# Stöd- och omsorgsnämnden i Lerums kommun får kritik för att ha installerat ett digitalt lås på ytterdörren till en fastighet utan att ha hämtat in samtycke till åtgärden från en kvinna som samägde fastigheten och även bodde där

JO 2026-10-28 dnr 7095-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                  Sid
                                                                   2026-10-28               7095-2025           1 (5)


Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                   Stöd- och omsorgsnämnden i Lerums kommun får kritik
                   för att ha installerat ett digitalt lås på ytterdörren till en
                   fastighet utan att ha hämtat in samtycke till åtgärden från
                   en kvinna som samägde fastigheten och även bodde där


                    Beslutet i korthet: En man bodde tillsammans med sin före detta maka i ett hus som
                    de ägde tillsammans. Mannen hade hemtjänst och beviljades även en insats i form av
                    trygghetslarm. Stöd- och omsorgsnämnden i Lerums kommun installerade därefter ett
                    digitalt lås på husets ytterdörr för att socialtjänstens personal skulle kunna komma in i
                    bostaden. Nämnden kontaktade inte den före detta makan före installationen av det
                    digitala låset.
                    När en fastighet ägs gemensamt av flera personer krävs som huvudregel samtliga
                    delägares samtycke för förfogande över fastigheten eller för åtgärder avseende
                    förvaltningen av fastigheten. Det finns inte någon bestämmelse som ger
                    socialtjänsten en ensidig rätt att vidta åtgärder på en fastighet som ägs av enskilda.
                    Nämnden kan emellertid med fastighetsägarnas samtycke vidta en åtgärd som den i
                    ärendet aktuella, dvs. installera ett digitalt lås.
                    Eftersom mannen ägde fastigheten tillsammans med sin före detta maka behövdes
                    hennes samtycke för att nämnden skulle kunna installera det digitala låset. Nämnden
                    borde alltså ha hämtat in hennes samtycke innan installationen genomfördes.
                    Nämnden får kritik för hanteringen.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på socialtjänsten i Lerums kommun och
                   framförde bl.a. följande. Hennes föräldrar äger tillsammans ett radhus där de
                   båda bor. Hennes far BB har bl.a. insats i form av hemtjänst. Socialtjänsten
                   installerade ett digitalt lås på husets ytterdörr för att hemtjänstens personal
                   skulle kunna komma in i bostaden. Låsinstallationen skedde utan att hennes mor
                   CC hade fått information om åtgärden. CC hade alltså inte lämnat något
                   samtycke till installationen. Enligt kommunen hade BB:s gode man samtyckt
                   till åtgärden för CC:s räkning. Det kunde den gode mannen inte göra.




    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Sveavägen 25
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                     Dnr 7095-2025       Sid 2 (5)




Utredning
JO hämtade in vissa handlingar. Därefter begärde JO att Stöd- och
omsorgsnämnden i Lerums kommun skulle yttra sig över det som hade förts
fram i anmälan och besvara vissa frågor.

I sitt yttrande uppgav nämnden bl.a. följande. BB beviljades trygghetslarm. En
beställning och ett uppdrag skickades därefter till kommunens enhet för
trygghetstelefoni, digitala lås och teknik (TDT) samt till utförare av hemtjänst.
En medarbetare vid TDT kontaktade BB:s gode man angående installationen av
trygghetslarm och digitalt lås. Då väcktes frågan om en kontakt borde tas med
CC, som var medfastighetsägare, för att informera om den planerade
installationen. Enligt medarbetaren åtog sig den gode mannen att ombesörja
kontakten med CC. Den gode mannen har uppgett att hon inte har något minne
av att den saken skulle ha berörts.

När det digitala låset skulle installeras hörde CC av sig till BB eftersom en
granne hade informerat henne om att något pågick vid fastigheten. Hon kände
då inte till installationen.

