# Anmälan mot Förvaltningsrätten i Falun för underlåtenhet att pröva en invändning om jäv hos beslutsmyndigheten

JO 2015-07-02 dnr 695-2014

BESLUT
                                                                           Datum                    Dnr                     Sid
                                                                           2015-07-02               695-2014               1 (4)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Anmälan mot Förvaltningsrätten i Falun för underlåtenhet att pröva
                        en invändning om jäv hos beslutsmyndigheten


                          Beslutet i korthet: Omsorgsnämnden i en kommun beslutade att ge ett handelsbolag
                          en varning enligt alkohollagen. Bolaget överklagade beslutet och uppgav att en
                          ledamot i nämnden hade varit jävig. I stället för att själv ta ställning till invändningen
                          om jäv undanröjde förvaltningsrätten det överklagade beslutet och återförvisade målet
                          till kommunen för handläggning.
                          Förvaltningsprocesslagen innehåller inga bestämmelser om hur domstolen ska göra
                          när det kommer upp en fråga om fel i förfarandet hos den förvaltningsmyndighet som
                          har fattat det överklagade beslutet. Enligt JO:s uppfattning bör rättegångsbalkens
                          reglering av frågor om rättegångsfel vara vägledande också inom
                          förvaltningsprocessen. Förvaltningsrätten borde inte ha återförvisat målet till
                          kommunen på grund av jävsinvändningen. I stället borde förvaltningsrätten själv ha
                          bedömt om ledamoten var jävig. Först om så hade varit fallet skulle rätten ha tagit
                          ställning till om det överklagade avgörandet skulle undanröjas och målet återförvisas
                          till nämnden.
                          Gällande rätt framgår inte alldeles tydligt av lagtext eller andra rättskällor. Därför finns
                          det inte tillräcklig anledning att rikta kritik mot förvaltningsrätten.

## Bakgrund

Omsorgsnämnden i Ljusdals kommun beslutade den 21 juni 2012 att ge LEGY
                        Handelsbolag en varning enligt alkohollagen (2010:1622). Bolaget överklagade
                        beslutet och uppgav bl.a. att en person som hade deltagit i nämndens beslut var
                        jävig. Förvaltningsrätten gav nämnden tillfälle att yttra sig över överklagandet
                        inklusive jävsinvändningen. I ett svar till förvaltningsrätten den 18 juni 2013
                        bestred nämnden bl.a. att det skulle ha varit en jävssituation vid
                        omsorgsnämndens sammanträde den 21 juni 2012 när beslutet fattades.

                        Förvaltningsrätten beslutade den 11 december 2013 (mål 3388-12) att undanröja
                        det överklagade beslutet och återförvisa målet till omsorgsnämnden för förnyad
                        handläggning. Beslutet fick enligt 34 § förvaltningsprocesslagen (1971:291),
                        FPL, inte överklagas. I skälen för avgörandet angavs bl.a. följande:

                                  Fråga om jäv skall i första hand prövas av den beslutande myndigheten och
                                  innan beslut tas i sakfrågan. Jävsinvändningen har framkommit först vid
                                  överklagandet i förvaltningsrätten. På grund av instansordningsprincipen skall



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                         Dnr 695-2014         Sid 2 (4)




      överklagade beslutet därför undanröjas och målet återförvisas till
      omsorgsnämnden för förnyad handläggning.

Anmälan
I en anmälan till JO framförde Omsorgsnämnden i Ljusdals kommun klagomål
mot handläggningen av och beslutet i Förvaltningsrätten i Faluns mål 3388-12.
Till anmälan var samtliga handlingar (aktbilagorna 1–21) i målet fogade.

Utredning
JO begärde in dagboksblad i mål 3388-12 från Förvaltningsrätten i Falun.

Därefter remitterades ärendet till förvaltningsrätten som ombads att lämna
upplysningar om handläggningen av jävsinvändningen och beslutet om
återförvisningen samt i övrigt kommentera vad anmälaren hade framfört om
handläggningen i dessa delar.

