# Allvarlig kritik mot Kommunstyrelsen i Södertälje kommun för att i strid mot skyddet för den personliga integriteten och privatlivet ha kontrollerat om kommunanställda gjort sig skyldiga till brott

JO 2023-10-19 dnr 7143-2022

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr
                                                                           2023-10-19              7143-2022        Sid 1 (14)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Allvarlig kritik mot Kommunstyrelsen i Södertälje kommun för att i
                        strid mot skyddet för den personliga integriteten och privatlivet ha
                        kontrollerat om kommunanställda gjort sig skyldiga till brott


                          Beslutet i korthet: Södertälje kommun har infört en ordning som innebär att
                          kommunen löpande kontrollerar om de anställda gjort sig skyldiga till brott av visst
                          slag. Kommunen har slutit ett avtal med ett externt företag som på kommunens
                          uppdrag genomför kontrollerna genom sökningar i en databas med offentliga
                          handlingar från domstolar och myndigheter. Slutkandidaten i anställningsförfaranden
                          kontrolleras på motsvarande sätt. För att möjliggöra kontrollerna lämnar kommunen ut
                          personnummer för de personer som ska kontrolleras till företaget.
                          JO har granskat om kontrollerna av de anställda är förenliga med grundläggande
                          bestämmelser till skydd för enskildas personliga integritet och rätten till respekt för
                          privatlivet. JO gör även vissa uttalanden om kontrollerna av slutkandidaten i
                          anställningsförfaranden.
                          Kontrollerna av de anställda utgör enligt JO ett betydande ingrepp i den personliga
                          integriteten och de innebär en övervakning och kartläggning av enskildas personliga
                          förhållanden som görs utan samtycke. Något lagstöd för detta finns inte. Kontrollerna
                          strider därför mot regeringsformens skydd för den personliga integriteten. Kontrollerna
                          strider också mot Europakonventionens rätt till respekt för privatlivet. JO anser att
                          kommunens agerande är mycket anmärkningsvärt och får intrycket att kommunen vill
                          begränsa insynen i förfarandet. Kommunstyrelsen får allvarlig kritik för kontrollerna,
                          och JO utgår från att kommunen omprövar den aktuella ordningen.
                          Avslutningsvis konstaterar JO att det här är andra gången på kort tid som han
                          kritiserar en kommun för att inte ha respekterat kravet på lagstöd för åtgärder som
                          inkräktar på skyddet för den personliga integriteten och privatlivet. JO anser att det
                          finns anledning att informera lagstiftaren om det som kommit fram och skickar därför
                          en kopia av beslutet till regeringen.

## Bakgrund och initiativet

I två anmälningar som kom in till JO i juni 2022 fördes det fram klagomål mot
                        Södertälje kommun (se JO:s ärenden med dnr 4545-2022 och 4721-2022).

                        Av JO:s inledande utredning framgick det att Södertälje kommun ingått ett avtal
                        med en extern aktör om att utföra systematiska kontroller av




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                           Dnr 7143-2022     Sid 2 (14)




kommunkoncernens anställda gentemot en databas med offentliga dokument
från domstolar och andra myndigheter. Kontrollerna skulle omfatta samtliga
anställda och även slutkandidaten i alla rekryteringar innan kommunen lämnar
ett erbjudande om anställning.

Kommunen kallar åtgärderna för utvidgade bakgrundskontroller. Syftet är bl.a.
att stärka skyddet mot risken att ha en nära koppling till grov brottslighet i den
egna organisationen. Kontrollerna ska omfatta fyra olika typer av brott:
sexualbrott, narkotikabrott, våldsbrott och ekonomisk brottslighet. Enligt den
upphandlade aktörens svar i upphandlingen kan företaget ta fram dagliga eller
veckovisa uppdateringar av en stor mängd uppgifter som rör bl.a. lagföringar av
brott, häktningsframställningar, stämningsansökningar och förekomster i
Åklagarmyndighetens register över kontaktförbud. Information som kommer
fram ska rapporteras till kommunen. Kommunen har inte några egna
personregister över brottslighet.

Med anledning av det som kommit fram har jag beslutat att utreda kommunens
åtgärder i detta initiativärende.

Utredning
Kommunstyrelsen i Södertälje kommun uppmanades att yttra sig och besvara
vissa frågor. Av yttrandet skulle det bl.a. framgå vilket rättsligt stöd kommunen
har för att kontrollera anställdas och arbetssökandes brottslighet och hur
kontrollerna förhåller sig till 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen (RF) om
skydd för den personliga integriteten.

Kommunstyrelsen yttrade sig i december 2022 och lämnade följande svar på
JO:s frågor.

      När fattade kommunen beslut om att införa de utvidgade bakgrundskontrollerna? Vem
      fattade beslutet? När infördes kontrollerna?
      Beslut om inriktningen i arbetet med att införa utvidgade bakgrundskontroller
      fattades av kommunstyrelsens personalutskott den 10 december 2020. […]
      Beslutet grundar sig på kommunfullmäktiges beslut den 30 november 2020 om
      mål och budget för 2021–2023. Där anges att kommunen med start från 2021
      kommer stärka arbetet med bakgrundskontroller, bland annat för att motverka
      grov organiserad brottslighet.
      Bakgrundskontrollerna införs succesivt under 2022. I en första fas har
      kommunen i juni 2022 lämnat över samtliga anställdas personnummer till
      företaget som utför bakgrundskontrollerna, för kontroll som endast omfattar
      domar meddelade under 2022. Från och med hösten 2022 kommer arbetet med
      de utvidgade bakgrundskontrollerna starta fullt ut.