Nämnden har rutiner om samtycke från fastighetsägare vid installation av
digitala lås. Rutinen har bara tillämpats på externa fastighetsägare och inte när
den enskilde är fastighetsägare enskilt eller tillsammans med någon annan. En
fastighet kan ägas gemensamt av flera personer och åtgärder som rör
egendomen kräver som huvudregel samtycke från samtliga delägare. Med
hänsyn till socialtjänstens praktiska verksamhet bör det dock inte framstå som
orimligt att det utgåtts från att BB. haft rådighet att besluta om det digitala låset,
i syfte att underlätta möjligheten att få stöd vid larm. Likt att enskilda har
rådighet att själv släppa in personal i bostaden eller planera in besök. Detta
motsvarar den etablerade arbetsgången inom socialtjänsten där insatser riktade
till enskilda inte förutsätter samtycke från övriga i hushållet, även om de kan
komma att påverkas.

Nämnden har till yttrandet fogat bl.a. rutiner för installation och avinstallation
av digital nyckellösning i ordinärt boende.

JO hämtade in upplysningar från en kommunjurist i fråga om nämndens
ansvarsområde.

AA fick möjlighet att kommentera yttrandet.

Rättsliga utgångspunkter
Bistånd
Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400) i kraft och ersatte den
tidigare socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Vid tidpunkten för installationen av
det digitala låset gällde SoL och det hänvisas i det följande till bestämmelserna i
den lagen.
                                                                  Dnr 7095-2025      Sid 3 (5)




Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors själv-
bestämmanderätt och integritet (se 1 kap. 1 § SoL). Socialnämndens insatser för
den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne
(se 3 kap. 5 § SoL).

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på
annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning
(försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt (se 4 kap. 1 § SoL).

Digital teknik får användas när bistånd ges i form av bl.a. hemtjänst (se 4 kap.
2 c § SoL). Ett exempel på en hemtjänstinsats är trygghetslarm. Med digital
teknik avses tekniska verktyg, system och programvaror som finns digitalt, t.ex.
digitala lås. Ett digitalt lås är ett lås som öppnas med en kod eller separat
nyckelbricka i stället för med en vanlig nyckel. Omsorgspersonalen kan öppna
dörren genom en applikation i mobiltelefonen eller med en digital nyckel och
låset registrerar vem som kommit och gått och när det skett. Digital teknik kan
beviljas som en specifik biståndsinsats i sig, men kan även användas inom
ramen för verkställigheten av ett beslut om bistånd i form av hemtjänst. (Se
prop. 2022/23:131 s. 15, 55 och 56.)

Något om samägda fastigheter
När en fastighet ägs gemensamt av flera personer krävs som huvudregel
samtliga delägares samtycke för förfogande över fastigheten eller för åtgärder
avseende fastighetens förvaltning (se 2 § lagen [1904:48] om samäganderätt).
Med begreppet förvaltning avses t.ex. faktiska åtgärder som rör egendomens
skötsel (se Munukka, lag [1904:48] om samäganderätt 2 §, Karnov [JUNO]).

Europakonventionens bestämmelser
Enligt artikel 8 i Europakonventionen har var och en rätt till respekt för sitt
privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. En offentlig myndighet
får inte ingripa i den rättigheten annat än med stöd av lag och om det i ett
demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till vissa särskilt angivna
intressen.

Bedömning
JO:s granskning
Min granskning avser nämndens installation av ett digitalt lås på ytterdörren till
fastigheten. Nämnden har i sitt yttrande även berört hur det digitala låset har
använts av socialtjänstens personal och konstaterat att det finns indikationer på
att en användning skett i strid med BB:s önskemål. Jag har inte funnit anledning
att utreda den saken vidare, men vill understryka att insatser enligt SoL ska
genomföras i samråd med den enskilde. Jag övergår nu till att behandla
installationen av det digitala låset.
                                                                    Dnr 7095-2025      Sid 4 (5)




Nämndens installation av det digitala låset
Av utredningen framgår bl.a. följande. BB och CC samägde en fastighet där de
båda bodde. BB beviljades en insats i form av trygghetslarm. Av underlaget
som låg till grund för beslutet om trygghetslarm framgår att BB bodde i huset
tillsammans med sin före detta maka. Efter att beslutet hade fattats skickades en
beställning och ett uppdrag till TDT och till utförare av hemtjänst. Medarbetare
vid TDT hade kontakt med BB:s gode man beträffande installationen av
trygghetslarm och ett digitalt lås. Syftet med det digitala låset var att
socialtjänstens personal skulle kunna ta sig in i bostaden om BB använde
trygghetslarmet. CC kontaktades inte om installationen. Under själva
installationen fick CC via en granne veta att det pågick något vid hennes bostad.
CC fick först då kännedom om låsinstallationen.

