# Kritik mot Tillväxtverket för långsam handläggning och bristande service i ärenden om stöd vid korttidsarbete. Även uttalanden om borttagna inlägg på myndighetens Facebooksida

JO 2021-09-09 dnr 7165-2020

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                     Sid
                                                                         2021-09-09             7165-2020             1 (13)
Chefsjustitieombudsmannen                                                                       7242-2020
Elisabeth Rynning




                        Kritik mot Tillväxtverket för långsam handläggning och bristande
                        service i ärenden om stöd vid korttidsarbete. Även uttalanden om
                        borttagna inlägg på myndighetens Facebooksida


                          Beslutet i korthet: Tillväxtverket handlägger sedan april 2020 ansökningar från
                          enskilda arbetsgivare om stöd vid korttidsarbete med anledning av coronapandemin.
                          JO har under en tid tagit emot många klagomål om att myndigheten inte handlägger
                          dessa ärenden tillräckligt skyndsamt och inte heller lämnar någon information om när
                          stödet kan komma att betalas ut.
                          ChefsJO uttalar att hon har förståelse för att den nya stödformen och den stora
                          mängden ansökningar har inneburit svårigheter för Tillväxtverket. Med hänsyn till den
                          avgörande betydelse det aktuella stödet har haft för många företag är det emellertid
                          enligt chefsJO inte acceptabelt med handläggningstider som uppgår till flera månader,
                          om det inte finns särskilda omständigheter som i ett enskilt fall motiverar en längre
                          handläggningstid. Tillväxtverket kritiseras för att handläggningstiden i ett ärende
                          uppgick till nästan fyra månader.
                          Vidare konstaterar chefsJO att Tillväxtverket inte har lämnat någon information till
                          sökandena om förväntade handläggningstider, vare sig generellt eller i de aktuella
                          ärendena. ChefsJO uttalar att även om Tillväxtverket inte kunnat uppge exakt när
                          beslut i ett ärende kunde komma att fattas borde myndigheten ha kunnat ge dem som
                          sökt stöd bättre insyn i handläggningen samt åtminstone en uppgift om genomsnittliga
                          handläggningstider. ChefsJO är mycket kritisk till bristerna i detta avseende.
                          Enligt chefsJO illustrerar de konstaterade bristerna i Tillväxtverkets handläggning av
                          ärenden om stöd vid korttidsarbete vikten av att de myndigheter som får i uppdrag att
                          handlägga olika stödåtgärder i en extraordinär situation verkligen får förutsättningar
                          att fullgöra sitt uppdrag, bl.a. i form av kompetens, systemlösningar och bemanning
                          för att kunna hantera ärendena på ett skyndsamt och rättssäkert sätt. En kopia av
                          beslutet skickas till regeringen för kännedom.
                          I beslutet gör chefsJO också vissa uttalanden om borttagna inlägg på Tillväxtverkets
                          Facebooksida. Hon konstaterar bl.a. att uppgifter som omfattas av sekretess inte kan
                          tillåtas förekomma i myndigheters sociala medier som är öppna för allmänheten och
                          att sådana inlägg därför måste tas bort snarast möjligt.

## Anmälningarna

I anmälningar som kom in till JO den 22 och 24 september 2020 framförde AA
                        (dnr 7165-2020) och BB (dnr 7242-2020) klagomål mot Tillväxtverket.



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                  Dnr 7165-2020     Sid 2 (13)
                                                                      7242-2020




AA anförde i huvudsak följande:

Hans företag ansökte om stöd för korttidsarbete i mars 2020. De beviljades stöd
för sex månader, varav fyra månader betalades ut direkt. De resterande två
månaderna skulle betalas ut efter avstämning, då det även fanns möjlighet att
ansöka om förlängt stöd. Avstämningsperioden inleddes den 16 juni. Samma
dag lämnade han in avstämningen. Därefter har ingenting hänt. Han har ringt till
Tillväxtverket för att få information om avstämningen, men bara fått tala med
en telefonist. Det har inte gått att få kontakt med någon handläggare.
Myndigheten har inte kunnat lämna honom någon information om hans ärende.
De har inte heller kunnat svara på hur lång handläggningstiden kan tänkas vara.
Stödpengarna är nu slut, vilket medfört att han och hans fru varit tvungna att
låna pengar till företaget för att det ska kunna överleva.

BB anförde i huvudsak följande:

Den 16 augusti 2020 lämnade hennes företag in en ansökan om förlängt stöd för
korttidsarbete avseende månaderna september och oktober. De har dock ännu
inte hört något från myndigheten. Tillväxtverket har vägrat svara på hur lång tid
det kan ta att handlägga ansökan. Det framgår också av myndighetens hemsida,
att de inte kan lämna svar på frågor om handläggningstider.

Flera företag riskerar att försättas i konkurs på grund av Tillväxtverkets brist-
fälliga agerande. Flera företagare har därför diskuterat detta på myndighetens
Facebooksida. Hon gjorde två inlägg på sidan, i vilka hon nämnde ett företag
som redan hade JO-anmält Tillväxtverket. Vid två tillfällen har Tillväxtverket
tagit bort hennes inlägg, med motiveringen: Vi har raderat en av kommen-
tarerna i den här tråden då den strider mot vår policy och innehåller känsliga
uppgifter. Du hittar vår policy för Facebook på vår sida under kategorin ”om”.
Inläggen innehöll dock inte några känsliga uppgifter. Företaget i fråga hade
dessutom redan publicerat information om sin JO-anmälan.