      Varför införs kontrollerna? Vad syftar kontrollerna till? Vilka överväganden gjordes
      inför beslutet, t.ex. med avseende på de kontrollerades integritet?
      Syftet med bakgrundskontrollerna är att motverka organiserad brottslighet i
      kommunkoncernen samt att stärka skyddet och öka tryggheten för kommunens
      medborgare och anställda.
      Bakgrunden till beslutet att införa utvidgade bakgrundskontroller är den utbredda
      organiserade brottsligheten i kommunen. Kommunen har sedan lång tid tillbaka
                                                                   Dnr 7143-2022       Sid 3 (14)




ett nära samarbete med polisen och andra myndigheter för att stävja
brottsligheten, och i det arbetet är bakgrundskontroller en viktig del.
Den organiserade brottsligheten har under åren tagit olika former och nått
kommunens verksamheter på olika sätt. Efter flera tillslag i krogbranschen under
1990- och 2000-talet, där ett flertal alkoholtillstånd återkallades, blev
kommunens handläggare hotad. Ett av de nätverk som kontrollerade stora delar
av krogbranschen i kommunen var senare involverade i den hemtjänsthärva som
så småningom ledde till en fällande dom angående grovt bedrägeri m.m. I det
fallet dömdes ett 20-tal personer för brott och till att betala ett skadestånd på
sammanlagt drygt 4 miljoner kr till kommunen. En av de som dömdes, och
ansågs ha varit ledande i bedrägeriet, hade varit förtroendevald och anställd på
kommunen.
Under de senaste åren har ett flertal anställda inom hemtjänsten konstaterats
stjäla från brukare. När fallen uppdagats har det visat sig att flera av de aktuella
personerna tidigare dömts för stöld. En elevassistent som misstänktes rekrytera
ungdomar till brottslig verksamhet visade sig varit dömd för en rad vålds- och
narkotikabrott. I båda typerna av fall hade bakgrundskontroller kunnat förhindra
att tredje man utsattes för skada.
Det finns flera exempel, och det som är gemensamt för många av dessa är ett
utnyttjande av välfärdssystemet i olika omfattning på ett sätt som över tid
riskerar att allvarligt påverka tilltron till våra offentliga institutioner och
myndigheter.
Kommunen har stor respekt för de anställdas personliga integritet. I detta
sammanhang gör kommunen dock bedömningen att intrånget i den personliga
integriteten inte är betydande och att det inte heller innebär en kartläggning av
personliga förhållanden såsom beskrivs i 2 kap. 6 § andra stycket
regeringsformen. Kommunen själv gör inga sökningar efter domar m.m. utan det
hanteras av ett privat bolag. Kommunen sparar heller inga uppgifter om brott. I
den mån det som framkommer vid en bakgrundskontroll anses vara av sådan
dignitet, sett till brott och berörd anställds funktion, att informationen behöver
presenteras för kommunen registreras den inte på något sätt och inga uppgifter
om brottet nedtecknas. Den behandling av personuppgifter som görs har
kommunen bedömt vara i enlighet med dataskyddsförordningen och begränsad
på ett sånt sätt att det som omfattas är nödvändigt utifrån ett allmänt intresse.
Sammantaget har kommunen bedömt att intrånget i den personliga integriteten är
proportionerligt utifrån ett skyddsperspektiv för kommunen, dess invånare och
anställda samt förtroendet för det allmänna i stort. Det är oerhört angeläget att på
bred front arbeta för att undvika att den organiserade brottsligheten tar sig in i
kommunens organisation. Med tanke på kommunens historia och nuläge
bedömer kommunen att bakgrundskontroller är en nödvändig åtgärd som en del i
det arbetet.

Vilka anställda och hur många omfattas av kontrollerna? Är några anställda
undantagna?
Bakgrundskontroller görs på samtliga anställda inom kommunkoncernen, totalt
ca 7 000 personer. Från och med hösten 2022 är ambitionen att
bakgrundskontroll också ska göras på slutkandidaten i samtliga rekryteringar
men till en början handlar det om vissa nyckelfunktioner.

Hur får företaget som genomför kontrollerna information om vilka personer som ska
kontrolleras? Hur ofta uppdateras informationen?
Företaget som utför bakgrundskontrollerna får information om vilka personer
som ska kontrolleras genom att personnumren lämnas till företaget.
Informationen om anställdas personnummer uppdateras kvartalsvis. Framöver
ska personnumren istället lämnas direkt till underleverantören via deras digitala
portal.
                                                                      Dnr 7143-2022       Sid 4 (14)




Har de personer som kontrolleras samtyckt till eller informerats om kontrollen? När och
hur sker det i förekommande fall?
Kommunens anställda har informerats om bakgrundskontrollerna på kommunens
intranät den 24 september 2020, 30 maj 2022 och 24 oktober 2022. Anställda har
även informerats via kontakter med fackliga företrädare under de
samverkansforum kommunen har. Anställdas reella inflytande sker i formell
mening via de fackliga organisationerna och frågan om bakgrundskontroller har
hanterats mellan parterna enligt MBL §§ 11 och 14.
Vid rekrytering kommer de som söker arbete hos kommunen få information om
att bakgrundskontroll görs på slutkandidaten i rekryteringen.

