# Kritik mot Försvarshögskolans hantering av visst källmaterial som legat till grund för en rapport till regeringen

JO 2010-05-05 dnr 704-2009

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                     Sid
                                                                      2010-05-05        704-2009               1 (7)
Justitieombudsmannen                                                                    705-2009
Kerstin André




                        Kritik mot Försvarshögskolans hantering av visst källmaterial som legat
                        till grund för en rapport till regeringen

## Bakgrund

Den 29 november 2007 fick Försvarshögskolan i uppdrag av regeringen att göra en
                        kunskapsöversikt om förebyggande insatser mot våldsam extremism och
                        radikalisering som ett led i arbetet med att analysera utvecklingen när det gäller
                        antidemokratiska krafter i samhället och för att inhämta kunskap om åtgärder för
                        att motverka hot mot demokratin (IJ2007/3294/D). Uppdraget redovisades till
                        regeringen den 28 januari 2009 genom rapporten ”Hot mot demokrati och
                        värdegrund – en lägesbild från Malmö”. Rapporten var författad av
                        forskningschefen AA och forskningsassistenten BB vid Centrum för Asymmetriska
                        Hot- och Terrorismstudier (CATS) inom Försvarshögskolan. Den 29 januari 2009
                        skickade docenten CC ett e-brev till bl.a. chefen för CATS, DD. I e-brevet begärde
                        CC att få ta del av underlaget för rapporten i form av ”bakgrundsmaterial,
                        intervjuer (anonymiserade) och övrigt underlag”. DD besvarade e-brevet samma
                        dag. I svaret angav han bl.a. att minnesanteckningarna från de intervjuer som
                        hållits under utredningen ”enligt våra interna bestämmelser och utfästelser till
                        intervjuobjekten” hade destruerats i samband med att rapporten redovisades.

## Anmälningar

I anmälningar, som inkom till JO den 5 februari 2009, framförde EE och FF
                        klagomål mot Försvarshögskolan avseende förstörandet av det aktuella materialet
                        och hemställde att JO skulle utreda saken.

## Utredning

Föredraganden inhämtade upplysningar per telefon från DD som uppgav bl.a.
                        följande. Det intervjuunderlag som låg till grund för rapporten förstördes den 26
                        januari 2009. Avsikten var att bibehålla de intervjuade personernas anonymitet.
                        Detta kunde bara ske genom att materialet förstördes.

                        Mot bakgrund av de uppgifter som DD lämnat anmodades rektor för
                        Försvarshögskolan att göra en utredning och yttra sig över hur förstörandet av det
                        aktuella materialet förhöll sig till gällande regler om gallring av allmänna
                        handlingar.


 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                           Dnr 704-2009         Sid 2 (7)
                                                                                705-2009



I remissvaret anförde rektor GG följande (åberopad bilaga har här uteslutits, JO:s
anmärkning).

      Försvarshögskolan fick genom beslut 2007-11-29 i uppdrag av Integrations- och
      jämställdhetsdepartementet att göra en kunskapsöversikt om förebyggande insatser
      mot våldsam extremism och radikalisering. Uppdraget skulle ses som ett led i arbetet
      med att analysera utvecklingen bl.a. när det gäller antidemokratiska krafter i
      samhället. Uppdraget lades på CATS – Centrum för Asymmetriska Hot- och
      Terrorismstudier, knutet till Institutionen för säkerhet och strategi vid
      Försvarshögskolan. CATS forskningschef, dr AA, och forskningsassistent BB
      genomförde efter dialog med departementet och kommunledningen i Malmö en
      studie under hösten2008 om situationen i bostadsområdet Rosengård i Malmö.
      Inriktningen var att göra en lägesbild av radikaliseringstendenser av samma typ som
      skett i Rotterdam, Amsterdam och Köpenhamn.
      Undersökningen genomfördes med s.k. Delphimetodik, vilket innebär sinsemellan
      oberoende djupintervjuer med en panel av, i det här fallet, 30 kvalificerade
      respondenter. Urvalet gjordes med hjälp av ansvariga inom samverkans-
      organisationen SSP (Skola, Socialtjänst och Polis) i Malmö stad. I respondent-
      gruppen ingick skolpersonal, närpoliser, forskare, socialtjänstmedarbetare och
      ungdomsledare (inkl. muslimska). Flera av de intervjuade, som är verksamma i
      Rosengård, har tidigare blivit hotade i sin yrkesutövning och lever numera med
      skyddad identitet. I samband med uppläggningen av intervjuarbetet i augusti 2008
      konstaterade projektledningen därför att de personer som skulle intervjuas måste
      utlovas anonymitet för att syftet med undersökningen skulle bli relevant.
      Chefen för CATS, utredningschef DD, har redogjort för händelseförloppet enligt
      följande:

