# Försäkringskassan kritiseras för bl.a. långsam handläggning och bristande service i ett ärende om sjukpenning

JO 2018-01-19 dnr 7021-2016

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                    Sid
                                                                         2018-01-19             7021-2016             1 (5)
Stf justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Försäkringskassan kritiseras för bl.a. långsam handläggning och
                        bristande service i ett ärende om sjukpenning


                          Beslutet i korthet: AA ansökte om sjukpenning den 21 december 2015.
                          Försäkringskassan fattade beslut i ärendet den 28 november 2016. Den
                          sammanlagda handläggningstiden uppgick därmed till ungefär elva månader. I
                          beslutet konstaterar JO att det har förekommit upprepad passivitet från
                          Försäkringskassans sida. JO anser att det är särskilt anmärkningsvärt att ärendet har
                          legat helt utan åtgärd under drygt fem månader. Enligt JO har Försäkringskassans
                          passiva förhållningssätt fått till följd att handläggningstiden har blivit väsentligen
                          längre än nödvändigt. JO gör även vissa uttalanden i fråga om serviceskyldighet och
                          beslutsutformning.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 13 november 2016 klagade AA på Försäkringskassan.
                        Hon anförde bl.a. följande: Försäkringskassans handläggningstid har varit
                        orimligt lång. Hon ansökte om sjukpenning den 21 december 2015 men hade
                        vid tidpunkten för anmälan till JO fortfarande inte fått något beslut. Ansökan
                        gällde halv sjukpenning fr.o.m. den 7 januari 2016 t.o.m. den 30 april 2016.
                        Därutöver var hon helt arbetsoförmögen fr.o.m. den 4 januari 2016 t.o.m.
                        den 8 januari 2016 på grund av en förkylning. Sjukpenning har betalats ut för de
                        första tre dagarna, men hon har trots förfrågan inte fått något besked om de två
                        sista dagarna. Under våren 2016 sökte hon sin handläggare flera gånger för att
                        få besked om sitt ärende. Hon skickade bl.a. ett mejl till handläggaren
                        den 18 april 2016. Hon skrev också ett brev till handläggarens chef den
                        21 april 2016. När hon inte fick någon återkoppling tog hon kontakt med
                        kundtjänst. Det uppdagades då att det brev som hon hade skrivit den
                        21 april 2016 hade lagts i hennes akt i stället för att lämnas till chefen. Hon fick
                        ett skriftligt svar daterat den 20 maj 2016.

                        AA bifogade ett antal bilagor till sin anmälan, bl.a. det brev som hon skrev
                        den 21 april 2016 och Försäkringskassans svar daterat den 20 maj 2016.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                        Dnr 7021-2016       Sid 2 (5)




Utredning
JO hämtade inledningsvis in Försäkringskassans akt om AA:s sjukpenning.
Försäkringskassan anmodades därefter att yttra sig över det som hade framförts
i AA:s anmälan. I sitt remissvar anförde Försäkringskassan följande:

## Utredning

AA har haft sjukpenning sedan den 21 januari 2015. Den 21 december 2015 kom
      AA in med en ansökan om sjukpenning på fortsättningsnivå från den 7 januari
      2016. Den 4 januari 2016 kom AA in med en ansökan om sjukpenning med
      ändrad omfattning (hel sjukpenning) från och med den 4 januari. Den 11 januari
      kom AA in med en ansökan om sjukpenning med ändrad omfattning (halv
      sjukpenning) från och med den 11 januari.
      Den 15 januari journalförde handläggaren BB att ovan nämnda handlingar
      kommit in till Försäkringskassan och att handläggaren skulle ta kontakt med
      behandlande läkare för komplettering av uppgifter om aktivitetsbegränsningar
      samt varför den försäkrade inte klarade att arbeta i högre omfattning.
      Handläggaren planerade även att vid behov konsultera en försäkringsmedicinsk
      rådgivare (FMR).
      Handläggaren sökte behandlande läkare (dr CC) per telefon den 15 januari men
      läkaren var bortrest varför handläggaren i stället ringde till den läkare som
      sjukskrivit AA (dr DD). […] Dr DD föreslog att Försäkringskassan skulle begära
      ett utlåtande från dr CC.
      Handläggaren skrev samma dag ett e-postmeddelande till dr CC med önskemål
      om att få komma i kontakt med honom angående det aktuella ärendet.
      Den 23 februari ringde AA till Försäkringskassans kundcenter och lämnade
      meddelande om önskad kontakt. Den försäkrade uppgav att hon hade ringt
      tidigare och lämnat meddelande men ännu inte fått någon återkoppling. Det går
      inte att utläsa av journalen om AA därefter har blivit kontaktad inom 48 timmar
      eller ej. Det framgår dock att handläggaren BB ringde till AA den 29 februari för
      att informera om vad som kommit fram i konsultationen med försäkrings-
      medicinsk rådgivare samma dag.
      Den 25 februari fick handläggaren BB telefonkontakt med dr CC angående
      förtydligande av hur aktivitetsbegränsningarna yttrade sig med anledning av
      de medicinska besvären. Dr CC uppgav att han inte kunde uttala sig om den
      försäkrades aktivitetsbegränsningar och att han i sådant fall måste göra en
      utförlig undersökning av den försäkrade. Vid samtalet framkom det att AA
      träffade dr CC en gång per månad för behandling och att dr CC ansåg att det var
      rimligt att AA fick fortsätta vara sjukskriven på halvtid så att hon fick möjlighet
      att tillgodogöra sig sin behandling.
      Den 26 februari kom det in ett nytt läkarintyg till Försäkringskassan för perioden
      29 februari–30 april.
      Den 29 februari diskuterades ärendet med försäkringsmedicinsk rådgivare
      (FMR) och det bedömdes att det var lämpligt att begära in medicinska
      journalkopior från dr CC inför ett ställningstagande av rätten till sjukpenning
      på fortsättningsnivå.
      Samma dag kontaktade handläggaren BB den försäkrade och informerade om
      resultatet av konsultationen med FMR. Den försäkrade uppgav att dr CC skulle
      göra en klinisk undersökning. Handläggaren sade dock att hon inte trodde att
      några aktivitetsbegränsningar skulle komma att framgå av underlaget. AA
      berättade hur hon förlade sin arbetstid under deltidssjukskrivningen och
      handläggaren informerade om att avvikelse från regelbundet förlagd arbetstid ska
      vara medicinskt motiverad.
                                                                 Dnr 7021-2016        Sid 3 (5)