Utredning
Anmälan i ärendet med dnr 7165-2020 remitterades till Tillväxtverket. JO
begärde att myndigheten särskilt skulle besvara följande fråga:

− Hur förhåller sig Tillväxtverkets rutiner för handläggningen av ärenden om
  korttidsarbete till förvaltningslagens regler om service (6 §), långsam
  handläggning (9 §) och åtgärder vid försenad handläggning (11 §)?

Anmälan i ärendet med dnr 7242-2020 remitterades också till Tillväxtverket. JO
begärde då att myndigheten även skulle besvara följande frågor:

− Hur hanterar Tillväxtverket sin närvaro på sociala medier och vilka
  överväganden gör myndigheten när kommentarer på t.ex. Facebook tas bort?
                                                                         Dnr 7165-2020         Sid 3 (13)
                                                                             7242-2020




− Vilken rättslig status har kommentarer på sociala medier enligt Tillväxt-
  verket? Och hur bedömer Tillväxtverket att myndighetens hantering av dessa
  förhåller sig till reglerna om handlingsoffentlighet?

I sina remissvar anförde Tillväxtverket, genom chefsjuristen, bl.a. följande
(bilagorna har utelämnats):

## Bakgrund

Inledningsvis önskar Tillväxtverket förklara att stöd vid korttidsarbete (nedan
      även kallat korttidsstöd) är en helt ny stödform för Tillväxtverket som infördes i
      våras med några få veckors varsel. Den 16 mars 2020 meddelade regeringen att
      Tillväxtverket skulle få i uppdrag att hantera det nya öppna och permanenta
      stödet för korttidspermitteringar, som delvis regleras genom nya bestämmelser i
      lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Den 7 april 2020 trädde
      lagändringarna i kraft och samma dag kunde arbetsgivare ansöka om stöd hos
      Tillväxtverket. Sedan Tillväxtverket började ta emot ansökningar om
      korttidsstöd har totalt 31,5 miljarder kr beviljats i stöd. Över 73 000 företag har
      tagit emot stöd för att permittera cirka 570 000 anställda.
      Stödprocessen kan sammanfattas enligt följande. Det första steget är ansökan om
      godkännande och ansökan om preliminärt stöd. Om ansökan beviljas betalas
      preliminärt stöd ut. Det andra steget är att stödmottagaren ska göra avstämning
      efter var tredje stödmånad och redovisa utfallet av korttidsarbetet. Avstämningen
      kan resultera i att stödmottagaren är berättigad till ytterligare preliminärt stöd för
      den avstämda perioden eller utvisa att utfallet blivit lägre än väntat. Vid
      avstämningen kan stödmottagaren även ansöka om preliminärt stöd för
      ytterligare tid. I samband med stödperiodens slut ska slutavstämning ske,
      varefter beslut om slutligt stöd fattas för hela stödperioden.
      I handläggningen av ansökningar görs automatiserade kontroller och i
      handläggningen av avstämningar görs även kontroller på individnivå, bland
      annat mot uppgifter från Skatteverket. I cirka 30 procent av ansökningarna och
      35 procent av avstämningarna hittar de automatiska kontrollerna avvikelser och
      dessa ärenden kontrolleras samt utreds av handläggare. För avstämningarna är de
      manuella kontrollerna omfattande, vilket gör att handläggningstiderna för denna
      fas av stödet är betydligt längre än i ansökningsfasen.
När det gäller JO:s ärende dnr 7165-2020 anförde Tillväxtverket följande:

      Stödärendet
      AA (i det följande NN) har i anmälan daterad den 22 september 2020 anfört att
      dennes företag Mandelmannen AB (i det följande företaget) ansökte om stöd vid
      korttidsarbete i mars 2020 samt beviljades sex månaders stöd varav stöd för fyra
      månader betalades ut. Resterande två månader skulle betalas ut efter företagets
      första avstämning, då det även fanns möjlighet att ansöka om förlängning av
      stödet. NN anför vidare att företagets avstämning lämnades in den 16 juni 2020,
      samma dag som avstämningsperioden öppnade, och att han därefter inte fått
      någon information från Tillväxtverket i ärendet samt att myndigheten ej lämnat
      besked när han ringt för att följa upp ärendets status. NN anför också att han fått
      information om att Tillväxtverket behandlar alla ärenden i turordning.
      Tillväxtverket har utrett ärendet och konstaterar följande efter samråd med den
      del av organisationen som ansvarar för handläggningen av korttidsstödet.
      Företagets ansökan om stöd vid korttidsarbete inkom den 22 april 2020.
      Tillväxtverket beslutade om godkännande och gjorde den 7 maj 2020 en första
      utbetalning av preliminärt stöd, avseende perioden 16 mars–15 juli 2020. Den 16
      juni 2020 inkom företaget med sin första avstämning där perioden mars, april
                                                                 Dnr 7165-2020        Sid 4 (13)
                                                                     7242-2020




och maj stämdes av. Företaget ansökte i samband med avstämningen om
ytterligare preliminärt stöd för perioden juni–augusti 2020 samt om förlängt
godkännande för september, oktober och november 2020.
Tillväxtverket fattade beslut avseende den första avstämningen den 9 oktober
2020. Beslutet omfattade ytterligare preliminärt stöd för perioden 1 juni–31
augusti samt förlängt godkännande för ytterligare tre månader. Samma dag
gjorde Tillväxtverket en utbetalning avseende det beviljade preliminära stödet.
Beslutet som fattades den 9 oktober 2020 innebar också att Tillväxtverket, till
följd av myndighetens kontroller, tog bort stödet för mars månad eftersom
företagets två anställda saknades i företagets arbetsgivardeklaration för aktuell
månad.
Det kan slutligen nämnas att företaget den 9 oktober 2020 inkom med sin andra
avstämning samt att företaget den 26 november 2020 inkom med ett
överklagande.