      1. Bakgrund
      I samband med uppläggning av intervjuarbetets inriktning i augusti 2008
      konstaterade projektledning och undertecknad att de personer som intervjuas måste
      utlovas anonymitet för att syftet med undersökningen ska bli relevant. Då
      intervjugruppen är rätt liten så räcker det inte att bara namnen anonymiseras i
      underlaget då de enskilda respondenterna ändå lätt kan identifieras av kontexten –
      det finns t.ex. bara en skolsköterska på Rosengårdsskolan (fiktivt exempel). Därför
      konstaterades det att även tillhörande grundmaterial som kommer fram vid dessa
      djupintervjuer (anteckningar, inspelningsband, transkriberingar av intervjuer etc.)
      måste destrueras senast när det inte längre behövs för studiens färdigställande – dvs.
      senast när slututkastet är färdigt men innan huvudrapporten offentliggörs och blir
      allmän handling.

      2. Tidpunkter
      Augusti 2008 – principbeslut tas av C FHS/CATS om destruktionsprinciper enligt
      ovan.
      Måndagen 26 januari 2009 började underlaget vid 13-tiden destrueras medelst
      papperstuggen på FHS/CATS, där C CATS påbörjade processen och där en
      medarbetare vid CATS senare fortsatte arbetet under eftermiddagen.
      Onsdagen 28 januari vid 13.30 blev rapporten offentlig då den överlämnades till
      statsrådet Nyamko Sabuni på RK/IJ.
      Torsdagen 29 januari inkom 10.49 ett mail från docent CC vid Centrum för
      Mellanösternstudier vid Lunds universitet där denne enligt offentlighetsprincipen
      begärde ut ”underlag i form av bakgrundsmaterial, intervjuer (anonymiserade) och
      övrigt underlag”.
      Torsdagen 29 januari kl. 16.26 besvarades mailet till CC av undertecknad, där
      beskedet om att destruering skett – efter ytterligare kontroll att detta tillfullo hade
                                                                       Dnr 704-2009    Sid 3 (7)
                                                                            705-2009



      verkställts i god tid före offentliggörandet – lämnastillsammans med enkel
      motivering.
      Försvarshögskolan har ingen anledning ifrågasätta DD:s redogörelse.
      Försvarshögskolan är skyldig att följa gällande regler om arkivering och gallring.
      Enligt Försvarshögskolans mening kan Integrations- och jämställdhets-
      departementets uppdrag inte betecknas som forskning, se bilagda regeringsbeslut.
      Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar i statliga
      myndigheters forskningsverksamhet är således inte tillämpliga. Grundmaterialet till
      rapporten kan heller inte anses ha utgjort allmänna handlingar. Materialet,
      anteckningar, inspelningsband, transkriberingar av intervjuer etc., kan jämställas
      med sådana minnesanteckningar som omnämns i 2 kap. 9 § tryckfrihets-
      förordningen.
EE och FF yttrade sig över remissvaret.

Rektor för Försvarshögskolan bereddes tillfälle att inkomma med synpunkter på det
som FF hade anfört i sitt yttrande.

JO hemställde därefter att Vetenskapsrådet skulle inkomma med yttrande i frågan
om Försvarshögskolans genomförande av det aktuella regeringsuppdraget utgjort
forskning eller inte.

Vetenskapsrådet anförde följande.

      Någon generell definition av forskningsbegreppet som sådant finns inte. I lagen
      2003:460 (ändr. 2004:198 och 2008:192) om etikprövning av forskning som avser
      människor finns visserligen en definition av forskningsbegreppet men den är avsedd
      enbart för tillämpningen av den lagen (2 §).
      Vetenskapsrådet har ingen behörighet att ge allmänna råd om hur forsknings-
      begreppet ska tolkas och tillämpas i svensk forskning. Frågan om Försvarshög-
      skolans rapport ”Hot mot demokrati och värdegrund – en lägesbild från Malmö” är
      resultatet av forskning bedömer Vetenskapsrådet, mot denna bakgrund, att rådet inte
      bör yttra sig över i detta sammanhang.
FF yttrade sig över det som Vetenskapsrådet hade anfört.

