# Kritik mot Tullverket för långsam handläggning av en teknisk undersökning av misstänkt smuggelgods

JO 2010-04-29 dnr 7171-2009

BESLUT
                                                                         Datum                Dnr                     Sid
                                                                         2010-04-29           7171-2009              1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Kritik mot Tullverket för långsam handläggning av en teknisk
                        undersökning av misstänkt smuggelgods


                          Beslutet i korthet: Tullverkets handläggningstid för en teknisk undersökning av miss-
                          tänkt smuggelgods uppgick till nästan två månader i ett ärende där den misstänkte var
                          häktad. Själva undersökningen tog dock endast ett par dagar. I ärendet har också kommit
                          fram att Tullverket, framför allt på ett par orter i Sverige, haft problem med långa
                          väntetider för tekniska undersökningar men att åtgärder har vidtagits för att komma till
                          rätta med problemen. – Jag är kritisk till den långa handläggningstiden i ärendet som
                          medförde att tiden i häkte för den misstänkte blev längre än nödvändigt.

## Anmälan

Advokat AA framförde i en anmälan, som kom in till JO den 23 december 2009,
                        klagomål mot Tullverket med anledning av handläggningstiden för tekniska
                        undersökningar av misstänkt smuggelgods.

                        AA uppgav sammanfattningsvis följande. Vid en tullkontroll den 15 oktober 2009
                        anträffades misstänkt narkotika i en persons bagage. Personen häktades såsom
                        misstänkt för grov narkotikasmuggling och AA förordnades till offentlig
                        försvarare. På grund av resursbrist hos Tullverket dröjde det dock nästan två
                        månader innan godset blev föremål för teknisk undersökning. Sedan
                        undersökningen hos Tullverket färdigställts skickades godset till Statens
                        kriminaltekniska laboratorium (SKL) för s.k. haltbestämning. Den misstänkte var
                        vid tiden för anmälan fortfarande häktad.

## Utredningen

Handlingar begärdes in från Helsingborgs tingsrätt. Vidare hämtades muntliga
                        upplysningar in från kammaråklagaren BB och tullinspektören CC. Det framkom
                        att det inte var ovanligt att tekniska undersökningar vid Tullverket drog ut på tiden
                        och att detta framför allt berodde på en kombination av otillräckliga resurser och en
                        stor ökning av antalet gjorda beslag.

                        Ärendet remitterades till Tullverket för upplysningar och yttrande över vad som
                        hade framförts i anmälan till JO.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                        Dnr 7171-2009       Sid 2 (6)



Tullverket (generaldirektören DD) anförde, efter att inledningsvis ha redovisat
gällande bestämmelser, följande.

