# Kritik mot Socialnämnden i Haninge kommun för att en socialsekreterare upprättat och lämnat in ett yttrande till tingsrätten i ett
ärende om verkställighet enligt 21 kap. föräldrabalken

JO 2019-10-21 dnr 7105-2018

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                    Sid
                                                                          2019-10-21               7105-2018             1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kritik mot Socialnämnden i Haninge kommun för att en social-
                        sekreterare upprättat och lämnat in ett yttrande till tingsrätten i ett
                        ärende om verkställighet enligt 21 kap. föräldrabalken


                          Beslutet i korthet: Under ett pågående ärende om verkställighet enligt 21 kap.
                          föräldrabalken, FB, lämnade en socialsekreterare ett yttrande till tingsrätten.
                          JO uttalar att det inte finns något lagligt stöd för en socialnämnd att på eget initiativ
                          yttra sig till domstolen i ett ärende om verkställighet enligt 21 kap. FB. Varken
                          nämnden eller en enskild tjänsteman bör därför på eget initiativ yttra sig till domstolen
                          i ett sådant ärende. När ett yttrande, trots avsaknad av lagligt stöd, ändå lämnas in till
                          domstolen av någon från socialtjänsten finns det enligt JO också en stor risk för att
                          nämnden kan uppfattas som partisk redan genom att yttrandet upprättas. Utrymmet
                          för en enskild tjänsteman att skriva ett yttrande i ett ärende om verkställighet, utan att
                          nämnden uppfattas som partisk, är därför ytterst begränsat. Enligt JO är det aktuella
                          yttrandet inte heller begränsat till en redogörelse för faktiska omständigheter, utan det
                          innehåller åsikter och framstår i delar närmast som en partsinlaga.
                          I beslutet konstaterar JO att handläggningen inte har skett i enlighet med de krav på
                          opartiskhet och saklighet som uppställs i 1 kap. 9 § regeringsformen, RF, och
                          nämnden kritiseras både för att yttrandet över huvud taget upprättades och för att det
                          lämnades in till tingsrätten.

## Bakgrund

A.A. och B.B. har tillsammans tre barn. I juni 2018 beslutade Södertörns
                        tingsrätt att B.B. skulle ha ensam vårdnad om barnen och att två av barnen
                        skulle ha rätt till visst umgänge med A.A.

                        I augusti 2018 ansökte A.A. om verkställighet av vad tingsrätten hade beslutat
                        om umgänge. Under handläggningen av ärendet lämnade Haninge kommun in
                        ett yttrande där det bl.a. angavs följande:

                                C.C. och D.D. är sedan 180823 föremål för anmälan och därefter utredning om
                                sexuella övergrepp förekommit i hemmet hos fadern.
                                Barnen har varit i förhör, fadern likaså. Utredningen pågår.
                                Det kan utifrån den aktuella situationen inte vara lämpligt att lämna barnen för
                                umgänge hos den förälder de uppgett sig utsatta av.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                        Dnr 7105-2018       Sid 2 (5)




      Det kan heller inte, med hänvisning till den förundersökning som pågår vara
      lämpligt att lämna barnen till fadern, som då kan påverka utredningen.
      Oavsett tingsrättens eller faderns inställning till barnens situation och moderns
      inverkan har socialtjänsten inte gjort bedömningen att modern hindrat faderns
      umgänge med barnen för att sabotera deras kontakt.
      Modern har agerat till skydd för barnen utifrån den historik av våld som finns i
      familjens historik samt det uppförande fadern haft/har gentemot såväl modern
      som barnen.

Anmälan
I en anmälan till JO klagade A.A. på socialförvaltningen i Haninge kommun.
Han var bl.a. kritisk mot att det aktuella yttrandet hade lämnats in till tings-
rätten.

Utredning
JO hämtade in handlingar från socialförvaltningen i Haninge kommun och från
Södertörns tingsrätt (mål nr Ä 11699-18) och Svea hovrätt (mål nr ÖÄ 9600-
18). Därefter begärde JO att Socialnämnden i Haninge kommun skulle yttra sig
över anmälan. I yttrandet skulle nämnden särskilt belysa ett antal fråge-
ställningar.

