# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Hällby, för att bl.a. ha avskilt samtliga intagna på två avdelningar enligt 6 kap. 8 § fängelselagen trots att det har saknats rättsliga förutsättningar för det

JO 2025-09-01 dnr 6961-2023

[P]

## BESLUT

Datum                      Dnr                          Sid
                                                                           2025-09-01                 6961-2023                  1 (10)
Stf justitieombudsmannen                                                                              7536-2023
Karin Almgren




                         Kritik mot Kriminalvården, anstalten Hällby, för att bl.a. ha avskilt
                         samtliga intagna på två avdelningar enligt 6 kap. 8 § fängelselagen
                         trots att det har saknats rättsliga förutsättningar för det


                          Beslutet i korthet: Anstalten Hällby har vid två tillfällen avskilt samtliga intagna vid en
                          avdelning enligt 6 kap. 8 § fängelselagen för att utreda misstänkt misskötsamhet. Vid
                          tidpunkten för besluten kände anstalten inte till vilka intagna som hade varit
                          inblandade i händelserna och därför misstänktes samtliga för misskötsamhet.
                          Enligt JO är en förutsättning för avskildhet enligt bestämmelsen att den intagne som
                          beslutet avser kan knytas till den misstänkta misskötsamheten, vilket innebär att
                          Kriminalvården måste kunna peka på konkreta omständigheter som talar för att en
                          intagen faktiskt har varit inblandad i händelsen eller annars har ett relevant samband
                          till den. Endast på det sättet kan myndigheten säkerställa att varje intagen får en
                          individuell prövning av förutsättningarna för avskildheten. Det faktum att en intagen
                          inte direkt kan uteslutas från delaktighet kan således inte anses utgöra en sådan
                          konkret omständighet som 6 kap. 8 § fängelselagen förutsätter.
                          Enligt JO:s bedömning har det vid de aktuella tillfällena saknats rättsliga
                          förutsättningar för att placera samtliga intagna på respektive avdelning i avskildhet
                          med stöd av 6 kap. 8 § fängelselagen. Anstalten Hällby kritiseras därför för
                          tillämpningen av bestämmelsen.
                          I beslutet kritiseras anstalten också för att inte ha tillgodosett intagnas rätt till en
                          timmes daglig utomhusvistelse under tiden i avskildhet. Vidare uttalar sig JO om
                          förutsättningarna för avskildhet enligt 6 kap. 5 § fängelselagen.

## Anmälan

I två anmälningar till JO framförde AA (dnr 6961-2023) och BB
                         (dnr 7536-2023) klagomål mot Kriminalvården, anstalten Hällby, för
                         handläggningen av ärenden om avskildhet m.m.

                         AA uppgav bl.a. följande. Den 24 augusti 2023 låste anstalten in alla intagna på
                         hans avdelning efter att en medintagen hade utsatts för våld. Under inlåsningen
                         fick de inte komma ut på promenad och han tilläts inte heller ringa till sin
                         advokat trots att han snart skulle på en förhandling i domstol.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:          08-21 65 58                                            www.jo.se
                                                           Dnr 6961-2023 och 7536-2023         Sid 2 (10)




BB beskrev bl.a. följande. Den 15 september 2023 gick larmet och samtliga
intagna på hans avdelning låstes in. Dagen därpå fick de del av avskildhets-
beslut samt underrättades om att de var misstänkta för hot och våld mot
tjänsteman. Enligt personalen var det inte något personligt eftersom alla intagna
var misstänkta. Han uppfattade att de blev inlåsta på grund av att det inte fanns
plats på isoleringen för en utpekad intagen. Det är fråga om kollektiv
bestraffning. De intagna fick inte ens någon frisk luft.

Båda anmälningarna behandlas i detta beslut.

Utredning
Inledningsvis hämtades beslut om avskildhet och daganteckningar beträffande
AA och BB in från anstalten.