I ett beslut den 5 maj 2010 anförde JO André följande.

Rättslig reglering
Grundläggande regler om allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihets-
förordningen. Av 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen framgår att en handling är
allmän, om den förvaras hos en myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som
inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Enligt 7 § anses en handling, som
inte har expedierats, upprättad när det ärende till vilket den hänför sig har
slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen inte hänför sig till visst
ärende, när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts.

Bestämmelserna i 2 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen gäller inte för samtliga
handlingar som förekommer hos en myndighet. För s.k. minnesanteckningar finns i
2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen särskilda regler som motiveras av att sådana
handlingar i stor utsträckning saknar intresse från de synpunkter som bär upp
offentlighetsprincipen. Med minnesanteckning förstås i detta sammanhang
                                                                    Dnr 704-2009   Sid 4 (7)
                                                                        705-2009



promemoria och annan uppteckning eller upptagning som har kommit till endast
för ärendes föredragning eller beredning, dock inte till den del den har tillfört
ärendet sakuppgift. Minnesanteckningar anses inte som allmänna handlingar om de
inte har expedierats och inte heller tagits om hand för arkivering.

Av det anförda följer att en minnesanteckning som kan hänföras till ett visst ärende
och som tillför detta sakuppgift som regel blir en allmän handling först när ärendet
har slutbehandlats hos myndigheten.

Grundläggande bestämmelser om hur allmänna handlingar ska bevaras samt om
gallring och annat avhändande av sådana handlingar finns huvudsakligen i
arkivlagen (1990:782). Enligt 10 § arkivlagen får allmänna handlingar gallras. Vid
gallringen ska dock alltid beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet och att det
arkivmaterial som återstår ska kunna tillgodose rätten att ta del av allmänna
handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen och
forskningens behov. Av 14 § arkivförordningen (1991:446) framgår att statliga
myndigheter får gallra allmänna handlingar endast i enlighet med föreskrifter eller
beslut av Riksarkivet om det inte finns särskilda gallringsföreskrifter i lag eller
förordning.

Riksarkivet har, såvitt här är av intresse, meddelat föreskrifter och allmänna råd om
arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 1991:1, ändrade genom RA-FS 1997:4 och
RA-FS 2008:4).

Riksarkivet har även meddelat föreskrifter och allmänna råd om gallring av
handlingar i statliga myndigheters forskningsverksamhet (RA-FS 1999:1). Enligt
föreskrifterna får allmänna handlingar i sådan verksamhet gallras endast om vissa
förutsättningar är uppfyllda (5 §). Utöver handlingar som innehåller vissa
grundläggande uppgifter om ett forskningsprojekt ska sådana handlingar undantas
från gallring som bedöms ha ett fortsatt inomvetenskapligt värde eller värde för
annat forskningsområde, som bedöms vara av stort vetenskapshistoriskt,
kulturhistoriskt eller personhistoriskt värde, eller som bedöms vara av stort allmänt
intresse (7 §). Som exempel på sådana handlingar har bl.a. angivits handlingar som
utgör särskilt omfattande primärmaterial, insamlat genom t.ex. intervjuer, som är
unikt eller som endast med stor möda kan återskapas. Vidare har angivits
handlingar rörande forskning som rönt stor uppmärksamhet i den allmänna
debatten, eller som kan förväntas göra det när forskningsresultaten når vidare
spridning.

En allmän handling är inte alltid offentlig. Bestämmelser om allmänna handlingars
offentlighet och sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Bestämmelserna trädde i kraft den 30 juni 2009 och utgör i huvudsak en
omarbetning av den tidigare gällande sekretesslagen (1980:100).

Bedömning
Inledningsvis vill jag uppehålla mig något vid de utgångspunkter som
Försvarshögskolan har haft vid genomförandet av det aktuella uppdraget. Av
                                                                   Dnr 704-2009     Sid 5 (7)
                                                                       705-2009



utredningen i ärendet framgår att Försvarshögskolan redan före det att intervjuerna
gjordes hade fattat ett beslut om att det material som kunde hänföras till
intervjuerna skulle förstöras. Enligt Försvarshögskolan var anledningen till detta att
de intervjuade personernas anonymitet skulle garanteras.