Hur ofta kontrolleras anställda respektive arbetssökande?
För redan anställda görs bakgrundskontroller löpande men resultatet rapporteras
till kommunen kvartalsvis. Om ny information som kommunen omedelbart
behöver få kännedom om tillkommer mellan dessa tillfällen, t.ex. en ny dom
angående ett grovt brott eller ett brott som på annat sätt kan ha direkt påverkan i
den funktion en anställd innehar, kontaktas kommunen.
Vid rekrytering kommer bakgrundskontroll göras en gång på slutkandidaten,
innan erbjudande om anställning lämnas.

Hur går kontrollerna till i praktiken och vad avser/omfattar kontrollerna?
Efter att företaget som utför bakgrundskontrollerna har tagit emot personnumren
från kommunen gör företagets underleverantör sökningar på dessa i en databas
med utgivningsbevis som innehåller offentlig information från olika
myndigheter. Sökningarna omfattar information inom brottskategorierna
sexualbrott, narkotikabrott, våldsbrott och ekonomisk brottslighet.
Brottskategorierna narkotikabrott, våldsbrott och ekonomisk brottslighet har
valts ut eftersom de bedöms ha koppling till organiserad brottslighet i kommunen
medan kategorin sexualbrott har valts ut utifrån syftet att stärka skyddet och öka
tryggheten för kommunens medborgare och anställda.

Vilken information återrapporteras till kommunen? Hur sker återrapporteringen?
Företaget som utför bakgrundskontrollerna återrapporterar informationen från
kontrollerna vid ett möte med kommunen. Här görs en kvalificerad bedömning
utifrån kunskap och polisiär erfarenhet. Informationen återrapporteras muntligt.
Möten för återrapportering sker kvartalsvis i en begränsad grupp inom HR
bestående av kommunens HR-direktör, förhandlingschef och representant från de
kommunala bolagen. Informationen presenteras muntligt och anonymiserat. Det
är bara om det som kommer fram bedöms kunna medföra någon form av åtgärd
som kommunen får veta vem och vilket specifikt brott det handlar om. Framgent
är tanken att representanten från de kommunala bolagen inte ska vara närvarande
när identiteten på den anställde presenteras. Som beskrivits ovan kan information
som anses akut komma att återrapporteras mellan de kvartalsvisa mötena, även
då vid ett fysiskt möte eller telefonsamtal med någon av de nämnda
funktionerna.
Vid nyrekrytering rapporteras informationen som framkommer vid
bakgrundskontrollen till HR-direktören eller förhandlingschefen som i sin tur
kommer rapportera vidare till rekryterande chef.

Hur hanteras den information som eventuellt kommer fram vid kontrollerna? Vilka
konsekvenser kan informationen få för de anställda respektive arbetssökande?
Kommunen upprättar inte någon dokumentation avseende informationen som
kommer fram vid bakgrundskontrollerna och får bara del av information som är
relevant i förhållande till det jobb personen har, alternativt söker. Bedömningen
                                                                       Dnr 7143-2022         Sid 5 (14)




      av vad som ska rapporteras till kommunen görs gemensamt av kommunen och
      bolaget utifrån ett säkerhetsmässigt perspektiv kopplat till aktuell verksamhet där
      även arbetsgivarpolitiska aspekter vägs in. I tveksamma fall kan kommunens
      representanter (i form av nämnda HR-medarbetare) få ta del av informationen
      avanonymiserat och därefter själva göra bedömningen om det ska tas vidare.
      När det gäller bakgrundskontroller under pågående anställning bedömer den
      begränsade gruppen inom HR, i dialog med företaget som utför kontrollerna, om
      någon information behöver hanteras vidare utifrån verksamhet, yrke och brott.
      Om bedömning görs att informationen inte behöver hanteras vidare lämnas
      frågan utan åtgärd. Behöver informationen hanteras vidare kontaktas närmaste
      chef. Chefen bedömer, med stöd från HR, hur informationen ska hanteras och
      vad konsekvenserna kan bli. Arbetsrättsliga regler följs givetvis, precis som i alla
      kommunens personalärenden.
      Vid rekrytering kommer resultatet av bakgrundskontrollen endast användas på så
      sätt att det utgör ett av flera beslutsunderlag i en kompetensbaserad rekrytering
      där en helhetsbedömning görs. Rekryterande chef kommer i samråd med HR
      bedöma om det som framkommer vid bakgrundskontrollen påverkar slutförandet
      av rekryteringen. Om bedömning görs att informationen inte behöver hanteras
      vidare lämnas frågan utan åtgärd.

Rättslig reglering
Grundläggande regler till skydd för den personliga integriteten och för
privatlivet
Regeringsformen
All maktutövning ska vara grundad på lag eller annan föreskrift (se 1 kap. 1 §
tredje stycket RF). En myndighet får alltså endast vidta åtgärder som har stöd i
rättsordningen (se även 5 § första stycket förvaltningslagen).

Det allmänna ska bl.a. värna den enskildes privatliv, vilket kommer till uttryck
genom målsättningsstadgandet i 1 kap. 2 § fjärde stycket RF.

