# Allvarlig kritik mot Farsta stadsdelsnämnd i Stockholms kommun för att ha genomsökt en träningslägenhet utan samtycke

JO 2018-06-28 dnr 7179-2016

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                     Sid
                                                                         2018-06-28            7179-2016              1 (6)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Allvarlig kritik mot Farsta stadsdelsnämnd i Stockholms kommun för
                        att ha genomsökt en träningslägenhet utan samtycke


                          Beslutet i korthet: En stadsdelsnämnd beviljade en man bistånd i form av boende i
                          en s.k. träningslägenhet. Nämnden och mannen ingick ett hyreskontrakt som gällde
                          lägenheten. Till följd av svårigheter med att hålla den här boendeformen drogfri
                          förändrades verksamheten bl.a. på så sätt att personalen skulle göra tillsynsbesök i
                          de uthyrda lägenheterna om det fanns indikationer på att det förekom droger där.
                          Nämnden genomsökte därefter mannens bostad för att kontrollera om det fanns
                          narkotika i hans lägenhet.
                          En myndighet får inte utan vidare gå in i en bostad. Nämndens genomsökning av
                          bostaden utgjorde ett intrång av ett sådant slag som varje medborgare är skyddad
                          mot enligt 2 kap. 6 § regeringsformen (RF). Begränsningar i skyddet får göras genom
                          lag. Det finns dock inget lagstöd för den typ av genomsökning som nämnden
                          genomförde.
                          Grundlagsskyddet gäller endast påtvingade ingrepp. Den enskilde kan alltså
                          samtycka till en åtgärd från myndighetens sida, t.ex. en genomsökning av bostaden,
                          som annars skulle ha utgjort ett brott mot bestämmelsen i RF. I det aktuella ärendet
                          saknades dock ett sådant samtycke.
                          Nämnden får allvarlig kritik för att den i strid med regeringsformens bestämmelser
                          genomsökte träningslägenheten.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Farsta stadsdelsförvaltning i Stockholms
                        kommun. Han uppgav bl.a. att personal från kommunen utan lov hade varit inne
                        i det rum som han hyrde av nämnden. Av anmälan framgick att AA polisanmält
                        händelsen.

## Utredning

Av handlingar som JO hämtade in från Polismyndigheten framgick att
                        förundersökningen som inleddes med anledning av AA:s anmälan hade lagts
                        ned.

                        AA har lämnat in mejlkorrespondens mellan honom och förvaltningen till JO av
                        vilken det bl.a. framgår att personalen vid boendet var av uppfattningen att AA



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                       Dnr 7179-2016        Sid 2 (6)




var informerad om att kontroller kunde ske i boendet och att det var ett villkor
för att flytta in.

JO hämtade in AA:s beslut om bistånd i form av boende och AA:s hyres-
kontrakt samt begärde att Farsta stadsdelsnämnd skulle yttra sig över AA:s
anmälan. Yttrandet skulle innehålla en redogörelse för handläggningen och
myndighetens bedömning av denna bl.a. utifrån regeringsformens krav på
lagstöd för påtvingade intrång såsom husrannsakan (2 kap. 6 och 20 §§
regeringsformen) och hyreslagens tvingade bestämmelse om att en hyresvärd
inte utan vidare har rätt att få tillträde till en lägenhet (se 12 kap. 26 § i
förhållande till 1 § femte stycket jordabalken).

I sitt remissvar anförde stadsdelsnämnden bl.a. följande:

## Ärendet

Boendet Farstasteget var ett stödboende som startades av förvaltningen under
      2008 och avvecklades 28 februari 2017. Målgruppen var personer med
      missbruksproblem och behov av socialt och praktiskt stöd. Stödet utfördes av
      boendestödjare och boendeformen var träningslägenheter. Insatsen var ett
      bistånd enligt 4 kapitlet l § socialtjänstlagen.
      AA har under perioden 7 april 2015 till 31 juli 2016 bott vid stödboendet. AA:s
      anmälan gäller ett tillsynsbesök i hans lägenhet den 15 juni 2016 vid stödboendet
      som personalen genomförde då han inte var hemma.
      Farstasteget var bemannat dagtid måndag - fredag vilket ställde höga krav på den
      boendes egen motivation att avhålla sig från droger och missbruk. För att denna
      verksamhet skulle vara möjlig att driva rådde totalförbud när det gällde intag av
      droger och droganvändning. Detta var något som varje person som flyttade in i
      boendet informerades om såväl skriftligt som muntligt.
      Under 2015 genomfördes förändringar i verksamheten, en av förändringarna
      innebar att förstärka kontroll och tillsyn i boendet. Bland annat skulle personalen
      göra tillsynsbesök i lägenheterna om indikationer fanns om att det förekom
      droger. Förändringarna initierades efter att det en längre tid funnits svårigheter
      med att hålla boendet drogfritt.
      Vid det aktuella tillfället den 15 juni hade personalen fått kännedom om att det
      kunde finnas narkotika i AA:s lägenhet och att det var skälet till att personalen
      gjorde tillsynsbesök i AA:s lägenhet. Vid besöket genomfördes en begränsad
      genomsökning av lägenheten för att kontrollera om det fanns narkotika.

