# Initiativ om möjligheten för intagna i häkte att betrakta sin omgivning genom fönstren i bostadsrummen m.m.

JO 2015-11-16 dnr 7173-2014

BESLUT
                                                                                     Datum                          Dnr                         Sid
                                                                                     2015-11-16                     7173-2014                 1 (16)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Initiativ om möjligheten för intagna i häkte att betrakta sin omgivning
                        genom fönstren i bostadsrummen m.m.


                          Beslutet i korthet: I beslutet konstateras att möjligheten för intagna i häkten eller
                          kriminalvårdsanstalter att se ut genom fönstret i sitt bostadsrum och få en uppfattning
                          av omgivningarna kan bidra till att en häktes- eller anstaltsvistelse inte upplevs som
                          lika påfrestande och därmed motverka de negativa följderna av ett frihetsberövande.
                          Av den anledningen bör det enligt chefsJO betecknas som en grundläggande rättighet
                          för intagna att placeras i ett bostadsrum där fönstret möjliggör vistelse i dagsljus som
                          är normalt för årstiden, och för den intagna att kunna betrakta omgivningarna. Det bör
                          även ses som en grundläggande rättighet att intagna på egen hand kan reglera
                          inflödet av dagsljus i sitt bostadsrum. På samma sätt förhåller det sig med intagnas
                          möjlighet att betrakta sin omgivning från en rastgård.
                          Dessa rättigheter får begränsas om Kriminalvården bedömer att det på grund av
                          ordnings- eller säkerhetsskäl är nödvändigt i det enskilda fallet. Om en intagen är
                          hänvisad till att vistas i en miljö där dessa rättigheter är begränsade måste
                          Kriminalvården vidta åtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av
                          begränsningarna och se till att vistelsen i sådana miljöer blir så kort som möjligt.
                          I beslutet ger chefsJO även sin syn på de åtgärder som enskilda häkten vidtagit för att
                          försöka hindra intagna från oönskad kommunikation genom fönstren i bostads-
                          rummen, skydda de intagnas integritet och hindra insyn i andra myndigheters lokaler.


                        Innehåll
                        1 Bakgrund................................................................................................. 2
                        2 Gällande bestämmelser m.m................................................................... 2
                        3 Utredning................................................................................................ 4
                          3.1 Kriminalvårdens remissvar.............................................................. 5
                        4 Bedömning............................................................................................ 10
                          4.1 Syftet med fönster i de intagnas bostadsrum.................................10
                          4.2 Utformningen av rastgårdar.......................................................... 12
                          4.3 Begränsningar av en intagens rättigheter...................................... 12
                             4.3.1 Meddelande av restriktioner för häktade............................... 13
                             4.3.2 Övriga möjligheter att begränsa de intagnas rättigheter........13
                          4.4 Isoleringsbrytande åtgärder........................................................... 14
                          4.5 Förhållandena i häktena Jönköping och Trelleborg...................... 14
                             4.5.1 Förhindra oönskad kommunikation...................................... 14


 Riksdagens ombudsmän                               E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                          Telefon:        08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                   Texttelefon:    08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                     Fax:            08-21 65 58                                                   www.jo.se
                                                                                       Dnr 7173-2014     Sid 2 (16)




    4.5.2 Skyddande av de intagnas integritet..................................... 15
    4.5.3 Hindra insyn i andra myndigheteters lokaler........................ 15
5 Sammanfattning................................................................................... 15

1 Bakgrund
Under hösten 2014 genomförde JO:s dåvarande NPM-enhet1 inspektioner av
häktena i Jönköping och Trelleborg. I samband med det noterades att fönster-
persiennerna i vissa bostadsrum var konstant neddragna och skevade. Därmed
gavs de intagna inte möjlighet att se ut genom fönstren. För att reglera ljusin-
flödet fanns det i häktet Trelleborg en inre persienn som de intagna kunde
justera på egen hand. I häktet Jönköping kunde de intagna justera ljusinflödet
med en mörkläggningsgardin.

Vid kontakt med häktet Trelleborg uppgavs att syftet med de neddragna per-
siennerna var att de intagna inte ska kunna komma i kontakt med personer som
befinner sig utanför häkteslokalen.2 I fråga om häktet Jönköping var de ned-
dragna persiennerna enligt häktesledningen en nödvändig lösning för att de
intagna inte ska kunna se in i närliggande byggnader, exempelvis tingsrättens
och Åklagarmyndighetens lokaler.3 Detta förhållande innebar även att vissa av
häktets rastgårdar var försedda med frostat glas. Därmed var det omöjligt för de
intagna att vid vistelse i dessa rastgårdar betrakta något annat än himlen.

Med anledning av vad som framkom vid de båda inspektionerna fann jag skäl
att inom ramen för ett särskilt upplagt initiativärende utreda Kriminalvårdens
möjligheter att begränsa de intagnas rättigheter i det nämnda hänseendet.

2 Gällande bestämmelser m.m.
I häkteslagen (2010:610) finns grundläggande bestämmelser om utformningen
av verkställighet i häkte. Enligt 1 kap. 4 § häkteslagen ska varje intagen
bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda
svårigheter som är förenade med frihetsberövandet. Av 5 § i samma kapitel föl-
jer att verkställigheten ska utformas så att negativa följder av frihetsberövandet
motverkas. Vidare följer av 6 § första stycket i samma kapitel att verkställig-
heten inte får innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer
av häkteslagen eller är nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna
upprätthållas. Av paragrafens andra stycke framgår att en kontroll- eller tvångs-
åtgärd endast får användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärd-
en. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.




1
    Numera Opcat-enheten.
2
    Se tjänsteanteckning i JO:s dnr 4689-2014.
3
    Se protokoll i JO:s dnr 4860-2014.
                                                                    Dnr 7173-2014       Sid 3 (16)




Förutom dessa generella bestämmelser framgår det av 1 kap. 17 § första stycket
i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte att en
intagens bostadsrum ska vara utrustat med stol, bord, skåp eller hylla, säng,
bäddutrustning, spegel, anslagstavla, mugg, väckarklocka, radio, tv samt en
anordning som gör att den intagne själv kan reglera inflödet av dagsljus, om inte
annat följer av ett beslut om restriktioner. Enligt bestämmelsens andra stycke
får utrustningen begränsas om det är nödvändigt för att förhindra att den intagne
allvarligt skadar sig själv eller någon annan eller gör sig skyldig till skade-
görelse. För en intagen som är placerad i avskildhet får begränsningar också
göras om det är nödvändigt på grund av lokalernas utformning eller om
placeringen i avskildhet är tillfällig. Om placeringen i avskildhet är tillfällig ska
bostadsrummet, utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet, utrustas så att
standarden för ett normalutrustat bostadsrum uppnås i den utsträckning det är
lämpligt.