Av 2 kap. 6 § andra stycket RF följer att var och en gentemot det allmänna är
skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten som sker utan
samtycke och som innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes
personliga förhållanden.

Vid bedömningen av hur ingripande integritetsintrånget ska anses vara, är det
naturligt att stor vikt läggs vid uppgifternas karaktär. Ju känsligare uppgifterna
är, desto mer ingripande är normalt det allmännas hantering av uppgifterna.
Även hantering av ett fåtal uppgifter kan innebära ett betydande intrång i den
personliga integriteten om uppgifterna är av mycket känslig karaktär. Vid
bedömningen är det också naturligt att det läggs en stor vikt vid ändamålet med
behandlingen. Mängden uppgifter kan därutöver vara en betydelsefull faktor i
sammanhanget. Bestämmelsen omfattar endast sådana intrång som innebär ett
betydande ingrepp i den enskildes privata sfär på grund av åtgärdens intensitet
eller omfattning eller av hänsyn till uppgifternas integritetskänsliga natur eller
andra omständigheter. (Se prop. 2009/10:80 s. 183 och 250.)

Avgörande för om en åtgärd ska anses innebära övervakning eller kartläggning
är inte dess huvudsakliga syfte utan vilken effekt som åtgärden har. Vad som
                                                                   Dnr 7143-2022       Sid 6 (14)




avses med övervakning respektive kartläggning får bedömas med utgångspunkt
från vad som enligt normalt språkbruk läggs i dessa begrepp. En del åtgärder
som innebär kartläggning kan samtidigt även innebära övervakning. Det är inte
möjligt att göra en tydlig gränsdragning mellan åtgärder som har effekter av det
ena eller andra slaget. (Se prop. 2009/10:80 s. 181 och 250.)

Kravet på samtycke bör bedömas på samma sätt som motsvarande krav enligt
bestämmelsen om förbud mot åsiktsregistrering i 2 kap. 3 § RF. Som
utgångspunkt ska de berörda personerna tillfrågas om sitt samtycke och då få all
den information som kan tänkas påverka deras villighet till att åtgärden
genomförs. Enligt den tidigare gällande personuppgiftslagen fanns det samtycke
endast om den enskilde genom en frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring
godtog personuppgiftsbehandlingen efter att ha informerats om den. Denna
reglering bör kunna tjäna som förebild för samtyckeskravet enligt 2 kap. 6 §
andra stycket RF. (Se prop. 2009/10:80 s. 178 f.)

Europakonventionen
Av artikel 8.1 i konventionen följer att var och en har rätt till respekt för bl.a.
sitt privatliv. Bestämmelsen innebär primärt att det allmänna ska avhålla sig
från ingrepp i den skyddade rättigheten. Konventionen gäller som lag i Sverige.

Övervakning av enskilda och insamling av uppgifter om enskildas personliga
förhållanden från statens sida har – när detta skett systematiskt – ansetts
omfattas av skyddet för privatliv enligt artikel 8.1 i konventionen. Vid
bedömningen av om det har varit fråga om en kränkning av privatlivet har det
ansetts ha betydelse bl.a. om det funnits ett tydligt lagstöd för åtgärden, om den
enskilde hade kunnat förvänta sig att en sådan åtgärd skulle komma att vidtas
samt om det funnits kontrollmekanismer till skydd för den enskilde. (Se t.ex.
Europadomstolens domar Rotaru v. Romania, no. 28341/95, § 43, 4 May 2000,
och Benedik v. Slovenia, no. 62357/14, §§ 101–103, 24 April 2018, samt
Danelius m.fl., Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 6 uppl., s. 465 f.)

Rättigheterna kan begränsas genom lag
Skyddet som följer av 2 kap. 6 § andra stycket RF och artikel 8.1 i
Europakonventionen får – under vissa närmare angivna förutsättningar –
begränsas endast genom lag (se 2 kap. 20 och 21 §§ RF och artikel 8.2 i
Europakonventionen).

EU:s rättighetsstadga
Även EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna innehåller bestämmelser
om skydd för den personliga integriteten. Var och en har bl.a. rätt till respekt för
sitt privatliv (artikel 7) och rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom
eller henne (artikel 8). Stadgan riktar sig till EU:s medlemsstater när de
tillämpar unionsrätten.
                                                                   Dnr 7143-2022        Sid 7 (14)




EU:s dataskyddsförordning
I EU:s dataskyddsförordning finns grundläggande principer för behandling av
personuppgifter. Som utgångspunkt gäller att all behandling av personuppgifter
ska vara laglig (se artikel 5.1 a). Uppgifterna ska samlas in för särskilda,
uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt
som är oförenligt med dessa ändamål (se artikel 5.1 b). Uppgifterna ska vidare
vara korrekta och om nödvändigt uppdaterade. Alla rimliga åtgärder måste
vidtas för att säkerställa att personuppgifter som är felaktiga i förhållande till de
ändamål för vilka de behandlas raderas eller rättas utan dröjsmål (se artikel
5.1 d).

Behandling av personuppgifter som rör bl.a. fällande domar i brottmål får
endast utföras under kontroll av en myndighet eller då behandling är tillåten
enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga
skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs. Ett
fullständigt register över fällande domar i brottmål får endast föras under
kontroll av en myndighet. (Se artikel 10.)