      Handläggningstiden för tekniska undersökningar generellt
      Tekniska undersökningar i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet utförs av en
      särskild funktion för bevis- och spårsäkring. Denna hör till produktionsprocessen
      tullkriminalen inom processen Brottsbekämpning. Tullverket har haft egna resurser
      för denna verksamhet sedan den 1 juli 2004. Verksamheten bedrivs vid respektive
      kompetenscenter gränsskydd i Malmö (verksamhet finns också i Helsingborg),
      Göteborg och Stockholm. Tullverket har också ett laboratorium som bland annat
      analyserar prover efter beställning från olika verksamhetsgrenar, exempelvis bevis-
      och spårsäkringsfunktionen. Laboratoriet är en självständig enhet i Tullverket och
      hör i administrativt hänseende till processen Brottsbekämpning. Laboratoriet är
      placerat i Stockholm.
      –––
      Tullverket har tidigare haft möjlighet att använda sig av polismyndigheternas
      tekniska rotlar i bevis- och spårsäkringsarbetet, men sedan 2006 har den möjligheten
      begränsats. Den främsta orsaken är att polismyndigheterna inte har tillräckliga
      resurser för att även hantera ärenden från Tullverket. Tullverket har möjlighet att
      begära biträde från Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), men instruktionen
      för SKL likställer inte Tullverket med t.ex. polismyndigheterna vilket medför
      begränsningar (jfr 4 och 5 §§ förordningen [1978:677] med instruktion för Statens
      kriminaltekniska laboratorium).
      Tullverket har stegvis utökat resurserna för bevis- och spårsäkring. År 2006
      externrekryterades fyra tjänstemän till bevis- och spårsäkringsverksamheten, två till
      Malmö och vardera en till Göteborg respektive Stockholm. Under 2009 rekryterades
      ytterligare två tjänstemän till verksamheten. Vid utgången av 2009 fanns totalt tio
      tjänstemän som arbetar operativt med bevis- och spårsäkring. Till det kommer en
      nationell specialist som har ansvar för att arbeta med metodutveckling av
      verksamheten, men som vid behov kan användas även i det operativa arbetet.
      Under 2009 har betydande utbildningsinsatser genomförts för samtliga bevis- och
      spårsäkrare i Tullverket. Detta har inte gått att genomföra utan inverkan på den
      dagliga verksamheten, men är åtgärder som får positiv effekt på sikt. Till detta ska
      läggas att det inom bevis- och spårsäkringsfunktionen i Malmö under 2009
      förekommit längre tjänstledigheter och längre perioder av sjukfrånvaro.
      Verksamheten har vidare påverkats av ett kraftigt ökat inflöde av ärenden. Detta har
      sin förklaring i en effektivare gränsskydds- och tullkriminalverksamhet i övrigt, som
      medfört fler ingripanden och behov av säkring av fingeravtryck, DNA m.m. Inflödet
      beror också på att myndigheter som tidigare har lämnat biträde till Tullverket i form
      av bevis- och spårsäkring inte haft möjlighet att göra det. Situationen har varit
      särskilt besvärlig i Malmö och Helsingborg.
      Dessa omständigheter har bidragit till långa handläggningstider. Under 2009 har
      ärendebalanserna i Malmö varit sådana att väntetiden för att handläggningen av ett
      ärende ska påbörjas har uppgått till mellan fem och åtta veckor räknat från dagen för
      misstanke om brott och beslag registrerats till undersökningen påbörjats.
      Tullverket har vidtagit åtgärder för att balanserna ska kunna hanteras bättre. Den 1
      oktober 2009 inrättades en ny organisatorisk enhet i Tullverket som ska ha en
      nationell överblick över all operativ verksamhet och en av enhetens uppgifter är bl.a.
      att överblicka hanteringen av bevis- och spårsäkringen. Den 18 februari 2010
      fattades beslut om att tillföra ytterligare resurser som temporärt ska arbeta med att
      minska handläggningstiderna och balanserna.

      Handläggningstiden för den tekniska undersökningen i den aktuella brottsutredningen
      Den person som anmälan rör blev föremål för en tullkontroll i Helsingborg den 15
      oktober 2009. Vid kontrollen anträffades vad som misstänktes vara narkotika. Ett
      s.k. snabbtest gav vid handen att anträffade substanser var amfetamin. Personen
                                                                         Dnr 7171-2009   Sid 3 (6)