Den 3 mars skickade handläggaren en begäran om att få del av journalkopior till
dr CC.
Den 21 mars kom det in ett e-postmeddelande från AA till handläggaren BB där
AA bad om en förklaring till varför hon inte kunde ansöka om sjukpenning i
ändrad omfattning via Mina sidor.
Den 21 mars kontaktade handläggaren AA men kunde inte besvara frågan
gällande problemet med elektronisk ansökan via Mina sidor och bad om att få
utreda frågan med teknisk support. AA uttryckte då sin irritation över att
handläggningen gick långsamt och hänvisade till Försäkringskassans hemsida
där det framgår att handläggningstiden är 30 dagar efter att ansökan kommit in.
Handläggaren informerade om att ärendet är komplext och att hon hade pratat
med både sjukskrivande och behandlande läkare samt FMR för att få underlag
inför fortsatt bedömning.
AA ifrågasatte utredningen och sade att hon inte förstod varför Försäkrings-
kassan inte kunde göra en bedömning utifrån de underlag som fanns och där det
framkom vilka symptom och behandlingar som AA hade. Handläggaren
förklarade att Försäkringskassan inte ifrågasatte den försäkrades upplevelse av
besvären men att Försäkringskassan måste utreda om AA kunde ha en högre
aktivitetsförmåga.
Den 21 mars skickade handläggaren en påminnelse gällande begäran om
journalkopior till dr CC.
Den 12 april kom det in ett brev från dr CC som hänvisade till det intyg som kom
in till Försäkringskassan den 26 februari och som avsåg perioden en 29 februari–
30 april.
Den 20 april gjordes en konsultation med FMR som journalfördes först
den 26 april. FMR konstaterade att det inte framkom något som påvisade några
medicinska begränsningar samt att läkarintyget utgick från AA:s egen
beskrivning av sitt hälsotillstånd. Slutsatsen blev att det utifrån underlaget
framkom att AA hade en ringa begränsning och att arbetsförmågan inte
bedömdes vara nedsatt med minst en fjärdedel i ett normalt förekommande
arbete på arbetsmarknaden.
Den 22 april kom det in ett brev från AA som var ställt till enhetschefen EE Det
journalfördes av BB den 26 april.
Den 4 maj ringde den försäkrade till Kundcenter och efterfrågade skriftligt
mottagningsbevis för sitt brev. EE bad att få återkomma med ett svar på AA:s
brev. EE ringde den försäkrade samma dag och förklarade att hon först denna
dag, den 4 maj, sett den försäkrades brev pga. att det skannats in i ärendet i ÄHS.
EE bad att få återkomma med svar på brevet.
Den 6 maj gjordes en bedömning av rätten till sjukpenning på fortsättningsnivå
och ärendet lämnades för kvalitetssäkring till försäkringsspecialist.
Den 7 maj granskades ärendet och lämnades sedan tillbaka till handläggaren för
komplettering.
Den 11 maj lämnades ärendet återigen till kvalitetssäkring efter att
kommuniceringsbrevet kompletterats.
Den 20 maj besvarade enhetschefen EE den försäkrades brev och skrev att det
finns fastställda rutiner för olika kommunikationsvägar mellan handläggare och
de försäkrade men att den stora arbetsbelastningen på personliga handläggare
kunde vara en del av förklaringen till varför den försäkrade inte kunnat komma i
kontakt med sin handläggare. EE besvarade även den försäkrades frågor om hon
skulle få sjukpenning om hon blev sjukskriven till exempel efter en operation
samt om de tekniska problem den försäkrade fått i samband med ansökan om
ändrad omfattning via Mina sidor. EE bad att få återkomma i frågan om
sjukpenning för perioden 7–8 januari eftersom ansvarig handläggare skulle
konsultera en försäkringsspecialist gällande dessa dagar.
                                                                       Dnr 7021-2016       Sid 4 (5)




      Den 30 maj journalförde specialisten att ärendet hade kvalitetssäkrats och
      ärendet lämnades tillbaka till handläggaren.
      Den 10 november noterade handläggaren i journalen att det var aktuellt med
      kommunicering. Kommuniceringsbrev skickades till den försäkrade
      den 11 november. Av kommuniceringsbrevet framgick det att svarstiden för
      eventuella synpunkter var den 25 november.
      Det framgår inte av journalen vad som hänt mellan den 30 maj och den
      10 november.
      Den 28 november fattades beslut om avslag för perioden 7 januari–30 april och
      skickades till den försäkrade.

## Försäkringskassans slutsatser

Av utredningen framgår att AA vid två tillfällen, den 23 februari via telefon och
      den 22 april via brev, kontaktat Försäkringskassan och att återkopplingen till AA
      i båda fallen gjorts alldeles för sent. Försäkringskassan beklagar detta.
      Försäkringskassans mål är en aktiv och skyndsam handläggning.
      Handläggningen i AA:s ärende efter den 29 februari följde fram till den 30 maj
      gällande rutiner.
      Därefter finns det inte några uppgifter som visar varför det inte hänt något i
      ärendet förrän den 10 november. Försäkringskassan beklagar djupt det inträffade
      som är helt oacceptabelt. Såvitt framkommit berodde detta på att handläggaren
      inte hade följt enhetens rutiner för ärendehandläggning och inte heller de
      processer som gäller för ärendeslaget i övrigt. Handläggaren har fått en skriftlig
      erinran för detta.
AA kommenterade Försäkringskassans remissvar och bifogade utdrag från
Försäkringskassans ”Mina sidor”.