EU:s dataskyddsförordning ska inte tillämpas i den utsträckning det skulle
strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen (se 1 kap.
7 § första stycket lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s
dataskyddsförordning).

Sekretess för uppgifter i belastningsregistret
Belastningsregistret innehåller uppgifter om bl.a. den som har ålagts påföljd för
brott genom en dom, ett beslut, strafföreläggande eller föreläggande om
ordningsbot (se 3 § lagen om belastningsregister). För uppgifter i registret gäller
absolut sekretess men en enskild har rätt att på begäran skriftligen få ta del av
uppgifter ur registret om sig själv (se 35 kap. 3 § offentlighets- och
sekretesslagen och 9 § lagen om belastningsregister).

I lagen om belastningsregister finns bestämmelser om gallring av uppgifter som
förekommer i registret (se 16–18 §§).

Regler om registerkontroller i arbetslivet
Formell och informell registerkontroll
Vissa delar av arbetsmarknaden omfattas av ett regelverk som innebär en
skyldighet för en arbetsgivare att kontrollera en arbetssökandes
belastningsregister, s.k. obligatorisk registerkontroll. En sådan skyldighet finns
vid anställning av personal i t.ex. skolverksamhet (se 2 kap. 31 § skollagen) och
vid boenden som tar emot barn (se 1 § lagen om registerkontroll av personal vid
vissa boenden som tar emot barn) samt av personal som ger stöd och
serviceinsatser till barn med funktionshinder (se 1 § lagen om registerkontroll
av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder).

Vid sidan av den obligatoriska registerkontrollen finns det bestämmelser som
ger en arbetsgivare rätt, men inte en skyldighet, att begära registerutdrag inför
                                                                     Dnr 7143-2022        Sid 8 (14)




en anställning, s.k. fakultativ registerkontroll. Regler som rör den fakultativa
registerkontrollen finns bl.a. i lagen om registerkontroll av personer som ska
arbeta med barn. Personuppgifter ur belastningsregistret ska också lämnas ut om
det begärs av en myndighet i den utsträckning regeringen föreskriver det för
vissa slag av ärenden eller ger tillstånd till det för ett särskilt fall (se 6 § första
stycket 4 lagen om belastningsregister). Sådana föreskrifter har meddelats i
förordningen om belastningsregister.

De obligatoriska och fakultativa registerkontrollerna brukar kallas för formella
registerkontroller.

Arbetsgivare som inte omfattas av de obligatoriska eller fakultativa
registerkontrollerna har inte någon uttrycklig rätt enligt författning att begära att
en arbetssökande eller en arbetstagare visar upp ett utdrag ur
belastningsregistret inför eller under en anställning. Avsaknaden av en sådan
reglering innebär dock inte att det är förbjudet för arbetsgivaren att begära att en
arbetssökande eller en arbetstagare visar upp ett sådant utdrag för arbetsgivaren.
Utdragen begärs i dessa fall med stöd av den rätt till insyn i belastningsregistret
som tillkommer den enskilde enligt 9 § första stycket lagen om
belastningsregister. (Se SOU 2019:19 s. 113.) Det här förfarandet brukar kallas
för informell registerkontroll.

En arbetsgivares kontroll av om en arbetssökande eller arbetstagare har begått
brott anses innebära ett påtagligt intrång i den personliga integriteten. Flera
utredningar (se t.ex. SOU 2009:44, SOU 2014:48 och SOU 2019:19) har haft i
uppdrag att utreda frågan om hur de motstående intressen som
arbetsmarknadens parter har i detta hänseende ska kunna balanseras på ett
ändamålsenligt sätt i arbetslivet. (Se prop. 2021/22:59 s. 43.)

Av hänsyn främst till den personliga integriteten har lagstiftaren valt att inte låta
personer som redan är anställda omfattas av det krav på registerkontroll som
gäller vid t.ex. arbete i skola och i övrigt vid arbete som innebär direkt och
regelbunden kontakt med barn (se prop. 1999/2000:123 s. 21 och prop.
2012/13:194 s. 29).

Säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen
Säkerhetsskyddslagen gäller för utövare av säkerhetskänslig verksamhet, bl.a.
verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet (se 1 kap. 1 § första
stycket säkerhetsskyddslagen). Säkerhetskänslig verksamhet finns bl.a. i
sektorerna energiförsörjning, handel och industri samt offentlig förvaltning (se
Degerfeldt m.fl., Säkerhetsskyddslagen [13 jan. 2023, Juno], kommentaren till
1 kap. 1 §).

Säkerhetsprövningen, som bl.a. sker genom registerkontroller, ska göras innan
deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten påbörjas och följas upp under
tiden som deltagandet där pågår (se 3 kap. 3 § säkerhetsskyddslagen).
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (Registerkontrolldelegationen)
                                                                     Dnr 7143-2022       Sid 9 (14)




beslutar om uppgifter som kommit fram vid registerkontrollen ska lämnas ut för
säkerhetsprövning (se 3 kap. 19 § andra stycket säkerhetsskyddslagen).

Uttalanden av konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har framhållit risken för att en del av de söktjänster som
tillhandahålls av privata företag och som offentliggör personuppgifter om bl.a.
lagöverträdelser i praktiken kan liknas vid privata belastningsregister (se
utskottets betänkande 2021/22:KU14 s. 29).