Försvarshögskolan är en statlig myndighet vars verksamhet omfattas av
bestämmelserna i bl.a. tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen
och arkivlagen. Detta innebär att offentlighetsprincipen gäller i verksamheten och
att hanteringen av handlingar vid myndigheten är strikt reglerad. Ett beslut om att
förstöra en handling måste vara förenligt med de bestämmelser för bevarande av
handlingar som gäller i verksamheten. Många gånger är en handlings rättsliga
status svårbedömd. Om en handling begärs utlämnad är det ytterst en fråga för
domstol att bedöma om handlingen är allmän och offentlig. Något utrymme för att
utlova anonymitet eller garantera sekretess för vissa uppgifter finns inte (jfr bl.a.
JK 1986 s. 139). Det var mot den bakgrunden fel av Försvarshögskolan att på
förhand fatta beslut om att vissa handlingar, som ännu inte existerade, skulle
förstöras och att utlova de intervjuade personerna anonymitet.

Jag övergår härefter till frågan om hur Försvarshögskolans förstörande av det
aktuella materialet bör bedömas i förhållande till författningsregleringen på
området.

FF har hävdat att genomförandet av ifrågavarande regeringsuppdrag har utgjort
forskning och att förstörandet av det aktuella materialet har stått i strid med
Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar i statliga
myndigheters forskningsverksamhet. Han har även ifrågasatt om inte materialet
förstördes som en reaktion på att det begärdes utlämnat.

Försvarshögskolan har i remissvaret anfört huvudsakligen följande. Uppdraget kan
inte betecknas som forskning varför Riksarkivets särskilda föreskrifter om gallring
inte är tillämpliga. Det aktuella materialet kan inte anses ha utgjort allmänna
handlingar. Materialet kan jämställas med sådana minnesanteckningar som
omnämns i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen. Materialet förstördes den 26
januari 2009, dvs. två dagar innan uppdraget redovisades till regeringen.

Det har inte framkommit annat än att materialet förstördes vid den tidpunkt som
Försvarshögskolan uppgett. Jag utgår därför från den uppgiften i det följande. Detta
innebär att docenten CC:s framställning den 29 januari 2009 om att få ta del av
materialet gjordes, såvitt framkommit, efter det att materialet hade förstörts.
Försvarshögskolan hade därför inte, till skillnad från vad som hade gällt om
framställningen gjorts dessförinnan, någon skyldighet att i avvaktan på eventuell
rättslig prövning av materialets status bevara handlingarna (jfr bl.a. JO:s
ämbetsberättelse 1994/95 s. 583).

När Försvarshögskolans hantering av materialet ska bedömas måste man i första
hand ta ställning till om det rört sig om allmänna handlingar eller inte. För att
                                                                  Dnr 704-2009   Sid 6 (7)
                                                                      705-2009



avgöra den saken är det av central betydelse huruvida handlingarna var att hänföra
till ett ärende hos Försvarshögskolan.

Forskning som bedrivs vid högskolor och andra myndigheter betraktas normalt
som faktiskt handlande och inte som ärendehandläggning (se t.ex. Bohlin,
Offentlighetsprincipen, 7:e uppl., s. 100). Försvarshögskolan gjorde dock den
aktuella kunskapsöversikten på uppdrag av regeringen. Om genomförandet av
uppdraget skulle betraktas som forskning rörde det sig således om
uppdragsforskning. Vid sådan uppdragsforskning som innebär att en myndighet har
fått i uppdrag av en överordnad myndighet att för den högre myndighetens räkning
genomföra en undersökning eller utredning torde, om den underordnade
myndigheten är skyldig att åta sig uppdraget, genomförandet av uppdraget vara att
anse som ett ärende hos den myndigheten (se Bohlin, Offentlighet och sekretess i
myndighets forskningsverksamhet, Riksarkivets rapport 1997:2, s. 13 f.).
Försvarshögskolan hade som statlig myndighet en skyldighet att genomföra
regeringens uppdrag. För det fall genomförandet av uppdraget skulle ses som
forskning har omständigheterna enligt min mening varit sådana att det, trots detta,
har uppkommit ett ärende vid Försvarshögskolan.