      Förvaltningens synpunkter och förslag
      Stödboendet Farstasteget startades av förvaltningen som ett internt projekt 2008.
      Boendet var en del i en vårdkedja inom nämndens öppenvård för missbrukare.
      År 2012 blev det en permanent verksamhet. De som beviljades denna insats var
      vuxna personer över 20 år med missbruksproblematik och motivation att fullgöra
      en rehabilitering för att bli drogfria. Stödboendet hade vid starten 11 lägenheter
      som fanns samlade i en fastighet vid Farstavägen. Förvaltningen blockförhyrde
      lägenheterna av Stockholms hotellhem i staden (SHIS). Allteftersom utökades
      antalet lägenheter, som mest bestod boendet av 33 lägenheter.
      För den person som flyttade in i boendet upprättades dels en individuell vårdplan
      och dels ett andrahandskontrakt gällande träningslägenheten. Personal fanns
      dagtid måndag till fredag vid boendet för att ge socialt och praktiskt stöd enligt
      gällande vårdplan.
                                                                           Dnr 7179-2016         Sid 3 (6)




      Under 2014 började problem återkommande förekomma vid boendet i form av
      droger och droganvändning i träningslägenheterna och som följd av detta
      inträffade stölder, brandincidenter, skadegörelser, allvarliga sjukdomsfall med
      mera. Därmed uppstod svårigheter att bedriva en verksamhet med kvalitet och
      trygghet för de boende.
      Problemen vid boendet blev så omfattade och akuta att förvaltningen bedömde
      att det var nödvändigt att endera avveckla boendet eller göra genomgripande
      förändringar för att det skulle vara möjligt att kunna fortsätta att driva ett tryggt
      boende med kvalitet.
      Förvaltningen valde att genomföra förändringar, dels att upprätta en plan för att
      reducera antalet lägenheter, dels utforma snävare kriterier avseende vilken
      målgrupp som skulle beviljas insatsen och dels snabbt öka kontroll och
      tillsynsinsatserna i boendet.
      Gällande den ökade tillsynen och striktare kontrollen upprättades snabbt ett antal
      åtgärder, bland annat att det skulle genomföras tillsyn i lägenheterna om det fanns
      indikationer om att det förekom droger i lägenheten.
      I denna förändringsprocess, som med nödvändighet gjordes mycket skyndsamt,
      togs dock vid valet av tillsynsåtgärder inte tillräcklig hänsyn till att det rådde ett
      hyresförhållande mellan den boende och nämnden och att hyreslagens regler då
      måste tillämpas. Förvaltningen beklagar detta. Med den vetskap som
      förvaltningen har idag står det klart att tillsynen i lägenheterna inte skulle ha
      genomförts då det inte fanns samtycke från den boende i träningslägenheten.
      Förvaltningen medger att det brustit i rutiner och kunskap om regelsystemet då
      hyreslagen inte följts. Förvaltningen har inte beaktat hyreslagens regler och har
      istället agerat utifrån att det var fråga om ett offentligrättsligt beslut om bistånd
      enligt 4 kap. 1§ socialtjänstlagen och att det inom ramen för detta var möjligt att göra
      tillsyn i lägenheterna utan samtycke från den boende.
      Förvaltningen och ledningen för verksamheten, skulle inför starten av
      stödboendet, klart tydliggjort vilken form av boende som Farstasteget skulle
      utgöra. I och med att förvaltningen valde att upplåta lägenheterna med ett
      hyresavtal och ta ut en hyrkostnad av den boende, gäller hyreslagstiftningens
      regler och därmed begränsas möjligheterna att utöva tillsyn och kontroll i de
      boendes lägenheter. Hade detta tydliggjorts så skulle inte åtgärderna om tillsyn i
      lägenheterna vidtagits.
      Stödboendet Farstasteget är idag avvecklat. Förvaltningen har dock tillgång till
      träningslägenheter i olika fastigheter i stadsdelsområdet som beviljas personer
      som genomgår rehabilitering från missbruk och psykisk ohälsa. Med
      erfarenheterna från Farstasteget kommer förvaltningen att se över arbetssätt och
      handläggning av träningslägenheterna för att försäkra sig att de överensstämmer
      med lagstiftningen.
AA kommenterade remissvaret.