Tillväxtverkets yttrande
Tillväxtverket fattade beslut avseende företagets första avstämning tre månader
och tre veckor efter det att avstämningen inkommit till Tillväxtverket. Orsaken
till att myndigheten inte kunnat fatta beslut tidigare utvecklas i det följande.
Tillväxtverket arbetar utifrån följande mål för hanteringen av korttidsstödet:
• Skyndsamt – Medel ska utbetalas till berättigade företag med hög hastighet
  för att förhindra konkurser och uppsägningar under pågående ekonomiska
  kris.
• Rättssäkert – Tillväxtverket ska tillhandahålla ett system som upprätthåller
  rättigheter och skyldigheter gentemot stödsökande.
• Ansvarsfullt – Systemet ska säkerställa att skattemedel hanteras ansvarsfullt
  och minimera utbetalningar till icke stödberättigade.
För den praktiska hanteringen innebär detta att Tillväxtverket gör stora
ansträngningar för att tillhandahålla god service och en så skyndsam
handläggning av ärenden som möjligt. Vidare ska kontroll och granskning finnas
med i varje steg av handläggningsprocessen.
Parallellt med dessa högt satta mål har Tillväxtverket haft stora utmaningar med
att på kort tid hantera ett nytt regelverk, samtidigt som myndighetens processer
och kontroller varit under uppbyggnad. Detta har, i kombination med omfattande
manuella kontroller, bidragit till att handläggningstiderna under avstämnings-
fasen blivit betydligt längre än under ansökningsfasen. Sammantaget har
uppdraget att hantera en synnerligen omfattande mängd ärenden inom ramen för
ett nytt regelverk, med processer som byggts upp samtidigt som ärenden har
handlagts, inneburit att myndigheten inte kunnat uppskatta hur långa
handläggningstider som kunnat förväntas. Tillväxtverket har därför inte haft
möjlighet att lämna information om förväntad handläggningstid i enskilda
ärenden.
I det aktuella fallet har företaget inkommit med sin avstämning den 16 juni 2020,
samma dag som avstämningsperioden öppnade. Företaget hade fram till den
1 juli 2020 på sig att inkomma med sin avstämning och först därefter påbörjades
handläggningen av de inkomna avstämningarna. Under handläggningen visade
Tillväxtverkets kontroller att företagets två anställda inte fanns med i företagets
arbetsgivardeklaration för mars månad. På grund av detta inledde Tillväxtverket
därefter en utredning i syfte att klargöra om företaget var stödberättigat för mars
månad.
Med hänvisning till ovan beskrivna utmaningar och omständigheter, har
handläggningen av aktuellt ärende tagit relativt lång tid.
                                                                       Dnr 7165-2020        Sid 5 (13)
                                                                           7242-2020




      Den information som NN påstår att han har fått av den innebörden att alla
      ärenden hanteras i turordning är inte korrekt. I vilken ordning de ärenden som
      inkommer till Tillväxtverket hanteras har bland annat bestämts utifrån resultatet
      av myndighetens olika digitaliserade kontroller. Om ett företag exempelvis
      fastnat i de automatiserade kontrollerna har företagets ärende blivit föremål för
      fördjupad kontroll, vilket innebär att ärendehandläggningen fram till beslut har
      blivit längre jämfört med vissa andra ärenden.
      Tillväxtverket är medvetet om sin serviceskyldighet enligt 6 § förvaltningslagen
      (2017:900) och arbetar kontinuerligt för att de stödsökande företagens kontakter
      med myndigheten ska vara smidiga och enkla. Tillväxtverket arbetar också
      löpande med att se över sin kommunikation och den information som finns på
      exempelvis myndighetens hemsida, i syfte att göra korttidsstödet lätt att förstå
      och söka. Att säkerställa att så många företag som möjligt undviker misstag och
      missförstånd i samband med ansökan om korttidsstöd är också ett viktigt steg för
      att korta ned handläggningstiderna.
      Som anges ovan, har Tillväxtverket inte haft möjlighet att lämna närmare besked
      om handläggningen. Risken hade då funnits att Tillväxtverket lämnat ett besked
      som myndigheten sedan inte kunnat efterleva. Det kan i sammanhanget noteras
      att utöver förvaltningslagens krav på skyndsamhet, innehåller lagen om stöd vid
      korttidsarbete, 37 §, också ett skyndsamhetskrav. Detta krav gäller dock endast
      ansökan om godkännande och inte avstämning eller ansökan om preliminärt
      stöd, även om Tillväxtverket eftersträvar skyndsamhet i alla steg.
      Vad gäller förvaltningslagens krav i 9 § om snabb handläggning så har
      Tillväxtverket, som anges ovan, inte haft möjlighet att handlägga ärendet mer
      skyndsamt än vad som skett. Det hade inte varit möjligt för myndigheten att
      säkerställa materiellt korrekta beslut utan att invänta de processer och kontroller
      som varit under uppbyggnad. En snabbare handläggning hade således under
      rådande omständigheter inte uppfyllt lagens krav på rättssäkerhet.
      Vad slutligen gäller åtgärder vid försenad handläggning enligt 11 §
      förvaltningslagen, så har Tillväxtverket, mot bakgrund av det ovan anförda, inte
      haft möjlighet att generellt förutse om ett ärende kan förväntas bli väsentligt
      försenat. Tillväxtverket har därmed inte heller haft möjlighet att underrätta
      eventuella företag om sådana förseningar. Såvitt Tillväxtverket kan bedöma, så
      har det aktuella företagets ärende inte varit väsentligt försenat.

