# Försäkringskassan får allvarlig kritik för att i samband med en orosanmälan ha överlämnat flera handlingar med sekretesskyddade uppgifter till socialnämnden utan att någon sekretessprövning gjorts

JO 2022-06-22 dnr 7010-2020

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                     Sid
                                                                           2022-06-22                                     1 (7)
                                                                                                   7010-2020
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Försäkringskassan får allvarlig kritik för att i samband med en
                        orosanmälan ha överlämnat flera handlingar med sekretesskyddade
                        uppgifter till socialnämnden utan att någon sekretessprövning gjorts


                          Beslutet i korthet: En handläggare hos Försäkringskassan hade gjort en
                          orosanmälan till socialnämnden och till denna fogat flera handlingar med
                          sekretesskyddade uppgifter, bl.a. läkarintyg som kommit in till myndigheten i ett
                          ärende om sjukpenning, utan att det hade föregåtts av en sekretessprövning.
                          Av beslutet framgår att Försäkringskassan får anmäla oro för barn som far illa och då
                          kan lämna ut sekretesskyddade uppgifter om det är uppenbart att intresset av att de
                          lämnas ut har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. I den
                          avvägningen ska beaktas å ena sidan möjligheten att ge socialtjänsten information för
                          att kunna hjälpa ett barn i en potentiellt utsatt situation och, å andra sidan, förälderns
                          intresse av att kunna lämna en utförlig beskrivning av sin hälsa i ett ärende om
                          sjukpenning utan att uppgiften sprids till obehöriga. Det får enligt JO anses vara
                          tillräckligt att handläggaren i orosanmälan beskriver de omständigheter som ligger
                          bakom oron för barnet utan att någon annan dokumentation överlämnas. Det är
                          sedan socialnämndens sak att avgöra om det finns skäl att begära in de ytterligare
                          handlingar som nämnden kan behöva för sin prövning.
                          JO ser mycket allvarligt på att handläggaren hos Försäkringskassan, utan att först ha
                          övervägt om det fanns lagligt stöd för det, återgav sekretesskyddade uppgifter i
                          orosanmälan och fogade flera medicinska handlingar till anmälan. Myndigheten får
                          allvarlig kritik för det som kommit fram.

## Anmälan

AA anmälde att Försäkringskassan gjort en s.k. orosanmälan, dvs. en anmälan
                        till socialnämnden om misstanke om att barn far illa, i samband med att hon
                        hade begärt omprövning av Försäkringskassans beslut om sjukpenning. AA
                        klagade på att det till anmälan hade fogats handlingar med uppgifter som
                        omfattades av sekretess, såsom AA:s läkarintyg och hennes begäran om
                        omprövning.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                       Dnr 7010-2020        Sid 2 (7)




Utredning
JO begärde att Försäkringskassan skulle överlämna kopior av handlingarna i
AA:s ärende om sjukpenning för juni 2020 och av anmälan till socialnämnden.
JO begärde även in Försäkringskassans riktlinjer (2016:02) Anmälan till
socialtjänsten eller polisen vid misstanke om att ett barn far illa. JO bad sedan
Försäkringskassan att yttra sig över det som AA anfört och att redogöra för
myndighetens rutiner när det gäller orosanmälningar och vilka uppgifter och
eventuella handlingar som bör lämnas i en sådan anmälan.

Försäkringskassan anförde bl.a. följande:

–––

## Relevanta regler och handläggningsrutiner

Tjänstemän på Försäkringskassan kan i sin yrkesutövning få kännedom eller
      misstänka att ett barn far illa. I Försäkringskassans riktlinjer (2016:02) Anmälan
      till socialtjänsten eller polisen vid misstanke om att ett barn far illa beskrivs
      bland annat hur en tjänsteman ska gå tillväga vid en anmälan till socialtjänsten, i
      riktlinjen framgår bland annat följande.
      Anmälan ska göras till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Om du inte
      vet var barnet bor kontaktar du socialtjänsten där barnet vistas som kan guida dig
      rätt. Av anmälan ska framgå barnets namn eller personnummer och varför du
      anmäler. Det finns inget formellt krav på hur anmälan ska utformas. Den bör
      dock vara skriftlig och ska då diarieföras hos Försäkringskassan. Anmälan om
      oro för barn ska vara skild från den övriga handläggningen av ett ärende. Om
      uppgiften kan ha betydelse för rätten till ersättning ska det framgå av anteckning
      i ärendet att anmälan om oro är gjord.
      När socialtjänsten tagit emot din anmälan kan de behöva kontakta dig för att få
      information eller begära ut handlingar. Innan du lämnar ut en handling ska du
      pröva om uppgifterna kan lämnas ut med stöd av den så kallade generalklausulen
      i 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Den innebär att
      en sekretessbelagd uppgift får lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att
      intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som
      sekretessen ska skydda. Det innebär att uppgiften om att barnet far illa ska vägas
      mot det faktum att sekretessbelagda handlingar om en person lämnas ut och att
      denne kommer att lida men av detta. Barnets bästa måste vara viktigare än de
      negativa konsekvenserna för personen i fråga.
      Om det ändå är svårt att avgöra om handlingar kan lämnas ut bör du kontakta
      Rättsavdelningen, Verksamhetsområde myndighetsjuridik.
      Anmälan till socialtjänsten ska undertecknas av chef.

## Utredning

AA hade varit aktuell hos Försäkringskassan sedan den 23 oktober 2019 när
      AA:s handläggare den 26 juni 2020 bedömde att det fanns oro för AA:s barn och
      gav in en orosanmälan till socialtjänsten.
      Till orosanmälan bifogades ett personligt brev från AA som kom in till
      Försäkringskassan den 11 juni 2020, kompletteringar av läkarintyg utfärdade den
      17 och 23 juni 2020 samt ett antal läkarintyg, i orosanmälan angavs att
      kompletteringarna av läkarintyg och det personliga brevet bifogades. Det
      specificerades dock inte vilka läkarintyg som skickades med. Någon
      sekretessprövning av de handlingar som bifogades orosanmälan gjordes inte
      innan de skickades till socialtjänsten.
                                                                       Dnr 7010-2020        Sid 3 (7)




      Försäkringskassans slutsatser och åtgärder
      –––
      Handläggaren har lämnat handlingar till socialtjänsten som till sin karaktär får
      antas omfattas av sekretess utan föregående sekretessprövning. Det är möjligt att
      handlingarna hade kunnat lämnas ut genom tillämpning av 10 kap. 27 § OSL,
      men någon sådan prövning gjordes inte av handläggaren. Handläggaren
      säkerställde därmed inte att det fanns en laglig grund att lämna ut handlingarna,
      vilket hen hade behövt göra för att se till att inga sekretessbelagda uppgifter
      röjdes genom att komma obehöriga tillhanda. Handläggaren har genom sitt
      agerande inte följt myndighetens riktlinjer och brustit i handläggningen av
      ärendet.
      Det finns ingen förklaring till varför handläggaren inte gjorde någon sekretess-
      prövning och inte följde myndighetens riktlinjer i övrigt. Handläggaren har
      uppgett att hen kände till riktlinjen och vår skyldighet gällande att göra
      orosanmälan men att hen inte tog stöd av den. Handläggaren kände inte till att
      det behövde göras en sekretessprövning.
      Handlingarna skickades med orosanmälan slentrianmässigt utan närmare
      eftertanke. Aktuell chef som fick orosanmälan från handläggaren kontrollerade
      inte att handläggaren gjort enligt riktlinjen utan utgick endast från att
      handläggaren följt riktlinjen och att den var korrekt. Försäkringskassan ser
      mycket allvarlig på det inträffade.
      Utifrån den felaktiga ärendehanteringen har det skett individuell återkoppling till
      handläggaren. På förekommen anledning kommer även en granskning av
      handläggarens ärenden att göras för att säkerställa att liknande brister inte är
      genomgående i handläggningen. Det aktuella kontoret planerar också att göra en
      informationsinsats gällande myndighetens riktlinjer för orosanmälan som
      kommer riktas både till handläggare och chefer.
      Vidare har det aktuella kontoret lämnat ett internt förbättringsförslag gällande
      den mall som tjänstemännen använder för att göra orosanmälan. Detta för att
      tydliggöra att bilagor som huvudregel inte ska skickas med orosanmälan och
      påminna om att sekretessprövning måste göras när handlingar skickas till
      socialtjänsten. Allt i syfte att förhindra att denna situation uppstår igen.
      –––
AA fick tillfälle att kommentera Försäkringskassans yttrande.