Konstitutionsutskottet har även vid ett senare tillfälle, i samband med
behandlingen av ett lagförslag om att begränsa grundlagsskyddet för vissa
söktjänster som offentliggör personuppgifter, uttalat att den nuvarande
regleringen ger ett otillräckligt skydd för integritetskränkningar (se
prop. 2021/22:59 och bet. 2021/22:KU14).

Bedömning
Utgångspunkter och granskningens inriktning
Södertälje kommun har infört en ordning som innebär att kommunen
kontrollerar om de anställda gjort sig skyldiga till brott av visst slag.
Kommunen har slutit ett avtal med ett externt företag som på kommunens
uppdrag löpande kontrollerar om kommunanställda bl.a. lagförts för viss särskilt
angiven brottslighet. Kontrollerna genomförs av företaget genom sökningar i en
databas som innehåller offentliga handlingar från domstolar och myndigheter.

Kontrollerna avser flera olika typer av brott: sexualbrott, narkotikabrott,
våldsbrott och ekonomisk brottslighet. För att möjliggöra kontrollerna har
kommunen lämnat ut personnummer för sina ca 7 000 anställda till det externa
företaget. Motsvarande kontroller görs av slutkandidaten i kommunens alla
anställningsförfaranden inför att ett beslut om anställning fattas. I kommunen
rekryteras ca 700 personer varje år.

Kommunen har i sitt yttrande beskrivit att den organiserade brottsligheten är
utbredd i kommunen och har nått kommunens verksamheter på olika sätt.
Vidare har kommunen uppgett att den arbetar för att stävja brottsligheten, bl.a.
tillsammans med polisen. Kontrollerna är ett led i det arbetet.

Jag ifrågasätter inte kommunens ambition att komma till rätta med organiserad
brottslighet i kommunkoncernen. Det är mycket angeläget att en myndighets
integritet värnas.

En självklarhet är dock att de åtgärder som vidtas har stöd i rättsordningen och
stämmer överens med grundläggande bestämmelser till skydd för enskildas
personliga integritet och rätten till respekt för privatlivet i bl.a. 2 kap. 6 § andra
stycket RF och artikel 8 i Europakonventionen. Mot bakgrund av syftet med
kontrollerna medför det faktum att de görs inom anställningsförhållanden ingen
begränsning av kommunens skyldighet att som ett offentligt organ respektera
bestämmelserna (se även JO 2006/07 s. 97, dnr 2685-2004).
                                                                  Dnr 7143-2022      Sid 10 (14)




Huvudfrågan i granskningen gäller om kommunens kontroller är förenliga med
nämnda bestämmelser, framför allt skyddet för den personliga integriteten i
regeringsformen. Jag gör inte någon bedömning av kontroller i enskilda fall,
utan mina uttalanden tar sikte på kommunens förfarande som en helhet.

Jag har fokuserat granskningen på kontrollerna av de anställda men gör även
vissa uttalanden om den kontroll som görs av slutkandidaten i ett
anställningsförfarande.

Kontrollerna av de anställda
Kontrollerna utgör ett betydande intrång i den personliga integriteten och
innebär en övervakning och kartläggning av enskildas personliga förhållanden
Kommunen har bedömt att intrånget i den personliga integriteten inte är
betydande och att kontrollerna inte heller innebär en kartläggning av personliga
förhållanden. Kommunen har också ansett att intrånget är proportionerligt med
hänsyn till sitt syfte.

Med anledning av det som kommunen fört fram vill jag inledningsvis säga att
uppgifter om lagöverträdelser som regel rör privata förhållanden och vanligtvis
är känsliga. En arbetsgivares kontroll av en arbetstagares brottslighet innebär
typiskt sett ett påtagligt intrång i den personliga integriteten. Redan vid en
enstaka kontroll kan det vara fråga om ett sådant intrång.

Av utredningen framgår det att kommunen löpande under anställningstiden
kontrollerar de anställdas eventuella brottslighet. Kontrollerna avser flera typer
av brott. Informationen kan uppdateras så ofta som varje dag eller varje vecka.
Därefter återrapporteras informationen till kommunen kvartalsvis om det inte
kommer fram något som kräver en mer omedelbar återkoppling.

Kommunen har beskrivit att de anställda får information om att deras eventuella
brottslighet kommer att kontrolleras. De anställda har dock inga möjligheter att
påverka vilka uppgifter som lämnas till kommunen från det externa företaget
eller att kontrollera om uppgifterna är uppdaterade och korrekta. På så sätt
skiljer sig situationen märkbart från en sådan registerkontroll som innebär att
den enskilde själv begär ut och visar upp ett utdrag ur belastningsregistret.
Såvitt jag förstår den beskrivning som kommunen lämnat i yttrandet till JO
verkar de anställda inte heller alltid i efterhand få reda på vilken information
som det externa företaget samlat in och återrapporterat till kommunen. Det
sagda gör integritetsintrånget än mer påtagligt.

Kommunen har fört fram att den bara får del av sådan information som är
relevant i förhållande till den enskildes anställning. Kontrollerna görs dock av
alla anställda och såvitt jag förstår görs inga begränsningar av sökningarna med
hänsyn till vilken anställning det är fråga om.

Det rör sig alltså om breda kontroller av de anställdas eventuella brottslighet
som görs löpande under anställningstiden. Detta tillsammans med att
                                                                Dnr 7143-2022       Sid 11 (14)




kontrollerna genomförs av ett externt företag samt de anställdas begränsade
möjlighet till insyn, gör att kommunens förfarande måste bedömas som särskilt
ingripande ur integritetssynpunkt.