Av ett allmänt råd till denna bestämmelse framgår att när en intagen är med-
delad restriktioner som avser inskränkningar i rätten att följa vad som händer i
omvärlden kan det följa av beslutet om restriktioner att den intagne inte får ha
tillgång till radio eller tv. Begränsningar på grund av lokalernas utformning kan
göras t.ex. om det saknas antennuttag för tv eller om fönstret saknar persienner.

I Ministerkommitténs rekommendation Rec(2006)2 till medlemsstaterna avse-
ende de europeiska fängelsereglerna4 finns bestämmelser om miljön i de
utrymmen där intagna vistas. I artikel 18.2 anges bl.a. att i alla byggnader där
intagna ska bo, arbeta eller samlas ska fönstren vara tillräckligt stora för att de
intagna ska kunna läsa eller arbeta i dagsljus under normala förhållanden, och
de ska släppa in tillräckligt med frisk luft såvida det inte finns ett adekvat
luftkonditioneringssystem.

I anslutning till detta bör det nämnas att Europeiska kommittén till förhindrande
av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning5 har
gjort uttalanden i samband med inspektioner om intagnas möjligheter att
betrakta sin omgivning genom fönstret i bostadsrummet. I rapporten från CPT:s
besök i Slovakien 2013 konstaterades att intagna i två anstalter placerades i
bostadsrum med frostade fönsterglas. CPT:s representanter framhöll att man
förstod att det kan finnas behov av att vidta säkerhetsåtgärder i förhållande till
vissa intagna för att motverka risken för kollusion och/eller kriminell verksam-
het. Emellertid måste vidtagandet av sådana åtgärder enligt CPT vara ett undan-
tag snarare än en regel. Det förutsätter vidare att en behörig myndighet i varje




4
    Vidare de europeiska fängelsereglerna.
5
    European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading
Treatment or Punishment, vidare CPT.
                                                                         Dnr 7173-2014        Sid 4 (16)




enskilt fall prövar om en viss säkerhetsåtgärd är motiverad i förhållande till en
viss intagen. Med anledning av detta rekommenderade CPT att de slovakiska
myndigheterna skulle vidta åtgärder för att möjliggöra för de intagna att se ut
genom fönstren.6 Liknande uttalanden återfinns i en rapport från CPT:s besök i
Ryssland 2012.7

I JO:s ärende dnr 5528-2012 aktualiserades frågan om begränsningar av de in-
tagnas möjligheter att på egen hand reglera ljusinflödet i sina bostadsrum. I
häktet Gävle saknade de intagna sådana möjligheter fram till sommaren 2013. I
likhet med häktena i Jönköping och Trelleborg var persiennerna i häktet Gävle
nedfällda och skevade så att de intagna inte kunde se ut genom fönstren. Skälet
till det var att ledningen för häktet ansåg att de intagna annars skulle ges tillfälle
att meddela sig med personer utanför häkteslokalen. I mitt beslut den 17 mars
20148 konstaterade jag att häktets åtgärd var att beteckna som en restriktions-
åtgärd enligt 6 kap. 2 § häkteslagen. En sådan åtgärd måste föregås av ett beslut
av åklagare. Så var inte fallet, och avsaknaden av ett sådant beslut innebar i
praktiken, enligt mitt sätt att se det, att häktet hade fattat ett beslut om restrik-
tioner som myndigheten inte hade behörighet att fatta. Vidare konstaterade jag
följande:

         En åklagares möjlighet att begränsa en intagens kontakter med en annan person
         regleras i 6 kap. 2 § 1, 2, 5, 6 och 7 häkteslagen. Bestämmelserna ger möjlighet
         för åklagaren att dels begränsa kontakten mellan intagna, dels begränsa den in-
         tagnes kontakter med andra personer i samband med besök, genom försändelser
         eller genom elektronisk kommunikation. Inga av dessa förhållanden synes träffa
         den typen av kommunikation som häktet Gävle har velat förhindra. Även om
         häktet Gävle skulle ha haft rätt att fatta beslut om sådana begränsningar, ställer
         jag mig mycket tveksam till att häkteslagen ger ett så pass tydligt stöd som krävs
         för att en myndighet ska kunna vidta en sådan åtgärd.

3 Utredning
Med anledning av vad som framkommit vid inspektionerna av häktena i
Jönköping och Trelleborg förelades Kriminalvården att yttra sig över vad som
hade redovisats ovan. Av yttrandet skulle särskilt framgå
1. vilket lagligt stöd som häktena Jönköping och Trelleborg anser sig ha för att
begränsa de intagnas möjlighet att betrakta sin omgivning från bostadsrum och
från rastgårdar




6
    Se CPT:s rapport från den 25 november 2014 (CPT/Inf [2014] 29) punkterna 74 och
75.
7
    Se CPT:s rapport från den 17 december 2013 (CPT/Inf [2013] 41) punkterna 82 och
86.
8
    Se JO 2014/15 s. 211.
                                                                         Dnr 7173-2014        Sid 5 (16)




2. vilken utgångspunkt Kriminalvården har, vid byggnationer av häkteslokaler
och i anslutning till häkteslokaler samt renovering av häkteslokaler, i fråga om
att tillgodose de intagnas möjligheter i aktuellt avseende
3. om det har gjorts någon utvärdering av om en vistelse i miljöer med sådana
begränsningar har någon effekt på de intagnas fysiska och psykiska hälsa
4. vilka åtgärder Kriminalvården vidtar för att intagna som placeras i sådana
miljöer ändå ska ges möjlighet att betrakta sin omgivning.

3.1 Kriminalvårdens remissvar
Kriminalvården, huvudkontoret, anförde i sitt remissvar, genom anstalts- och
häktesdirektören AA, bl.a. följande:

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från sektionen för allmänna klient-
      ärenden Syd och Öst som varit i kontakt med häktet i Trelleborg respektive
      häktet i Jönköping, från avdelningen för anstalt och häkte och från avdelningen
      för lokalförsörjning. Information har vidare inhämtats från Kriminalvårdens
      klientadministrativa system KLAS och KVR. Genom utredningen har samman-
      fattningsvis följande kommit fram.