Bedömning
Rättslig reglering
Vissa myndigheter är enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL,
skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom
om eller misstänker att ett barn far illa. Det gäller bl.a. myndigheter inom hälso-
och sjukvården. En sådan skyldighet finns inte för Försäkringskassan. Var och
en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör emellertid
enligt 14 kap. 1 c § SoL anmäla det till socialnämnden.

Som huvudregel råder enligt 8 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen
(2019:400), OSL, sekretess mellan myndigheter, om inte annat anges i OSL
eller i lag eller förordning som OSL hänvisar till. Det är enligt 2 kap. 1 § OSL
förbjudet för såväl myndigheter som enskilda personer med tystnadsplikt att
röja uppgifter som omfattas av sekretess.
                                                                Dnr 7010-2020       Sid 4 (7)




Hos Försäkringskassan gäller enligt 28 kap. 1 § OSL sekretess för uppgifter i
ärenden om allmän försäkring som rör en enskilds hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon
närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs.

För myndigheter som har anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 1 § SoL finns
sekretessbrytande bestämmelser i 10 kap. 28 § OSL som innebär att uppgifter
kan lämnas till socialnämnden utan hinder av sekretess. Motsvarande
sekretessbrytande bestämmelser finns inte när anmälan görs med stöd av
14 kap. 1 c § SoL. Då kan i stället generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL
tillämpas. Enligt den bestämmelsen får sekretesskyddade uppgifter lämnas till
en myndighet när det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut har
företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

Generalklausulens undantag från gällande sekretessbestämmelser omfattar
enligt paragrafens andra stycke inte uppgifter som omfattas av sekretess enligt
25 kap. 1–8 §§ OSL, dvs. sådana uppgifter inom hälso- och sjukvården som rör
en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.

Orosanmälan
Handläggarens anmälan om oro för AA:s barn har i det här fallet grundats på
det som kommit fram om bl.a. AA:s psykiska hälsa i det underlag som hon
lämnat in till Försäkringskassan i ett ärende om sjukpenning.

När en anmälningspliktig person misstänker att ett barn far illa kan han eller
hon i regel utgå från sin egen bedömning av om det finns skäl att göra en
anmälan (se prop. 2012/13:10 s. 46). Även svårbedömda uppgifter kan anmälas
om de tyder på att ett barn kan vara i behov av stöd eller hjälp av
socialnämnden, och det är sedan socialnämndens sak att utreda det eventuella
behovet av åtgärder (se prop. 1989/90:28 s. 132). Lagstiftaren har alltså, i
barnets intresse, gett dem som omfattas av bestämmelsen om anmälningsplikt
ett inte obetydligt utrymme att själva bedöma när en anmälan ska göras (jfr JO
2015/16 s. 160).

Ett motsvarande resonemang bör kunna föras även när t.ex. en handläggare gör
en orosanmälan med stöd av 14 kap. 1 c § SoL, dvs. i en situation när det inte
finns någon skyldighet för honom eller henne att göra en anmälan men
tillräckligt mycket talar för att den ändå bör göras. Om det ställningstagande
som en handläggare gör i det enskilda fallet är riktigt eller inte är en sådan
bedömningsfråga som JO normalt sett inte har anledning att pröva. Jag uttalar
mig därför inte i frågan om huruvida det fanns skäl för att göra en orosanmälan i
det nu aktuella fallet. När en orosanmälan görs på grund av uppgifter som en
person med tystnadsplikt har fått kännedom om i tjänsten måste utlämnandet
föregås av en sekretessprövning. Det första steget i den prövningen är att
bedöma om uppgifterna omfattas av sekretess.
                                                                   Dnr 7010-2020       Sid 5 (7)




Omfattades uppgifterna i anmälan och i de utlämnade handlingarna av
sekretess?
I orosanmälan hade handläggaren själv återgett valda delar om AA:s psykiska
hälsa och tillstånd i övrigt ur underlaget i hennes ärende om sjukpenning.
Handläggaren hade dessutom bifogat flera handlingar, såsom hennes begäran
om omprövning av Försäkringskassans beslut, några läkarintyg och
kompletteringar till ett läkarintyg.