      Avslutande kommentar
      Utmaningarna med att på kort tid hantera ett nytt regelverk samtidigt som
      myndighetens processer och kontroller varit under uppbyggnad har, trots stora
      ansträngningar, i vissa fall lett till relativt långa handläggningstider.
När det gäller JO:s ärende dnr 7242-2020 anförde Tillväxtverket följande:

      Stödärendet

      Handläggningen
      BB (i det följande NN) har i anmälan daterad den 24 september 2020 anfört att
      hon ansökt om ytterligare stöd vid korttidsarbete för sitt företag den 16 augusti
      2020, att hon därefter inte fått någon information från Tillväxtverket i ärendet
      och att myndigheten ej lämnat besked när hon ringt för att följa upp ärendets
      status.
      Tillväxtverket har utrett ärendet och konstaterar följande efter samråd med den
      del av organisationen som ansvarar för handläggningen av korttidsstödet.
      Företagets första ansökan om stöd vid korttidsarbete inkom den 1 juni 2020 och
      Tillväxtverket beviljade preliminärt stöd den 16 juni 2020. Anmälan avser det
      andra steget i processen, det vill säga den första avstämningen liksom ansökan
                                                                    Dnr 7165-2020         Sid 6 (13)
                                                                        7242-2020




om ytterligare preliminärt stöd. Tillväxtverket beslutade i denna del efter en och
en halv månad, den 28 september 2020.

Tillväxtverkets kommentarer
Tillväxtverket arbetar utifrån följande mål för hanteringen av korttidsstödet:
• Skyndsamt - Medel ska utbetalas till berättigade företag med hög hastighet
  för att förhindra konkurser och uppsägningar under pågående ekonomiska
  kris.
• Rättssäkert - Tillväxtverket ska tillhandahålla ett system som upprätthåller
  rättigheter och skyldigheter gentemot stödsökande.
• Ansvarsfullt - Systemet ska säkerställa att skattemedel hanteras ansvarsfullt
  och minimera utbetalningar till icke stödberättigade.
För den praktiska hanteringen innebär detta att Tillväxtverket gör stora
ansträngningar för att tillhandahålla god service och en så skyndsam
handläggning av ärenden som möjligt. Vidare ska kontroll och granskning finnas
med i varje steg av handläggningsprocessen.
Parallellt med dessa högt satta mål har Tillväxtverket haft stora utmaningar för
att på kort tid hantera ett nytt regelverk, samtidigt som myndighetens processer
och kontroller varit under uppbyggnad. På grund av större omfattning manuella
kontroller i handläggningen av avstämningar, är handläggningstiderna för
avstämningsfasen betydligt längre än för ansökningsfasen. Mot denna bakgrund
har myndigheten inte kunnat lämna information om förväntad handläggningstid i
enskilda ärenden. Det har inte varit möjligt att uppskatta hur långa handlägg-
ningstider som kan förväntas i en så pass ny process, under uppbyggnad, med en
synnerligen omfattande mängd ärenden.
Tillväxtverket är medvetet om sin serviceskyldighet enligt 6 § förvaltningslagen
(2017:900) och arbetar kontinuerligt för att de stödsökande företagens kontakter
med myndigheten ska vara smidiga och enkla. Tillväxtverket arbetar också
löpande med att se över sin kommunikation och den information som finns på
exempelvis myndighetens hemsida i syfte att göra korttidsstödet lätt att förstå
och söka. Att säkerställa att så många företag som möjligt undviker misstag och
missförstånd i samband med ansökan om korttidsstöd är också ett viktigt steg för
att korta ned handläggningstiderna.
Som anges ovan har Tillväxtverket inte haft möjlighet att lämna närmare besked
om handläggningen. Risken hade då funnits att Tillväxtverket lämnat ett besked
som myndigheten sedan inte kunnat efterleva. Det kan i sammanhanget noteras
att utöver förvaltningslagens krav på skyndsamhet, innehåller lagen om stöd vid
korttidsarbete, 37 §, också ett skyndsamhetskrav. Detta krav gäller dock endast
ansökan om godkännande och inte avstämning eller ansökan om preliminärt
stöd, även om Tillväxtverket eftersträvar skyndsamhet i alla steg.
Avslutningsvis kan följande konstateras. Utmaningarna med att på kort tid
hantera ett nytt regelverk samtidigt som myndighetens processer och kontroller
varit under uppbyggnad, har trots stora ansträngningar, i vissa fall lett till relativt
långa handläggningstider.

