# Kritik mot Polismyndigheten i Västra Götaland och åklagare vid Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Uddevalla, för långsam
handläggning av en förundersökning där målsäganden var under 18 år

JO 2010-06-30 dnr 7085-2009

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                     Sid
                                                                         2010-06-30             7085-2009              1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Kritik mot Polismyndigheten i Västra Götaland och åklagare vid
                        Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Uddevalla, för långsam
                        handläggning av en förundersökning där målsäganden var under 18 år


                          Beslutet i korthet: En förundersökning om grov fridskränkning mot ett barn pågick under
                          drygt tio månader, och de första utredningsåtgärderna vidtogs inte förrän tre månader
                          efter det att förundersökningen hade inletts. – Jag konstaterar att förundersökningen inte
                          har bedrivits med erforderlig skyndsamhet och är därför kritisk till den utdragna
                          handläggningstiden. Denna kan i första hand tillskrivas polismyndigheten men inte heller
                          åklagaren kan undgå kritik.

## Anmälan

Socialnämnden i Bengtsfors kommun framförde i en anmälan, som kom in till JO i
                        december 2009, klagomål mot Polismyndigheten i Västra Götaland beträffande
                        långsam handläggning av en förundersökning där målsäganden var under 18 år. I
                        anmälan till JO angavs att socialnämnden i mars 2009 gjorde en polisanmälan om
                        misshandel mot barn men att beslut i åtalsfrågan ännu inte hade fattats.

## Utredningen

Handlingar i polismyndighetens ärende K46685-09 och Åklagarmyndighetens,
                        åklagarkammaren i Uddevalla, ärende AM-54750-09 begärdes in och granskades.

                        Av handlingarna framgick bl.a. följande. En polisanmälan om grov fridskränkning
                        upprättades den 27 mars 2009. Målsäganden var född år 1994. Den 6 april
                        beslutades att inleda förundersökning och samma dag noterades en person som
                        skäligen misstänkt. Påföljande dag gav förundersökningsledaren, kammaråklagaren
                        AA, direktiv till polisen om att hålla förhör med bl.a. målsäganden, vilket skedde
                        tre månader senare. Vid tidpunkten för JO:s inhämtande av handlingar i januari
                        2010 var förundersökningen ännu inte avslutad.

                        Ärendet remitterades till polismyndigheten och Åklagarmyndigheten för upp-
                        lysningar och yttrande om handläggningstiden i ärendet.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                      Dnr 7085-2009     Sid 2 (6)



Polismyndigheten (ställföreträdande länspolismästaren BB) kom in med ett
remissvar av vilket framgick bl.a. följande.