Vid en sammantagen bedömning anser jag att kommunens kontroller av de
anställda, oavsett vilken information som kommer fram, genomförs på ett
sådant sätt och i en sådan omfattning att de utgör ett betydande intrång i de
anställdas personliga integritet i regeringsformens mening. Kontrollerna måste
vidare bedömas innebära en sådan övervakning och kartläggning av de
anställdas personliga förhållanden som avses i regeringsformen, inte minst mot
bakgrund av att de görs kontinuerligt.

Jag återkommer nedan till vad kommunen fört fram om att intrånget är
proportionerligt med hänsyn till sitt syfte.

Det finns inget samtycke till kontrollerna
Enligt kommunen har information om kontrollerna lämnats till de anställda på
kommunens intranät vid tre tillfällen. De anställda har även informerats via
kontakter med fackliga företrädare under de samverkansforum som kommunen
haft. Enligt kommunen har de anställda ett reellt inflytande i formell mening via
de fackliga organisationerna och frågan om kontrollerna har hanterats mellan
parterna enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet.

Det framgår inte tydligt av kommunens svar till JO om den anser att de
anställda har samtyckt till att kontrollerna genomförs i och med att de fått
information om förfarandet. För att det ska vara fråga om ett rättsligt giltigt
samtycke krävs dock att varje enskild person som berörs av kontrollerna lämnar
ett individuellt, informerat och otvetydigt samtycke.

Såvitt jag kan bedöma har kommunens anställda inte uttryckligen tillfrågats om
sin inställning till kommunens kontroller. Av det som kommunen fört fram kan
jag inte heller se att de anställda har lämnat något sådant informerat och
otvetydigt samtycke som regeringsformen förutsätter. Därför kan det inte anses
finnas något rättsligt giltigt samtycke från de anställda att kontrolleras.

Kontrollerna har således gjorts utan samtycke. Jag ställer mig för övrigt
tveksam till om det, för en anställd person, framstår som ett verkligt alternativ
att avstå från kommunens kontroller och om ett giltigt samtycke till kontrollerna
kan lämnas under en pågående anställning.

Kontrollerna saknar stöd i lag
Mot bakgrund av de slutsatser som jag nu har redovisat krävs det stöd i lag för
att genomföra kontrollerna.

En kontroll under en pågående anställning är i författning i princip tillåten
endast i de fall som föreskrivs i säkerhetsskyddslagen. Det handlar då om att
skydda en säkerhetskänslig verksamhet. Kontrollen är noga författningsreglerad
och omgärdad av rättssäkerhetsgarantier. Kommunens kontroller har inte stöd i
                                                                    Dnr 7143-2022     Sid 12 (14)




säkerhetsskyddslagen. Jag kan konstatera att kommunen inte har pekat på något
lagstöd för kontrollerna och jag kan inte för egen del se att något sådant finns.

Det saknar betydelse att kontrollerna genomförs av ett externt företag
Kommunen har angett att den själv inte gör några sökningar efter uppgifter om
brottslighet, utan att det hanteras av ett externt företag. Jag vill med anledning
av det säga följande.

Av personalutskottets sammanträdesprotokoll från den 10 december 2020
framgår det att kommunfullmäktige beslutade om mål och budget 2021 med
plan för 2022 och 2023. Där beskrevs det att kommunen ska stärka arbetet med
bakgrundskontroller, bl.a. för att motverka grov organiserad brottslighet. Av
utskottets protokoll framgår det vidare att förvaltningen ska upphandla en
extern aktör som tillhandahåller systematiska kontroller av anställda och
arbetssökande gentemot en databas med offentliga dokument från domstolar
och andra myndigheter.

Kommunen har därefter upphandlat en tjänst och ingått ett avtal med ett externt
företag som använder sig av en underleverantör med tillgång till en söktjänst.

Jag kan inte förstå upplägget på något annat sätt än att det externa företaget
agerar på uppdrag av kommunen och i enlighet med de instruktioner som
kommunen lämnar. Det är kommunen som beslutat om att införa kontrollerna
och som är beställare av tjänsten. Kommunen ansvarar därför för upplägget i
dess helhet i de avseenden som nu är aktuella. Det förhållandet att ett externt
företag genomför kontrollerna påverkar således inte kommunens grundläggande
skyldighet att se till att regler som skyddar enskildas personliga integritet följs
och att rätten till privatliv respekteras i kommunens verksamhet. Det saknar i
sammanhanget också betydelse om företaget har ett utgivningsbevis.

Kontrollerna av de anställda är inte lagliga
Min bedömning är sammanfattningsvis att kommunens kontroller av de
anställdas eventuella brottslighet utgör ett betydande intrång i den personliga
integriteten. De innebär även en övervakning och kartläggning av enskildas
personliga förhållanden. Kontrollerna görs utan samtycke. Nödvändigt lagstöd
finns inte.

Kommunens kontroller av de anställda står därmed i strid med det
grundlagsstadgade skyddet för den personliga integriteten i 2 kap. 6 § andra
stycket RF. Kontrollerna av de anställda är inte heller förenliga med rätten till
respekt för privatlivet i artikel 8 i Europakonventionen.

