# Kritik mot en rådman vid Norrköpings tingsrätt för avfattningen av ett interimistiskt beslut om vårdnad

JO 2011-02-11 dnr 7113-2009

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                      Sid
                                                                          2011-02-11               7113-2009               1 (5)
Stf justitieombudsmannen
Jan Pennlöv




                        Kritik mot en rådman vid Norrköpings tingsrätt för avfattningen av ett
                        interimistiskt beslut om vårdnad


                          Beslutet i korthet: I ett interimistiskt beslut, i vilket förordnades att vårdnaden om ett
                          barn skulle anförtros fadern ensam, angavs att det ankom på fadern att hos socialnämnd
                          söka bistånd för hjälp inför och vid vårdnadsöverflyttningen av barnet. Personal vid bl.a.
                          socialförvaltningen medverkade sedan vid hämtningen av barnet. Av utredningen i
                          ärendet har framkommit att formuleringen varken var ett beslut om verkställighet eller
                          avsett som ett åläggande för socialnämnd att medverka vid verkställighet utan istället
                          avsett som en upplysning till bl.a. fadern att det fanns möjlighet för honom att söka bi-
                          stånd hos socialtjänsten i form av hjälp och stöd i hans föräldraroll. Jag är kritisk till hur
                          upplysningen utformades och att den togs in i avgörandets slut.

## Bakgrund

AA och BB har tillsammans dottern CC, född år 2001. Rådmannen DD vid
                        Norrköpings tingsrätt beslutade den 6 november 2009 att vårdnaden om CC
                        intermistiskt skulle tillerkännas AA. I avgörandets slut angavs också att det ankom
                        på AA att hos socialnämnden i Smedjebackens kommun i samarbete med
                        socialnämnden i Finspångs kommun söka bistånd för hjälp inför och vid
                        vårdnadsöverflyttningen av CC. Vidare angavs att beslutet tillställdes nämnda
                        socialnämnder för kännedom om det genom beslutet uppkomna behovet av bistånd.

                        AA vände sig till socialförvaltningen i Finspångs kommun för att få bistånd av
                        förvaltningen när han skulle hämta CC. Den 10 november 2009 hämtade han CC
                        på Storängsskolan. Personal vid förvaltningen och skolan medverkade vid
                        hämtningen.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde EE, som ombud för BB, klagomål mot
                        socialnämnden i Finspångs kommun och Storängsskolan. Klagomålen avsåg att
                        befattningshavare vid socialnämnden och skolan bistod AA när han hämtade CC
                        vid skolan mot både CC:s och BB:s vilja. EE refererade till det ovan nämnda
                        beslutet och uppgav bl.a. att socialnämnden hade tolkat tingsrättens interimistiska
                        beslut i nu aktuellt avseende som ett uppdrag till nämnden att hjälpa till vid
                        verkställigheten av beslutet om överflyttning av vårdnad och hänvisade härvid till



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                      Dnr 7113-2009        Sid 2 (5)



journalanteckningar som fogats till anmälan. Hon påtalade även att tingsrätten inte
kunde ge socialnämnden ett sådant uppdrag.

Klagomålen mot socialnämnden och skolan är föremål för justitieombudsmannen
Lilian Wiklunds prövning i JO:s ärende dnr 6419-2009 medan tingsrättens hand-
läggning prövas i detta ärende.

Utredning
Handlingar i tingsrättens mål T 2359-09 begärdes in och granskades.

Ärendet remitterades till tingsrätten för upplysningar och yttrande om vilka
rättsliga överväganden tingsrätten gjorde beträffande beslutets lydelse i aktuellt
avseende. Tingsrätten (lagmannen FF) kom in med ett remissvar till vilket fogats
ett yttrande från DD.