## Utredningen

Aktuellt ärende inkom till polisen i Bengtsfors den 26 mars 2009 och beslut om
      nedläggning av förundersökningen fattades den 16 februari 2010.
      Enligt uppgift har ärendet hanterats på följande sätt:
      09-03-26 Fax inkommer från socialnämnden i Bengtsfors med anmälan om
      barnmisshandel av en 14-årig flicka.
      09-03-27 Anmälan upprättas av polisinspektören CC.
      09-04-01 Ärendet lottas enligt rutin till åklagare.
      09-04-06 Ärendet inskrivs hos åklagarmyndigheten AM-54750-09 av kammar-
      åklagaren AA. Förundersökning inleds av chefsåklagaren DD. Brottet rubriceras
      som grov fridskränkning.
      09-04-08 Direktiv inkommer från åklagarmyndigheten.
      09-04-27 Ärendet överlämnas för handläggning till polisinspektören EE efter beslut
      av kriminalkommissarien FF.
      09-04-29 GG, socialnämnden, meddelar att målsäganden är familjehems-placerad
      samt att en PM/anmälan ska inkomma.
      09-05-18 Målsägandens far ringer till EE och berättar att han har hört från
      socialnämnden att de inte vidtar några åtgärder innan polisutredningen är klar.
      09-06-17 Kontakt tas med målsäganden, familjehemmet samt socialnämnden i
      Bengtsfors angående den fortsatta handläggningen.
      09-06-17 Skrivelse till åklagaren om målsägandebiträde och planerat
      målsägandeförhör v 27.
      09-06-25 Målsägandebiträde utsedd, advokat HH, Vänersborg.
      09-07-01 Handlingar i ärendet till målsägandebiträdet.
      09-07-08 Förhör med målsäganden hålls på barnkriscenter i Trollhättan.
      09-07-08 Beslut om husrannsakan för eftersökande av bevis. Förundersöknings-
      ledare beslutar om att avvakta pappans hemkomst efter en resa.
      09-07-09 Mail inkommer från familjehemmet med begärt telefonnummer.
      09-09-04 Dagbok inhämtad.
      09-10-17 Påminnelse i ärendet från kammaråklagaren AA.
      09-10-29 Förhöret med målsäganden utskrivet.
      09-11-05 Utskrift av förhör till målsägandebiträdet samt åklagaren.
      09-11-18 Mail inkommer från familjehemmet med begärt telefonnummer.
      09-11-20 Mail inkommer från familjehemmet om att handlingar lämnats till polisen
      i Bengtsfors.
      09-12-09 Förhör med skolsköterskan.
      09-12-09 Förhör med skolkuratorn.
      09-12-22 Mail till utredaren från familjehemmet med tack för ett bra bemötande.
      10-01-07 Förhör med storebrodern.
      10-01-07 Förhör med yngre brodern.
      10-01-15 Förhör med ungdomsledaren.
      10-01-18 Förhör med familjehemsmamman.
      10-01-19 Förhör med misstänkt.
                                                                       Dnr 7085-2009     Sid 3 (6)



      10-01-26 Förhör med annan.
      10-01-27 Anmälan från socialnämnden.
      10-02-03 Förhör med annan.
      10-02-09 Förhör med rektorn.
      10-02-09 Ärendet skickat till åklagaren för beslut.
      10-02-16 Beslut från kammaråklagaren AA. Förundersökningen nedlägges.
      Polisområdeschefen har i ärendet inkommit med ett yttrande, av vilket följande
      framgår. Åtgärder vid handläggningen av ärende K 46685-09 har inte vidtagits
      tillräckligt skyndsamt. De regler som stadgas för handläggning av utredningar med
      barn är för berörd personal väl kända. Den polisman som utredde ärendet hade under
      den aktuella tidsperioden hög arbetsbelastning av ärenden med frihetsberövade,
      varför tidsutdräkten för ärendet tilltagit. Då det blev känt att lagstadgade tidsramar
      för utredningen inte kunde hållas, borde polisområdet ha tillfört ytterligare
      utredningsresurser. Vidare har samverkan mellan polis och sociala myndigheter
      uppenbarligen inte fungerat på ett tillfredställande sätt.
      Följande åtgärder har enligt polisområdeschefen vidtagits. Samverkan mellan
      kommuner och polis har utvecklats med en nyinrättad tjänst av en familjevålds-
      samordnare. Dessutom har polisområdet utbildat två nya familjevåldsutredare.
      –––

## Polismyndighetens bedömning

Som framgår av utredningen avsåg den aktuella förundersökningen grov
      fridskränkning och målsäganden var under 18 år. En person antecknades som
      skäligen misstänkt redan den 6 april 2009 varför den nyss nämnda tremånaders-
      fristen i 2 a § FUK då också började löpa. Beslut i åtalsfrågan skulle således
      enligt huvudregeln ha fattats före den 6 juli 2009. Beslut om att lägga ned för-
      undersökningen fattades först den 16 februari 2010. Avseende förhör med
      målsäganden föreskrivs att detta bör hållas inom 14 dagar, beräknat från tiden då
      åklagaren beslutat att inleda förundersökning. Förundersökning inleddes den 6 april
      2009 och ett första förhör med målsäganden hölls den 8 juli 2009. Polismyndigheten
      kan konstatera att varken det skyndsamhetskrav som ställs i 23 kap. 4 § RB eller det
      särskilda skyndsamhetskrav som föreskrivs i 2 a § FUK, har uppfyllts i aktuellt
      ärende. Inte heller har åklagarmyndighetens riktlinjer följts. Den förklaring som har
      angetts till den långsamma handläggningen utgör ej något godtagbart skäl att
      överskrida tidsfristen.
      Polismyndigheten bedömer att de åtgärder som polisområdeschefen redovisat i sitt
      yttrande kommer att leda till att skyndsamhetskraven fortsättningsvis kommer att
      uppfyllas.
      Polismyndigheten kommer vidare att under året följa upp effekten av åtgärderna i
      Polisområde Fyrbodal.
Åklagarmyndigheten (vice riksåklagaren JJ) kom in med ett remissvar jämte
upplysningar från kammarchefen, chefsåklagaren DD, och AA.