Rättslig reglering m.m.
Bistånd i form av boende
Insatser inom socialtjänsten ska utformas och genomföras tillsammans med den
enskilde (3 kap. 5 § socialtjänstlagen [2001:453], SoL). Den enskilde har dock
inte någon ovillkorlig rätt att få en viss bestämd insats av socialtjänsten.

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på
annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjnings-
stöd) och för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § SoL). Med begreppet livsföring i
                                                                      Dnr 7179-2016        Sid 4 (6)




övrigt avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en
skälig levnadsnivå.

Det finns inget stöd i SoL för att rätten till bistånd är avsedd att omfatta
tillhandahållande av bostad åt bostadslösa i allmänhet (jfr prop. 1979/80: s. 200
och 356 samt prop. 2000/01:80 s. 92). I rättspraxis har man dock ansett att en
enskild har rätt till bistånd från socialnämnden genom att den ska tillhandahålla
eller ombesörja en bostad som uppfyller kraven på skälig levnadsnivå, om den
enskilde är helt bostadslös och har speciella svårigheter att skaffa bostad på
egen hand (se t.ex. RÅ 2004 ref. 130). Det är alltså möjligt för en socialnämnd
att ge bistånd i form av boende.

Regeringsformens regler om skydd mot husrannsakan m.m.
En myndighet får inte utan vidare gå in i den enskildes bostad. Bestämmelsen
om skydd mot sådana intrång finns i 2 kap. 6 § regeringsformen, RF. Av
bestämmelsen framgår att varje medborgare är skyddad mot bl.a.
kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång gentemot det allmänna.
Med husrannsakan avses varje undersökning av hus, rum eller slutet
förvaringsställe som företas av en myndighet, oavsett syftet med
undersökningen (prop. 1973:90 s. 246). Med liknande intrång avses intrång som
inte sker i underökningssyfte (prop. 1975/76:209 s. 147). Begränsningar i
skyddet får göras genom lag (2 kap. 20 § RF). Det krävs alltså lagstöd för att en
myndighet ska har rätt att gå in i den enskildes bostad.

Samtycke
Grundlagsskyddet gäller dock endast påtvingade ingrepp (se prop. 2005/06:29
s. 25 f). Det finns alltså i vissa fall en möjlighet för socialnämnden att efter
samtycke från den enskilde få komma in i dennes bostad. JO har i flera beslut
uttalat sig om förutsättningarna för att göra s.k. hembesök inom ramen för en
utredning om rätten till ekonomiskt bistånd (se t.ex. JO 2011/12 s. 377, dnr
6514-2009 m.fl.). JO uttalade att samtycket måste vara reellt för att kunna ligga
till grund för en undersökning av bostaden. Grundlagsskyddet får inte kringgås
genom att den enskilde ”tvingas” att lämna ett samtycke.

I JO 2015/16 s. 417, dnr 4930-2012, hade en kommun beviljat den enskilde
bistånd i form av boende och även ingått ett hyreskontrakt med den enskilde om
boende på ett kommunalt korttidsboende. Av hyreskontraktet framgick att
personalen hade rätt att undersöka de boendes rum. JO uttalande i beslutet bl.a.
följande.
      En grundläggande förutsättning för att nämnden ska få komma in i bostaden och
      göra någon form av undersökning är således att den enskilde har lämnat ett
      medgivande som grundas på ”verklig” frivillighet. När det gäller Åkerbo
      korttidsboende menar nämnden att den enskilde har lämnat ett sådant samtycke
      när han eller hon har undertecknat hyreskontraktet. Jag har svårt att föreställa
      mig att den som beviljas bistånd för att bo på korttidsboendet har någon reell
      möjlighet att påverka utformningen av kontraktet. Den boende har med andra ord
      inte något verkligt val utan ”tvingas” acceptera villkoren i kontraktet för att få
      tillgång till boendet.
                                                                         Dnr 7179-2016        Sid 5 (6)