      Häktet Trelleborg
      Häktet Trelleborg är beläget i stadsmiljö med omgivande byggnader med främst
      bostäder och småhusfastigheter. I samma byggnad som häktet Trelleborg fanns
      tidigare polismyndigheten och bl.a. lokala skattekontoret i Trelleborg. Numera
      finns bl.a. Trelleborgshem och gruppboende i byggnaden.
      Häktet Trelleborg har 33 platser. På häktet Trelleborg placeras företrädesvis
      häktade med restriktioner. Häktet Trelleborg uppskattar att platserna till 95 %
      belagts med intagna som meddelats restriktioner. När restriktionerna hävs flyttas
      den intagne ganska omgående till ett s.k. gemensamhetshäkte.
      I fönstren i bostadsrummen finns två persienner, den inre och den yttre. Den in-
      tagne kan själv reglera den inre persiennen och kan på så sätt reglera inflödet av
      dagsljus i bostadsrummet. Den yttre persiennen är neddragen och ställd något
      skevt (vinklad snett uppåt) och kan inte regleras av den intagne själv. Det är en-
      dast personal som har möjlighet att låsa upp och reglera den yttre persiennen.
      Häktet Trelleborg uppger att de yttre persiennerna bl.a. är till för att intagna inte
      ska kunna komma i kontakt med andra personer som befinner sig utanför häktet.
      Minst en gång per månad dyker det upp personer utanför häktet som står och
      ropar, gestikulerar eller håller upp plakat i syfte att komma i kontakt med intag-
      na. Häktet Trelleborg kan inte göra något åt saken mer än att kontakta polis med
      begäran om att dessa personer ska avvisas. Det finns även en integritetsaspekt
      som häktet Trelleborg vill framhålla med hänsyn till att det finns så många bo-
      ende i närområdet. Vissa av de boende i de närmast belägna höghusen kan – om
      det är mörkt ute och lampan är tänd i bostadsrummet – se in i bostadsrummen.
      Även om den yttre persiennen är neddragen och ställd något skevt bör framhållas
      att de intagna ändå har möjlighet att till viss del betrakta omgivningen från fön-
      stret. Utsikten från de olika bostadsrummen är helt avhängigt av den omgivande
      bebyggelsen. Det går inte att från bostadsrummen se området direkt nedanför
      häktet och närmast huskroppen. Däremot går det att se omgivningen längre bort
      och de intilliggande byggnaderna. Från vissa av bostadsrummen går det att se
      gatumiljöer. Till viss del påverkas möjligheten att se omgivningen av årstiden
      och då särskilt under de mörka vintermånaderna.
      Från promenadgårdarna ser man omkringliggande byggnader, trädgårdar, takåsar
      och gatuvyer. Bebyggelsen runt häktet är tät med omkringliggande byggnader i
                                                                   Dnr 7173-2014         Sid 6 (16)




olika höjd. Det finns såväl villafastigheter med trädgårdar som högre hyreshus.
Inte heller från promenadgårdarna kan man se området kring huskroppen, men i
övrigt är det i princip fri sikt.

Häktet Jönköping
Vid häktet finns såväl intagna med restriktioner som intagna som medges gem-
ensamhet. JO konstaterade vid inspektion av häktet Jönköping den 17 september
2014 att bostadsrummen på restriktionsavdelningen har persienner som är så
kraftigt snedställda att det är omöjligt att se ut och att det inte är möjligt för in-
tagna att själva reglera persienner i något bostadsrum. Det finns mörkläggnings-
gardiner i bostadsrummen som de intagna kan använda för att reglera ljusinsläpp.
Vidare noterades att promenadgårdarna hade frostat glas mot utsidan och att det
var omöjligt för intagna att betrakta något annat än himlen vid promenad.
JO har i protokollet från inspektionen den 17 september 2014 skrivit att persien-
nerna är så kraftigt snedställda att det är omöjligt att se ut. Häktet vill påpeka att
persiennerna i bostadsrummen endast hindrar sikt in i cellerna från marknivå. De
intagna kan dock se rakt fram och uppåt. De intagna ser således byggnader och
himmel från bostadsrummen.
Fem av sex rastgårdar är försedda med frostat glas. I vissa rastgårdar ser de in-
tagna endast himmel. I andra rastgårdar ser de intagna himmel och byggnader. I
den rastgård som inte är försedd med frostat glas finns ingen begränsning i de
intagnas möjlighet att betrakta sin omgivning. Dock har det uppförts två nya
flerbostadshus inom synavstånd från denna promenadgård. Det är därför ovisst
om häktet kan skydda de intagnas integritet i den gården i nuläget.
Promenadgården i häktets gemensamhetsavdelning är omgärdad av träväggar.
Det finns glasrutor på cirka två meters höjd i denna promenadgård. Det noteras
att JO vid inspektionen den 17 september 2014 inte funnit skäl att anmärka på
förhållandena vid gemensamhetsavdelningens promenadgård. I sak har de intag-
na i stort sett lika begränsad utsikt där som vid övriga promenadgårdar. Skillnad-
en består i att Kriminalvården inte har vidtagit någon ytterligare visuellt avskär-
mande åtgärd i detta utrymme.
I närheten av häktet finns bl.a. domstol, polis, bostadshus, parkeringshus och
parkeringsplatser. Det har förekommit att utomstående har uppehållit sig på par-
keringsytorna och visat skyltar med meddelanden för intagna. Polisen har fram-
fört synpunkter till häktesledningen gällande att intagna kan observera personal-
en i polisens lokaler.