greps misstänkt för grov narkotikasmuggling och har sedan dess varit berövad
friheten såsom anhållen och häktad.
Utredaren i ärendet begärde den 16 oktober 2009 skriftligen att bevis- och
spårsäkringsfunktionen i Tullverket skulle utföra en teknisk undersökning av i
beslag tagna föremål. Undersökningen skulle avse spårsäkring, ämnesbestämning
och haltanalys. Vid denna tidpunkt fanns hos bevis- och spårsäkringsfunktionen
redan 12 ärenden i balans. I samtliga ärenden utom ett förekom frihetsberövade
personer. En kompletterande begäran om teknisk undersökning av en väska inkom
till bevis- och spårsäkringsfunktionen den 4 november 2009.
Den 19 november 2009 skrev en tjänsteman vid bevis- och spårsäkrings funktionen
en uppdragsbeställning avseende ämnesanalys av två delmängder ur beslagtaget
material. Detta var ett undantag från gängse rutiner på så sätt att normalt ska bevis-
och spårsäkring genomföras för att säkra bevisning innan beslagtagna föremål
skickas för vidare analys. Beställningen skickades till Tullverkets laboratorium.
Detta analysuppdrag inkom till laboratoriet den 23 november 2009 och var märkt
med ”förtur”. Analysen redovisades i en rapport daterad den 26 november 2009 och
visade att en av de undersökta mängderna utgjorde narkotika. Rapporten skickades
till bevis- och spårsäkringsfunktionen samma dag.
Den tekniska undersökning i form av spårsäkring (DNA och fingeravtryck) som
beställts den 16 oktober 2009 påbörjades den 13 december och avslutades den 14
december 2009. Ett prov ur beslagtaget material skickades till Tullverkets
laboratorium för ämnesbestämning. Materialet inkom till laboratoriet, märkt med
”förtur”, den 15 december 2009. Analysrapporten skickades till bevis- och
spårsäkringsfunktionen den 22 december 2009.
Tullverkets laboratorium utför inte haltanalyser av den typ av narkotika som var
aktuell i ärendet. Ett prov av beslaget skickades därför till SKL för haltanalys.
Provet inkom till SKL den 24 december 2009. Normal handläggningstid i ett fall
som detta hos SKL uppgår till två veckor. Med hänsyn till mellankommande jul- och
nyårshelger uppskattade SKL emellertid att resultatet kunde föreligga under vecka 3
2010. SKL:s yttrande inkom till Tullverket den 21 januari 2010.
Utredningen i ärendet – utom den tekniska undersökningen – var färdig i början av
december 2009. Åklagaren beslutade att delge den misstänkte förundersökningen i
den del som var klar. Delgivningen skedde den 23 december 2009. Haltanalysen
delgavs den misstänkte den 21 januari 2010.
Den 26 januari 2010 väckte åklagaren åtal vid Helsingborgs tingsrätt mot den
misstänkte för grov narkotikasmuggling. Tingsrätten dömde den 8 februari 2010 den
tilltalade i enlighet med åtalet till fängelse 4 år och sex månader (mål nr B 5988-09
Helsingborgs tingsrätt).
Utredaren vid Tullverket, som biträtt åklagaren vid utredningen, har uppgett att han
har haft en löpande kontakt med bevis- och spårsäkringsverksamheten under för-
undersökningen för att påskynda den tekniska undersökningen.
Nämnas kan i sammanhanget att enligt en överenskommelse mellan Internationella
åklagarkammaren i Malmö och tullkriminalen i Malmö kan en åklagare på begäran
av chefsåklagaren få ett ärende prioriterat. Med tanke på hur ärendebalanserna ser ut
i dagsläget används denna möjlighet restriktivt.

Tullverkets bedömning

Handläggningstiden vid Tullverket för den tekniska undersökningen i den aktuella
brottsutredningen
Handläggningen hos bevis- och spårsäkringsfunktionen tog knappt två månader i
anspråk (tiden från gripandet till dess att den tekniska undersökningen avslutades).
Själva undersökningen avklarades på två dagar. Vid tidpunkten för begäran om
undersökning fanns redan 12 ärenden i balans hos bevis- och spårsäkringsfunktionen
där, med något undantag, de misstänkta också var frihetsberövade. Det fanns därför
inte möjlighet att ge förtur åt det nu aktuella ärendet på bekostnad av något av de
övriga tidigare inkomna ärendena. För att i någon mån påskynda utredningen
                                                                          Dnr 7171-2009   Sid 4 (6)