Av utredningen framgår vidare att ett digitalt lås monterades utan åverkan på
ytterdörren och att dörrens befintliga låscylinder behölls. De boendes befintliga
nycklar kunde användas i den låscylindern för att öppna dörren. Genom det
digitala låset kunde socialtjänsten öppna dörren med hjälp av digitala nycklar.

Nämnden har uppgett att detta kan liknas vid att den enskilde har lånat ut en
nyckel, men i digital form, samt att varje användning av nyckeln registrerades.
Installationen av det digitala låset påverkade alltså inte CC:s möjlighet att få
tillträde till bostaden.

När en fastighet ägs gemensamt av flera personer krävs som huvudregel
samtliga delägares samtycke för förfogande över fastigheten eller för åtgärder
avseende förvaltningen av fastigheten. En åtgärd som den aktuella, dvs. en
installation av ett digitalt lås, kräver att de som äger fastigheten är eniga om att
åtgärden ska vidtas. Det finns inte någon bestämmelse som ger socialtjänsten
möjlighet att ensidigt vidta åtgärder på någons fastighet. Nämnden kan dock
installera ett digitalt lås om fastighetsägarna samtycker till det.

Av de rutiner som nämnden har fogat till sitt yttrande framgår att samtycke till
installation av ett digitalt lås ska hämtas in från fastighetsägaren om låset ska
installeras på ytterdörrar när det är fråga om hyresrätter och bostadsrätter. Det
finns även en samtyckesblankett där fastighetsägaren ska ange att denne
godkänner att kommunen monterar nyckellösningen. Nämnden har i sitt
yttrande konstaterat att rutinen om samtycke från fastighetsägare bara har
tillämpats på externa fastighetsägare och inte när en enskild äger en fastighet
tillsammans med någon annan. Vidare har nämnden konstaterat att åtgärder på
en fastighet som huvudregel kräver samtliga delägares samtycke.

Nämnden är ändå av uppfattningen att det inte behövdes ett samtycke från CC i
detta fall och har jämfört situationen med att insatser riktade till enskilda inte
förutsätter samtycke från övriga i hushållet, även om de kan komma att
påverkas av att en insats genomförs. Jag delar inte den bedömningen. En
fastighetsägare har en lagstadgad rätt att bestämma över sin fastighet. För att en
åtgärd ska kunna vidtas på en fastighet krävs att ägarna till fastigheten har
                                                                    Dnr 7095-2025      Sid 5 (5)




samtyckt till denna. I det här fallet krävdes alltså ett samtycke från CC för att
nämnden skulle kunna installera det digitala låset.

Nämnden har uppgett dels att den inte kunde kontakta CC angående
installationen eftersom BB inte samtycke till en sådan kontakt, dels att den gode
mannen skulle kontakta CC om den saken. Dessa uppgifter är för mig svåra att
förena. Uppgiften om att den gode mannen skulle kontakta CC ger närmast
intrycket att nämnden ansåg att hon behövde tillfrågas innan någon åtgärd
vidtogs på fastigheten. Jag vill framhålla att om ett samtycke till en åtgärd
behöver hämtas in från en enskild är detta en uppgift för nämnden och den kan
inte lämnas över till någon annan. Det har inte framkommit annat än att BB
ville att det digitala låset skulle installeras. Han kunde i det läget inte bestämma
i fråga om nämnden fick kontakta CC om den saken. CC:s samtycke var
nödvändigt för att låset skulle kunna installeras.

Nämnden förtjänar kritik för att den inte hämtade in CC:s samtycke innan
installationen av det digitala låset.

Nämnden har uppgett att den har genomfört en analys av händelseförloppet och
inlett en översyn av befintliga rutiner samt identifierat vissa brister i dessa.
Nämnden har inte klargjort vilka brister det rör sig om. Jag utgår från att
nämnden vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa en korrekt hantering.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Eirik Jungar har föredragit ärendet och byråchefen Sandra
Lundgren har deltagit i beredningen.
