# En rektor har yttrat sig på ett sätt som har kränkt en lärares yttrandefrihet sedan denne talat med tillsynsmyndigheten

JO 2025-10-30 dnr 7140-2025

[P]

## BESLUT

Datum                      Dnr                    Sid
                                                                     2025-10-30                 7140-2025             1 (5)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   En rektor har yttrat sig på ett sätt som har kränkt en lärares
                   yttrandefrihet sedan denne talat med tillsynsmyndigheten


                    Beslutet i korthet: En rektor tog under ett samtal med en lärare upp att denne hade
                    tagit initiativ till ett enskilt möte med Skolinspektionen och framfört synpunkter på
                    skolans verksamhet i samband med inspektionens tillsyn av skolan.
                    Enligt chefsJO har det funnits fog för läraren att uppfatta rektorns uttalanden under
                    samtalet som en tillrättavisning för att hon använt sin grundlagsfästa yttrandefrihet.
                    Rektorn har därigenom agerat i strid med det förbud mot repressalier som följer av
                    regeringsformen. Rektorn kritiseras för det inträffade.
                    ChefsJO uttalar att en förutsättning för en väl fungerande tillsynsverksamhet är att
                    anställda känner sig fria att kontakta och tala med en tillsynsmyndighet samt att en
                    arbetsgivare i själva verket bör uppmuntra till detta.
                    ChefsJO ser därför särskilt allvarligt på kränkningar av yttrandefriheten som har sitt
                    ursprung i att en anställd har talat med en tillsynsmyndighet. Sådana kränkningar
                    riskerar även att i förlängningen leda till att anställda avstår från att vända sig till en
                    tillsynsmyndighet av rädsla för missnöje från ledningens sida.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot rektorn för Flatåsskolan och
                   Grundskoleförvaltningen i Göteborgs kommun. Av anmälan med bilagor
                   framgick bl.a. följande.

                   I november 2024 gjorde Skolinspektionen en granskning av skolan. AA var inte
                   utvald som en av lärarna som skulle intervjuas, men tog själv kontakt med
                   Skolinspektionen för att boka ett möte. Hon arbetade med det som granskningen
                   gällde och ansåg att hon hade information om missförhållanden att delge. Under
                   samtalet med Skolinspektionen delgav AA sina tankar och synpunkter om
                   verksamheten samt svarade på frågor.

                   Ett möte mellan rektorn och AA ägde rum den 20 januari 2025 efter att AA per
                   mejl ställt frågor om varför hon inte på flera år har fått delta i interna möten
                   eller möten med vårdnadshavare. Rektorn förklarade under mötet att
                   anledningen till att AA inte blev inbjuden till möten med vårdnadshavare var att
                   rektorn ansåg att AA inte var lojal mot arbetsgivaren. Under mötet tog rektorn
                   även upp att AA hade tagit initiativ till ett enskilt möte med Skolinspektionen

    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm       Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 600                      E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                    Dnr 7140-2025       Sid 2 (5)




och rektorn uttryckte att AA därför hade visat att hon inte var lojal mot och inte
ville samarbeta med ledningen. Rektorn uttryckte vidare i samtalet att det inte
gynnar rektorn och hennes verksamhet när AA går till Skolinspektionen och
delger synpunkterna samt att det då blir ”merjobb för oss”. AA tolkade rektorns
samtal som en kränkning av hennes yttrandefrihet.

Till sin anmälan bifogade AA en ljudfil med delar av samtalet med rektorn och
en transkribering av ljudfilen.

Utredning
Grundskolenämnden (nämnden) i Göteborgs kommun yttrade sig över anmälan
efter att ha inhämtat synpunkter från den ansvariga rektorn. Av yttrandet
framgick bl.a. följande.

Ett huvudsakligt skäl till att mötet den 20 januari 2025 ägde rum var att rektorn
ville betona lojaliteten, att en anställd är lojal med de beslut som arbetsgivaren
fattar och de arbetsuppgifter som anvisas. Det innebär givetvis inte att anställda
inte får uttrycka missnöje eller åsikter om beslut, verksamheten eller i övrigt
utnyttja sin åsikts- och yttrandefrihet.