DD hänvisade till att AA vid ett sammanträde för muntlig förberedelse i oktober
2009 uppgett bl.a. att han var medveten om att det skulle innebära en stor
omställning för CC att flytta till honom och att han var beredd att ta emot hjälp av
socialförvaltningen för att övergången skulle bli så lindrig som möjlig. DD uppgav
därutöver bl.a. följande.
      Tingsrätten har vid fattande av det interimistiska beslutet haft att pröva fråga om
      vårdnad och boende beträffande barnet CC. Fråga har inte uppkommit om att i sam-
      band med det interimistiska beslutet meddela något beslut om vitesförläggande. Inte
      heller har fråga uppkommit om att meddela annat beslut om verkställighet av det
      interimistiska beslutet om vårdnad med tillämpning av bestämmelserna i 21 kapitlet
      föräldrabalken.
      Ett interimistiskt beslut får verkställas på samma sätt som en dom som har vunnit
      laga kraft. Något särskilt förordnande om omedelbar verkställighet behövs därför
      inte meddelas. Rättar sig en förälder inte efter domstolens beslut kan den andra
      föräldern begära verkställighet genom ansökan hos tingsrätt. (Se 6 kap 20 §
      föräldrabalken jämfört med bestämmelserna i 21 kap föräldrabalken samt Mats
      Sjösten, ”Boende och umgänge samt verkställigheten av sådana avgöranden och
      överenskommelser”, tredje upplagan, sidan 180 f.)
      Genom det av tingsrätten meddelade beslutet – att vårdnaden om CC för tiden till
      dess dom meddelas eller annat avtalas eller beslutas skulle anförtros fadern AA –
      förelåg alltså ett verkställbart beslut om överflyttning av vårdnaden. Tingsrätten
      hade därmed att utgå från att beslutet genast kunde verkställas av föräldrarna.
      Av den hittillsvarande utredningen i målet framgick att CC genom Socialnämnden i
      Finspångs kommun var beviljad bistånd vid sitt boende hos BB. Som angetts ovan
      var AA ”medveten om att det skulle innebära en stor omställning för CC att flytta till
      honom” och var ”beredd att ta emot hjälp av socialförvaltningen för att övergången
      skall bli så lindrig som möjligt.”
      Utifrån barnkonsekvensanalys enligt Barnkonventionen och vad AA uppgett, fanns
      anledning uppmärksamma AA på att det ankom på honom själv att söka bistånd för
      hjälp inför och vid vårdnadsöverflyttningen av CC. Med uttrycket bistånd avsågs
      bistånd enligt socialtjänstlagen eller så kallat frivilligt bistånd utöver lag.
      Då CC var beviljad bistånd vid boende hos BB, fanns anledning uppmärksamma
      socialnämnderna på det genom beslutet uppkomna behovet av bistånd.
      Tingsrätten har inte meddelat något beslut om verkställighet enligt 21 kap
      föräldrabalken.
                                                                        Dnr 7113-2009        Sid 3 (5)



      Tingsrätten har inte kunnat eller avsett att ålägga resp. socialnämnd att besluta om
      visst bistånd, utan har beslutat att tillställa socialnämnderna beslutet för kännedom
      om behovet.
      Måhända finns anledning framta genomarbetad bilaga till interimistiska beslut med
      upplysningar om beslutens innebörd och deras verkställbarhet samt verkställighets-
      ärenden.
FF anförde följande.