Kriminalvårdens häkten (utgångspunkter)
Kriminalvården har vid planering och byggnation av häkten att ta hänsyn till
samordningsfunktioner med övrig rättsprocess (polis, åklagare, domstol och i
viss mån försvarare). Det framgår bl.a. av myndighetens instruktion att häktes-
organisationen ska vara utformad på så sätt att den främjar ett effektivt
samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsende och att en lokalisering av
häktena som underlättar detta samarbete ska eftersträvas. Detta innebär att det
är starka incitament för att placera häktena i anslutning till övriga delar av
rättsväsendet, under förundersökningsstadiet framför allt polis och åklagare.
Polisens lokaler är placerade i tätbebyggda områden, vilket gör att
häkteslokalerna på många håll befinner sig nära andra byggnader. Insyn till
bostadsrum på häktet från närliggande arbetsplatser och bostäder kan vara en
olägenhet för intagna liksom tvärtom. Därför kan det tyvärr finnas olika lokala
anordningar som begränsar sikten i olika avseenden.
Den normeringshandling som Kriminalvården använder vid nybyggnation av
bostadsrum i häkte heter C 08 H (2008-02-29). Där beskriver Kriminalvården
hur ett bostadsrum för häktade ska byggas i normal- och säkerhetshäkte. Under
avdelningen för fönster beskrivs att den intagne själv ska kunna reglera mörk-
läggning/ljusavskärmning inne i rummet.
                                                                  Dnr 7173-2014        Sid 7 (16)




Vid nybyggnation är normeringshandlingen och en säkerhetsanalys för respekt-
ive verksamhetsställe grunden. Vid de senaste stora nybyggnationerna av häkten
har Kriminalvården arbetat med en yttre glasfasad ca en meter utanför själva
husväggen för att lösa problemet med ljusinsläpp och samtidigt omöjliggöra
kommunikation samt att säkra integritetsskyddet för den intagne.
Vid renovering och ombyggnation ligger C 08 H som grund och används i
tillämpliga delar. För att lösa in- och utsynsproblematiken på gamla fastigheter
arbetar Kriminalvården med olika lösningar. En modell är yttre lameller på fas-
aden. Vid montering av mörkläggningsgardiner och lameller/persienner måste
även risken för suicidförsök beaktas.
Det finns inte några nybyggnationer planerade den närmaste tiden, förutom ett
litet häkte i Östersund.

Författningsbestämmelser
Av 24 kap. 5 a § första stycket rättegångsbalken följer att om rätten beslutar att
häkta någon, förordnar att någon ska kvarbli i häkte eller medger förlängning av
tiden för att väcka åtal, ska den samtidigt på begäran av åklagaren pröva om den
häktades kontakter med omvärlden ska få inskränkas. Tillstånd till sådana res-
triktioner får meddelas endast om det finns en risk för att den misstänkte undan-
röjer bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning.
Av andra stycket framgår bl.a. följande. Åklagaren får, om det på grund av sen-
are inträffade omständigheter är nödvändigt, meddela beslut som innebär in-
skränkningar i den häktades kontakter med omvärlden även om rätten inte har
meddelat tillstånd till restriktioner. Har åklagaren meddelat ett sådant beslut ska
han samma dag eller senast dagen därefter begära rättens prövning enligt första
stycket.
Av 1 kap. 4 § häkteslagen (2010:611) framgår att varje intagen ska bemötas med
respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter
som är förenade med frihetsberövandet.
Av 1 kap. 6 § första stycket häkteslagen framgår att verkställigheten inte får in-
nebära andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller
som är nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.
Av andra stycket samma lagrum framgår följande. En kontroll- eller tvångsåt-
gärd får endast användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden.
Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.
Av 2 kap. 5 § 2 och 3 kap. 1 § första stycket, 4 §, 7 § och 8 § första stycket
häkteslagen framgår att Kriminalvården har rätt att meddela begränsningar vad
avser den häktades gemensamhet med andra intagna respektive den intagnes
möjligheter till besök, elektronisk kommunikation och korrespondens. Sådana
begränsningar får ske om Kriminalvården gör bedömningen att kontakterna kan
äventyra ordning eller säkerhet.
Av 6 kap. 1 § häkteslagen följer att en intagen som är häktad, anhållen eller grip-
en på grund av misstanke om brott får åläggas inskränkningar i sin rätt till kon-
takt med omvärlden (restriktioner) om det finns risk för att han eller hon undan-
röjer bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning.
Av andra stycket samma lagrum framgår att för den som är häktad får restrik-
tioner enligt första stycket meddelas endast om han eller hon får underkastas
restriktioner enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken.
I 6 kap. 2 § häkteslagen anges att ett beslut om restriktioner enligt 1 § får avse
inskränkningar i rätten att (1) placeras tillsammans med andra intagna enligt
2 kap. 1 § andra stycket, (2) vistas i gemensamhet enligt 2 kap. 5 §, (3) följa vad
som händer i omvärlden enligt 2 kap. 9 §, (4) inneha tidskrifter och tidningar en-
ligt 2 kap. 11 §, (5) ta emot besök enligt 3 kap. 1 § första stycket, (6) stå i för-
                                                                    Dnr 7173-2014         Sid 8 (16)




bindelse med annan genom elektronisk kommunikation enligt 3 kap. 4 §, eller
(7) sända och ta emot försändelser enligt 3 kap. 7 §.
Enligt 6 kap. 3 § häkteslagen prövas en fråga om restriktioner av undersöknings-
ledaren eller åklagaren.
Av 23 § första stycket häktesförordningen (2010:2011) följer att undersöknings-
ledaren eller åklagaren omedelbart skriftligen ska underrätta den intagne och den
myndighet som svarar för förvaringslokalen om beslut om restriktioner enligt
häkteslagen.
Av 1 kap. 17 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2),
FARK Häkte, framgår att en intagens bostadsrum ska vara utrustat med stol,
bord, skåp eller hylla, säng, bäddutrustning, spegel, anslagstavla, mugg, väckar-
klocka, radio, TV samt anordning som gör att den intagne själv kan reglera in-
flödet av dagsljus, om inte annat följer av ett beslut om restriktioner.
Av allmänt råd till bestämmelsen framgår följande. När en intagen är ålagd re-
striktioner som avser inskränkningar i rätten att följa vad som händer i omvärld-
en kan det följa av beslutet om restriktioner att den intagne inte får ha tillgång till
radio eller TV. Begränsningar på grund av lokalernas utformning kan göras t.ex.
om det saknas antennuttag för TV eller om fönstret saknar persienner.
Av 35 kap. 15 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
OSL, följer att sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om en enskilds
personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående
till denne lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller
lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Kriminalvårdens bedömning
Vilket lagligt stöd anser sig häktena Jönköping och Trelleborg ha för att begrän-
sa de intagnas möjlighet att betrakta sin omgivning från bostadsrum och från
rastgårdar?
Såsom JO har konstaterat i beslut den 17 mars 2014, dnr 5528-2012, kan person-
er som är intagna i häkte meddelas begränsningar bl.a. i fråga om möjligheten att
kommunicera med andra personer. Sådana begränsningar kan beslutas dels av
åklagaren, dels av Kriminalvården. Syftet med åtgärderna skiljer sig dock åt.
Medan åklagarens begränsningar har som mål att förhindra en häktas från att på-
verka en pågående förundersökning, är syftet med Kriminalvårdens begränsning-
ar att upprätthålla ordning och säkerhet på ett verksamhetsställe. Åtgärderna har
emellertid det gemensamt att de begränsningar som kan meddelas måste följa av
lag. Vidare måste frågan om att begränsa intagnas rättigheter prövas i förhållan-
de till varje enskild intagen.
JO konstaterade i ärende med dnr 5528-2012 att intagna i häktet Gävle fram till
sommaren 2013 saknat möjlighet att själva reglera ljusinflödet i bostadsrummen
och att skälet till det, såvitt framkommit, varit att ledningen för häktet ansett att
en sådan möjlighet skulle ge de intagna tillfälle att meddela sig med personer
utanför häkteslokalen. Häktet Gävles agerande att begränsa de intagnas möjlig-
het att reglera ljusinsläppet följde dock inte på av åklagaren meddelade restrik-
tionsbeslut i förhållande till varje enskild intagen. JO konstaterade att det inte är
möjligt att, som i det aktuella fallet, vidta åtgärder som riktas mot samtliga in-
tagna. JO konstaterade vidare att inga av de i 6 kap. 2 § häkteslagen angivna för-
hållandena synes träffa den typ av kommunikation som häktet Gävle har velat
förhindra. JO anförde vidare att JO, även om häktet Gävle skulle ha haft rätt att
fatta beslut om sådana begränsningar, ställer sig mycket tveksam till att häktes-
lagen ger ett så pass tydligt stöd som krävs för att en myndighet ska kunna vidta
en sådan åtgärd.
Det framgår inte annat än att syftet med de neddragna och skevade persiennerna i
bostadsrummen även på häktena i Jönköping och Trelleborg varit att förhindra
att de intagna på häktena förmedlar sig med personer utanför häkteslokalen. Kri-
                                                                            Dnr 7173-2014         Sid 9 (16)




