# Kritik mot Kronofogdemyndigheten, som utmätt egendom som inte skulle utmätas och sedan låtit bli att rätta sitt misstag

JO 2010-12-28 dnr 6978-2009

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                     Sid
                                                                         2010-12-28             6978-2009              1 (4)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Kritik mot Kronofogdemyndigheten, som utmätt egendom som inte
                        skulle utmätas och sedan låtit bli att rätta sitt misstag


                          Beslutet i korthet: Kronofogdemyndigheten grundade ett beslut om utmätning av
                          bankmedel på uppgifter som inte längre var aktuella när utmätningen verkställdes.
                          Utmätningen borde inte ha fullföljts, eftersom detta innebar att egendom som enligt
                          beslutet inte skulle utmätas togs i anspråk. När utmätningen trots det verkställdes borde
                          rättelseåtgärder ha vidtagits sedan misstaget uppmärksammats.

## Bakgrund och utredning

AA var föremål för utmätningsåtgärder hos Kronofogdemyndigheten. Det
                        framkom att han hade ett bankkonto hos Länsförsäkringar Bank. Myndigheten
                        inhämtade närmare uppgifter om behållningen på kontot och fick därvid kännedom
                        om att behållningen på kontot, per den 25 november 2009, uppgick till 22 010 kr.
                        Den 30 november beslutade myndigheten om utmätning av 12 300 kr. Den 3
                        december verkställde banken utmätningen. Då uppgick behållningen till drygt
                        8 300 kr, som banken betalade ut till Kronofogdemyndigheten.

                        BB, förordnad god man för AA, begärde att Kronofogdemyndigheten skulle rätta
                        sitt beslut. Den 10 december 2009 beslutade Kronofogdemyndigheten att inte rätta
                        beslutet med motiveringen att ”förbehåll för en månad kvarlämnats till
                        gäldenären”. Efter att BB överklagat beslutade Gävle tingsrätt den 24 februari 2010
                        att det utmätta beloppet skulle återbetalas till AA. Efter att tingsrättens beslut den
                        25 mars 2010 hade vunnit laga kraft återbetalade Kronofogdemyndigheten
                        pengarna till AA.

                        I sin anmälan till JO upplyste BB att skälet till att behållningen på AA:s konto
                        minskat under den tid som förflöt från det att Kronofogdemyndigheten inhämtade
                        upplysningar om kontot till det att utmätningen skedde var att han som god man
                        hade betalat AA:s räkningar i anslutning till månadsskiftet. Efter utmätningen hade
                        AA endast haft 2 kr och 54 öre att leva på under återstoden av december.

                        Kronofogdemyndigheten anmodades att yttra sig. I sitt yttrande anförde
                        myndigheten – biträdande processägaren CC – bl.a. följande.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 6978-2009     Sid 2 (4)




