# Kritik mot Kriminalvården, Transporttjänsten, för att en underårig, som var omhändertagen enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, tvingades övernatta i häkte i samband med transport till en domstolsförhandling

JO 2013-12-17 dnr 6939-2012

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                    Sid
                                                                         2013-12-17             6939-2012             1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Kritik mot Kriminalvården, Transporttjänsten, för att en underårig, som
                        var omhändertagen enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser
                        om vård av unga, LVU, tvingades övernatta i häkte i samband med
                        transport till en domstolsförhandling


                          Beslutet i korthet: En person som var omhändertagen enligt lagen (1990:52) med sär-
                          skilda bestämmelser om vård av unga (LVU) transporterades av Kriminalvårdens tran-
                          sporttjänst från ett ungdomshem utanför Enköping till Värmlands tingsrätt i Karlstad och
                          tillbaka. Transporten tog två dygn i anspråk och medförde två övernattningar i häkte för
                          den unge. Kriminalvården kritiseras för det sätt på vilket transporten planerades och
                          genomfördes.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 28 december 2012, klagade AA på behand-
                        lingen av hennes son BB. Hon anförde därvid i huvudsak följande.

                        Den 26 december 2012 hämtades hennes son BB på ungdomshemmet Eknäs för
                        transport till en domstolsförhandling i Karlstad, som ägde rum den 27 december
                        2012 kl. 11.30. Först dagen efter att BB hämtats fick hon veta att han förts till
                        häktet Örebro för övernattning. Efter förhandlingen fördes BB till häktet Karlstad
                        för övernattning. Han transporterades tillbaka till ungdomshemmet den 28 decem-
                        ber 2012. Hennes son har diagnostiserats med ADD och autistiska symptom och
                        han var vid det aktuella tillfället endast 17 år gammal. Han var omhändertagen en-
                        ligt LVU (lagen [1990:52] med särskilda bestämmelser om vård av unga, JO:s
                        anm.) och hör inte hemma i ett häkte.

## Utredning

Dokumentation gällande BB:s vistelse i häktena Örebro och Karlstad samt tran-
                        sporten av honom under perioden den 26-28 december 2012 begärdes in och
                        granskades.

                        Därefter anmodades Kriminalvården att yttra sig över anmälan. I remissvaret an-
                        förde Kriminalvårdens huvudkontor, genom enhetschefen CC, följande.
                                  ---




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                 Dnr 6939-2012     Sid 2 (5)




Sakförhållanden
Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från Kriminalvårdens transporttjänst
(TPT). Genom utredningen har sammanfattningsvis följande kommit fram.
BB är född 1995 och var vid tillfället omhändertagen enligt lag (1990:52) med sär-
skilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och tillfälligt placerad vid Statens in-
stitutionsstyrelses behandlingshem Eknäs utanför Enköping. Polismyndighet har,
sedan Statens institutionsstyrelse (jfr 43 § LVU) hemställt fattat beslut om att
handräckning ska ske och därefter uppdragit åt Kriminalvårdens transporttjänst
(TPT) att transportera BB till och från domstolsförhandling. Av handräckningsbe-
gäran framgick att BB hade använt våld och att det förelåg en risk för avvikande. I
utredningen har framkommit att BB, den 23 december 2012, transporterades mellan
Eknäs behandlingshem och Karlstad tingsrätt (rätteligen Värmlands tingsrätt, JO:s
anm.) under en och samma dag, för att närvara vid huvudförhandling som var utsatt
till kl. 13.00. I ärendet är nu fråga om motsvarande transport som genomfördes den
27 december 2012.
Huvudförhandling var utsatt i Karlstad tingsrätt (rätteligen Värmlands tingsrätt,
JO:s anm.) den 27 december 2012 kl. 11.30. TPT bedömde att det var nödvändigt
med övernattning under transporten och kontaktade därför behandlingshemmet för
att fråga om de hade möjlighet att ordna övernattning inom den egna myndigheten.
Behandlingshemmet uppgav att man saknade sådana möjligheter och lämnade istäl-
let samtycke till att övernattning skedde i Kriminalvårdens lokaler. I kontakten med
behandlingshemmet framkom inte att BB hade ett vårdbehov som medförde att
övernattning på häkte kunde anses vara särskilt olämplig.
BB hämtades på behandlingshemmet den 26 december 2012 runt kl. 11.00 och
transporterades till häktet Örebro där han övernattade. BB hämtades sedan på häktet
morgonen den 27 december 2012 och kördes till Karlstad tingsrätt (rätteligen
Värmlands tingsrätt, JO:s anm.) för att närvara vid huvudförhandlingen. Han tran-
sporterades cirka kl. 12.30 samma dag till häktet Karlstad för övernattning. Påföl-
jande morgon kördes BB tillbaka till behandlingshemmet.

