# Socialnämnden i Vänersborgs kommun får kritik för att den uppmanat skolpersonal att ställa frågor till ett barn med anledning av en  orosanmälan från skolan

JO 2026-10-01 dnr 7234-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                 2026-10-01               7234-2025              1 (6)


Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                   Socialnämnden i Vänersborgs kommun får kritik för att den uppmanat
                   skolpersonal att ställa frågor till ett barn med anledning av en
                   orosanmälan från skolan


                    Beslutet i korthet: I juni 2025 mottog socialtjänsten en orosanmälan avseende ett
                    barn som var åtta år gammalt. Samma dag kontaktade socialtjänsten barnets skola
                    och bad rektorn att uppmana en specialpedagog att ställa frågor till barnet och sedan
                    återkomma till socialtjänsten. Specialpedagogen kontaktade därefter socialtjänsten
                    och informerade om att ett samtal med barnet hade genomförts samt vad barnet hade
                    berättat. Nämnden inledde samma dag en utredning enligt 11 kap. 1 §
                    socialtjänstlagen (2001:453), SoL.
                    JO konstaterar att nämndens dokumentation av händelsen med styrka talar för att
                    samtalet ägde rum innan utredningen hade inletts, dvs. under den s.k.
                    förhandsbedömningen. Under sådana förhållanden hade ett samtycke från
                    vårdnadshavarna krävts för att nämnden skulle få tala med barnet. Något samtycke
                    fanns inte. Det fanns enligt JO därför inte heller förutsättningar för nämnden att
                    uppmana skolpersonal att genomföra samtalet på nämndens uppdrag.
                    Under JO:s utredning förde nämnden emellertid fram att samtalet hade ägt rum efter
                    att utredningen hade inletts och att det därför enligt 11 kap 10 § tredje stycket SoL
                    fanns rättsliga förutsättningar för att samtala med barnet utan vårdnadshavarens
                    samtycke. JO framhåller att bestämmelsen inte ger uttryck för annat än att det är
                    socialnämndens uppdrag att genomföra samtal med barn. Någon möjlighet för en
                    nämnd att, på så sätt som skedde i förevarande fall, lämna över genomförandet av
                    den åtgärden till en annan myndighet finns alltså inte. Vidare konstaterar JO att
                    nämnden svårligen kan uppfylla sitt ansvar för hur ett barnsamtal genomförs om
                    samtalet utförs av någon annan aktör och utan att företrädare för nämnden är
                    närvarande.
                    JO kritiserar nämnden för att den uppmanade skolpersonal att samtala med barnet
                    utan att det fanns rättsliga förutsättningar för det.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på socialtjänsten i Vänersborgs kommun och
                   handläggningen av ett ärende avseende AA:s barn. AA framförde bl.a. att
                   socialtjänsten hade instruerat en anställd vid barnets skola att ställa en viss typ
                   av frågor till barnet.



    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm   Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                   E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                 Dnr 7234-2025      Sid 2 (6)




Utredning
JO hämtade in handlingar från socialtjänsten. Därefter begärde JO att
Socialnämnden i Vänersborgs kommun skulle yttra sig över anmälan angående
socialtjänstens uppmaning till skolpersonalen att samtala med barnet.

I sitt yttrande uppgav nämnden bl.a. följande. Den 23 juni 2025 kom det in en
orosanmälan från skolan avseende AA:s barn. En socialsekreterare tog därefter
kontakt med skolans rektor för att ställa frågor. I samband med det bad
socialsekreteraren rektorn att uppmana skolpersonal att ställa kompletterande
frågor till barnet och därefter återkomma till socialsekreteraren. Uppmaningen
handlade inte om att skolpersonalen skulle ställa utredande frågor till barnet
utan om att uppgifterna i orosanmälan behövde kompletteras. Åtgärden vidtogs
för att skydda barnet. Samtalet ägde inte rum under förhandsbedömningen utan
efter att utredningen hade inletts. Det framgår dock inte tydligt av
dokumentationen. Skolpersonalen som samtalade med barnet var en person som
barnet var trygg med och nämnden gjorde bedömningen att den personen var
bäst lämpad att ställa frågorna till barnet. Nämndens bedömning är att
handläggningen skett i enlighet med lagstiftning och rutiner men att
dokumentationen har brustit.