Av dokumentationen framgår att rektorn flera gånger under mötet uppgav att
AA har rätt att prata enskilt med Skolinspektionen. Mötet mellan rektorn och
AA handlade bl.a. om samarbetsproblem och AA:s kritik mot skolledningen
avseende skolans stödarbete, vilket också togs upp av AA i samtal med
Skolinspektionen. Med beaktande av detta framstår det inte som
anmärkningsvärt att samtalet med Skolinspektionen även togs upp på mötet
med rektorn. Under mötet använde rektorn ord som t.ex. ”merarbete för oss”,
”får inte känslan av att du vill jobba med oss och vara lojal mot oss” och
”gynnar inte mig och min verksamhet” i anslutning till samtalet om AA:s
kontakter med Skolinspektionen.

Nämnden instämmer med rektorns slutsats att rektorn borde ha uttryckt sig på
ett mer ändamålsenligt sätt under mötet. Detta trots att det troligen var fråga om
en relativt pressad och obekväm situation samt att rektorns intention med mötet
bl.a. avsåg arbetsmiljön och möjliggörandet av ett förbättrat samarbete.
Sammantaget bedömer nämnden att rektorn – i anslutning till samtalet om
lärarens kontakter med Skolinspektionen – får anses ha vidtagit en sådan
repressalieåtgärd som inte är tillåten enligt 2 kap. 1 § första stycket
regeringsformen, eftersom läraren har haft anledning att uppfatta det som en
tillrättavisning för att läraren använt sin yttrandefrihet genom att samtala med
Skolinspektionen.

AA kommenterade remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter
Enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 regeringsformen, RF, är var och en gentemot
det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i tal,
                                                                     Dnr 7140-2025       Sid 3 (5)




skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar,
åsikter och känslor.

Av 3 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen
framgår det s.k. repressalieförbudet som innebär att det allmänna inte får ingripa
mot den som i ett grundlagsskyddat medium har brukat sin yttrandefrihet eller
medverkat till ett sådant bruk. Ett otillåtet ingripande kan bestå i allt från en
tillrättavisning till ett avsked (se prop. 2009/10:81 s. 40). Bestämmelsen i 2 kap.
1 § första stycket 1 RF innebär att det finns ett motsvarande skydd mot
repressalier när någon har använt sin yttrandefrihet i andra former än de som
regleras i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (se bl.a. JO
2010/11 s. 605, dnr 149-2009, och Justitiekanslerns, JK, beslut den 20
september 2011, dnr 5394-10-31).

Den som är anställd vid en myndighet har alltså rätt att offentligt ge uttryck för
sina synpunkter på verksamheten utan att drabbas av några repressalier från sin
arbetsgivare. Det är en annan sak att en anställd måste vara lojal mot sin
arbetsgivare och rätta sig efter de beslut och de direktiv som arbetsgivaren
meddelar om hur verksamheten ska bedrivas. Det civilrättsligt reglerade
anställningsförhållandet kan därför medföra faktiska begränsningar i den
anställdes möjligheter att utnyttja sin yttrandefrihet. Ett exempel är att en
anställd inte kan kräva att i tjänsten få hålla föredrag om sin syn på
myndighetens verksamhet. Det innebär dock inte att den anställde är förhindrad
att fritt uttrycka sina privata åsikter om t.ex. sådana beslut och direktiv. (Se bl.a.
JO 2007/08 s. 550, dnr 2584-2005, och JO 2020/21 s. 296, dnr 3407-2018.)

JO och JK har upprepade gånger uttalat att en myndighet inte får försöka
motarbeta att anställda utnyttjar sin yttrandefrihet. En offentlig arbetsgivare får
inte genom generella uttalanden eller kritik i enskilda fall försöka påverka de
anställda att avstå från att använda sin frihet att yttra sig om den egna
myndigheten eller dess verksamhet (se bl.a. JO 2014/15 s. 663, dnr 5051-2012,
och JK:s beslut den 27 juni 2013, dnr 8564-12-22).