Slutsatsen är att kontrollerna av de anställda inte är lagliga. Vid ett sådant
förhållande har det som kommunen lyft fram om att intrånget kan anses
proportionerligt i förhållande till sitt syfte inte någon betydelse.
                                                                     Dnr 7143-2022       Sid 13 (14)




Kontrollerna av slutkandidaten i ett anställningsförfarande
Det framgår av utredningen att slutkandidaten i kommunens samtliga
rekryteringar kontrolleras av det externa företaget innan han eller hon erbjuds
anställning oberoende av om det finns författningsstöd för en obligatorisk eller
fakultativ kontroll.

Däremot ger utredningen inget tydligt svar på om och hur kandidatens
inställning till kontrollen hämtas in, men enligt kommunen får de arbetssökande
information om att slutkandidaten i rekryteringen kommer att kontrolleras.

Jag kan inte utesluta att det för dessa fall finns ett rättsligt giltigt samtycke till
en kontroll. Av detta skäl kan jag inte uttala mig om huruvida kontrollerna av
slutkandidaten inför en anställning strider mot bestämmelsen i 2 kap. 6 § andra
stycket RF. Detsamma gäller förenligheten med Europakonventionen. Jag vill
dock i det här sammanhanget erinra kommunen om målsättningsstadgandet i
1 kap. 2 § fjärde stycket RF som anger att det allmänna ska värna den enskildes
privatliv.

En kopia av beslutet skickas till Imy
Kommunens kontroller innebär att en avsevärd mängd personuppgifter om
enskilda behandlas. Uppgifter om lagöverträdelser är integritetskänsliga och
särskilt skyddsvärda.

Kommunen har uppgett att behandlingen har stöd i EU:s dataskyddsförordning
och är begränsad på ett sådant sätt att det som omfattas är nödvändigt utifrån ett
allmänt intresse.

Ordinarie tillsynsmyndighet enligt dataskyddsförordningen är
Integritetsskyddsmyndigheten (Imy). JO:s tillsyn är extraordinär. Jag gör därför
inga uttalanden om huruvida behandlingen av personuppgifter är laglig mer än
att uttrycka min tveksamhet till om den är helt förenlig med regleringen på
området. Med hänsyn till vad som kommit fram skickar jag en kopia av detta
beslut till Imy för kännedom.

Kritik
Kommunstyrelsen i Södertälje kommun förtjänar allvarlig kritik för att utan stöd
i lag kontrollera om de anställda gjort sig skyldiga till brott. Jag är också kritisk
till att kommunen på ett generellt plan går utöver och vid sidan av de
möjligheter som finns i författning för att kontrollera slutkandidaters eventuella
brottslighet. Jag förutsätter att kommunen omgående och med beaktande av de
uttalanden jag gjort omprövar den aktuella ordningen.

Avslutande synpunkter
Kommunens agerande är mycket anmärkningsvärt. Jag ställer mig särskilt
frågande till att kommunen inte har redovisat vilka rättsliga överväganden som
gjordes innan kontrollerna infördes. Om några sådana överväganden inte
gjordes är det självklart helt oacceptabelt.
                                                                Dnr 7143-2022      Sid 14 (14)




Av kommunens yttrande till JO framgår att kommunen lämnar över
personnummer för sina anställda till det externa företag som genomför
kontrollerna. Det väcker frågor om bestämmelserna i offentlighets- och
sekretesslagen följs när uppgifterna lämnas ut (se 39 kap. om sekretess till
skydd för enskild i personaladministrativ verksamhet). Med anledning av detta
vill jag rent allmänt understryka att det alltid måste göras noggranna
överväganden av sekretessaspekterna innan uppgifter lämnas ut av en
myndighet och att övervägandena kan behöva dokumenteras.

Vidare finns det skäl att se allvarligt på vad kommunen angett om att den
information som kommer fram vid kontrollerna inte dokumenteras. Det ger
intryck av att kommunen vill begränsa insynen i förfarandet och undvika att
allmänna handlingar upprättas med den aktuella informationen. Inte minst från
ett rättssäkerhetsperspektiv är det viktigt att information av det här slaget
dokumenteras, särskilt som den kan ligga till grund för åtgärder mot enskilda.

I maj 2023 kritiserade jag Norrköpings kommun för att utan stöd i lag ha
övervakat och kartlagt enskildas personliga förhållanden i utredningar av
misstänkt felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen
(se mitt beslut den 31 maj 2023, dnr 7507-2022 m.fl.). Även i det fallet
motiverades agerandet med en önskan om att förhindra brottslighet.

Det är nu alltså andra gången på kort tid som jag kritiserar en kommun för att
inte ha respekterat regeringsformens och Europakonventionens krav på lagstöd
för en åtgärd som inkräktar på skyddet för den personliga integriteten och
privatlivet. Jag kunde konstatera att det inte heller i det tidigare ärendet
redovisades några egentliga överväganden om de rättsliga förutsättningarna för
åtgärderna.

Det finns anledning att informera lagstiftaren om det som kommit fram. Jag
skickar därför en kopia av detta beslut till regeringen för kännedom.

Ärendet avslutas.




Per Lennerbrant


Ärendet har föredragits av rättssakkunniga Leo Nilsson Nannini. Tf. byråchefen
Sophia Häggmark Elmér har deltagit i beredningen.