AA kommenterade nämndens yttrande.

Bedömning
Inledning
Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400) i kraft och ersatte den
tidigare gällande socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Vid den tidpunkt som den
utredda händelsen avser var 2001 års socialtjänstlag tillämplig. I det följande
redovisas därför bestämmelserna i den lagen.

AA har klagat på socialtjänstens handläggning i flera avseenden. Jag har valt att
inrikta min granskning på socialtjänstens uppmaning till skolpersonalen att
ställa frågor till barnet.

Socialnämndens möjlighet att samtala med barn under en
förhandsbedömning och under en utredning
Jag vill inledningsvis framhålla att socialtjänstens verksamhet ska bygga på
respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Vid åtgärder som
rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Socialnämndens insatser för den
enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne. (Se
1 kap. 1 och 2 §§ och 3 kap. 5 § SoL.)

Ett barns vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör
barnets personliga angelägenheter (se 6 kap. 11 och 13 §§ föräldrabalken). Det
innebär att alla åtgärder som rör ett barn ska ske i samförstånd med barnets
vårdnadshavare, om det inte finns stöd för något annat i lag.
                                                                  Dnr 7234-2025     Sid 3 (6)




Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda en utredning av vad som genom en
ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och
som kan ge skäl till någon åtgärd av nämnden (se 11 kap. 1 § SoL). När en
sådan anmälan rör barn eller unga ska socialnämnden genast göra en bedömning
av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd (en s.k.
skyddsbedömning). Beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte
finns synnerliga skäl, fattas inom fjorton dagar efter det att anmälan har kommit
in. (Se 11 kap. 1 a § SoL).

Huruvida nämnden ska inleda en utredning eller inte med anledning av en
anmälan om oro för ett barn avgörs från fall till fall genom en s.k.
förhandsbedömning. En förhandsbedömning är inte en mindre utredning utan
just en bedömning av om en utredning ska inledas eller inte eller om barnet är i
behov av omedelbart skydd. Nämnden ska därför inte vidta några
utredningsåtgärder, som t.ex. att hämta in uppgifter från utomstående, under
förhandsbedömningen. En förhandsbedömning ska i första hand grundas på
innehållet i anmälan och nämndens tidigare kännedom om barnet eller familjen,
t.ex. uppgifter i en personakt eller tidigare anmälningar. Om innehållet i
anmälan behöver förtydligas kan dock en förnyad kontakt tas med anmälaren.
(Se prop. 2012/13:10 s. 57 f., JO 2012/13 s. 274, dnr 1909-2010 och JO:s beslut
den 19 november 2019, dnr 6384-2018.)

Under förhandsbedömningen får nämnden ta kontakt med det barn eller de
vårdnadshavare som anmälan rör. I vissa fall kan ett barn på grund av sin ålder
och mognad själv bestämma om han eller hon vill tala med socialtjänstens
handläggare. I andra fall gäller att ett sådant samtal endast kan hållas om
barnets vårdnadshavare har lämnat samtycke till det. (Se JO 2016/17 s. 519, dnr
3891-2014.)

Vid en utredning enligt 11 kap. 2 § SoL av om nämnden behöver ingripa till ett
barns skydd eller stöd får barnet däremot höras utan vårdnadshavarens
samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande (se 11 kap. 10 § tredje
stycket SoL). JO har tidigare uttalat att en allmän utgångspunkt är att
vårdnadshavarens inställning till att samtal hålls med barnet ska efterfrågas och
i största möjliga mån beaktas även i sådana situationer (se t.ex. JO 2020/21 s.
445, dnr 2476-2018).

Min bedömning
Av utredningen i ärendet har bl.a. följande framkommit. Den 23 juni 2025
mottog socialtjänsten en orosanmälan avseende AA:s barn som var åtta år
gammalt. Samma dag kontaktade socialtjänsten barnets skola och bad rektorn
att uppmana en specialpedagog att ställa frågor till barnet och därefter
återkomma till socialtjänsten. Specialpedagogen kontaktade därefter
socialtjänsten och informerade om att ett samtal med barnet hade genomförts
samt vad barnet hade berättat. Nämnden inledde samma dag en utredning enligt
11 kap. 1 § SoL.
                                                                      Dnr 7234-2025      Sid 4 (6)