      Grundläggande vid utmätning är att Kronofogdemyndigheten anger vad som utmäts.
      I beslutet brukar myndigheten också beskriva utmätningsgodset så långt det går och
      ange värdet av det utmätta godset. Ofta sker utmätningen på plats och myndigheten
      kan då besiktiga godset och ta hand om godset direkt vid utmätningstillfället. Vid
      utmätning av bankmedel är förfarandet i nästan samtliga fall en s.k.
      skrivbordsförrättning. Det innebär att Kronofogdemyndigheten inte har egendomen
      direkt tillgänglig utan utgår från uppgifter som banken har lämnat. Beroende på
      postgången kan uppgifterna vara någon dag eller några dagar gamla. Vid
      utmätningstillfället kan saldot på kontot ha förändrats genom uttag eller insättningar,
      varför det inte med säkerhet kan konstateras att det belopp som banken uppger de
      facto finns på kontot när utmätningen sker. Ytterligare förändringar kan ske fram till
      dess utmätningen säkerställs genom ett förbudsmeddelande till utbetalaren. Vid
      utmätningen skall KFM tillse att gäldenären förbehålls medel så att han tillförsäkras
      medel – i skälig omfattning – för sitt underhåll tills nästa inkomst är att vänta, se
      5 kap. 1 § 7 p. UB. [– – –] Vad som således kvarstår av behållningen, efter det att
      gäldenären förbehållits medel för sitt underhåll, är det belopp som kan utmätas.
      Banken skall sedan underrättas om det utmätta beloppet genom ett s.k.
      förbudsmeddelande vilket innebär att banken sedan inte får betala ut beloppet till
      någon annan än KFM.
      Vid utmätningstillfället hade KFM uppgift om att det fanns 22 010 kr på konto hos
      Länsförsäkringar [– – –] och det av KFM beräknade förbehållsbeloppet bestämdes
      till 9 671 kr. KFM fann därför att 12 300 kr kunde utmätas vilket också skedde. Den
      3 december meddelade Länsförsäkringar att vad som kvarstod på kontot var 8 300 kr
      och att detta belopp hade betalats in till Kronofogdemyndigheten. Samma dag var
      AA:s gode man i kontakt med KFM och meddelade att han omgående skulle begära
      rättelse. I beslut den 10 december 2009 fann KFM inte skäl att rätta utmätningen
      eftersom AA hade förbehållits medel för sitt underhåll för en månads tid. Efter
      överklagande till tingsrätt har beslutet ändrats av rätten och de utmätta medlen har
      utbetalats till AA.
      Av anmälan framgår att orsaken till att kontot minskat till 8 300 kr var att AA hade
      betalat räkningar, bland annat till Flinks radio, Intrum, sophämtning, underhåll,
      självrisk efter en kollision, klädinköp, lån, elräkning, hemförsäkring, betalning till
      sin far avseende bildäck och bilförsäkring samt matpengar.
      AA har en längre tid varit aktuell hos Kronofogden på grund av obetalda skulder.
      Han måste således varit införstådd med att exekutiva åtgärder skulle kunna komma
      att vidtas. De som har sökt verkställighet har rätt att få utmätning om tillgångar
      finns. De borgenärer som inte har sökt utmätning har inte någon förtur framför
      utmätningsborgenärerna vid utmätning av bankmedel.
      Vid utmätningstillfället hade KFM inte kännedom om den exakta behållningen,
      eftersom utmätningen gjordes utifrån det svar som KFM hade fått från banken. Även
      om behållningen hade minskat skulle det inte ha påverkat hur mycket som AA skulle
      få förbehålla sig. Däremot hade utmätningsbeloppet blivit lägre. Det
      förbehållsbelopp som AA tillgodoräknades synes ha tillförsäkrat AA medel för hans
      underhåll. AA har dock betalat fordringsägare som inte sökt verkställighet framför
      fordringsägare som har sökt verkställighet. AA har således använt det som
      förbehållits honom till att betala oprioriterade fordringsägare. AA hade förvisso inte
      nåtts av informationen att bankmedlen hade utmätts, men måste ha varit införstådd
      med att exekutiva åtgärder skulle kunna komma att vidtas. Han hade bland annat fått
      förfrågan från KFM en kort tid innan utmätningen skedde och hade även skickat in
      svar på förfrågan. Det kan då ifrågasättas om det föreligger skäl att rätta
      utmätningen och låta fordringsägare som har fått förmånsrätt i medlen genom
      utmätningen få stå tillbaka för att gäldenären behöver ytterligare medel, dvs. indirekt
      ge andra borgenärer förtur till medlen.
Efter att ha diskuterat vissa uttalanden i den rättsliga doktrinen fortsatte
myndigheten:
                                                                        Dnr 6978-2009    Sid 3 (4)