Nämnden kom in med ett remissvar och uppgav bl.a. följande:

      Aktuellt intyg upprättades utifrån den utredning som föranleddes av förskolans
      anmälan till socialtjänsten. Detta intyg syftade inte på något som helst sätt att
      utgöra yttrande i själva tvisten om umgänge. Utan snarare utgöra rimlig
      förklaring till socialtjänstens bedömning samt agerande. På så sätt har
      socialtjänsten inte givit uttryck för ställningstagande i föräldrarnas konflikt och
      vårdnadstvist utan agerat i enlighet med det uppdrag som ankommer på
      socialtjänsten i socialtjänstlagen l kap 2 §, l st SoL, om barnets bästa. Därmed
      brister inte socialtjänsten i varken saklighet och opartiskhet och kan därför
      bedömas inte ha agerat i strid med l kap. 9 § regeringsformen.
      Vid ärende i domstol som rör verkställighet, vårdnad, boende och umgänge med
      barn är rutinen att familjerätten avger yttranden, efter rättens begäran. Dock
      utgör nämnda intyg ej sådant yttrande.
      Aktuellt intyg avser en skyddsbedömning och ett förtydligande av och denna
      därmed ej ett yttrande gällande vårdnad, boende eller umgänge.
Sedan JO tagit del av remissvaret begärde JO att nämnden skulle besvara frågan
om varför det aktuella yttrandet hade lämnats till tingsrätten.

Nämnden kom in med ett remissvar och uppgav följande:
      Den 23 augusti 2018 inkom anmälan från förskolan där barnet C.C. berättat om
      sexuella övergrepp som pappan utsatt henne och hennes bror för. C.C. och D.D.
      hade ett inplanerat umgänge med pappan kommande helg. Socialtjänstens
      skyddsbedömning resulterade bl.a. i att modern uppmanades att skydda barnen
      från umgänge med pappan. En polisanmälan upprättades samma datum. Barnen
      förhördes av polisen i närvaro av särskild ställföreträdare för barn den 31 augusti
      2018 och pappan delgavs misstanke om våldtäkt mot barn och anhölls av
      åklagare den 6 september 2018. Den 12 september 2018 inkom ytterligare en
      anmälan, detta sedan C.C. berättat för modern om ytterligare sexuella övergrepp
      från fadern. Denna information överlämnades till polisen. Modern uppmanades
                                                                      Dnr 7105-2018        Sid 3 (5)




      än en gång att skydda barnen från fadern p.g.a. de inkomna anmälningarna som
      utreddes av polis. Om modern inte hade skyddat barnen så hade socialtjänsten
      fått träda in och skydda barnen.
      Socialtjänsten bedömde ett intyg som nödvändigt för att motivera socialtjänstens
      bedömning/ställningstagande då kravet på skyddande av barnen kom från
      myndigheten och hade verkställts genom ett omedelbart omhändertagande enligt
      6 § LVU om modern inte agerat till skydd för barnen. Skyddsbedömningen kring
      att kvarhålla barnen kom alltså från socialtjänsten men kunde likväl ekonomiskt
      skada modern då hon tidigare ådragit sig viteskrav då hon behövt skydda barnen.
      Intyget visade då på att kvarhållandet inte var på moderns initiativ och detta var
      av vikt för tingsrätten att informeras om. I socialtjänstens uppdrag ingår att
      skydda barn från att fara illa där skyddsbedömningar inte alltid delas av
      föräldrarna. Dock bedömer socialtjänsten att barnperspektivet och barnets bästa
      hade företräde denna gång varför myndigheten står fast vid sin bedömning.
A.A. kommenterade nämndens remissvar.

Bedömning
Objektivitetsprincipen
Enligt 1 kap. 9 § RF ska domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra
som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet beakta allas likhet
inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Kravet på saklighet och
opartiskhet brukar benämnas objektivitetsprincipen.

Bestämmelsen i 1 kap. 9 § RF omfattar inte enbart hur en sak rent faktiskt har
handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat
handlande från en myndighet. Även hur myndighetens agerande har uppfattats
är av betydelse. Redan risken för att andra kan uppfatta att saklighet och
opartiskhet inte iakttas är tillräckligt för att handlandet ska kunna anses strida
mot 1 kap. 9 § RF (Se JO:s beslut den 18 juni 2019 i ärende med dnr 1671-2019
och däri gjorda hänvisningar).

Socialnämndens möjlighet att yttra sig till domstolen i ett ärende om
verkställighet enligt 21 kap. FB
Enligt 6 kap. 19 § FB ska en domstol som handlägger ett mål eller ärende om
vårdnad, boende och umgänge se till att dessa frågor blir tillbörligt utredda. I
domstolens utredningsskyldighet ingår bl.a. att ge socialnämnden tillfälle att
lämna upplysningar eller att, vid behov, ge nämnden i uppdrag att utse någon att
verkställa en vårdnads-, umgänges- eller boendeutredning.