AA redogjorde för bakgrunden i ärendet enligt bl.a. följande.
      2009-04-01 Anmälan 1400-K46685-09 inkom till åklagarkammaren jämte fax och
      anmälan från Bengtsfors kommun.
      2009-04-02 Ärendet godkänt av beredningsassistenten KK.
      2009-04-06 Beslut att inleda förundersökning och ändring av misstankegraden;
      beslutsfattare cå DD.
      2009-04-07 Utredningsdirektiv till utredningsavdelningen, Polisen i Åmål.
      2009-06-18 Besked från utredaren krinsp. EE, utredningsavdelningen i Åmål, bland
      annat med begäran om att ett målsägandebiträde skall förordnas.
                                                                         Dnr 7085-2009     Sid 4 (6)



      2009-06-22 Framställan om förordnande av målsägandebiträde till Vänersborgs
      tingsrätt
      2009-07-08 Beslut om reell husrannsakan i huset (adress här utelämnad; JO:s
      anmärkning) för inhämtande av bevisning bestående i dagboksanteckningar
      tillhörande målsäganden, beslutsfattare kå AA.
      2009-07-10 Av tjänsteanteckning på ovan nämnda beslut framgår att husrannsakan
      kommer att ske efter den 25 juli 2009 på grund av LL:s (mt) utrikesresa.
      2009-10-01 Inkommen skrivelse från Vänersborgs tingsrätt med begäran om besked
      när eventuellt åtal kan väckas.
      2009-10-12 Yttrande till Vänersborgs tingsrätt.
      2009-10-17 Påminnelse till Polisen i Åmål med begäran om besked om
      utredningsläget.
      2009-11-06 Skrivelse med besked från utredaren. I skrivelsen framgår bland annat
      att förhörsutskrift av målsägandeförhöret och DVD bilägges skrivelsen.
      2009-11-09 Muntliga direktiv till utredaren.
      2009-12-16 Tjänsteanteckning på ovan nämnda skrivelse. Samtal med EE. Höra
      mgd:s bröder, sedan höra mt.
      2010-01-07 Framställan om förordnande av offentlig försvarare.
      2010-01-11 Inkommen handling från utredaren. Förhör med hörda personer bilagda.
      Förfrågan om fler personer skall höras, bl.a. två namngivna kamrater till mgd.
      2010-01-11 Inkommen handling, förordnande om offentlig försvarare.
      2010-01-13 Direktiv till utredaren med begäran om att de två namngivna kamraterna
      skall höras.
      2010-01-21 Inkommen handling från utredaren. Förhör med misstänkt samt
      familjehemsmamma och ungdomsledare bilagda. Besked om att förhör med mgd:s
      två kamrater återstår.
      –––
      Förutom de åtgärder och kontakter med utredaren som beskrivits i den kronologiska
      redogörelsen så har jag som handläggande åklagare haft kontakt med utredaren ett
      flertal gånger under handläggningstiden för samråd i ärendet och för att få kunskap
      om ärendets handläggning.
      Det finns två utredare vid utredningsavdelningen i Åmål varav den nu aktuelle
      utredaren arbetar heltid med ärenden som det nu aktuella. Den andre utredaren är
      halvtidspensionär. EE har till mig uppgivit att ett hinder för snabbare handläggning
      – förutom hög arbetsbelastning – har varit att det hos polisen inte funnits tillräckligt
      med resurser när det gällt utskrivning av förhör. Enligt uppgift har han begärt mer
      skrivhjälp från polisledningen med magert resultat till en början men att det har skett
      en förbättring.
Av DD:s upplysningar framgick bl.a. att flera av AA:s kontakter med polisen i
ärendet inte hade diarieförts och att läget i förundersökningen inte hade påtalats för
DD. Han uppgav vidare att handläggningstiden hade varit oacceptabelt lång, men
att åklagaren, enligt hans mening, inte på något avgörande sätt brustit i sin
handläggning av ärendet.