Kommentarer på Facebook

JO:s fråga om hur Tillväxtverket hanterar sin närvaro på sociala medier och vilka
överväganden som görs när kommentarer på t.ex. Facebook tas bort
Tillväxtverket finns på Facebook, Instagram, LinkedIn, Twitter och YouTube.
Det finns en sociala medier-ansvarig som tillsammans med andra medarbetare
inom kommunikationsenheten bevakar kanalerna under vissa tider i enlighet med
policyn publicerad i respektive kanal. Policyn som är publicerad på Facebook är
densamma som den för LinkedIn.
                                                                 Dnr 7165-2020        Sid 7 (13)
                                                                     7242-2020




Det är först under innevarande år som frågan om borttagande av kommentarer i
Tillväxtverkets sociala kanaler egentligen behövt ställas på sin spets. Det beror
på att införandet av stödet vid korttidsarbete i hög grad ökat mängden
kommentarer på Tillväxtverkets Facebook-sida. Den nya situationen har visat att
myndigheteten är i behov av uppdatering och komplettering av sina rutiner och
dokument kring Facebook och andra sociala kanaler. Därtill behövs också
översyn med anledning av ändringar i lagen (1998:112) om ansvar för
elektroniska anslagstavlor och rättsutvecklingen inom dataskyddsområdet. De
händelser som omfattas av anmälan till JO har ytterligare påvisat behovet av
uppdatering och översyn. Det angelägna arbetet har redan inletts.
Vissa uppgifter ska eller bör inte finnas i sociala kanaler. Det gäller bland annat
uppgifter som anges i lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor.
Policyn som är publicerad på Facebook, Bilaga 1, innebär att vissa uppgifter som
omfattas av den lagen ska tas bort. Därtill anges i policyn bland annat att
känsliga uppgifter om tredje person kan komma att tas bort liksom känsliga
personuppgifter. En annan typ av uppgifter som inte kan tillåtas i sociala medier
är sekretessreglerade uppgifter, även om det inte uttryckligen omnämns i
policyn.
I det interna styrdokument Diarieföring och säkerhet på sociala medier,
Bilaga 2, anges vad som gäller kring diarieföring och även att det som är av
tillfällig eller ringa betydelse kan gallras. Det finns också information om
borttagande av kommentarer. Därtill finns det interna styrande dokumentet Så
använder vi sociala medier som bland annat anger att myndigheten utgår från
e-delegationens riktlinjer för myndigheters användning av sociala medier. Vidare
anger myndighetens Plan för gallring av handlingar av tillfällig eller ringa
betydelse att meddelanden på sociala medie-verktyg som är av tillfällig eller
ringa betydelse eller som har förts över till annan databärare gallras vid
inaktualitet. Planen är ett tillämpningsbeslut av Riksarkivets föreskrifter (RA-FS
1997:6) och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa
betydelse.

Specifikt om de anmälda raderingarna
Information om förloppet avseende raderingarna ifråga har inhämtats från
myndighetens sociala medier-ansvarig som redogjort för händelserna enligt
följande.
         NN skrev flera kommentarer i den aktuella Facebook-tråden, bland
         annat att hon själv övervägde att anmäla Tillväxtverket till JO. Därefter
         följde de båda kommentarer som anmälan nu avser. I den första
         uppgavs att ett namngivet företag JO-anmält Tillväxtverket. Det föreföll
         inte som om företaget var NN:s. Det uppstod farhåga att det kunde vara
         en uppgift som dels inte stämde, dels – i den mån den stämde – var
         känslig för företaget ifråga och vars offentliggörande företaget självt
         borde få råda över i den mån det inte redan var publikt. Sociala medier-
         ansvarig och andra medarbetare på kommunikationsenheten gjorde
         sökningar på internet för att se om möjligen NN var knuten till
         företaget, men kunde inte finna någon sådan koppling. De sökte också
         på internet för att ta reda på om företaget publicerat att eventuell JO-
         anmälan skett eller om det annars var offentliggjort på annat sätt. När
         det inte gick att få bekräftat om anmälan skett, raderades kommentaren
         med hänvisning till myndighetens policy på Facebook som bland annat
         anger ”Om någon nämner en tredje person i sin kontakt med oss, till
         exempel via en kommentar på Facebook, så informerar vi personen om
         detta – om vi har kontaktuppgifter och om arbetsinsatsen står i
         proportion till vikten av att personen informeras. Om innehållet
         innehåller känsliga uppgifter så kan innehållet komma att raderas.”
         Orsaken var att myndigheten, som inte hade kontaktuppgifter till
         företagaren och inte hade kunnat validera uppgiften, inte ville riskera
                                                                          Dnr 7165-2020      Sid 8 (13)
                                                                              7242-2020