      Även om den enskilde inte kan påverka kontraktsvillkoren som sådana kan det
      inte uteslutas att han eller hon frivilligt kan gå med på att personalen får rätt att
      gå in och undersöka bostaden. Avgörande för den bedömningen – som måste
      göras i varje enskilt fall – är vilken information personen får om sina
      handlingsalternativ när han eller hon ska underteckna kontraktet samt hans eller
      hennes förmåga att fatta ett informerat beslut i frågan. Det är alltså mycket
      viktigt att den enskilde får tydlig information om innebörden av villkoret i
      kontraktet och vilka alternativ han eller hon har.


Hyreslagens tvingande bestämmelser
Om en kommunal nämnd när den tillhandahåller en bostad ingår ett avtal med
den enskilde som innebär att nämnden upplåter nyttjanderätt till bostaden mot
betalning uppkommer ett hyresförhållande mellan parterna. Bestämmelserna i
12 kap. jordabalken (JB), hyreslagen, kan då tillämpas på hyresförhållandet.

Hyreslagen har ett socialt skyddssyfte, och bestämmelserna i lagen är som
huvudregel tvingande till hyresgästens förmån (12 kap. 1 § JB). Hyresgästen
disponerar ensam bostaden. Hyresvärden har dock rätt att utan uppskov få
tillträde till bostaden för att utöva nödvändig tillsyn eller utföra
förbättringsarbeten som inte kan skjutas upp utan skada (12 kap. 26 § JB). Det
ska alltså vara fråga om brådskande åtgärder. Ett kontraktsvillkor som ger
hyresvärden en längre gående rätt att få tillträde till bostaden än vad
bestämmelsen föreskriver är inte giltigt (se 12 kap. 1 § femte stycket JB). Det är
alltså inte möjligt att ta in ett sådant villkor i hyreskontraktet med bindande
verkan mot hyresgästen.

Bedömning
Av utredningen i ärendet framkommer det att verksamheten på stödboendet
Farstasteget riktade sig till personer med missbruksproblem som var i behov av
socialt och praktiskt stöd. Stödet utfördes av boendestödjare och boendeformen
var träningslägenheter. Boendet grundade sig på ett beslut om bistånd enligt
4 kap. 1 § SoL. Vid inflyttningen till boendet upprättades ett andrahands-
kontrakt mellan stadsdelsnämnden och den enskilde.

Den undersökning som personalen på stödboendet genomförde i AA:s bostad
var av ett sådant slag som varje medborgare är skyddad mot gentemot det
allmänna enligt 2 kap. 6 § RF. Någon bestämmelse som gav personalen rätt att
genomföra undersökningen finns inte. Av utredningen i ärendet framgår att man
från förvaltningens sida var av uppfattningen att man som boende vid
Farstasteget accepterat att personalen fick genomsöka lägenheten. AA har dock
uppgett att han aldrig lämnat något samtycke till detta. Även nämnden uppger i
sitt remissvar att AA aldrig lämnat något sådant samtycke. Jag är mycket kritisk
till att en undersökning av boendet ändå genomfördes.

Nämnden verkar vara av uppfattningen att genomsökningen av AA:s boende
varit otillåten till följd av att upplåtelsen för den grundat sig på hyreslagen. Jag
vill därför betona att det skydd som varje medborgare har genom regerings-
                                                                 Dnr 7179-2016     Sid 6 (6)




formen mot intrång i sin bostad i princip endast kan undantas genom
lagstiftning. Den insats AA var beviljad i form av en träningslägenhet bygger på
frivillighet från den enskildes sida. Oavsett hur bostaden upplåts vid en sådan
insats är den enskilde därför skyddad mot intrång i bostaden som han eller hon
inte samtycker till.

Jag har även i ett annat beslut (dnr 7595-2016) i dag gjort uttalanden om ett
villkor om regelbundna tillsynsbesök som en socialnämnd tagit in i ett
hyreskontrakt. Frågorna som behandlas är av ett sådant principiellt intresse att
jag finner skäl att lämna över kopior på besluten till Socialstyrelsen och
Inspektionen för vård och omsorg för kännedom.

Ärendet avslutas.