JJ gjorde följande bedömning.

      Den förundersökning som omfattas av ärendet inleddes i början av april 2009 och
      lades ned den 16 februari 2010. Utredningen omfattades även av kravet på särskild
      skyndsamhet eftersom målsäganden var under 18 år och brottsmisstankarna riktades
      mot hennes hälsa, frihet eller frid och rörde brott för vilket är föreskrivet fängelse i
      mer än sex månader. I och med att chefsåklagaren den 6 april 2009 gjorde
                                                                         Dnr 7085-2009     Sid 5 (6)



      bedömningen att en person var skäligen misstänkt för de aktuella gärningarna,
      började även den särskilda tidsfristen att löpa. Beslut i åtalsfrågan skulle därmed ha
      fattats senast den 6 juli 2009. När förundersökningen lades ned den 16 februari 2010
      hade fristen överskridits med sju månader. Det är därmed fråga om en mycket lång
      handläggningstid för denna typ av ärende.
      Av handlingarna i ärendet framgår att utredningsåtgärder vidtagits med viss
      kontinuitet under större delen av utredningstiden. Under sommaren har bl.a.
      målsägandebiträde förordnats, barnförhör hållits och en husrannsakan genomförts.
      Åklagaren AA har i oktober skriftligen påmint polisen om ärendet och i samband
      därmed fått en dialogutskrift av förhöret med målsäganden. Utredningen har
      därefter, fr.o.m. december till dess att den slutförts, bedrivits på ett betydligt mer
      aktivt sätt varvid åtgärder vidtagits utan dröjsmål. Av åklagaren AA:s uppgifter
      framgår även att han, utöver vad som kan utläsas av diariet, haft flera muntliga
      kontakter med utredande polis. Dessa kontakter borde naturligtvis ha antecknats i
      diariet. Sammantaget visar ändå de inhämtade uppgifterna att utredningen inte
      innehåller några längre perioder av passivitet.
      Det har dock, som tidigare nämnts, varit fråga om ett sådant ärende som omfattas av
      en lagstadgad frist inom vilken förundersökningen ska rymmas. Regelverket för
      frister i denna typ av ärenden innehåller vissa undantag och det kan därmed finnas
      godtagbara skäl för att fristtider inte följs. Jag delar emellertid kammarchefens
      uppfattning om att omständigheterna i detta ärende inte är av sådan beskaffenhet att
      tidsfristen har fått överskridas. Åklagaren AA borde således ha drivit utredningen
      framåt på ett mer aktivt sätt än vad som varit fallet.
      Jag vill, utöver vad som nu sagts, även nämna att Åklagarmyndigheten, i
      verksamhetsplanen för 2010, fastställt att ett viktigt mål för de allmänna kamrarna är
      att lagstadgade beslutsfrister avseende unga lagöverträdare och då målsäganden är
      under 18 år ska följas upp. Kamrarna ska vidta åtgärder för att hålla fristerna i dessa
      ärenden. Varje kammare har därmed till uppdrag att utarbeta rutiner för att
      ledningen, gemensamt med de enskilda åklagarna, ska ansvara för att följa upp och
      bevaka frister i de ärenden där sådana har föreskrivits.
Socialnämnden i Bengtsfors kommun bereddes tillfälle att yttra sig över
remissvaren.