JO uppmanade därefter Kriminalvården att yttra sig över och att redovisa sin
bedömning av det som hade kommit fram. Myndigheten skulle särskilt beröra
frågan om det hade funnits grund för att avskilja samtliga intagna på respektive
avdelning enligt 6 kap. 8 § fängelselagen.

I remissvaret anförde Kriminalvården, genom den tillförordnade chefen för
sektionerna för verksjuridik vid huvudkontoret, i huvudsak följande [där
benämns AA och BB med initialer]:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från Kriminalvårdens region Mitt,
      som i sin tur har hämtat in uppgifter från anstalten Hällby. Berörd befattnings-
      havare har getts möjlighet att lämna synpunkter. Av utredningen framgår i
      huvudsak följande.

      Dnr 6961-2023
      Avskildhet
      Den 25 augusti 2023 kl. 12.00 påbörjades en avskildhet enligt 6 kap. 5 §
      fängelselagen (2010:610), FäL. Anledningen till det var att personal hade sett en
      intagen med tydliga skador i ansiktet. Det kunde konstateras att den intagne hade
      utsatts för våld och samtliga intagna placerades i avskildhet för att ordningen och
      säkerheten skulle kunna upprätthållas. I inledningsskedet var det för anstalten
      okänt vem eller vilka intagna som kunde ligga bakom våldet. Eftersom ingen
      intagen kunde uteslutas, misstänktes samtliga intagna för misskötsamhet och en
      utredning inleddes. Den 26 augusti 2023 kl. 9.40 ändrades avskildheten till att
      avse avskildhet enligt 6 kap. 8 § FäL, eftersom det ansågs absolut nödvändigt för
      att inte äventyra syftet med utredningen.
      Som en del i utredningen hölls förhör med samtliga intagna och upprepade
      förhör med några av de intagna. Vid avdelningen fanns 16 intagna, varför
      åtgärden var tidskrävande. Flera av de intagna på avdelningen hade kopplingar
      till olika kriminella nätverk. Den tystnadskultur som finns ute i samhället finns
      även i anstalt och ett flertal av de intagna vägrade att delta i förhör, vilket gjorde
      händelsen svårutredd. Det framkom dock uppgifter om att merparten av de
      intagna på avdelningen sympatiserade med gärningen. Det kunde därför
      misstänkas att misshandeln var anstiftad av annan eller andra. Utöver att förhör
      hölls granskades övervakningsfilm. Anstalten kunde till slut, i huvudsak baserat
      på vad som framkom genom övervakningsfilm, konstatera att tre intagna deltagit
      i en misshandel mot en ensam intagen. Misskötsamhet kunde därför endast
      styrkas mot de tre intagna som syntes på övervakningsfilmen. Efter att förflytt-
                                                    Dnr 6961-2023 och 7536-2023        Sid 3 (10)