Både handläggarens egna beskrivning av AA:s tillstånd och de bifogade
handlingarna innehöll detaljerade uppgifter om AA:s hälsa. Uppgifterna var
typiskt sett sådana att det kunde antas att AA eller någon närstående till henne
skulle lida men om de röjdes. Uppgifterna omfattades därför av sekretess enligt
28 kap. 1 § OSL. Det innebar att uppgifterna inte kunde lämnas ut till en annan
myndighet utan att det fanns stöd för det i en sekretessbrytande bestämmelse.
Handläggaren gjorde överhuvudtaget inte några överväganden i frågan om
huruvida uppgifterna omfattades av sekretess och jag är mycket kritisk till det.

Kunde uppgifterna i anmälan och i handlingarna ändå lämnas ut till
socialnämnden?
När en orosanmälan görs utan att det finns någon anmälningsskyldighet enligt
socialtjänstlagen är det den sekretessbrytande bestämmelsen i generalklausulen
i 10 kap. 27 § OSL som är tillämplig.

Det innebär att uppgifterna hade kunnat lämnas ut under förutsättning att
Försäkringskassan vid en sekretessprövning hade funnit att det var uppenbart att
intresset av att socialnämnden fick del av uppgifterna om AA:s hälsotillstånd
hade företräde framför hennes intresse av att dessa förblev skyddade. I kravet på
att företrädet ska vara uppenbart ligger att Försäkringskassan, i en situation som
den här aktuella, noggrant måste överväga vilka uppgifter som är nödvändiga
att lämna ut för att en anmälan till socialnämnden ska vara meningsfull och
vilka uppgifter som måste lämnas därhän på grund av sekretess (jfr JO 2013/14
s. 230).

I avvägningen ska beaktas å ena sidan möjligheten att ge socialtjänsten
information för att kunna hjälpa barn i en potentiellt utsatt situation och, å andra
sidan, förälderns intresse av att kunna lämna en utförlig beskrivning av sin hälsa
i ett ärende om sjukpenning utan att uppgifterna sprids till obehöriga.

Av visst intresse i det här sammanhanget är att uppgifter hos hälso- och
sjukvården inte omfattas av den sekretessbrytande bestämmelsen i
generalklausulen. Sådana uppgifter kan därför inte lämnas ut med stöd av den
oavsett om det är uppenbart att intresset av ett utlämnande har företräde framför
det intresse som sekretessen är avsedd att skydda. Däremot har hälso- och
sjukvårdspersonal själva en skyldighet att anmäla till socialnämnden om de i sin
verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. En sådan
uppgiftsskyldighet har ansetts vara uppfylld när vården enbart gjort en
sammanfattning i relevanta delar av en patients journaler (se RÅ 2007 ref. 29).
                                                                Dnr 7010-2020      Sid 6 (7)




Läkarintyg avser uppgifter som ursprungligen kommit till inom hälso- och
sjukvården men som t.ex. på grund av ett ärende om allmän försäkring kan
komma Försäkringskassan till handa. Mot den bakgrunden finns det normalt
inte skäl för Försäkringskassans handläggare att redan när en orosanmälan görs
bifoga läkarintyg och andra handlingar som kommer från hälso- och sjukvården
(jfr RÅ 1993 not. 138, jfr dock även Kammarrätten i Stockholms dom den 17
september 2014 i mål nr 5348-17 och den 28 september 2015 i mål nr 6771-15).
Socialnämnden har också möjlighet att efter en anmälan vända sig direkt till
sjukvården som, på grund sin anmälningsskyldighet för barn som far illa, då kan
lämna ut sekretesskyddade uppgifter med stöd av den mer vidsträckta
sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 28 § OSL.

Det får enligt min mening anses vara tillräckligt att handläggaren beskriver de
omständigheter som ligger bakom oron för ett barn utan att någon annan
dokumentation överlämnas. Det är sedan socialnämndens sak att avgöra om det
finns skäl att begära in de ytterligare handlingar som nämnden kan behöva för
sin prövning.