Förvaltningsrätten i Falun (lagmannen AA) yttrade följande:
      Domaren i målet, f.d. rådmannen BB, har lämnat följande yttrande.
         [− − −]
         Förvaltningsrätten konstaterade vid sitt sammanträde den 28 november 2013
         att bolaget i sitt överklagande (aktbilaga 1 punkten 3.7) anförde jäv mot en,
         icke namngiven, ledamot i omsorgsnämnden. Rätten konstaterade även att
         omsorgsnämnden i sina första yttranden (Ab 2 och Ab 14, protokollsutdrag
         2012-07-25 och 2012-11-15) inte uttalat sig i jävsfrågan samt att rättens
         kansli 2013-05-21 förelagt nämnden att bemöta klagandens jävsinvändning
         (Ab 16).
         Omsorgsnämnden bestrider därefter i sitt yttrande enligt protokoll 2013-06-
         18 (Ab 18) att någon jävssituation skulle ha förelegat vid sammanträdet
         2012-06-21 då det beslutades att bolaget skulle tilldelas en varning och
         nämnden anför varför den anser att jäv inte kan ha förelegat.
         Bolaget vidhöll sin jävsinvändning i sitt slutyttrande (Ab 20 punkt 3.7 med
         tillägg).
         Rättens bedömning blev som framgår av beslutet att en grav jävsinvändning
         framförts av klaganden. Invändningen, som närmast avsåg så kallat
         delikatessjäv enligt 6 kap 25 § 5 kommunallagen eller 11 § 5
         förvaltningslagen, var av sådan art att beslut i sakfrågan inte kunde tas utan
         en närmare utredning. Någon tillfredsställande utredning hade inte presterats
         i jävsfrågan av omsorgsnämnden genom kommuniceringsförfarandet och
         enligt instansordningsprincipen borde såväl utredning som beslut i frågan i
         första hand ankomma på omsorgsnämnden. Rätten beslutade därför att
         överklagade beslutet skulle undanröjas och målet återförvisas till
         omsorgsnämnden för förnyad handläggning. Som kommentar till vad
         omsorgsnämnden anför i sina klagomål hos JO vill jag anföra att rätten inte
         haft för avsikt att generellt påpeka för omsorgsnämnden huruvida den i varje
         beslut bör ta ställning till och redovisa om den (eller någon ledamot) är jävig
         eller ej. Rätten har endast konstaterat att en jävsinvändning föreligger som
         bör prövas innan beslut i sakfrågan tas, att tillräcklig utredning inte föreligger
         för att rätten ska kunna pröva jävsfrågan som andra instans samt att frågan
         lämpligen avgörs bäst genom en förnyad handläggning hos omsorgs-
         nämnden. Då en jävsfråga inte kan komma under bedömning i andra instans
         utan samband med överklagande av själva saken medförde rättens
         bedömning att överklagade beslutet skulle undanröjas och målet i sin helhet
                                                                         Dnr 695-2014        Sid 3 (4)




          återförvisas till omsorgsnämnden för förnyad handläggning. Det är vidare
          givetvis så att en jävsfråga kan komma under prövning vid ett överklagande
          av saken oavsett om den beslutande myndigheten tagit eller inte tagit
          ställning till frågan eller rent formlöst bedömt att jäv inte föreligger. Vad
          omsorgsnämnden anfört i Ab 18 innebär ju inte att den prövat frågan om den
          aktuelle ledamoten var jävig eller inte innan beslutet utan endast att den anser
          i efterhand att jäv inte förelegat. Detta räcker inte för att tillgodose den
          enskilde partens rättmätiga krav på ett i formell ordning rätt tillkommet
          beslut.
          [− − −]
      Jag [AA, JO:s anm.] har inget att tillägga i ärendet utan överlåter åt
      Justitieombudsmannen att avgöra om förvaltningsrättens handläggning varit
      riktig eller inte.
Omsorgsnämnden gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Frågan i detta ärende är hur en förvaltningsdomstol ska göra när det kommer
upp en fråga om att det kan ha skett ett förfarandefel i underinstansen, alltså ett
fel som innebär att underinstansen åsidosatt en förfaranderegel eller tillämpat
regeln på ett felaktigt sätt.