ningar av intagna genomförts och utredningsarbetet bedömts vara klart hävdes
avskildheten den 30 augusti 2023 kl. 9.38.
Möjlighet att vistas utomhus
På aktuellt våningsplan finns två avdelningar med plats för 16 intagna på
respektive avdelning. Avdelningarna är differentierade från varandra men
hanteras av samma personalgrupp. Om den ena avdelningen avskiljs, fortsätter
verksamheten som normalt för den andra avdelningen. I detta ärende var ena
avdelningen avskild. En avskildhet på någon av avdelningarna är särskilt resurs-
krävande för personalen, eftersom personalen måste se till att varje intagen får
bl.a. mat, möjlighet att duscha och sin medicin utdelad. En avskildhet enligt
6 kap. 8 § FäL är extra resurskrävande, eftersom personalen samtidigt måste
arbeta aktivt med att förhindra att de intagna kommunicerar med varandra i
samband med t.ex. utdelning av mat eller besök i dusch. När stora grupper av
intagna avskiljs brukar anstalten välja att prioritera utredningsarbetet för att
kunna häva avskildheten så snart som möjligt. Anstalten gör normalt även
överväganden om att kalla in extra personal för att hantera dylika händelser
skyndsamt. På grund av rådande personalläge, vari anstalten redan hade personal
inlånad från andra verksamhetsställen för att klara den dagliga verksamheten,
fanns inte möjlighet att ta in extra personal.
Promenadgården på aktuell avdelning ligger i anslutning till bostadsrummen.
Anstalten bedömde det vara av avgörande betydelse för utredningen att de
intagna inte hade kontakt med varandra. För att kunna ge möjlighet till promenad
hade två medarbetare behövt avvaras sammanlagt åtta timmars promenadtid per
dag. Det fanns inte någon praktisk möjlighet för personalen att genomföra detta.
Anstalten har tidigare i samband med större avskildheter låtit ett fåtal intagna i
taget vistas på promenadgården i sällskap av personal för att garantera att de
intagna inte skulle ha kontakt med de kvarvarande på avdelningen eller på annat
sätt föra en dialog som riskerar att störa utredningen. Detta skedde inte vid
aktuell händelse, eftersom det bedömdes ta resurser från utredningsarbetet och
därmed riskera att förlänga tiden i avskildhet. I vissa fall kan anstalten i stället
erbjuda en kortare enskild utevistelse till varje intagen. Även detta hade krävt att
två personal närvarat tillsammans med den intagne på promenadgården, vilket
skulle ha tagit resurser från utredningen och därmed förlängt utredningstiden.
Samtal till advokat
Den 22 augusti 2023 fick AA ett beslut, av vilket framgår att han fick tillstånd att
ringa ett samtal till sin advokat. Den 23 augusti 2023 ringde han det beviljade
samtalet till sin advokat. Det finns därefter inte någon ansökan om att få ringa
advokaten och därmed inget beviljat tillstånd. Trots det har AA enligt uppgift
från avdelningen fått ringa ytterligare ett samtal den 28 augusti 2023. Han har
alltså ringt till advokaten under pågående avskildhet. AA var kallad till förhand-
ling den 4 och 11 september 2023.

Dnr 7536-2023
Den 15 september 2023 kl. 8.03 påbörjades en avskildhet enligt 6 kap. 5 § FäL.
Den 16 september 2023 kl. 8.00 ändrades avskildheten till att avse en avskildhet
enligt 6 kap. 8 § FäL. Avskildheten hävdes den 18 september 2023 kl. 13.50. På
avdelningen är 16 intagna placerade. Flera av de intagna på avdelningen hade
kopplingar till olika kriminella nätverk. Bakgrunden till avskildheten var
följande. Säkerhetsläget på avdelningen hade under den gångna veckan
förändrats och personal hade fått utstå implicita hot och ett allmänt olämpligt
bemötande från de intagna. I samband med upplåsningen den 15 september 2023
uttalade en intagen allvarliga hot mot personalen och kastade en kudde mot dem.
Personalen aktiverade överfallslarmet och samtliga intagna på avdelningen
placerades i avskildhet enligt 6 kap. 5 § FäL, eftersom det bedömdes vara
nödvändigt för att kunna upprätthålla ordningen och säkerheten. Den intagne
som utförde gärningen verkställde inte ett fängelsestraff utan var tagen i förvar.
Enligt anstaltens bedömning var den intagne mer sårbar och mottaglig för
                                                    Dnr 6961-2023 och 7536-2023      Sid 4 (10)