      Enligt min mening skall i domslut och i beslut endast framställda yrkanden besvaras.
      Jag bortser härvid från sådana fall där det direkt av lagtext framgår att domslut
      (beslut) även skall omfatta annan information, t ex 6 kap 3 § andra stycket föräldra-
      balken. En annan sak är att det i många fall kan finnas anledning att i domskäl eller i
      skälen för ett beslut informera part om ett visst förhållande som inte är direkt hän-
      förligt till yrkandena i målet. Tvistar parterna exempelvis om umgänge med barn,
      bör rätten kunna erinra om att de kan få bistånd från socialnämnd med att träffa en
      överenskommelse i frågan.
      När det gäller expediering av handlingar från tingsrätten, är min uppfattning den
      att sådan endast bör ske på särskild begäran eller då detta är särskilt föreskrivet.
      Eftersom det aktuella beslutet innebar en ändring i fråga om vårdnaden, skulle
      beslutet under alla förhållanden ha expedierats till socialnämnden i barnets hem-
      kommun.
      Innehållet i tingsrättens beslut den 6 november 2009 bör kunna ses som just en
      sådan tilläggsinformation som jag berört ovan. Beslutet har dock uppenbarligen
      fått en olycklig utformning, särskilt mot bakgrund av texten ”ankommer på AA”,
      vilket onekligen ger intryck av ett åliggande för honom att påkalla åtgärd från
      Smedjebackens kommuns sida. Å andra sidan kan texten svårligen tolkas som ett
      förordnande om verkställighet, det vill säga ett åliggande för Smedjebackens
      kommun att enligt reglerna i 21 kap föräldrabalken medverka vid en överflyttning
      av vårdnad.
DD inkom därefter med kompletterande upplysningar och uppgav bl.a. följande.
      Vid överläggningar mellan domare i Norrköpings respektive Örebro tingsrätt och
      företrädare för socialtjänst i kommuner ingående i respektive domsaga, har fram-
      hållits att det vid exempelvis expediering av beslut innefattande beslut om kontakt-
      person vid umgänge är av vikt att domen utöver expediering till socialtjänstens
      familjerättsenhet även expedieras till socialtjänstens biståndsenhet. Detta då beslut
      om insatser fattas av biståndshandläggare.
      Någon uttrycklig bestämmelse om socialnämndens skyldighet att utse en kontakt-
      person vid umgänge finns inte, vare sig i föräldrabalken eller i socialtjänstlagen och
      inte heller i någon annan lagstiftning. Gällande rätt innebär emellertid att domstolen
      kan föreskriva att umgänge skall ske i närvaro av t.ex. en av socialnämnden utsedd
      person. Allmän domstol kan emellertid inte ålägga socialnämnden att utse en
      kontaktperson vid utövande av umgänge. Domstolens förordnande om att umgänge
      skall ske i närvaro av en av socialnämnden förordnad kontaktperson är närmast att se
      som en begäran om nämndens medverkan.
      Tingsrättens beslut i punkten 2 ”Det ankommer på AA att hos Socialnämnden i
      Smedjebackens kommun i samarbete med Socialnämnden i Finspångs kommun söka
      bistånd för hjälp inför och vid vårdnadsöverflyttningen av CC. Detta beslut tillställs
      nämnds socialnämnder för kännedom om det genom beslutet uppkomna behovet av
      bistånd.” har avfattats utifrån de ställningstaganden som gäller beträffande kontakt-
      person.
      Det har inte varit fråga om ett åläggande utan om en upplysning om föreliggande
      behov.
      I likhet med expediering av avgöranden med föreskrivande att umgänge skall ske i
      närvaro av t.ex. en av socialnämnden utsedd kontaktperson till socialtjänstens
                                                                         Dnr 7113-2009      Sid 4 (5)



      biståndsenhet, har beslut fattats att avgörandet skall expedieras till socialnämnden på
      angivet sätt.
      Ett beslut om att umgänge skall ske i närvaro av en kontaktperson innebär ej
      handräckning. Inte heller har rättens beslut under punkten 2 innefattat uttryck
      innebärande handräckning.
      Vid särskild förfrågan per telefon, har tingsrätten upplyst företrädare för social-
      tjänsten om möjligheten för AA att hos tingsrätten ansöka om verkställighet
      av beslutet.
I JO:s ärende dnr 6419-2009, som enligt vad som ovan angetts avser social-
nämndens och skolans ageranden vid AA:s hämtning av CC, har Finspångs
kommun i ett remissvar bl.a. angett att tingsrättens skrivning i beslutet om att AA
kunde söka bistånd om hjälp inför och vid vårdnadsöverflyttningen, skapade en
osäkerhet hos socialtjänsten och att det är möjligt att beslutet uppfattades som
likställt med en dom om verkställighet.

EE yttrade sig över tingsrättens remissvar.

Rättslig reglering
Ett interimistiskt beslut om vårdnad gäller till dess att frågan har avgjorts genom en
dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft eller föräldrarna har träffat avtal om
frågan och avtalet har godkänts av socialnämnden. Beslutet går i verkställighet på
samma sätt som en lagakraftägande dom men kan när som helst ändras av rätten
(6 kap. 20 § första och tredje stycket föräldrabalken, förkortad FB).