         minalvården har ingen annan uppfattning av rättsläget än den som framförs av
         JO i ovan refererat ärende och anser att Kriminalvården givetvis inte ska vidta
         begränsande åtgärder utan att ha stöd i lag för de åtgärder som därvid vidtas. Det
         måste dock understrykas att det många gånger utgör ett reellt problem för rätts-
         processen om intagna kommunicerar med utomstående från förvaringslokalen
         och att sådan kommunikation, såsom framgår av Kriminalvårdens yttrande i är-
         ende med dnr 5528-2012, även har lett till att mål har saboterats.
         Vidare vill Kriminalvården, vad avser situationen på rastgårdarna, uppmärksam-
         ma på en intressekonflikt. Till de intagnas starkt skyddade rättigheter enligt häk-
         teslagen hör daglig vistelse utomhus. Intagna har också ett starkt intresse av att
         sekretessen i 35 kap. 15 § OSL upprätthålls under hela tiden som frihetsberövan-
         det pågår och att Kriminalvården säkerställer att de inte utsätts för det integritets-
         intrång som oönskad exponering innebär. Vid häktet Jönköping finns bl.a. ett
         intilliggande bostadshus inom synavstånd. En konsekvens av rådande insyn
         skulle kunna bli att intagna löper risk att utsättas för exempelvis fotografering
         eller annan kartläggning och att man, som en konsekvens därav, väljer att avstå
         från sin lagstadgade rätt till daglig promenad.
         Avseende häktet Trelleborg framgår inte annat än att det är möjligt att se ut från
         rastgårdarna.9
         Vilken utgångspunkt har Kriminalvården, vid byggnationer av häkteslokaler och
         i anslutning till häkteslokaler samt renovering av häkteslokaler, i fråga om att
         tillgodose de intagnas möjligheter att betrakta sin omgivning från bostadsrum
         och från rastgårdar?
         Såsom angivits ovan framgår av Kriminalvårdens instruktion att Kriminalvården
         vid planering och byggnation av häkten har att ta hänsyn till samordningsfunk-
         tioner med övrig rättsprocess (polis, åklagare, domstol och i viss mån försvara-
         re). Detta medför i vissa fall begränsade möjligheter vid utformning av häktes-
         celler och rastgårdar.
         Vid de senaste stora nybyggnationerna av häkten har Kriminalvården arbetat
         med en yttre glasfasad ca en meter utanför själva husväggen för att lösa problem-
         et med ljusinsläpp och samtidigt förhindra kommunikation samt säkra integritets-
         skyddet för den intagne. I och med ljusspalten som bildas mellan glasfasaden och
         husfasaden försvåras i viss mån ut- och insyn. Dubbla glas gör att det bli mycket
         reflektioner vilket försvårar, men inte helt omöjliggör kommunikation. Den
         intagne kan dock alltid se ut. Glasfasad har använts i Sollentuna 2010 samt i
         Göteborg och Helsingborg 2011. I Sollentuna sitter det dessutom vertikala lamel-
         ler ca 70 cm utanför fönstret, men innanför glasväggen. Trots lamellerna ser de
         intagna rakt ut och de intagna ser även marken. I Helsingborg sitter lameller
         horisontellt utanför fönstret, men innanför glasväggen. Endast sikten nedåt hin-
         dras. I häktet Göteborg har lösningen med lameller använts i ungefär 10 procent
         av bostadsrummen, de som är belägna nära åklagarmyndigheten, för att hindra
         sikt nedåt. Det finns inte några nybyggnationer planerade den närmaste tiden,
         förutom ett litet häkte i Östersund.
         På gamla fastigheter arbetar Kriminalvården med olika lösningar. En modell är
         yttre lameller på fasaden. Med lameller menas i detta fall en konstruktion som
         sitter på utsidan och som hindrar den intagnes sikt nedåt. Detta begränsar möjlig-
         heten att kunna betrakta hela sin omgivning.
         Kriminalvården önskar framhålla att de intagna både i häktet Trelleborg och häk-
         tet Jönköping även med nuvarande begränsning i form av neddragna och vinkla-