Samma förhållande, dvs. att det uppkommit ett ärende vid högskolan, måste anses
gälla om det inte skulle anses ha varit fråga om forskning. När det gäller uppdrag
från en överordnad myndighet till en underordnad myndighet saknar således frågan
om uppdraget utgjort forskning eller inte betydelse för om ett ärende ska anses ha
uppkommit hos den sistnämnda myndigheten. Oavsett om uppdraget ska betraktas
som forskning eller inte förelåg alltså ett ärende vid Försvarshögskolan. Att
handlingar kan hänföras till ett ärende innebär att handlingarna blir allmänna först
om de expedieras eller när ärendet har slutbehandlats (2 kap. 7 § tryckfrihets-
förordningen).

Som tidigare framgått har Försvarshögskolan gjort gällande att det aktuella
materialet inte utgjort allmänna handlingar utan att det kan jämställas med sådana
minnesanteckningar som omnämns i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen.

Annat har inte framkommit än att materialet bestod av anteckningar,
inspelningsband, transkriberingar av intervjuer m.m. som hade tillförts ärendet. Det
rörde sig om sådana handlingar som typiskt sett anses utgöra minnesanteckningar
enligt 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen. Av utredningen framgår emellertid att
intervjuerna var en central del av uppdraget och låg till grund för den rapport som
lämnades till regeringen. Det framstår därför som uppenbart att det aktuella
materialet, eller delar av det, tillförde ärendet sakuppgift. Vid sådant förhållande
utgjorde materialet, eller delar av det, inte sådana minnesanteckningar som avses i
nyss nämnda stadgande. Det var i stället fråga om sådana handlingar som skulle ha
blivit allmänna om de expedierades eller när ärendet var att anse som slutbehandlat
hos myndigheten.

Utredningen ger inte stöd för någon annan slutsats än att materialet förstördes
innan ärendet var slutbehandlat. Någon expediering av materialet synes aldrig ha
                                                                   Dnr 704-2009    Sid 7 (7)
                                                                       705-2009



skett. Materialet utgjorde därmed inte till någon del allmänna handlingar vid den
tidpunkt när det förstördes.

Mot bakgrund av det nu anförda har jag inte funnit anledning att gå vidare i saken
och utreda om straffrättsligt ansvar borde utkrävas av någon enskild
befattningshavare. Detta innebär emellertid inte att jag anser att
Försvarshögskolans hantering av materialet är invändningsfri.

Handlingar som inte är allmänna och som inte ska arkiveras får under vissa
förutsättningar rensas ur akten i ett ärende. Rensning innebär att akten befrias från
arbetsdokument som endast är av tillfällig betydelse och som inte behövs för
förståelsen av ärendet. I förevarande fall har dock materialet, eller delar av det,
tillfört ärendet sakuppgift. I den delen skulle materialet ha blivit allmän handling
när ärendet var att anse som slutbehandlat. Tryckfrihetsförordningen innehåller inte
någon bestämmelse om skyldighet att, fram till dess att ärendet har avgjorts, bevara
en hos en myndighet gjord uppteckning av intervjuer och samtal som innefattar
sakuppgifter. Att förstöra sådant material innan ärendet har slutbehandlats kan
emellertid inte vara förenligt med de grundläggande principer som gäller på
området.

Genom att Försvarshögskolan förstörde materialet omöjliggjordes en korrekt
tillämpning av bestämmelserna om bevarande av allmänna handlingar. Materialet
var av allt att döma av sådan karaktär att det fanns ett starkt intresse av att det
bevarades. Oavsett om genomförandet av uppdraget utgjort forskning eller inte
hade materialet, såvitt jag kan bedöma, inte utan vidare kunnat gallras. Det har inte
framkommit om Försvarshögskolan vid den tidpunkt när materialet förstördes hade
gjort några som helst överväganden i den frågan. Att materialet förstördes innebar
vidare att det regelverk som gäller för offentlighet och sekretess, innefattande bl.a.
möjligheten till domstolsprövning av om vissa uppgifter kunde lämnas ut eller inte,
sattes ur spel.

Sammanfattningsvis är jag mycket kritisk till Försvarshögskolans handläggning av
saken.

Ärendena avslutas.