Författningsbestämmelser
Enligt 6 § förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården får Krimi-
nalvården bistå andra myndigheter med inrikes- och utrikestransporter av personer
som är berövade friheten.
Enligt 12 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om transportverksam-
heten (KVFS 2012:6) (FARK Transport) får uppehåll för måltider, övernattningar
eller andra avbrott i transporten med transporterade personer som har omhänderta-
gits enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), om
uppehåll inte kan förläggas till lokaler eller institutioner som är förknippade med det
aktuella omhändertagandet, endast göras i häkten eller polisarrester. För den som är
omhändertagen enligt LVU och är under femton år får uppehåll för övernattning
förläggas till häkte eller polisarrest endast om särskilda skäl finns.
Av de allmänna råden till bestämmelsen framgår att i transporttjänstens uppdrag att
utföra transporter grundade på polismyndigheters beslut om handräckning enligt de i
11 § angivna lagarna ligger att vidmakthålla frihetsberövandet. Det är därför nöd-
vändigt att det finns möjlighet att tillfälligt placera en sådan omhändertagen i häkte
eller polisarrest. Emellertid är sådana omhändertagna personer i vissa fall frihetsbe-
rövade på grund av vårdbehov av olika slag och den omständigheten måste beaktas i
samband med transportplaneringen bl.a. vad gäller lämplig plats för uppehåll under
transporten. Omständigheterna kring den transporterades person kan leda till olika
bedömningar av det lämpliga i att göra uppehåll med denne i häkte eller polisarrest.
Sålunda kan det, t.ex. vid transporter av svårt sjuka personer eller av barn under
femton år, framstå som i högsta grad olämpligt med ett sådant uppehåll. Man bör
beakta längden av uppehållet samt göra en avvägning mot de transportekonomiska
konsekvenser som kan uppkomma för det fall häkte eller polisarrest inte utnyttjas.
                                                                       Dnr 6939-2012     Sid 3 (5)




      Det kan, med hänsyn till de bedömningar som måste göras, vara lämpligt att kontakt
      tas med den som har beställt handräckningen hos polisen och/eller med andra hem
      eller institutioner som är förknippade med det aktuella frihetsberövandet för samråd
      om transporten.

## Kriminalvårdens bedömning

Det är av många skäl olämpligt att placera unga människor i häkte. Sådana place-
      ringar bör därför ske med stor restriktivitet och endast om det föreligger tvingande
      skäl, t.ex. att långa avstånd framtvingar övernattning. (Jfr JO:s beslut den 26 oktober
      2010 i ärende med diarienummer 4617-2009)
      Avståndet mellan Enköping och Karlstad är 24 mil. Med hänsyn till att huvudför-
      handlingen var utsatt till förmiddagen anser Kriminalvården sammanfattningsvis att
      övernattningen den 26 till den 27 december framstår som motiverad. BB:s ålder
      borde dock ha föranlett att återresan planerades in till den 27 december, särskilt med
      tanke på att resan veckan innan genomfördes under en och samma dag.
      Kriminalvården bekräftar att man som regel inte lämnar information om kommande
      transporter. Detta sker främst med hänsyn till säkerheten kring transporten.
      Avslutningsvis kan konstateras att den rättsliga regleringen kring myndigheternas
      möjlighet att överlämna uppdrag till Kriminalvårdens transporttjänst alltjämt är oklar
      och föremål för behandling, se Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7).
AA yttrade sig över remissvaret.

Bedömning
Planering och genomförande av transporten
Av utredningen framgår att transporten av BB från Enköping till Karlstad och till-
baka – en resa om ungefär 480 kilometer (tur och retur) – kom att ske etappvis un-
der två dygn och medförde att BB vistades två nätter i häkte. Vidare framgår att
förhandlingen i Värmlands tingsrätt varade i ungefär en timme.

Det har från JO:s sida tidigare uttalats att den restriktivitet som gäller för placering
av barn och unga i häkte också måste gälla tillfälliga häktesförvaringar, t.ex. i
samband med en transport (se JO:s beslut den 26 oktober 2010 i ärende
dnr 4617-2009). Vidare uttalade JO i samma beslut att bristen på uttryckligt lagstöd
för häktesplaceringar i dessa fall är en ytterligare anledning till restriktivitet. Endast
om det föreligger tvingande skäl, t.ex. att långa avstånd framtvingar övernattning,
bör sådana häktesförvaringar komma ifråga.