9
    Jfr protokoll med dnr 4689-2014.
                                                                          Dnr 7173-2014        Sid 10 (16)




         de persienner till viss del kan betrakta omgivningen från fönstren. Den omgiv-
         ning som de intagna kan betrakta varierar utifrån vilken faktisk omgivning som
         finns att betrakta från aktuellt häkte. Kriminalvårdens uppfattning är att intagna
         givetvis inte ska begränsas i möjligheten att betrakta sin omgivning på så sätt att
         de över huvud taget inte har någon utsikt från fönstret i bostadsrummet eller rast-
         gården10 alternativt endast har utsikt över himmel. Däremot är det
         Kriminalvården uppfattning att en intagen inte kan kräva att denne ska kunna
         betrakta en viss specifik del av sin omgivning.
         Har det gjorts någon utvärdering av om en vistelse i miljöer med begränsningar
         avseende möjligheter att betrakta sin omgivning från bostadsrum och från rast-
         gårdar har någon effekt på de intagnas fysiska och psykiska hälsa?
         Kriminalvården har inte företagit någon sådan utvärdering som nämns i fråge-
         ställningen. Kriminalvårdens utvecklingsenhet presenterade 2007 rapporten
         Psykisk hälsa hos häktade med restriktioner, men i rapporten specificeras inte
         vilka restriktioner som varit aktuella.
         Vilka åtgärder vidtar Kriminalvården för att intagna som placeras i sådana
         miljöer ändå ska ges möjlighet att betrakta sin omgivning?
         Kriminalvårdens inställning, såsom redovisats ovan, är att intagna inte utan lag-
         stöd över huvud taget ska hindras att betrakta sin omgivning, men att intagna inte
         heller kan kräva att få betrakta en viss specifik del av sin omgivning. Det ska
         därför inte vara nödvändigt att vidta sådana åtgärder som efterfrågas.

4 Bedömning
Det här initiativet handlar om vilka funktioner som fönstren i intagnas bostads-
rum bör ha, vilka möjligheter Kriminalvården har att begränsa dessa funktioner
och intagnas möjlighet att kunna iaktta sin omgivning från rastgårdar. Jag vill
inledningsvis framhålla att en del av Kriminalvårdens uppdrag består i att
förhindra att intagna avviker från kriminalvårdsanstalter och häkten.11 Att
myndigheten försöker hindra rymningar genom att exempelvis förse fönster i
anstalter och häkten med galler framstår därmed som helt naturligt. Sådana
åtgärder begränsar i och för sig till viss del möjligheten för intagna att se ut gen-
om fönstret och det naturliga ljusinsläppet.

Initiativet tar emellertid inte sikte på denna typ av begränsande säkerhets-
åtgärder. I stället är den centrala frågan i vilken omfattning Kriminalvården kan
vidta ytterligare begränsande åtgärder som exempelvis påverkar de intagnas
möjlighet att se ut genom fönstren i sina bostadsrum.

4.1 Syftet med fönster i de intagnas bostadsrum
I samband med inspektioner som jag och mina medarbetare genomfört under de
senaste åren har vi uppmärksammat att intagna i vissa anstalter och häkten inte
har haft möjlighet att på egen hand reglera inflödet av dagsljus i sina bostads-




10
     Jfr CPT protokoll från besök i Slovakien 2014 samt kommentaren till Rule 18,
European prison rules.
11
     Se 2 § förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården.
                                                                         Dnr 7173-2014       Sid 11 (16)




rum. I vissa fall har fönstren i de rum där intagna förväntas tillbringa sin dygns-
vila helt saknat persienner eller liknande. Det hör dessbättre till ovanligheterna.
Något som förekommit i större omfattning är att persiennerna i bostadsrummen
varit ständigt neddragna och skevade, utan möjlighet för de intagna att på egen
hand reglera inflödet av dagsljus. Resultatet av detta har i vissa fall varit att
intagna hänvisats till att tillbringa sina dagar i halvdunkel. Under sådana för-
hållanden kan det ifrågasättas om fönstren verkligen fyller den funktion som
kan förväntas.

Som jag nämnde inledningsvis har jag tidigare haft anledning att uttala mig i
fråga om intagnas möjligheter att på egen hand reglera inflödet av dagsljus i
sina bostadsrum.12 I det tidigare ärendet utgick jag från att detta är en rättighet
för de intagna som bara bör kunna begränsas av Kriminalvården i vissa fall.
Genom att intagna ges denna rättighet säkerställs att de får en bra ljusmiljö för
såväl sin dygnsvila som dagliga aktiviteter i bostadsrummet. Det finns enligt
min mening tungt vägande skäl till att det ska betraktas som en rättighet även att
de intagna kan se ut genom fönstret i bostadsrummet och garanteras ett visst
ljusinsläpp.

I de europeiska fängelsereglerna finns det rekommendationer om att fönstren i
lokaler där de intagna vistas ska ha ett sådant ljusinsläpp att det möjliggör för de
intagna att läsa eller arbeta i dagsljus under normala förhållanden.13 Fängelse-
reglerna innehåller inte några uttalanden om huruvida de intagna även ska ha
möjlighet att betrakta sin omgivning genom fönstren. Av kommentaren till
artikel 18 framgår emellertid att fönster inte bör täckas över med s.k. opalglas.14
Liknande rekommendationer finns i de uttalanden från CPT som jag redogjort
för inledningsvis.15

Enligt min mening finns det goda skäl för att fönstren i de intagnas bostadsrum
inte enbart ska fungera som ljusinsläpp, utan även ge de intagna möjlighet att
betrakta sin omgivning. Att fönstren fyller dessa båda funktioner är nämligen av
betydelse när det gäller att motverka de negativa följderna av ett frihetsberövan-
de. Att intagna placeras i bostadsrum med sådana grundläggande funktioner är
även ett viktigt led i att bemöta dem med respekt för deras människovärde.16

För intagna som är meddelade restriktioner, eller av andra skäl inte tillåts vistas
i gemensamhet med andra intagna, är det särskilt viktigt att bostadsrummen har




12
     Se JO 2014/15 s. 211, dnr 5528-2012.
13
     Se artikel 18.2 i de europeiska fängelsereglerna.
14
     Se Ministerkommitténs kommentar till artikel 18 i de europeiska fängelsereglerna.
15
     Se under rubriken Gällande bestämmelser m.m.
16
     Se 1 kap. 4 § och 5 § första stycket fängelselagen och 1 kap. 4 och 5 §§ häkteslagen.
                                                                          Dnr 7173-2014      Sid 12 (16)




dessa funktioner. Den isolering som det innebär för en intagen att inte kunna
vistas tillsammans med andra människor kan nämligen redan efter ett par dagar
få negativa konsekvenser för den intagnes hälsa. Symtom som kan uppstå till
följd av en isolering sträcker sig från ångest och depression till paranoia och
psykos.17

Möjligheten att se ut genom fönstret i bostadsrummet och få en uppfattning av
omgivningarna kan bidra till att häktes- eller anstaltsvistelsen inte upplevs som
lika påfrestande och därmed motverka de negativa följderna av ett frihetsberöv-
ande. Av den anledningen bör det enligt min mening betecknas som en rättighet
för intagna att placeras i ett bostadsrum där fönstret möjliggör vistelse i det
dagsljus som är normalt för årstiden, och för den intagne att kunna betrakta om-
givningarna.