      Frågan om utmätning av bankmedel synes således inte ha blivit föremål för närmare
      överväganden när det gäller problemet med att förfarandet pågår under en tid och att
      behållningen då kan komma att ändras. Det är olyckligt när situationer uppstår då
      det som KFM har förbehållit gäldenären hinner användas till t.ex. betalning av
      skulder och det då efter utmätning inte finns kvar något eller endast ett litet belopp
      på kontot. Samtidigt har utmätningssökandena ett berättigat intresse att få betalt. Det
      synes som att just utmätning av bankmedel skulle behöva övervägas särskilt av
      lagstiftaren och eventuellt ges särskild reglering.
      Sammanfattningsvis anser KFM att utmätningen var rätt då den gjordes och att AA
      förbehölls ett belopp, utifrån de uppgifter KFM hade kännedom om, som borde ha
      tillgodosett hans behov av medel för sitt underhåll. Även beslutet att inte rätta
      utmätningen anser KFM vara rätt med hänsyn till att AA hade tillförsäkrats ett
      belopp som bort ha tillgodosett hans behov av medel för sitt underhåll, men använt
      dem för betalning av andra skulder. Att AA just då han betalade skulderna inte hade
      kännedom om utmätningsbeslutet är olyckligt men han kan inte ha varit okunnig om
      att det fanns mål för verkställighet hos KFM och att utmätning för dessa mål skulle
      kunna komma att aktualiseras.

Rättslig reglering
Allmänt om utmätning och gäldenärens beneficium
Enligt 4 kap. 2 § utsökningsbalken (UB) får Kronofogdemyndigheten genom
utmätning ta i anspråk sådan egendom som inte är undantagen på grund av
bestämmelse i balken eller på grund av särskild föreskrift. Bestämmelser om
sådana undantag finns i balkens femte kapitel.

Vid utmätning av en gäldenärs banktillgodohavande har Kronofogdemyndigheten
att beakta bl.a. vad som föreskrivs i 5 kap. 1 § 7 och 2 § UB. Av dessa
bestämmelser framgår, något förenklat, att Kronofogdemyndigheten vid
utmätningen måste förbehålla gäldenären tillräckliga medel för att klara dennes och
familjens underhåll fram till dess att inkomst som täcker behovet är att vänta.

Rättelse av beslut om utmätning
I 4 kap. UB finns bestämmelser om s.k. självrättelse. Sådan rättelse kan ske efter
påpekande av part eller tredje man, men Kronofogdemyndigheten är även skyldig
att självmant pröva frågan om rättelse eller ändring av ett beslut, när anledning
föreligger till en sådan åtgärd, se 3 kap. 17 § utsökningsförordningen.

Av 4 kap. 34 § UB framgår att Kronofogdemyndigheten, om den av annat skäl än
som anges i 33 § finner att viss egendom inte borde ha utmätts, ska vidta rättelse.
Sådan rättelse får emellertid inte vidtas senare än två veckor efter
utmätningsbeslutet. Rättelse enligt den här bestämmelsen kan enligt lagens
förarbeten ske bl.a. i fall då hinder rätteligen hade förelegat mot verkställighet, då
utmätt egendom hade bort ingå i gäldenärens beneficium, utmätning skett i strid
mot annan föreskrift som hindrar utmätning eller då utmätningsordningen har
åsidosatts. Om egendomen över huvud taget inte hade bort utmätas, ska rättelsen gå
ut på att utmätningen hävs (prop. 1980/81:8 s. 163 och 491).
                                                                Dnr 6978-2009   Sid 4 (4)




Bedömning
Utmätningsbeslutet byggde på förutsättningen att det på kontot fanns medel som
täckte vad gäldenären behövde för sitt omedelbara uppehälle. Det är tveksamt om
denna förutsättning var uppfylld då utmätningsbeslutet fattades. Den förelåg i vart
fall inte när utmätningen skulle verkställas, eftersom gäldenären, som inte kände
till att utmätning skulle ske, genom sin gode man hade gjort uttag på kontot.
Utmätningen borde då inte ha fullföljts, eftersom detta innebar att egendom som
enligt beslutet inte skulle utmätas togs i anspråk. När utmätningen trots det
verkställdes skulle, sedan saken uppmärksammats, rättelseåtgärder ha vidtagits. En
korrigering skedde nu först efter att beslutet överklagats till domstol, och där
ändrats. Handläggningen förtjänar kritik. Om så inte redan skett bör
Kronofogdemyndigheten ändra sina rutiner så att det inträffade inte upprepas.