               felaktig information och att företaget blev ”uthängt” med känslig
               information på myndighetens Facebook. Raderingen ledde i sin tur till
               en ny kommentar från NN, som på nytt pekade ut företaget ifråga.
               Också den kommentaren togs bort av samma orsak. Slutligen
               kommenterade NN på nytt med en länk till företags blogg där det fanns
               information om att JO-anmälan skett. Därmed blev det bekräftat för
               Tillväxtverket att företaget ifråga självt gått ut med information om att
               det gjort JO-anmälan. Den kommentaren är därför kvar. Skärmdumpar
               av de raderade kommentarerna registrerades i myndighetens diarium
               tillsammans med en förklaring. Det kan i sammanhanget noteras att det
               är ytterst ovanligt att kommentarer tas bort. Händelsen har tydligt visat
               att det finns behov att komplettera och se över rutiner kring hanteringen
               av kommentarer på Facebook, vilka ökat i stor utsträckning sedan
               korttidsstödet infördes.
      Tillväxtverket konstaterar att raderingarna ägde rum i syfte att söka värna
      företaget och att de skedde med hänvisning till Facebook-policyns bestämmelser
      om känsliga uppgifter. Tillväxtverket bedömer dock att det aktuella avsnittet i
      policyn rätteligen tar sikte på personuppgifter och att uppgifterna därför inte var
      sådana som omfattas av de bestämmelserna eller av tillämplig dataskydds-
      lagstiftning. Det noteras också att kommentarernas innehåll inte heller var sådant
      som omfattas av lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor. En
      tillämplig grund för borttagandet hade istället kunnat vara att uppgifterna var
      sekretessreglerade. Enligt 28 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen
      (2009:400) gäller sekretess för uppgift om en arbetsgivare sökt stöd vid
      korttidsarbete eller inte, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
      arbetsgivaren lider skada. Eftersom kommentarerna ifråga indirekt gjorde
      gällande att företaget sökt sådant stöd och det – fram till dess företags eget
      blogginlägg blev tillgängligt – inte stod klart att företaget inte kunde lida skada,
      rådde därför sekretess för uppgiften om företaget sökt stöd eller inte. Den
      uppgiften kan anses ha framgått av kommentarerna ifråga, varför de kunnat tas
      bort på den grunden.

      JO:s fråga om vilken rättslig status kommentarer på sociala medier har enligt
      Tillväxtverket och hur Tillväxtverkets hantering av dem förhåller sig till reglerna
      om handlingsoffentlighet.
      Kommentarer på sociala medier är allmänna handlingar. Det anges i policyn och
      även i de interna styrdokumenten. Det är också tydligt att i den mån
      kommentarer tas bort ska de registreras (förutsatt att det inte handlar om sådant
      som är av tillfällig eller ringa betydelse). I övrigt hålls kommentarer på sociala
      medier i huvudsak ordnande i respektive kanal. De nu aktuella kommentarerna
      finns registrerade i myndighetens diarium och är på så vis tillgängliga för
      utlämnande enligt offentlighetsprincipen. Allmänhetens rätt till insyn har därför
      inte åsidosatts.

      Avslutande kommentar
      Sammanfattningsvis har den anmälda händelsen med stor tydlighet visat hur
      viktig den pågående översynen av tillämpliga dokument och rutiner för sociala
      kanaler är. Komplettering behövs bland annat beträffande förutsättningarna för
      när kommentarer ska tas bort, till exempel på grund av eventuell sekretess. Det
      är naturligtvis viktigt att myndigheten agerar konsekvent i alla avseenden.
      Arbetet med översynen pågår och är prioriterat.
AA och BB gavs tillfälle att yttra sig över respektive remissvar. AA inkom med
yttrande men BB hördes inte av.
                                                               Dnr 7165-2020      Sid 9 (13)
                                                                   7242-2020




Rättslig reglering
Sedan den 7 april 2020 kan stöd vid korttidsarbete lämnas till en enskild
arbetsgivare efter godkännande av Tillväxtverket (se 5 a § lagen [2013:948] om
stöd vid korttidsarbete). Ett sådant godkännande får enligt bestämmelsen bara
lämnas om arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska
svårigheter, de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande
utom arbetsgivarens kontroll, de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade
kunnat förutses eller undvikas, och arbetsgivaren har använt sig av andra
tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. Följande
bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900) är av betydelse för bedömningen
av ärendena.

Enligt 6 § ska en myndighet se till att kontakterna med enskilda blir smidiga
och enkla. Myndigheten ska också lämna den enskilde sådan hjälp att han eller
hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är
lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och
myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.

Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt
utan att rättssäkerheten eftersätts (9 § första stycket).

Av 11 § framgår att om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som
har inletts av en enskild part kommer att bli väsentligt försenat, ska
myndigheten underrätta parten om detta. I en sådan underrättelse ska
myndigheten redovisa anledningen till förseningen.

Utöver förvaltningslagens krav på snabb handläggning ska Tillväxtverket iaktta
37 § lagen om stöd vid korttidsarbete. Där föreskrivs bl.a. att myndigheten ska
handlägga en ansökan om godkännande enligt 5 a § skyndsamt.

Följande bestämmelser är av betydelse för bedömningen av raderingen av
inlägg på Tillväxtverkets Facebooksida.

Av 5 § lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor framgår,
såvitt nu är av intresse, att om en användare sänder in ett meddelande till en
elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort
meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av
meddelandet, om
  1. meddelandets innehåll uppenbart är sådant som avses i bestämmelserna om
    a) olaga hot i 4 kap. 5 § brottsbalken,
    b) olaga integritetsintrång i 4 kap. 6 c § brottsbalken,
    c) uppvigling i 16 kap. 5 § brottsbalken,
    d) hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken,
    e) barnpornografibrott i 16 kap. 10 a § brottsbalken,
    f) olaga våldsskildring i 16 kap. 10 c § brottsbalken, eller
    g) offentlig uppmaning i 3 § lagen (2010:299) om straff för offentlig
                                                                 Dnr 7165-2020      Sid 10 (13)
                                                                     7242-2020




uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt
allvarlig brottslighet, eller
  2. det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i
rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet.

Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen
om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om en enskilds affärs- eller
driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde lider skada (se 28 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen
[2009:400], OSL). Från den 1 augusti 2021 gäller sekretessen dock inte beslut
om stöd i ärende enligt lagen om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som
har meddelats i anslutning till den lagen (se 28 kap. 12 § andra stycket OSL).