4.2 Utformningen av rastgårdar
En viktig utgångspunkt är att Kriminalvårdens rastgårdar inte bara bör ha som
syfte att möjliggöra för de intagna att få frisk luft. Utöver detta bör rastgårdarna
vara konstruerade på sådant sätt att det är möjligt för de intagna att motionera.
Därtill bör en vistelse på en rastgård vara ett miljöombyte som bidrar till att
motverka de negativa konsekvenserna av frihetsberövandet. Den senare delen är
särskilt viktig i fråga om de rastgårdar som används av intagna som inte får vis-
tas i gemensamhet.

Mot den bakgrunden är det enligt min mening inte acceptabelt att avskildhets-
rastgårdar utformas på ett sådant sätt att de blir som slutna rum med ett galler-
tak. Det är tyvärr inte helt ovanligt att rastgårdar utformats på ett sådant sätt
eller har försetts med sådana begränsningar att det för den intagne bara är möj-
ligt att se delar av himlen. För att en rastgård ska fylla alla de funktioner som
rimligen kan krävas måste det vara möjligt för de intagna att iaktta sin omgiv-
ning från rastgården.

4.3 Begränsningar av en intagens rättigheter
En verkställighet i häkte eller kriminalvårdsanstalt får inte innebära andra
begränsningar i den intagnes frihet än som följer av häkteslagen eller
fängelselagen eller som är nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska
kunna upprätthållas.18




17
     Se interimsrapport från FN:s MR-råds särskilda rapportör i frågor om tortyr och
annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (A/66/268)
punkterna 62 och 63 samt rapportens bilaga.
18
     Se 1 kap. 6 § första stycket häkteslagen och 1 kap. 6 § första stycket fängelselagen.
                                                                         Dnr 7173-2014     Sid 13 (16)




4.3.1 Meddelande av restriktioner för häktade
I fråga om häktade finns det genom åklagarrestriktioner mer långtgående möj-
ligheter att begränsa deras rättigheter i jämförelse med övriga intagna. Vilken
typ av restriktioner som en häktad kan meddelas framgår av en uttömmande
uppräkning i häkteslagen.19 Det finns ett antal restriktioner som åklagaren kan
besluta om för att begränsa en intagens möjlighet att kommunicera med person-
er utanför häkteslokalen. Åklagaren kan inskränka den intagnes möjlighet att ta
emot besök, stå i förbindelse med annan genom elektronisk kommunikation,
och sända och ta emot försändelser.20

I det ärende som gällde häktet Gävle framkom det uppgifter om att häktet i sam-
råd med åklagare hade försökt hindra de intagna från att genom fönstren i
bostadsrummen kommunicera med personer som befann sig utanför häktes-
lokalen. Det hade gått till på så sätt att häktet hade låtit persiennerna vara ned-
dragna och vinklade och fråntagit de intagna möjligheten att på egen hand
justera persiennerna. Med anledning av vad som hade framkommit uttalade jag
bl.a. att jag ställde mig mycket tveksam till att den uttömmande uppräkning av
restriktioner i häkteslagen ger ett så pass tydligt stöd som krävs för att det ska
vara möjligt att införa en sådan begränsning.21 Det innebär vidare att de aktuella
bestämmelserna inte heller ger stöd för att begränsa de intagnas möjligheter att
se ut genom fönstren i bostadsrummen för att omöjliggöra oönskad kommuni-
kation.

4.3.2 Övriga möjligheter att begränsa de intagnas rättigheter
Det finns inte heller i övrigt någon uttrycklig bestämmelse i fängelselagen eller
häkteslagen som ger Kriminalvården möjlighet att begränsa de intagnas rättig-
heter att se ut genom fönstret i bostadsrummet eller att kunna reglera inflödet av
dagsljus. Därmed är den enda återstående möjligheten för Kriminalvården att
begränsa denna rättighet med hänvisning till att det är nödvändigt för att ord-
ningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.

För att Kriminalvården ska kunna införa en sådan begränsning måste myndig-
heten finna att det är nödvändigt i varje enskilt fall, och att begränsningen står i
rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är
tillräcklig ska den användas i stället.22 Upprätthållandet av ordningen och säker-
heten är begränsat till Kriminalvårdens verksamhet. Det är alltså inte möjligt att
med hänvisning till denna bestämmelse begränsa de intagnas rättigheter för att
underlätta verksamheten för andra myndigheter. Det innebär att ett häkte exem-




19
     Se 6 kap. 2 § häkteslagen.
20
     Se 6 kap. 2 § 5–7 häkteslagen.
21
     Se JO 2014/15 s. 211, dnr 5528-2012.
22
     Se 1 kap. 6 § andra stycket fängelselagen och 1 kap. 6 § andra stycket häkteslagen.
                                                                  Dnr 7173-2014       Sid 14 (16)




pelvis inte kan införa en begränsning med stöd av denna bestämmelse för att
förhindra att en brottsutredning förstörs.

4.4 Isoleringsbrytande åtgärder
Ovan har jag redogjort för min syn på vilka krav som kan ställas på miljön i
bostadsrum och rastgårdar i fråga om intagnas möjlighet att kunna reglera
inflödet av dagsljus och iaktta sin omgivning. Om Kriminalvården efter en
bedömning i det enskilda fallet är av uppfattningen att det av ordnings- eller
säkerhetsskäl är nödvändigt att begränsa dessa rättigheter, måste myndigheten
samtidigt vidta åtgärder för att motverka eventuella negativa konsekvenser av
dessa begränsningar.

Intagna som är meddelade restriktioner eller som av andra skäl inte kan vistas i
gemensamhet med andra intagna är en särskilt utsatt grupp i detta sammanhang.
Om Kriminalvården har valt att begränsa rättigheter för denna grupp av intagna
ligger det ett särskilt ansvar på myndigheten att vidta isoleringsbrytande åt-
gärder i förhållande till den intagne. Det kan exempelvis bestå i att han eller hon
ges möjlighet att komma ut från bostadsrummet i större omfattning än vad som
annars skulle vara fallet. Likaså ligger det ett ansvar på myndigheten att se till
att den period som den intagne är hänvisad till en sådan miljö blir så kort som
möjlig.