Därefter hämtade JO in muntliga upplysningar från Försäkringskassan. Av
upplysningarna framgick bl.a. att frågan om hel sjukpenning för perioden 7–
8 januari 2016 omfattas av Försäkringskassans beslut den 28 november 2016.

JO hämtade in ytterligare handlingar från Försäkringskassan, bl.a. en
innehållsförteckning i Försäkringskassans ärende om AA:s sjukpenning.

Bedömning
Bestämmelser om myndigheters serviceskyldighet finns i 4 § förvaltningslagen
(1986:223), FL. Enligt den bestämmelsen ska varje myndighet lämna
upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som
rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning
som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och
myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som
möjligt. Vidare gäller enligt 7 § FL att varje ärende där någon enskild är part
ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten
eftersätts.

Av utredningen framgår att AA ansökte om sjukpenning den 21 december 2015.
Det dröjde dock till den 15 januari 2016 innan handläggningen av ärendet
påbörjades. Handläggaren skickade då bl.a. ett mejl till AA:s behandlande
läkare och bad denne återkomma. Därefter dröjde det ytterligare drygt en månad
                                                                  Dnr 7021-2016      Sid 5 (5)




innan handläggningen av ärendet fortsatte och handläggaren på nytt försökte få
kontakt med den behandlande läkaren. Handläggningen var sedan aktiv t.o.m.
den 30 maj 2016. Mellan den 30 maj 2016 och den 10 november 2016 vidtogs
dock inte några handläggningsåtgärder överhuvudtaget. Beslut i ärendet fattades
den 28 november 2016.

Jag noterar att den sammanlagda handläggningstiden uppgick till ungefär elva
månader. Av utredningen framgår att det har förekommit upprepad passivitet
från Försäkringskassans sida. Att ärendet har legat helt utan åtgärd under drygt
fem månader är särskilt anmärkningsvärt. Försäkringskassans passiva
förhållningssätt har fått till följd att handläggningstiden har blivit väsentligt
längre än nödvändigt. Försäkringskassan förtjänar kritik för den långsamma
handläggningen.

Av utredningen framgår vidare att AA har försökt att komma i kontakt med
handläggaren i ärendet utan att lyckas. Den 23 januari 2016 ringde AA i stället
till Försäkringskassans kundtjänst och bad om att bli uppringd av handläggaren.
Handläggaren återkom först den 29 februari 2016. AA skickade också ett brev
till handläggarens chef. Brevet kom in till Försäkringskassan den 22 april 2016
och besvarades ungefär en månad senare. Jag delar Försäkringskassans
uppfattning att återkopplingen till AA har brustit. Myndigheten kan inte undgå
kritik för det.

AA:s ansökan gällde i huvudsak halv sjukpenning fr.o.m. den 7 januari 2016
t.o.m. den 30 april 2016. Av utredningen framgår dock att AA även ansökte om
hel sjukpenning fr.o.m. den 4 januari 2016 t.o.m. den 8 januari 2016. AA har
anfört att hel sjukpenning betalades ut för de tre första dagarna men inte för de
två sista. Hon har också anfört att hon inte har fått något besked om de två sista
dagarna trots att hon har frågat efter det. Försäkringskassan har uppgett att
frågan om hel sjukpenning för den 7 och 8 januari 2016 omfattas av
Försäkringskassans beslut om sjukpenning från den 28 november 2016. Av
beslutet framgår att AA inte får sjukpenning under perioden den
7 januari 2016–den 30 april, dvs. under den period för vilken AA yrkat halv
sjukpenning för sin grundsjukdom. Det finns ingenting i beslutet som tyder på
att Försäkringskassan har tagit ställning till AA:s rätt till hel sjukpenning på
grund av förkylning under de två första dagarna i perioden. Ett beslut ska vara
utformat på ett sätt som gör att det inte råder någon tvekan om vad prövningen
omfattar. Försäkringskassans beslut den 28 november 2016 uppfyller inte det
kravet. Det är också olyckligt att Försäkringskassan inte har lyckats förklara för
AA hur yrkandet om hel sjukpenning för den 7 och 8 januari 2016 skulle
komma att hanteras.

Ärendet avslutas.