påverkan jämfört med andra på avdelningen. Anstalten misstänkte därför att
medintagna hade tvingat eller förmått den intagne att hota och angripa
personalen. Vilka intagna som kunde ligga bakom detta var okänt och ingen på
avdelningen kunde uteslutas, varför samtliga misstänktes för misskötsamhet. En
utredning om misskötsamhet inleddes och det bedömdes vara absolut nödvändigt
att avskilja de intagna enligt 6 kap. 8 § FäL för att syftet med utredningen inte
skulle äventyras.
Under utredningen granskades bl.a. övervakningsfilm och hölls förhör med de
intagna. Som redogjorts för ovan finns den tystnadskultur som finns ute i
samhället även i anstalt och flera intagna vägrade att delta i förhör, så även BB
Detta ledde till att frågan om misskötsamhet blev svårutredd och att de bakom-
liggande orsakerna till vålds- och hothändelsen förblev oklara. BB:s delaktighet i
skeendena kunde inte heller styrkas. Avskildheten hävdes därför den
18 september 2023, efter att utredningsarbetet bedömdes vara klart och fortsatta
skäl för avskildhet därmed saknades.
Möjlighet att vistas utomhus
Omständigheterna och övervägandena i detta fall var identiska med de som
redogjorts för ovan under samma rubrik för dnr 6961-2023. Anstalten gjorde
därmed av samma skäl bedömningen att det förelåg synnerliga skäl mot
utomhusvistelse den 15, 16 och 17 september för samtliga intagna som var
avskilda med anledning av incidenten.
–––

Kriminalvårdens bedömning
Kriminalvården ska bl.a. särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet
under verkställigheten förhindras. Kriminalvården har även ett ansvar för att
upprätthålla ordningen och säkerheten i anstalt, så även personalens säkerhet.
Det är därför av stor vikt att den typ av händelser som det är fråga om utreds.

Dnr 6961-2023
Anstalten kunde inte utesluta någon intagen från inblandning i våldsincidenten
och det fanns många på avdelningen som sympatiserade med gärningen.
Anstalten bedömde därför initialt att samtliga intagna på avdelningen var
misstänkta för misskötsamhet och att det, för att syftet med utredningen av
misskötsamheten inte skulle äventyras, var absolut nödvändigt att placera
samtliga intagna på avdelningen i avskildhet. Kriminalvården delar den bedöm-
ningen. Som framgått var händelsen svårutredd och utredningen tidskrävande.
Kriminalvården konstaterar att anstalten trots det arbetade skyndsamt och att
avskildheten hävdes så snart utredningen av misskötsamheten var avslutad.
Promenadgården ligger i anslutning till de intagnas bostadsrum. För att garantera
att de intagna inte kunde kommunicera med varandra, och därmed äventyra
utredningen, hade det krävts personalresurser i den omfattning som redogjorts
för ovan. Eftersom det saknades möjlighet att begära in ytterligare personal,
prioriterade anstalten att skyndsamt utreda misskötsamheten för att så snart som
möjligt kunna häva avskildheten. Det saknades därmed praktiska förutsättningar
att låta de intagna vistas utomhus under avskildheten. Detta är beklagligt men
innebär, enligt Kriminalvårdens bedömning, att det förelåg synnerliga skäl mot
att ge de intagna möjlighet att vistas utomhus en timme varje dag.
Kriminalvården konstaterar att anstalten prioriterade att AA skulle få ringa sin
advokat och att samtal genomfördes. Att AA skulle ha nekats att ringa sin
advokat stämmer alltså inte.

Dnr 7536-2023
Inledningsvis avskildes samtliga intagna på avdelningen, eftersom personalen
inte kunde utföra sina uppgifter och upprätthålla ordningen och säkerheten
samtidigt som en intagen uttalade hot och kastade föremål mot dem. Eftersom
                                                          Dnr 6961-2023 och 7536-2023          Sid 5 (10)




      det misstänktes att någon eller några tvingat eller förmått den aktuelle intagne att
      uppträda som han gjorde, behövde det utredas vem eller vilka som låg bakom
      den intagnes agerande. Samtliga intagna på avdelningen misstänktes därför för
      misskötsamhet. För att inte äventyra syftet med utredningen av misskötsamheten
      bedömde anstalten att det var absolut nödvändigt att avskilja samtliga intagna på
      avdelningen. Kriminalvården delar den bedömningen. Som framgått var även
      denna händelse svårutredd och utredningen tidskrävande. Anstalten arbetade
      trots det skyndsamt och avskildheten hävdes så snart utredningen var avslutad.
      Kriminalvården, som konstaterar att avskiljningen av samtliga intagna på
      avdelningen grundade sig i de ovannämnda omständigheterna, har inte utrett om
      avskildhetsavdelningen i anstalten var fullbelagd vid det aktuella tillfället. I fråga
      om möjligheten att vistas utomhus gör Kriminalvården samma bedömning som i
      ärende med dnr 6961-2023.