Kriminalvården har i sitt yttrande anfört att avståndet mellan Enköping och
Karlstad och den omständigheten att tingsrättsförhandlingen var utsatt till förmid-
dagen gör att övernattningen mellan den 26 och 27 december 2012 framstår som
motiverad. Min uppfattning är att det var olyckligt att BB överhuvudtaget behövde
vistas i häkte. Mot bakgrund av att Kriminalvården rimligen inte kunnat påverka
tidpunkten för förhandlingens början finner jag dock inte skäl att kritisera Krimi-
nalvården för att BB tvingades övernatta i häktet Örebro på vägen till förhand-
lingen. Som Kriminalvården anfört borde dock hänsyn till BB:s ålder ha föranlett
att återresan planerades så att BB kunde återvända till ungdomshemmet efter för-
handlingens slut, dvs. den 27 december 2012. Enligt min uppfattning är det inte
acceptabelt att BB tvingades övernatta i häktet under natten mellan den 27 och 28
                                                                   Dnr 6939-2012    Sid 4 (5)




december 2012. Jag är mycket kritisk till att Transporttjänsten planerade transpor-
ten på detta sätt.

Underrättelse till närstående
Enligt 3 § häktesförordningen (2010:2011) ska en intagen som har berövats fri-
heten på annan grund än misstanke om brott i anslutning till att han eller hon tas in
i en förvaringslokal få tillfälle att underrätta närstående om var han eller hon befin-
ner sig, om inte särskilda skäl talar mot det. Detsamma gäller när den intagne flyt-
tats från en förvaringslokal till en annan.

AA har i sin anmälan anfört att hon först dagen efter att BB hämtats från ung-
domshemmet fick veta att han förts till häktet Örebro för övernattning. Kriminal-
vården har i sitt yttrande bekräftat att man som regel inte lämnar information om
kommande transporter och att detta främst har att göra med säkerheten kring tran-
sporten. Jag har ingen invändning mot att Kriminalvården inte i normala fall in-
formerar i förväg om en kommande transport. Som framgår av redogörelsen ovan
ska dock en person som tas in i häkte få tillfälle att underrätta någon närstående om
var han befinner sig, s.k. ankomstsamtal. Kriminalvården har inte redogjort för om
BB getts denna möjlighet. I den dokumentation över BB:s vistelse i häktena Örebro
och Karlstad som JO haft tillgång till finns det inte någon uppgift om huruvida BB
tillfrågats om han ville underrätta någon närstående eller om sådan underrättelse
skett. Det är naturligtvis en brist.

Övrigt
Av utredningen framgår att BB några dagar före den aktuella transporten också
hade transporterats mellan ungdomshemmet och Värmlands tingsrätt för att närvara
under en huvudförhandling, som var utsatt till kl. 13.00. Vid det tidigare tillfället
hade BB – enligt Kriminalvården – transporterats fram och tillbaka under en och
samma dag. Mot bakgrund av att det uppenbarligen var möjligt att planera den ti-
digare förhandlingen så att den inte medförde någon övernattning för BB måste
man enligt min uppfattning ställa sig frågan varför så inte skedde också med den
andra förhandlingen? I ärendet föreligger ingen utredning om varför förhandlingen
den 27 december 2012 sattes ut till kl. 11.30. Det kan inte uteslutas att det berodde
på att tingsrätten inte hade vetskap om vilka följder dess planering skulle få. Det är
inte omöjligt att de två övernattningarna i häkte hade kunnat undvikas om domsto-
len hade uppmärksammats på detta. Det inträffade visar enligt min mening på be-
hovet av ett nära samarbete och god kommunikation mellan domstolar, transporte-
rande myndigheter och de institutioner som begär handräckning. Behovet av sam-
arbete har också lyfts fram i betänkandet Transporter av frihetsberövade (SOU
2011:7), s. 297 ff. Mot bakgrund av det sagda finner jag skäl att skicka en kopia av
mitt beslut till Domstolsverket för kännedom.

Med anledning av den pågående översynen av regleringen kring transporter av fri-
hetsberövade finner jag skäl att skicka en kopia av mitt beslut till Justitiedeparte-
mentet för kännedom.
                                                               Dnr 6939-2012   Sid 5 (5)




Jag har i ärendet samrått med justitieombudsmannen Lilian Wiklund, som har till-
syn över bl.a. Statens institutionsstyrelse.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det ovan sagda.