4.5 Förhållandena i häktena Jönköping och Trelleborg
I Kriminalvårdens yttrande har det framkommit tre olika skäl till att häktena
med hjälp av skevade persienner begränsat de intagnas möjligheter att se ut gen-
om fönstren och i häktet Jönköping begränsat de intagnas möjlighet att se ut
från rastgårdarna. Häktena har genom åtgärden velat förhindra de intagna från
att komma i kontakt med personer som befinner sig utanför häktet, skydda de
intagnas integritet genom att hindra insyn från närliggande höghus och hindra
insyn i andra myndigheters lokaler.

4.5.1 Förhindra oönskad kommunikation
Som jag nämnt tidigare kan ett häkte, enligt min mening, enbart vidta en sådan
begränsande åtgärd om det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska
kunna upprätthållas. Häktet Trelleborg har inte förklarat på vilket sätt intagnas
oönskade kommunikation stör ordningen och säkerheten i häktet, och därmed
varför denna åtgärd bedömts nödvändig. Jag utesluter inte att det kan uppstå
situationer där en sådan åtgärd har stöd i bestämmelsen. Jag vill emellertid
framhålla att åtgärden bara får vidtas om den bedöms nödvändig i varje enskilt
fall.

I Kriminalvårdens yttrande framskymtar även att syftet med åtgärden är att
förhindra att pågående brottsutredningar förstörs. Av den anledningen vill jag
understryka att det i Kriminalvårdens uppdrag ingår att verkställa åklagarens
beslut om restriktioner. Det ingår däremot inte i myndighetens uppdrag att på
                                                                          Dnr 7173-2014     Sid 15 (16)




egen hand besluta om begränsningar som upplevs nödvändiga för att förhindra
att en brottsutredning saboteras.

4.5.2 Skyddande av de intagnas integritet
Begränsningar har även motiverats med att de är nödvändiga för att förhindra
oönskad insyn från närbelägna höghus. Jag har förståelse för att det kan inne-
bära en allt större utmaning för Kriminalvården att värna de intagnas integritet i
takt med att stadsmiljöerna förtätas. Naturligtvis måste Kriminalvården se till att
boende i kringliggande hus inte kan se in i häktets lokaler.

Jag vill emellertid framhålla att den typen av åtgärder så långt som möjligt inte
bör innebära en begränsning för de intagna. Enligt min mening finns det andra
tillvägagångssätt än de som häktena har valt att använda sig av, och som fram-
står som lämpligare ur de intagnas perspektiv. Det önskade syftet kan t.ex.
uppnås genom att fönster och rastgårdar förses med spegelglas som omöjliggör
insyn men som inte hindrar utsikten.23

4.5.3 Hindra insyn i andra myndigheters lokaler
Häktet Jönköping har även förklarat begränsningarna av de intagnas rätt att se
ut genom fönstret med att man velat förhindra de intagna från att se in i närlig-
gande byggnader som disponeras av andra myndigheter. Jag har förståelse för
att det kan finnas behov av att samlokalisera ett häkte med bl.a. brottsutredande
myndigheter för att verksamheten ska fungera så smidigt som möjligt. Frågan är
emellertid vilken myndighet som bör vidta åtgärder för att komma till rätta med
de eventuella insynsproblem som en sådan samlokalisering kan föra med sig.

Jag har förstått det som att en del av de begränsningar som införts för de intagna
i häktet Jönköping har gjorts för att förhindra insyn i åtminstone polisens
lokaler. Enligt min mening är en sådan lösning felaktig, och i stället bör det vara
Polismyndigheten som vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att för-
hindra insyn i myndighetens lokaler. De intagna i häkten ska alltså inte behöva
drabbas av samlokaliseringar på så sätt att Kriminalvården på uppmaning av en
annan myndighet, eller på eget initiativ, begränsar deras utsikt från bostadsrum
och rastgårdar.

5 Sammanfattning
Det som redovisats ovan kan sammanfattas i följande punkter:
– Intagna har rätt att
a) på egen hand kunna reglera inflödet av dagsljus i sitt bostadsrum
b) kunna betrakta sin omgivning genom fönstret i sitt bostadsrum




23
     Se 1 kap. 6 § första stycket fängelselagen och 1 kap. 6 § första stycket häkteslagen
där det bl.a. anges att om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.
                                                                  Dnr 7173-2014       Sid 16 (16)




c) kunna betrakta sin omgivning från rastgårdar.

– Dessa rättigheter får begränsas om Kriminalvården bedömer att det på grund
av ordnings- eller säkerhetsskäl är nödvändigt i det enskilda fallet.

– Om en intagen är hänvisad till att vistas i en miljö där dessa rättigheter är
begränsade måste Kriminalvården vidta åtgärder för att minska de negativa
konsekvenserna av begränsningarna och se till att vistelsen i sådana miljöer blir
så kort som möjligt.

Som jag nämnde inledningsvis har frågan om de intagnas möjlighet att på egen
hand reglera ljusinflödet i bostadsrummet uppmärksammats av mig och mina
medarbetare under de senaste åren. Av den anledningen är jag förvånad över att
det så sent som i juli 2015 framkom uppgifter om att de intagna i häktet Uppsala
saknade denna möjlighet.24

Enligt min mening bör Kriminalvården göra en fullständig genomgång av samt-
liga verksamhetsställen (såväl häkten som anstalter) för att säkerställa att de in-
tagna ges rätt att kunna se ut genom fönstren i bostadsrummen och att kunna
reglera ljusinflödet på egen hand. Vidare bör genomgången omfatta myndig-
hetens rastgårdar. En sådan inventering verkar också vara nödvändig för att se
till att de åtgärder som vidtagits för att förhindra insyn m.m. är ändamålsenliga
och innebär en så liten begränsning av de intagnas rättigheter som möjligt. En
sådan genomgång bör vara färdig under 2016, och Kriminalvården bör därefter
återrapportera till mig hur situationen ser ut och vilka eventuella åtgärder som
myndigheten har vidtagit eller planerar att vidta.

Ärendet avslutas.




24
     Se artikel i Upsala Nya Tidning den 13 juli 2015
(www.unt.se/uppland/uppsala/haktet-far-nya-persienner-3801861.aspx).