Bedömning
Av 23 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken, förkortad RB, framgår att en
förundersökning ska bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger. När
det, som i det nu aktuella fallet, rör sig om en förundersökning i vilken
målsäganden är under 18 år ställs det i 2 a § förundersökningskungörelsen
(1947:948), förkortad FUK, upp ett särskilt krav på skyndsamhet. Enligt
bestämmelsen ska en förundersökning där målsäganden vid tiden för anmälan inte
fyllt 18 år bedrivas särskilt skyndsamt, om brottet riktas mot målsägandens liv,
hälsa, frihet eller frid och det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än sex
månader. Förundersökningen ska vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så
snart det kan ske och senast inom tre månader efter den tidpunkt då det finns någon
som är skäligen misstänkt för brottet. Tidsfristen får överskridas endast om det är
motiverat med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda
omständigheter.

Bestämmelsen ger således ett utrymme för att i undantagsfall överskrida den
föreskrivna tremånadersfristen. Exempel på när fristen får överskridas är att
utredningen är omfattande, att det är flera personer inblandade som måste förhöras
flera gånger eller att många barnförhör behöver hållas. Personalbrist eller
                                                                   Dnr 7085-2009    Sid 6 (6)



förekomsten av ett stort antal ärenden av förturskaraktär utgör inte skäl att
överskrida fristen.

När förundersökningen leds av en åklagare får han vid undersökningens
verkställande anlita biträde av polismyndigheten (23 kap. 3 § andra stycket RB).
Enligt 1 a § andra stycket FUK har undersökningsledaren ansvar för för-
undersökningen i dess helhet. Han ska se till att utredningen bedrivs effektivt och
att den enskildes rättssäkerhetsintressen tas till vara. Undersökningsledaren ska
också ge dem som biträder honom behövliga direktiv för arbetet.

Av utredningen framgår att en förundersökning om grov fridskränkning avseende
en 14-årig flicka inleddes den 6 april 2009 och att en person samma dag noterades
som skäligen misstänkt i ärendet. Beslut i åtalsfrågan skulle då, eftersom det som
både polis- och Åklagarmyndigheten angett inte fanns skäl att överskrida tidsfristen
i 2 a § FUK, ha fattats senast den 6 juli 2009. Nu kom det emellertid att dröja ända
till den 16 februari 2010, dvs. ytterligare drygt sju månader, innan AA beslutade att
lägga ned förundersökningen.

Någon dag efter att förundersökningen inleddes gav AA direktiv till polisen att
hålla förhör med bl.a. målsäganden. Ett sådant förhör kom till stånd först i juli. Inte
heller några andra utredningsåtgärder vidtogs i ärendet dessförinnan. Det
förhållandet att det således dröjde tre månader från det att åklagaren gav direktiv
till dess att målsäganden hördes anser jag vara anmärkningsvärt. Även det
förhållandet att det därefter dröjde till november, dvs. fyra månader, innan
åklagaren fick en utskrift av målsägandeförhöret är anmärkningsvärt. Först fr.o.m.
december synes polisen ha bedrivit aktivt utredningsarbete i ärendet.

Den totala handläggningstiden i ärendet har alltså uppgått till drygt tio månader.
Även med beaktande av vad som upplysts om arbetssituationen vid polis-
myndigheten är, enligt min mening, en sådan utdragen handläggning av ett ärende
av det här aktuella slaget oacceptabel. Polismyndigheten förtjänar därför kritik för
den långsamma handläggningen.

Inte heller AA kan undgå kritik för handläggningen av ärendet. I ett ärende där
särskilda skyndsamhetskrav och frister gäller för handläggningen ställs höga krav
på aktivitet från åklagarens sida. Av utredningen har kommit fram att AA först i
oktober tillställde polisen en skriftlig förfrågan om utredningsläget och att han
därutöver höll sig informerad om ärendet via muntliga kontakter med polisen.
Redan under försommaren 2009 stod det dock klart att utredningsarbetet inte
framskred med tillräcklig skyndsamhet. AA borde då ha vidtagit åtgärder för att
förmå polisen att verkställa de utrednings-åtgärder som fordrades och därigenom se
till att förundersökningen påskyndades (jfr ÅFS 2007:5). Några åtgärder av sådant
slag vidtogs emellertid inte. Jag kan även konstatera att dokumentationen av
kontakterna med polisen i viss mån varit bristfällig.

Vad som i övrigt kommit fram ger inte anledning till något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