Bedömning
Långsam handläggning
Förvaltningsärendens art och komplexitet varierar. Det är därför inte möjligt att
ange en genomsnittlig normaltid för ärendehandläggning som kan tjäna som en
tumregel för alla typer av förvaltningsärenden. Om beslutet i ett ärende har stor
inverkan på den enskildes personliga eller ekonomiska förhållanden har den
enskilde emellertid normalt anledning att ställa höga krav på snabbhet vid
handläggningen (se prop. 2016/17:180 s. 106, jfr även JO 2019/20 s. 105).

Stöd vid korttidsarbete är avsett att under en begränsad tid hjälpa arbetsgivare
som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa
korttidsarbete. De ekonomiska svårigheterna ska ha orsakats av något
förhållande utom arbetsgivarens kontroll och inte rimligen kunnat förutses eller
undvikas. Arbetsgivaren ska dessutom ha använt sig av andra tillgängliga
åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft (se 5 a § lagen om stöd vid
korttidsarbete).

För att stödet ska få avsedd effekt är det av yttersta vikt att handläggningen av
stödärenden inte dröjer. I JO:s yttrande över promemoriorna Tillfälliga
nedstängningar och förbud för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19
och Ändringar i begränsningsförordningen (JO:s ärenden dnr R 28-2021 och
R 29-2021) framhöll jag vikten av att de myndigheter som får i uppdrag att
handlägga olika stödåtgärder har kunskap, systemlösningar och bemanning för
att kunna hantera ärendena på ett skyndsamt och rättssäkert sätt. Jag finner skäl
att återigen understryka detta. Jag noterar också att JO fått in många
anmälningar mot Tillväxtverket under det senaste året. Ett stort antal av dem har
avsett myndighetens handläggningstider och bristande service i ärenden om
korttidsstöd.

Tillväxtverket har i remissvaret redogjort för de olika stegen i stödprocessen.
Jag kan konstatera att det är handläggningstiden i det andra steget av processen
som är aktuell här, dvs. när stödmottagaren har gett in en avstämning av utfallet
                                                                    Dnr 7165-2020      Sid 11 (13)
                                                                        7242-2020




av korttidsarbetet och i samband med det också har ansökt om preliminärt stöd
för ytterligare tid.

AA:s avstämning och ansökan om förlängt stöd tog drygt 16 veckor att
handlägga. Tillväxtverket har anfört att utmaningarna med att på kort tid
hantera ett nytt regelverk samtidigt som myndighetens processer och kontroller
varit under uppbyggnad, trots stora ansträngningar, i vissa fall har lett till
relativt långa handläggningstider. Det framgår vidare av utredningen att
Tillväxtverket i det aktuella fallet inledde en utredning i syfte att klargöra om
AA:s företag var stödberättigat för mars månad. Enligt myndigheten skulle det
inte ha varit möjligt att säkerställa ett materiellt korrekt beslut utan att invänta
de processer och kontroller som varit under uppbyggnad varför en snabbare
handläggning under rådande omständigheter inte skulle ha uppfyllt lagens krav
på rättssäkerhet.

Jag har förståelse för att den nya stödformen och den stora mängden
ansökningar har inneburit svårigheter för Tillväxtverket. Med hänsyn till den
avgörande betydelse det aktuella stödet har haft för många företag är det
emellertid inte acceptabelt med handläggningstider som uppgår till flera
månader, om det inte finns särskilda omständigheter som i ett enskilt fall
motiverar en längre handläggningstid. Tillväxtverket har inte närmare redogjort
för omfattningen av den särskilda utredning som vidtagits i AA:s ärende. Det
som har kommit fram i den delen kan enligt min mening inte motivera en
handläggningstid på nästan fyra månader. Jag är kritisk till att Tillväxtverket
inte handlade ärendet tillräckligt skyndsamt. Handläggningen av AA:s
avstämning och ansökan om förlängt stöd har dock inte blivit så försenad att
Tillväxtverket varit skyldigt att underrätta honom enligt 11 § förvaltningslagen.

När det gäller BB:s avstämning och ansökan om förlängt stöd uppgick
handläggningstiden till en och en halv månad. Jag finner inte tillräckliga skäl att
rikta någon kritik mot Tillväxtverket i den delen.

Bristande information om handläggningen
En annan fråga som anmälarna tar upp är vilken skyldighet Tillväxtverket har
att besvara frågor från enskilda. AA och BB har båda anfört att de haft
svårigheter att komma i kontakt med Tillväxtverket. Väl i kontakt med
myndigheten fick de inte information om hur handläggningen av deras ärenden
fortskred. Inte heller fick de någon uppskattning av hur lång tid det kunde ta
innan beslut i ärendena skulle fattas. Jag vill i sammanhanget nämna att även
anställda vid JO har upplevt svårigheter att få kontakt med myndigheten.

Bestämmelsen i 6 § förvaltningslagen innebär en skyldighet för myndigheter att
bl.a. besvara frågor. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt.
Serviceskyldigheten är dock inte obegränsad. Myndigheten avgör själv i vilken
form svar på frågor ska ges. Enbart det förhållandet att en enskild inte är nöjd
med innehållet i ett svar innebär inte att serviceskyldigheten har åsidosatts.
                                                                  Dnr 7165-2020       Sid 12 (13)
                                                                      7242-2020




Någon form av svar bör dock normalt lämnas och svaret får inte dröja längre än
nödvändigt. Om ett svar inte kan lämnas inom rimlig tid bör den enskilde få
besked om att myndigheten har tagit emot frågorna och, om möjligt, när den
enskilde kan räkna med att få svar (se prop. 2016/17:180 s. 66 f. och 291).

