationer kan komma att företräda staten såsom sökanden i
      verkställighetsmålet, vilket framstår som systematiskt tveksamt.
AA fick tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Bedömning
Kronofogdemyndigheten har redogjort för den centrala rättsliga regleringen. Jag
hänvisar dit.

Kronofogdemyndighetens hantering av de mål som anmälan rör
I det här ärendet har min avsikt varit att granska Kronofogdemyndighetens
hantering sedan förvaltningsdomstolar har dömt ut viten efter ansökan från
Räddningstjänsten Syd. Det kan först uppmärksammas att Kronofogde-
myndigheten inte har kunnat fastställa skälen till varför fyra av räddnings-
tjänstens ärenden inte förekommer i myndighetens system för verkställighet.
Enligt min mening framstår det inte som meningsfullt att vidta ytterligare
åtgärder för att utreda frågan. Det som kommit fram i övrigt om handläggningen
av de ärenden som omfattas av JO-anmälan ger inte anledning till kritik. Jag
nöjer mig med dessa konstateranden och lämnar inte några ytterligare
kommentarer i den delen.

Jag har förståelse för att räddningstjänsten kan ha ett intresse att följa upp
indrivningen av de viten som myndigheten ansökt om i sin verksamhet. De
närmare kontakterna mellan Kronofogdemyndigheten och Räddningstjänsten
Syd har inte varit föremål för utredning, men det kan noteras att räddnings-
tjänsten efter kontakter med bl.a. Kronofogdemyndigheten fått den felaktiga
uppfattningen att de utdömda vitena inte i något fall har lett till betalning. Som
framgår av remissvaret är Räddningstjänsten Syd inte part i mål om verkställig-
het och har därmed inte någon särskild insynsrätt. Med anledning av det som
framkommit vill jag emellertid påtala vikten av att en myndighet gör en
omsorgsfull prövning av en annan myndighets begäran att få del av uppgifter
(se 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400] och HFD 2021
ref. 10). Eftersom de muntliga upplysningar som JO:s medarbetare fick i den
första kontakten med Kronofogdemyndigheten visade sig vara ofullständiga vill
jag i anslutning till detta också påminna om att sekretessbestämmelser i vanlig
lag inte är tillämpliga mot Riksdagens ombudsmän (se 13 kap. 6 § andra stycket
regeringsformen).
                                                                   Dnr 6937-2023     Sid 6 (7)




Kronofogdemyndighetens rutiner vid verkställighet av vitesavgöranden
Myndigheten har i sitt remissvar beskrivit att den med anledning av mitt beslut
den 26 mars 2021, dnr 3413-2019, har ändrat sina rutiner när en allmän
förvaltningsdomstol skickar en lagakraftvunnen vitesdom till Kronofogde-
myndigheten. Jag vill därför ta upp något om skillnaderna vad gäller
verkställighet av viten som dömts ut av allmän domstol respektive allmän
förvaltningsdomstol.

I det tidigare ärendet hade en allmän domstol (tingsrätt) i ett e-postmeddelande
skickat ett lagakraftvunnet vitesavgörande till Kronofogdemyndigheten.
Myndigheten tolkade meddelandet som en ansökan om verkställighet,
registrerade ett utsökningsmål och genomförde sedermera en utmätning. I
beslutet konstaterade jag att handläggningen brustit i flera avseenden och att det
främst tycktes ha berott på att det inledningsvis inte hade gjorts nödvändiga
kontroller. Förutom att det aktuella e-postmeddelandet var mycket kortfattat var
det frågan om ett sådant vite som omfattas av uppbördsförfarande och där det är
Polismyndigheten som ska begära indrivning vid utebliven betalning.
Tingsrätten hade alltså inte rätt att begära indrivning av vitet eftersom den
saknade saklegitimation. Mot denna bakgrund framhöll jag vikten av att
säkerställa att de formella förutsättningarna är uppfyllda innan handläggningen
av ett mål eller ärende går vidare.

Viten beslutade av en allmän förvaltningsdomstol ska däremot genast drivas in
av domstolen när avgörandet vunnit laga kraft (se 8 § bötesverkställighets-
förordningen [1979:197]). För sådana viten saknas ett uppbördsförfarande.
Förvaltningsdomstolarna har alltså alltid saklegitimation att begära indrivning.
Det ligger därför nära till hands att anta att en förvaltningsdomstol som skickar
ett meddelande om att ett sådant avgörande vunnit laga kraft avsett att söka
indrivning även om det inte uttryckligen anges. Om Kronofogdemyndigheten
bedömer att ett meddelande från en allmän förvaltningsdomstol är så pass
otydligt att det finns behov av att kontrollera avsikten kan det därför övervägas
om det i det enskilda fallet räcker att ställa en enstaka kontrollfråga. Jag utgår
från att Kronofogdemyndigheten har rutiner för att följa upp och hantera
kontrollmeddelanden som inte besvaras.

Avslutande uttalanden
Min tillsyn tyder på att det finns vissa tillämpningsproblem som är förknippade
med att bötes- och vitesavgöranden verkställs på olika sätt. De bakomliggande
förklaringarna till de skillnader som finns i förfarandet är inte uppenbara och
enligt min mening går det att ifrågasätta om den nuvarande ordningen är den
mest ändamålsenliga. Jag noterar att det i remissvaret framkommer att såväl
Kronofogdemyndigheten som domstolar uttryckt att det kan finnas principiella
skäl att utvidga uppbördssystemet till att gälla böter och alla slags viten
utdömda av domstolar lika. Jag har inte tillräckligt underlag att i enlighet med
13 § lagen (2023:449) med instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO) väcka
                                                                  Dnr 6937-2023     Sid 7 (7)




frågan om författningsändring men finner anledning att skicka en kopia av detta
beslut till regeringen för kännedom.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Reb Kerstinsdotter har föredragit ärendet och byråchefen
Johan Thorblad har deltagit i beredningen.