Rättslig reglering
Följande bestämmelser i fängelselagen (2010:610) är aktuella för bedömningen
i ärendena.

Verkställigheten får inte innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än
som följer av fängelselagen eller som är nödvändiga för att ordningen eller
säkerheten ska kunna upprätthållas. En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast
användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre
ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas (1 kap. 6 §).

En intagen ska ges möjlighet att vistas utomhus minst en timme varje dag, om
det inte finns synnerliga skäl mot det (4 kap. 1 §).

En intagen ska under den tid då han eller hon är skyldig att utföra eller delta i
sysselsättning vistas tillsammans med andra intagna (gemensamhet), om inte
annat anges i fängelselagen eller följer av sysselsättningens särskilda
beskaffenhet (6 kap. 1 §).

Intagna får tillfälligt hållas avskilda från varandra, om det är nödvändigt för att
ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas (6 kap. 5 §).

Under utredning av frågor enligt 12 kap. 1 § fängelselagen eller enligt
26 kap. 6 a och 7 §§ brottsbalken får en intagen tillfälligt hållas avskild från
andra intagna i den utsträckning det är absolut nödvändigt för att syftet med
utredningen inte ska äventyras. Den intagne får inte hållas avskild under längre
tid än fyra dygn (6 kap. 8 §).

En intagen som bryter mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställig-
heten får tilldelas en varning. Detta kan leda till att den villkorliga frigivningen
skjuts upp. Frågor om varning eller uppskjutande av villkorlig frigivning ska
avgöras skyndsamt. Innan ett beslut om varning meddelas ska förhör hållas med
den intagne (12 kap. 1–4 §§).
                                                     Dnr 6961-2023 och 7536-2023      Sid 6 (10)




Bedömning
Allmänna utgångspunkter
Anstalten Hällby har vid två tillfällen placerat alla intagna på en avdelning i
avskildhet, inledningsvis med stöd av 6 kap. 5 § och därefter 6 kap. 8 §
fängelselagen. Jag har tagit del av besluten som rör AA och BB samt utgår från
att besluten för resterande intagna i väsentliga delar överensstämmer med dessa.

Det som JO främst granskar är att myndigheterna har handlagt ärenden på ett
korrekt sätt. JO brukar inte ta ställning till om myndigheters beslut är riktiga i
sak. Placering i avskildhet är dock en ingripande tvångsåtgärd som dessutom
används i en miljö där människor redan är berövade sin frihet. Det är därför av
stor vikt att regleringen tillämpas noggrant och korrekt. Av det skälet finner jag
anledning att frångå den nämnda principen och undersöka om det har funnits
rättsliga förutsättningar för att hantera händelserna på det sätt som anstalten
Hällby har gjort. Jag kommer även att göra uttalanden om utomhusvistelse i
samband med avskildhet.

Besluten om placering i avskildhet enligt 6 kap. 5 § fängelselagen
Gemensamheten i en anstalt, en viss avdelning eller del av en avdelning kan
enligt 6 kap. 5 § fängelselagen upplösas vid händelse av att t.ex. ett larm
utlöses, elektriciteten är ur funktion, otillåtna föremål kommer i omlopp och vid
hotfulla eller våldsamma situationer. Bestämmelsen tar alltså sikte på mer eller
mindre akuta lägen (jfr mitt beslut denna dag i ärende med dnr 647-2024). Det
finns inte något krav på att en intagen som hålls avskild ska kunna knytas till de
omständigheter som ligger till grund för beslutet att avskilja intagna från
varandra. Avskiljandet ska dock vara tillfälligt och får inte pågå längre än vad
som är nödvändigt för att Kriminalvården ska kunna hantera situationen, i
normalfallet inte mer än några timmar eller något dygn (se prop. 2009/10:135
s. 138).