skickades, som framgått ovan, en delmängd av den beslagtagna substansen för
ämnesbestämning (som visade att det var narkotika).
De analyser som utförts av Tullverkets laboratorium tog tre respektive fem
arbetsdagar i anspråk. Efter erhållna svar skickades narkotikan utan dröjsmål till
SKL för haltanalys, vilken av skäl som framgått ovan tog en månad i anspråk.
Tullverkets möjligheter att påverka handläggningstiden hos SKL är ytterst
begränsad.
Förundersökningen, utom i de delar som avsåg nämnda undersökningar, var färdig i
början av december 2009.
Den person som anmälan rör frihetsberövades den 15 oktober 2009 och dömdes av
tingsrätten den 8 februari 2010. Tidsperioden från frihetsberövande till dom har
således uppgått till knappt fyra månader.
Enligt Tullverkets mening kan inte handläggningstiden totalt sett anses vara så lång
att den misstänktes rättigheter enligt Europakonventionen och övriga tillämpliga
rättsregler har åsidosatts. Tullverket anser emellertid att handläggningstiden hos
bevis- och spårsäkringsfunktionen har varit otillfredsställande lång, med tanke på att
större delen av tiden utgjorts av väntetid.

Handläggningstiden vid Tullverket för tekniska undersökningar generellt
Som framgår av vad som redan sagts finner Tullverket situationen med långa
handläggningstider i ärenden med frihetsberövade personer som otillfredsställande.
Tullverket är medvetet om det angelägna i att med hänsyn till de påfrestningar
frihetsberövandet har för den misstänkte inte låta utredningarna dra ut mer på tiden
än som är oundgängligen nödvändigt.
Teknisk utredning i form av bevis- och spårsäkring och laboratorieanalyser är som
nämnts ovan viktiga verktyg för att säkerställa en kvalitativ och rättssäker brotts-
utredning. Sådana utredningsinslag måste, bl.a. med hänsyn till att det inte sällan
kan röra sig om komplicerade frågor, få ges erforderlig tid för att åstadkomma ett
gott resultat. Det går inte heller helt att undvika viss väntetid innan undersökningar
av hithörande slag kan påbörjas, bl.a. med hänsyn till redan inledda eller andra
väntande ärenden som har samma anspråk på skyndsam handläggning. Det måste
emellertid vara en kontinuerlig strävan att dessa väntetider – genom resurs-
fördelning, organisatoriska åtgärder, förändrade arbetsmetoder m.m. – minskas till
ett minimum.
Ärendebalansen under 2009, och åtföljande väntetid, i fråga om tekniska
undersökningar är resultatet av att bevis- och spårsäkringsverksamheten inte varit
dimensionerad efter ärendetillströmningen. Resurstilldelningen till tekniska
undersökningar har inte kunnat hålla jämna steg med efterfrågan på grund av en
effektivare gränskontroll vilket har lett till att antalet beslag har ökat. Utbildnings-
insatser, som antas leda till kortare handläggningstider på sikt, har i det korta
perspektivet påverkat den dagliga verksamheten, så också tjänstledigheter och annan
frånvaro.
Som framgår av utredningen ovan har Tullverket internt genomfört organisatoriska
förändringar för att bättre prioritera ärenden och fördela resurser mellan olika orter
där bevis- och spårsäkringsverksamhet bedrivs. Att dessa åtgärder inte fått effekt i
det ärende som omfattas av AA:s anmälan hänger samman med att det tar viss tid för
en ny organisation att få fullt genomslag.
Frågan om ytterligare resursförstärkningar av bevis- och spårsäkringsfunktionen är
för närvarande föremål för hantering i Tullverket och det får övervägas om
ytterligare organisatoriska åtgärder behöver genomföras för att ytterligare förbättra
läget och om samarbetet mellan berörda myndigheter kan utvecklas för att korta
handläggningstiderna.
Det kan påpekas att de långa handläggningstiderna för tekniska undersökningar inte
per automatik för med sig att utredningstiden sedd som helhet förlängs.
Omständigheterna i ett ärende kan vara sådana att utredningen pågår – i delar som
inte är beroende av resultatet av den tekniska undersökningen – efter att den tekniska
                                                                         Dnr 7171-2009     Sid 5 (6)