Med det sagt står det en arbetsgivare fritt att söka dialog med anställda om deras
kritik mot verksamheten och försöka reda ut eventuella missförstånd. En
arbetsgivare får också bemöta kritik och ge sin syn på saken. Som JO tidigare
har framhållit får det dock inte göras på ett sådant sätt som i realiteten är en
tillrättavisning eller kritik för att den anställde har använt sin yttrandefrihet. Vid
bedömningen av om repressalieförbudet har respekterats måste de närmare
omständigheterna kring hur och i vilket sammanhang som arbetsgivaren för
fram sin uppfattning beaktas. Vid prövningen av om en åtgärd har varit otillåten
har det beaktats hur den enskilde med fog har uppfattat det inträffade. (Se t.ex.
JO 2024 s. 86, dnr 1286-2024, och där gjorda hänvisningar.)
                                                                  Dnr 7140-2025      Sid 4 (5)




Bedömning
Skolinspektionen genomförde i november 2024 en tillsyn på den skola där AA
arbetade som lärare. Hon tog kontakt med Skolinspektionen för att boka in ett
möte och hon framförde sedan synpunkter om skolans verksamhet i samtal med
myndigheten.

Under ett samtal i januari 2025 tog rektorn upp att AA hade tagit initiativ till
mötet med Skolinspektionen och framfört synpunkter. Rektorn har uppgett att
syftet med samtalet var att uppnå en gemensam förståelse av AA:s
arbetsuppdrag och att tydliggöra lojalitetsplikten i anställningsförhållandet.

Av utredningen framgår att rektorn under samtalet uttryckte att AA inte visade
lojalitet mot ledningen när hon kontaktade Skolinspektionen och framförde
synpunkter om verksamheten. Rektorn uppgav att AA har rätt att tala med
Skolinspektionen, men uttryckte att det gör att rektorn inte får känslan att AA
vill jobba med och vara lojal mot arbetsgivaren samt att det inte skapar de bästa
förutsättningarna för ett gott samarbete. Av utredningen framgår vidare att
rektorn under mötet uttryckte att ”det gynnar inte mig och min verksamhet t.ex.
när du går till Skolinspektionen på det viset och säger de här sakerna” samt att
”det blir ju merjobb för oss”.

Samtalet framstår inte som en konstruktiv dialog om de av AA upplevda
missförhållandena på skolan eller som ett sakligt bemötande från rektorn av den
kritik som AA påtalade till Skolinspektionen. De ovan redovisade uttalandena
från rektorn förmedlar i stället en kritisk syn på att AA kontaktade
Skolinspektionen och framförde synpunkter om skolans verksamhet. Genom
uttalandena har rektorn således enligt min mening uttryckt ett missnöje med att
AA använde sin yttrandefrihet. Sammantaget har det funnits fog för AA att
uppfatta rektorns uttalanden som en tillrättavisning för att hon använt sin
yttrandefrihet. Rektorns uttalanden under samtalet med AA har därmed inte
varit förenliga med det förbud mot repressalier som följer av 2 kap. 1 § första
stycket 1 RF och har inneburit en kränkning av AA:s yttrandefrihet. Rektorn
kritiseras för det inträffade.

Skolinspektionens tillsyn syftar till att kontrollera om en verksamhet uppfyller
de krav som följer av lagar och andra föreskrifter (se 26 kap. 2 § första stycket
och 3 § skollagen [2010:800]). Denna tillsyn är i likhet med annan tillsyn
samhällsviktig av flera skäl, bl.a. för att regler ska få genomslag och att
allmänhetens förtroende för den granskade verksamheten ska upprätthållas.

En förutsättning för en väl fungerande tillsynsverksamhet är att anställda känner
sig fria att kontakta och tala med en tillsynsmyndighet. En arbetsgivare bör
enligt min mening i själva verket uppmuntra till detta. Det finns därför skäl att
se särskilt allvarligt på kränkningar av yttrandefriheten som har sitt ursprung i
att en anställd har talat med en tillsynsmyndighet. Sådana kränkningar riskerar
även att i förlängningen leda till att anställda avstår från att vända sig till en
tillsynsmyndighet av rädsla för missnöje från ledningens sida.
                                                                Dnr 7140-2025     Sid 5 (5)




Vad som i övrigt kommit fram i ärendet ger inte anledning till några uttalanden
från min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Notarien Ellen Johansson har föredragit ärendet och byråchefen Dan Johansson
har deltagit i beredningen.