Genom utredningen har det framkommit att avskildhetsplaceringarna som
inleddes den 25 augusti 2023 föranleddes av att personal hade sett en intagen
med tydliga skador i ansiktet, medan avskildheterna den 15 september 2023
hade sin grund i ett förändrat säkerhetsläge som slutade med att en intagen vid
upplåsning uttalade allvarliga hot och kastade en kudde mot personal. Värt att
notera är att det inte har varit fråga om att kriminalvårdspersonal t.ex. har
uppmärksammat ett pågående slagsmål mellan intagna eller att flera intagna har
angripit personalen. Det som har kommit fram ger mig visserligen inte
tillräcklig anledning att kritisera anstalten för besluten om att inledningsvis
placera samtliga intagna i avskildhet med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen.
Enligt min uppfattning finns det emellertid utrymme att fundera över om
händelserna hade en sådan karaktär att 6 kap. 5 § var tillämplig. Utifrån vad
Kriminalvården har uppgett om bakgrunden till besluten vill jag peka på att
fängelselagen också möjliggör avskiljande av en intagen från medintagna om
det är nödvändigt med hänsyn till, såvitt nu är relevant, att det finns en risk för
                                                        Dnr 6961-2023 och 7536-2023     Sid 7 (10)




den intagnes eller någon annans säkerhet till liv eller hälsa. Det här följer av
6 kap. 7 § första stycket 2 fängelselagen.

Det är utrett att anstalten vid båda dessa tillfällen lät avskildheterna bestå under
nästan ett dygn innan anstalten tog ställning till om det var absolut nödvändigt
med fortsatt avskildhet enligt 6 kap. 8 § fängelselagen. Även om jag inte finner
skäl att kritisera anstalten för den tid som intagna har varit avskilda vill jag
understryka att avskildhet enligt paragrafen ska vara endast tillfällig. När den
uppkomna situationen är under kontroll måste Kriminalvården således
omedelbart häva avskildheten eller ta ställning till om den ska bestå på någon
annan grund.

Besluten om placering i avskildhet enligt 6 kap. 8 § fängelselagen
För ett avskiljande vid utredning om misstänkt misskötsamhet enligt 6 kap. 8 §
fängelselagen krävs, till skillnad från vad som gäller enligt 6 kap. 5 §, att en
individuell bedömning görs för varje intagen. Som framgår av bestämmelsen får
en intagen tillfälligt hållas avskild från andra intagna i den utsträckning det är
absolut nödvändigt för att syftet med utredningen inte ska äventyras. Redan av
kravet på att ett avskiljande ska vara absolut nödvändigt följer att möjligheten
bör användas restriktivt. Regleringen medger inte att en intagen hålls avskild i
bestraffningssyfte (se prop. 2009/10:135 s. 141).

Som JO tidigare har uttalat måste tre förutsättningar vara uppfyllda för att en
intagen ska kunna placeras i avskildhet enligt 6 kap. 8 § (se JO 2014/15 s. 281,
dnr 4379-2013 m.fl., och JO:s beslut den 14 februari 2023, dnr 3535-2022). För
det första måste det ha inträffat en händelse som kan leda till att en intagen
tilldelas en varning eller att den intagnes villkorliga frigivning skjuts upp. Det är
alltså inte tillräckligt att det finns en risk för misskötsamhet. För det andra
måste den intagne kunna knytas till de aktuella omständigheterna (den
misstänkta misskötsamheten). För det tredje måste det finnas en risk för att den
intagne om han eller hon inte hålls avskild försvårar sakens utredning. Om
någon av dessa tre förutsättningar inte är uppfylld finns det inte utrymme för att
placera en intagen i avskildhet med bestämmelsen som grund.

Utredningen ger stöd för att de händelser som låg till grund för besluten om
avskildhet i och för sig var sådana att de kunde leda till att en intagen tilldelades
en varning eller att den intagnes villkorliga frigivning sköts upp. Frågan blir då
om de intagna på respektive avdelning kunde knytas till de misstänkta missköt-
samheterna.