      undersökningen har avslutats. Det torde framgå av vad som anförts ovan att
      Tullverkets inställning är att redan risken för att en långdragen teknisk under-
      sökning, till följd av ärendeanhopning snarare än ärendets svårighetsgrad, för med
      sig att en misstänkt hålls frihetsberövad under längre tid än som annars blivit fallet
      är skäl nog att bevaka dessa frågor så att insatser kan sättas in när handläggnings-
      tiderna riskerar att dra ut på tiden. Det är också angeläget att utredningen i de delar
      som inte är beroende av den tekniska undersökningen bedrivs på ett sätt som inte
      medför ytterligare dröjsmål.
AA bereddes tillfälle att yttra sig.

Bedömning
En förundersökning ska enligt 23 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken,
förkortad RB, bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger. Finns det inte
längre skäl att fullfölja förundersökningen ska den läggas ned. Undersöknings-
ledaren har ansvar för förundersökningen i dess helhet. Han eller hon ska se till att
utredningen bedrivs effektivt och att den enskildes rättssäkerhetsintressen tas till
vara (1 a § förundersökningskungörelsen [1947:948]).

Av 19 § tredje stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling framgår att när
en förundersökning om brott enligt den lagen leds av en åklagare, får åklagaren
anlita biträde av Tullverket.

Det är naturligtvis särskilt angeläget att en förundersökning bedrivs med stor
skyndsamhet när den misstänkte, som i det aktuella fallet, är frihetsberövad.

 I 24 kap. 18 § RB finns följaktligen bestämmelser om tiden för väckande av åtal
sedan häktning beslutats och om konsekvenserna av att tiden inte hålls. Bland
annat anges – som huvudregel – att om åtal inte väckts inom två veckor ska rätten,
så länge den misstänkte är häktad och till dess åtal har väckts, med högst två
veckors mellanrum hålla ny förhandling i häktningsfrågan och därvid särskilt se till
att utredningen bedrivs så skyndsamt som möjligt.

Av utredningen har följande framgått. Vid en tullkontroll den 15 oktober 2009
hittades misstänkt narkotika i en persons bagage. Förundersökning om grov
narkotikasmuggling inleddes och begäran om teknisk undersökning av den
misstänkta narkotikan gjordes den 16 oktober 2009. Den tekniska undersökningen i
form av s.k. spårsäkring påbörjades den 13 december och avslutades dagen därpå.
Därefter skickades ett prov av godset till Tullverkets laboratorium för ämnes-
bestämning. Sedan denna färdigställts skickades godset den 23 december till SKL
för haltbestämning. SKL:s yttrande kom in till Tullverket den 21 januari 2010 och
åtal väcktes den 26 januari. Övriga utredningsåtgärder i ärendet hade varit slutförda
sedan början av december.

Handläggningen av den tekniska undersökningen i form av spårsäkring har således
tagit något mindre än två månader i anspråk. Själva undersökningen klarades
emellertid av på ett par dagar. En så lång väntetid i ett ärende i vilket den
misstänkte är frihetsberövad är inte godtagbar. Att den tekniska undersökningen
drog ut på tiden i ärendet var, som också Tullverket noterat, särskilt olyckligt
                                                                  Dnr 7171-2009   Sid 6 (6)



eftersom övrig utredning hade slutförts redan i början av december. Tiden i häkte
för den misstänkte kom således att bli längre än nödvändigt.

Slutligen noterar jag att det finns en medvetenhet inom Tullverket om att
handläggningstiderna för tekniska undersökningar generellt sett inte är
tillfredsställande och att Tullverket i syfte att komma till rätta med detta såväl
genomfört organisatoriska förändringar som fattat beslut om att tillföra ytterligare
resurser.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det ovan sagda.