I 6 kap. 21 § FB ges en befogenhet för rätten att meddela vitesföreläggande i sam-
band med ett interimistiskt beslut. Härutöver finns inte möjlighet att redan inom
ramen för det pågående vårdnadsmålet ta upp frågan om verkställigheten av ett
interimistiskt beslut.

Bestämmelser om verkställighet av bl.a. beslut om vårdnad finns i 21 kap. FB.
Enligt dessa bestämmelser prövar rätten verkställighetsfrågan efter ansökan härom.
Denna prövning sker i ett särskilt ärende och handläggs således skilt från
prövningen av sakfrågan. När verkställighet begärs för överlämnande av ett barn
ska rätten i första hand försöka få den som barnet vistas hos att frivilligt överlämna
barnet till den som rätteligen ska ha hand om det. Domstolen kan därför innan den
förordnar om verkställighet, uppdra åt t.ex. en tjänsteman inom socialtjänsten att
verka för att den som har hand om barnet frivilligt fullgör vad som åligger honom
eller henne (2 §). När överflyttning inte sker frivilligt får tvångsmedel tillgripas. I
3 § stadgas att rätten, om den förordnar om verkställighet, får förelägga vite eller
besluta att barnet ska hämtas genom polismyndighetens försorg.

Bedömning
Av utredningen framgår att DD den 6 november 2009 beslutade att vårdnaden om
barnet CC interimistiskt skulle anförtros AA ensam. I avgörandets slut angavs
också att det ankom på AA att hos socialnämnden i Smedjebackens kommun i
samarbete med socialnämnden i Finspångs kommun söka bistånd för hjälp inför
och vid vårdnadsöverflyttningen av CC. Vidare angavs att beslutet tillställdes
                                                                   Dnr 7113-2009   Sid 5 (5)



nämnda socialnämnder för kännedom om det genom beslutet uppkomna behovet av
bistånd.

DD har uppgett att den aktuella formuleringen i beslutet inte var ett beslut om
verkställighet enligt 21 kap. FB. Någon sådan talan var inte heller anhängiggjord.
Han har även uppgett att han inte avsett att meddela ett åläggande för respektive
socialnämnd att medverka vid den rent faktiska vårdnadsöverflyttningen, dvs. vid
verkställigheten av beslutet om vårdnad. Ett sådant åläggande saknar laglig grund
och hade således, som även DD uppgett, inte kunnat meddelas av tingsrätten.

Enligt DD var den aktuella formuleringen föranledd av att AA under målets
handläggning hade uppgett att han var medveten om att det skulle innebära en stor
omställning för CC att flytta till honom och att han var beredd att ta emot hjälp från
socialförvaltningen för att övergången skulle bli så lindrig som möjlig. Det bistånd
som avsågs i beslutet var således sådant stöd och hjälp till AA i hans föräldraroll
som kan lämnas av socialtjänsten. Den aktuella formuleringen var, enligt DD,
avsedd som en upplysning dels till AA om att det ankom på honom själv att söka
sådant bistånd, dels till socialnämnderna om behovet av bistånd.

Såvitt framkommit synes emellertid såväl AA som socialförvaltningen i Finspångs
kommun ha tolkat tingsrättens beslut på så sätt att detta innebar att förvaltningen
hade att hjälpa AA vid en hämtning av CC. Jag hyser för egen del viss förståelse
för att en sådan misstolkning kunnat ske. Detta särskilt mot bakgrund av hur DD
uttryckt sig samt att den aktuella upplysningen var införd i beslutet som en del av
avgörandets slut. Som FF berört ska en sådan upplysning, om den är behövlig,
utformas på ett sådant sätt att den inte ger intryck av att vara ett åliggande och den
ska heller inte ingå i avgörandets slut.

Vad som i övrigt framkommit föranleder inte någon ytterligare åtgärd från min
sida.

Med den kritik som ligger i vad jag nu har uttalat avslutas ärendet.