I beslutet om avskildhet beträffande AA (dnr 6961-2023) angav anstalten bl.a.
följande:

## BAKGRUND

–––
      Det är i nuläget oklart vilka som varit inblandade i händelsen och vad den
      bakomliggande orsaken för denna är. Detta gör att samtliga intagna på
                                                        Dnr 6961-2023 och 7536-2023       Sid 8 (10)




      avdelningen i nuläget är misstänkta för misskötsamhet. Med anledning av detta
      har anstalten startat en utredning.
      SKÄL FÖR BESLUTET
      –––
      Mot bakgrund av den våldshändelse som har ägt rum på din avdelning och att
      anstalten inte heller har kännedom om varken bakgrunden till varför det har hänt
      eller vilka som har varit inblandade så måste en utredning göras. Med detta så
      finner anstalten det nödvändigt att Du hålls avskild under den tid som
      utredningen pågår, detta för att syftet med utredningen eller att säkerheten inte
      ska kunna äventyras på något sätt.
Beslutet beträffande BB (dnr 7536-2023) motiverade anstalten huvudsakligen
enligt följande:

## BAKGRUND

[…] Det är i nuläget oklart vem eller vilka som är drivande eller delaktiga i
      denna händelse varför samtliga är misstänkta för misskötsamhet, och anstalten
      anser att förhållanden på avdelningen behöver utredas i syfte att kunna
      upprätthålla ordningen och säkerheten på avdelningen samt personals säkerhet
      till liv och hälsa.
      SKÄL FÖR BELSUT
      –––
      Med anledning av ovanstående bakgrund är du misstänkt för misskötsamhet.
      Anstalten ska utreda detta ärende. Med anledning av aktuell situation finns det
      risk för att syftet med utredningen äventyras i det fall du är placerad i
      gemensamhet. Med anledning av detta är det nödvändigt att du ska vara fortsatt
      placerad i avskildhet till dess att utredningen är klar.
Av beslutsskälen framgår alltså att anstalten, vid tidpunkten för besluten, inte
kände till vilka intagna som hade varit inblandade i händelserna och att samtliga
därför misstänktes för misskötsamhet. I det följande bortser jag från den intagne
som i det ena fallet (dnr 7536-2023) ska ha uttalat hot och kastat en kudde mot
personal.

Som jag har redogjort för i det föregående är en förutsättning för avskildhet
enligt 6 kap. 8 § fängelselagen att den intagne som beslutet avser kan knytas till
den misstänkta misskötsamheten. Det innebär enligt min mening att
Kriminalvården måste kunna peka på konkreta omständigheter som talar för att
en intagen faktiskt har varit inblandad i händelsen eller annars har ett relevant
samband till den. Endast på det sättet kan myndigheten säkerställa att varje
intagen får en individuell prövning av förutsättningarna för avskildheten.
Kriminalvården har argumenterat för att eftersom ingen intagen kunde uteslutas
från delaktighet i respektive händelse så misstänktes samtliga. Jag delar inte
Kriminalvårdens uppfattning att paragrafen ger utrymme för ett sådant synsätt
men är medveten om att JO tidigare inte har haft några synpunkter på ett
liknande resonemang (jfr JO 2009/10 s. 124, dnr 173-2007). Det faktum att en
intagen inte direkt kan uteslutas från delaktighet kan enligt min bedömning inte
anses utgöra en sådan konkret omständighet som 6 kap. 8 § fängelselagen
förutsätter.
                                                      Dnr 6961-2023 och 7536-2023     Sid 9 (10)




I sammanhanget ska det uppmärksammas att anstalten som en del av
utredningen av båda händelserna har granskat övervakningsfilmer. När det
gäller det ena fallet, dnr 6961-2023, är det dessutom sådant material som till slut
har varit huvudsakligen avgörande för bedömningen att ett fåtal intagna
befunnits skyldiga till misskötsamhet. Det framgår inte av remissvaret när
anstalten tog del av materialet i fråga men det framstår som naturligt att om den
typen av åtgärd hade vidtagits i ett mycket tidigt skede så borde anstalten
relativt snabbt ha kunnat få en närmare uppfattning om vilka intagna som var
inblandade i händelserna.