Bestämmelsen i 6 kap. 19 § FB är inte tillämplig när domstolen prövar frågor
om verkställighet enligt 21 kap. FB. När det gäller den typen av ärenden har
domstolen i stället, enligt 21 kap. 2 § FB, möjlighet att ge en ledamot eller
suppleant i socialnämnden eller en tjänsteman inom socialtjänsten i uppdrag att
verka för att den som har hand om barnet frivilligt ska fullgöra vad som åligger
honom eller henne. Ett sådant uppdrag får även lämnas åt någon annan lämplig
person. Den som har fått ett sådant uppdrag ska inom den tid som domstolen
bestämmer lämna en redogörelse för de åtgärder som har vidtagits och vad som
i övrigt har kommit fram. Någon annan bestämmelse som ger nämnden rätt att
lämna upplysningar till domstolen finns inte i 21 kap. FB.
                                                                    Dnr 7105-2018       Sid 4 (5)




Om socialnämnden får veta att någon åtgärd behöver vidtas i fråga om vårdnad,
umgänge eller förmyndarskap för ett barn ska nämnden göra en framställning
eller ansökan om det hos den domstol till vilket ärendet hör (5 kap. 2 §
socialtjänstförordningen [2001:937]). JO har tidigare ansett att det med stöd av
den bestämmelsen är möjligt för nämnden att självmant lämna synpunkter till
domstolen i ett mål om vårdnad och umgänge (se JO:s beslut den 21 oktober
1997 i ärende med dnr 3825-1996). Bestämmelsens ordalydelse ger dock inte
stöd för att nämnden på samma sätt skulle kunna lämna synpunkter till
domstolen i ett ärende om verkställighet (se JO:s beslut den 30 januari 2013 i
ärende med dnr 5612-2011).

Det kan inte uteslutas att det kan finnas fall då domstolen med hänsyn till sin
utredningsskyldighet enligt 12 § lagen (1996:242) om domstolsärenden (jfr
21 kap. 16 § FB) skulle kunna begära någon form av yttrande eller redogörelse
från socialnämnden i ett ärende om verkställighet. Bestämmelsen ger dock inte
nämnden rätt att på eget initiativ lämna ett yttrande till domstolen.

Sammanfattningsvis finns det inte någon bestämmelse som ger en socialnämnd
rätt att på eget initiativ lämna synpunkter till domstolen i ett ärende om
verkställighet. Nämnden kan därför inte självmant yttra sig eller lämna någon
form av redogörelse för parternas förhållande till domstolen. Detsamma gäller
givetvis även för enskilda tjänstemän vid nämndens förvaltning.

Bedömningen i det här fallet
Hösten 2018 pågick det ett ärende om verkställighet av umgänge enligt 21 kap.
FB mellan A.A. och B.B. vid Södertörns tingsrätt. Av tingsrättens dagboksblad
framgår att det under handläggningen kom in ett yttrande från Haninge
kommun. Yttrandet är benämnt intyg och undertecknat av en socialsekreterare.
Syftet med yttrandet var, enligt Socialnämnden i Haninge kommun, att
informera tingsrätten om bakgrunden till att B.B. inte hade överlämnat barnen
till A.A.

Som redogjorts för finns det inte något lagligt stöd för en socialnämnd att på
eget initiativ yttra sig till domstolen i ett ärende om verkställighet enligt 21 kap.
FB. Varken nämnden eller en enskild tjänsteman bör därför på eget initiativ
yttra sig till domstolen i ett sådant ärende. När ett yttrande, trots avsaknad av
lagligt stöd, ändå lämnas in till domstolen av någon från socialtjänsten finns det
också en stor risk för att nämnden kan uppfattas som partisk redan genom att
yttrandet upprättas. Utrymmet för en enskild tjänsteman att skriva ett yttrande i
ett ärende om verkställighet, utan att nämnden uppfattas som partisk, är därför
ytterst begränsat (jfr JO:s beslut den 21 december 2018 i ärende med dnr 1258-
2017).

När det gäller yttrandets innehåll kan jag konstatera att det inte är begränsat till
en redogörelse för faktiska omständigheter, utan att det innehåller åsikter och i
delar närmast framstår som en partsinlaga. Det anges bl.a. att det inte är
                                                                    Dnr 7105-2018       Sid 5 (5)




lämpligt att barnen har umgänge med A.A. samt att B.B. inte har agerat för att
sabotera umgänget mellan barnen och A.A.

Det är svårt att uppfatta yttrandet på annat sätt än som ett ställningstagande för
B.B., och jag har stor förståelse för att det gav A.A. skäl att ifrågasätta inte bara
socialförvaltningens utan även nämndens objektivitet. Handläggningen har inte
skett i enlighet med de krav på opartiskhet och saklighet som uppställs i 1 kap.
9 § RF, och nämnden förtjänar kritik både för att yttrandet över huvud taget
upprättades och för att det lämnades in till tingsrätten.

Vad A.A. i övrigt har uppgett ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