JO har tidigare uttalat att det framstår som självklart att en myndighet på
begäran ska lämna upplysningar om sina handläggningsrutiner samt att det är
uppenbart att en myndighet ska ge information om handläggningen av ett hos
myndigheten befintligt ärende, om det inte finns något sakligt motiverat hinder
mot detta, t.ex. av sekretesskäl. (se JO 2003/04 s. 447).

Tillväxtverket har inte lämnat någon information om förväntade handläggnings-
tider vare sig generellt eller i de ärenden som här är aktuella. I remissvaret
anges att det inte har varit möjligt för myndigheten att uppskatta hur långa
handläggningstider som kunde förväntas i en så pass ny process, under
uppbyggnad, med en synnerligen omfattande mängd ärenden. Coronapandemin
och de tillfälliga nedstängningar som den medfört har dock, som redan framgått,
slagit hårt mot många arbetsgivare. De som har sökt stöd för korttidsarbete har
inte enbart varit beroende av att beviljas stödet i sig. För att kunna planera sin
verksamhet och hantera de ekonomiska följderna av pandemin har de även varit
beroende av information om handläggningen av stödärendet samt besked om
när beslut kan tänkas fattas. Jag har förståelse för att Tillväxtverket inte kunnat
uppge exakt när beslut i ett ärende kunde komma att fattas. Myndigheten borde
dock ha kunnat ge dem som har sökt stöd bättre insyn i handläggningen samt
åtminstone uppgift om genomsnittliga handläggningstider. Jag är mycket kritisk
till bristerna i detta avseende.

Borttagna inlägg på Tillväxtverkets Facebooksida
Kommentarer på Tillväxtverkets Facebooksida får anses förvarade och inkomna
hos myndigheten (se 2 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsförordningen och
E-delegationen, Myndigheters användning av sociala medier, version 1.0, 2010-
12-30, s. 27 f.). Jag delar alltså Tillväxtverkets bedömning att de ska betraktas
som allmänna handlingar. Jag har inte några synpunkter på Tillväxtverkets
rutiner för diarieföring och gallring av inlägg och kommentarer.

När det gäller de borttagna inläggen gör jag följande överväganden.
Tillväxtverket har enligt 5 § lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor ett
ansvar för att ta bort inlägg med innehåll som anges i bestämmelsen. Den policy
för inlägg som myndigheten har utarbetat motsvarar till viss del den typ av
inlägg som denna bestämmelse omfattar. Policyn behandlar emellertid inte
uttryckligen sådana uppgifter som myndigheten tog bort i det nu aktuella fallet.

I likhet med E-delegationen gör jag bedömningen att uppgifter som omfattas av
sekretess inte kan tillåtas förekomma i myndigheters sociala medier som är
öppna för allmänheten. Sådana inlägg måste därför tas bort snarast möjligt (se
E-delegationen, Myndigheters användning av sociala medier, version 1.0,
                                                                 Dnr 7165-2020       Sid 13 (13)
                                                                     7242-2020




2010-12-30, s. 35). Enligt BB hade det namngivna bolaget själv offentliggjort
att bolaget hade JO-anmält Tillväxtverket när hennes inlägg togs bort. Enligt
min mening kan dock inte myndigheten vara skyldig att, inför raderingen av ett
inlägg, undersöka sådant mer noggrant än vad Tillväxtverket gjort. Jag finner
därför inte skäl att rikta kritik mot Tillväxtverket för att ha tagit bort BB:s
inlägg.

Som jag konstaterat ovan fanns inte den tillämpade grunden för radering av
BB:s inlägg angiven i Tillväxtverkets Facebookpolicy. Den motivering som BB
fick borde också ha varit en annan, vilket Tillväxtverket har uppmärksammat i
sitt remissvar. Jag delar Tillväxtverkets bedömning att det finns ett behov av att
komplettera myndighetens tillämpliga dokument och rutiner för sociala kanaler.
Detta är viktigt för att myndigheten ska hantera sina sociala kanaler på ett
enhetligt och korrekt sätt men också för att det ska stå klart för allmänheten att
även inlägg som innehåller uppgifter som omfattas av sekretess kan komma att
tas bort. Jag utgår från att den översyn som nämns i remissvaret slutförs inom
kort, om så inte redan har skett.

Övrigt
Jag har ovan understrukit vikten av att de myndigheter som får i uppdrag att
handlägga olika stödåtgärder i en extraordinär situation verkligen får förutsätt-
ningar att fullgöra sitt uppdrag, bl.a. i form av kompetens, systemlösningar och
bemanning för att kunna hantera ärendena på ett skyndsamt och rättssäkert sätt.
De konstaterade bristerna i Tillväxtverkets handläggning av ärenden om stöd
vid korttidsarbete illustrerar enligt min mening den saken. Jag finner mot den
bakgrunden anledning att skicka en kopia av detta beslut till regeringen för
kännedom.

Avslutningsvis vill jag också nämna att flera klagomål om andra brister i
Tillväxtverkets handläggning av ärenden om korttidsstöd utreds av JO. JO
kommer därför att få anledning att återkomma till Tillväxtverkets handläggning
av ärenden om korttidsstöd.

Ärendena avslutas.