När den som är part i ett förvaltningsärende anser att en beslutsfattare är jävig
kan frågan komma upp i första instans, alltså i den förvaltningsmyndighet som
ska ta ställning i sakfrågan. Då ska myndigheten enligt 12 § tredje stycket
förvaltningslagen (1986:223) snarast besluta i jävsfrågan. I detta fall behandlade
nämnden inte jävsfrågan i sitt beslut den 21 juni 2012. Frågan kom i stället upp
genom att bolaget i sitt överklagande till förvaltningsrätten skrev att en av
nämndens ledamöter hade varit jävig.

Handläggningen i förvaltningsrätten regleras av FPL. Lagen innehåller inga
bestämmelser om hur domstolen ska göra när det kommer upp en fråga om det
har förekommit ett fel i förfarandet hos den förvaltningsmyndighet som har
fattat det överklagade beslutet. Däremot finns det i rättegångsbalken, RB, en
utförlig reglering av motsvarande fråga för de allmänna domstolarnas del.

RB:s reglering innebär i korthet följande. Om hovrätten konstaterar att det
förekommit ett rättegångsfel i tingsrätten kan hovrätten undanröja domen. I
vissa allvarligare fall ska hovrätten undanröja domen när det har förekommit ett
rättegångsfel. Däremot finns det inga regler om att hovrätten ska undanröja
tingsrättsdomen och återförvisa målet för att tingsrätten ska utreda om det har
förekommit ett rättegångsfel. Det är hovrättens, och inte tingsrättens, sak att ta
ställning till om det har förekommit ett rättegångsfel i tingsrätten. Först när
hovrätten har konstaterat att det har förekommit ett rättegångsfel blir det aktuellt
för hovrätten att ta ställning till om tingsrättens avgörande ska undanröjas och
målet återförvisas till tingsrätten.

I kommentaren till FPL (Wennergren och von Essen, Förvaltningsprocesslagen
m.m., sjätte upplagan, s. 403) uttalas att RB:s reglering av frågor om
                                                                     Dnr 695-2014    Sid 4 (4)




rättegångsfel bör uppfattas som en allmän processuell rättsgrundsats som i brist
på särskild reglering i FPL bör vara vägledande också i förvaltningsprocessen.
Stöd för detta finns i rättsfallet RÅ 1997 ref. 10 där Regeringsrätten åberopade
bestämmelserna i RB till stöd för sitt ställningstagande till en fråga om
rättegångsfel. I kommentaren (s. 404) sägs att om ledning söks i regleringen i
RB bör en förvaltningsdomstol överväga återförvisning när någon typ av
förfarandefel förekommit i underinstansen.

Jag delar kommentarförfattarnas uppfattning att RB:s reglering av frågor om
rättegångsfel – eller förfarandefel – bör vara vägledande också inom
förvaltningsprocessen. När det – som i det aktuella fallet – görs gällande i
överklagandet att en beslutsfattare i den första instansen varit jävig bör alltså
den domstol som ska ta ställning till överklagandet själv ta ställning till
invändningen om jäv. Först om domstolen kommer fram till att invändningen
varit riktig blir det aktuellt att ta ställning till om det överklagade avgörandet
ska undanröjas och målet ska återförvisas till underinstansen.

Jag anser alltså att förvaltningsrätten inte borde ha undanröjt nämndens beslut
och återförvisat målet till nämnden på grund av jävsinvändningen. I stället
borde förvaltningsrätten själv ha tagit ställning till om ledamoten hade varit
jävig. Eftersom gällande rätt inte alldeles tydligt framgår av lagtext eller andra
rättskällor finns det dock inte tillräcklig anledning för mig att rikta kritik mot
förvaltningsrätten.

Ärendet ger inte skäl till några ytterligare uttalanden eller åtgärder från min
sida.