Jag noterar dessutom att Kriminalvården i det ena fallet (dnr 6961-2023) har
redogjort för att många medintagna sympatiserade med gärningen och att den
kunde vara anstiftad av andra på avdelningen. Beträffande det andra fallet
(dnr 7536-2023) har myndigheten angett att det kunde misstänkas att någon
eller några hade tvingat eller förmått den intagne att hota och angripa personal.
Det kan konstateras att några sådana omständigheter inte nämns i besluten om
avskildhet.

Det har följaktligen inte kommit fram något som talar för att samtliga intagna
vid tidpunkten för avskiljandena kunde knytas till respektive misstänkt
misskötsamhet. Inte heller verkar detta ha berott på någon brist i
dokumentationen eller hur besluten har utformats (se t.ex. det tidigare nämnda
beslutet från JO den 14 februari 2023). Till skillnad från Kriminalvården
bedömer jag att det har saknats rättsliga förutsättningar för att placera samtliga
intagna på respektive avdelning i avskildhet med stöd av 6 kap. 8 § fängelse-
lagen. Anstalten Hällby förtjänar därför kritik för hur bestämmelsen har
tillämpats.

Utomhusvistelse m.m.
Rätten till en timmes daglig utomhusvistelse enligt 4 kap. 1 § fängelselagen är
en grundläggande rättighet som Kriminalvården bara kan neka en intagen om
det finns synnerliga skäl. Sådana skäl kan föreligga om det uppstår en
oförutsedd situation där det är nödvändigt att hålla de intagna avskilda från
varandra och det till följd därav saknas praktiska förutsättningar att låta de
intagna vistas utomhus (se prop. 2009/10:135 s. 131).

Ett häkte eller en anstalt som placerar intagna i avskildhet har en skyldighet att
omedelbart påbörja planeringen för att så snart som möjligt kunna erbjuda de
intagna en timmes daglig utomhusvistelse. Verksamhetsstället måste aktivt
vidta åtgärder för att hantera den situation som gjort att intagna nekas
promenad, t.ex. genom att kalla in extrapersonal. (Se JO:s beslut den 23 januari
2023, dnr 844-2022, och däri gjorda hänvisningar.)

I samband med de aktuella avskildheterna fick de intagna inte komma ut på
promenad under knappt fem respektive drygt tre dygn. Skälet till detta var
promenadgårdarnas placering i förhållande till avdelningarnas bostadsrum och
att det inte fanns möjlighet att kalla in extrapersonal. Jag är medveten om att
                                                     Dnr 6961-2023 och 7536-2023    Sid 10 (10)




Kriminalvården befinner sig i ett ansträngt läge. Trots det vill jag understryka
att personalbrist inte är en godtagbar anledning att över tid begränsa intagnas
rätt till utomhusvistelse. Anstalten Hällby kan därför inte undgå kritik för det
inträffade.

Jag vill här lyfta fram att JO på senare tid har tagit emot flera anmälningar mot
olika anstalter som handlar om att intagna inte har fått en timmes utomhus-
vistelse i samband med avskildhetsplaceringar. Några av dessa ärenden har
avslutats med att verksamhetsställena har påmints om gällande reglering och
JO:s tidigare uttalanden (se t.ex. dnr 3597-2025 och 5383-2025). Möjligheten
att begränsa rätten till en timmes promenad är som jag har redogjort för ytterst
snäv. Det är därför oroväckande att inskränkningar i denna rättighet tycks vara
relativt vanligt förekommande inom Kriminalvården.

Det som har framkommit om AA:s advokatkontakter motiverar inte något
uttalande från min sida.

Ärendena avslutas.



Beslutet har fattats av stf JO Karin Almgren. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Sanna Ekman har föredragit ärendena och byråchefen Catrine
Björkman har deltagit i beredningen.