I det resonemanget har jag också beaktat att det endast kan krävas av de
personer som är anmälningsskyldiga att lämna ut sådant som har betydelse för
den aktuella situationen. Andra uppgifter som finns hos myndigheten behöver
inte lämnas ut (se prop. 1989/90:28 s. 132). När en anmälan görs utan att det
finns någon anmälningsskyldighet bör därför generalklausulen i OSL tillämpas
på så sätt att endast sådana uppgifter kan lämnas ut som har koppling till den
oro som finns för barnet. För andra uppgifter om föräldern är det nämligen i ett
så tidigt skede knappast uppenbart att intresset av att socialnämnden får del av
uppgifterna har företräde framför den enskildes intresse av att skydda uppgifter
om t.ex. sin hälsa i ett ärende hos Försäkringskassan.

Detta synsätt ligger i linje med vad jag uttalade i JO 2020/21 s. 422 om att
Försäkringskassan i sina egna utredningar inte ska begära in mer medicinskt
underlag än nödvändigt. På motsvarande sätt ska myndigheten inte heller på
eget bevåg lämna ut fler handlingar med sekretesskyddade uppgifter än vad som
behövs när en orosanmälan görs, detta för att undvika att det görs ett större
ingrepp i den enskildes integritet än vad som är nödvändigt. Försäkringskassan
borde därför i den aktuella anmälan inte ha lämnat ut läkarintygen eller
kompletteringarna till ett av intygen.

När det gäller den utlämnade skrivelsen, dvs. AA:s begäran om omprövning,
innehöll den omfattande och detaljerade beskrivningar av hennes mående och
hade endast i en begränsad utsträckning koppling till hennes barn och deras
situation. Det var därför knappast uppenbart att intresset av att låta
socialnämnden få del av hela AA:s begäran om omprövning hade företräde
framför hennes intresse av att skydda uppgifterna. Försäkringskassan borde
därför inte ha lämnat ut skrivelsen till socialnämnden.
                                                                  Dnr 7010-2020      Sid 7 (7)




I det aktuella fallet beskrev handläggaren sin oro genom att återge valda delar
av intygen om AA:s hälsa men utan att på något sätt redogöra för vilken
betydelse de hade för den oro för AA:s barn som han ville uppmärksamma
socialnämnden på. Handläggaren borde dock ha angett på vilket sätt uppgifterna
om AA:s hälsa hade betydelse för hans oro för hennes barn. Det skulle också ha
kunnat minska risken för att andra uppgifter lämnades ut än de som var
nödvändiga för att motivera anmälan.

Dokumentation
När en handläggare bedömer att uppgifter om en försäkrad kan lämnas ut till
någon med stöd av generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL är det viktigt att detta
också dokumenteras så att det klart framgår att det har gjorts en sådan
bedömning (jfr JO 2016/17 s. 230). Av dokumentationen ska det då framgå
vilka uppgifter och handlingar som lämnats ut.

Eftersom handläggaren inte gjorde någon sekretessprövning över huvud taget
finns det helt naturligt inte heller någon dokumentation i den delen. Tilläggas
kan att det inte heller dokumenterades fullt ut vilka handlingar som faktiskt
lämnades ut. Även detta ger mig anledning att se kritiskt på handläggningen.

Sammanfattande bedömning
I ärendet har det kommit fram att handläggaren på eget initiativ lämnat ut
sekretesskyddade uppgifter genom att i en orosanmälan till socialnämnden
återge uppgifter om AA:s hälsa och till den foga flera medicinska handlingar
utan att ens överväga om det fanns lagligt stöd för det. Det framgår inte annat
än att handläggarens åtgärder godkändes av hans chef. Det inträffade ger mig
intrycket att detta berott på allvarliga kunskapsbrister och slarv vid hanteringen
av känsliga personuppgifter som överlämnats i förtroende till
Försäkringskassan. Jag ser mycket allvarligt på det. Oaktat de åtgärder som
Försäkringskassan angett att myndigheten vidtagit för att något liknande inte
ska inträffa igen förtjänar myndigheten allvarlig kritik för det som har kommit
fram.

Ärendet avslutas.