Nämnden har i sitt yttrande till JO uppgett att samtalet till skolan genomfördes
först efter att utredningen hade inletts. Av journalanteckningarna framkommer
dock att de uppgifter som barnet lämnade till specialpedagogen vägdes in i
motiveringen till beslutet om att inleda en utredning. Kontakten med skolan och
specialpedagogens återkoppling om samtalet med barnet har därtill i journalen
antecknats under rubriken ”Kontakter under förhandsbedömningen”. Det kan
även konstateras att redovisningen av skolans samtal med barnet har antecknats
före nämndens bedömning att en utredning skulle inledas och även före
dokumentationen av det beslutet. Jag har därutöver noterat att nämnden i sitt
yttrande till JO framfört att uppmaningen till skolan om att ställa frågor till
barnet skedde i syfte att komplettera eller förtydliga skolans anmälan. Enligt
min bedömning talar dessa omständigheter med styrka för att samtalet med
barnet genomfördes under förhandsbedömningen och innan utredningen hade
inletts.

Med det som utgångspunkt har jag har inga synpunkter på att kontakt togs med
anmälaren, i detta fall rektorn, för att förtydliga innehållet i orosanmälan. Jag
kan dock konstatera att barnet bara var åtta år gammalt när samtalet ägde rum.
Det är tydligt att ett så litet barn inte själv kan ta ställning till om han eller hon
vill samtala med socialtjänsten. Något samtycke till att genomföra samtalet
hämtades inte heller in från vårdnadshavarna. Givet att samtalet med barnet
skedde under förhandsbedömningen saknades det alltså förutsättningar för
nämnden att samtala med barnet. Det fanns då givetvis inte heller möjlighet för
nämnden att uppmana skolpersonal att genomföra samtalet på nämndens
uppdrag.

Som har redovisats är nämndens uppfattning att samtalet med barnet ägde rum
efter att utredningen hade inletts. Enligt nämnden var trots det syftet med
samtalet inte att ställa utredande frågor till barnet. Nämnden har dock också
redovisat att samtalet handlade om de omständigheter som låg till grund för
skolans orosanmälan och att det genomfördes för att kunna bedöma om en
skyddsaspekt förelåg. Jag kan mot den bakgrunden inte komma till någon annan
slutsats än att syftet med samtalet var att utreda barnets behov av skydd och
stöd.

Frågan är då om det under utredningen fanns rättsliga förutsättningar för
nämnden att inhämta uppgifter från barnet på det sätt som skedde.

Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de nämnder som
kommunfullmäktige bestämmer (2 kap. 4 § SoL). Annat har inte framkommit
än att det i Vänersborgs kommun är Socialnämnden som utför uppgifter inom
socialtjänsten. Det är alltså den nämnden som ansvarar för, och genomför,
utredningar på socialtjänstens område.

Det ligger i sakens natur att olika myndigheter, såsom skola och socialtjänst, i
viss utsträckning bör och ska samarbeta i frågor som rör barns behov av skydd
och stöd. Myndigheterna har emellertid olika uppdrag. Ett uppdrag som tillfaller
                                                                   Dnr 7234-2025       Sid 5 (6)




socialnämnden är att utreda om ett barns situation och behov av skydd och stöd
kräver ett ingripande från nämndens sida. När nämnden fullgör det uppdraget
har den att arbeta utifrån de regler som gäller för dess verksamhet.

I 11 kap. 2 § SoL regleras socialnämndens möjlighet att under en utredning om
ett barns behov av skydd och stöd hämta in uppgifter utan vårdnadshavarens
samtycke. I bestämmelsen anges att socialnämnden i en sådan utredning, för
bedömningen av behovet av insatser, får konsultera sakkunniga samt i övrigt ta
de kontakter som behövs. Bestämmelsen ger nämnden rätt att bl.a. kontakta
andra myndigheter, såsom skolan, för att få del av information som finns där.

JO har tidigare uttalat sig om huruvida det är möjligt att med stöd av
bestämmelsen i 11 kap. 2 § SoL samtala med barn utan vårdnadshavares
samtycke. Enligt JO innebär bestämmelsen inte någon annan inskränkning i
vårdnadshavarens bestämmanderätt än att nämnden får vända sig till
utomstående för att be om uppgifter. (Se JO 2006/07 s. 212, dnr 1059-2003 och
4857-2003.) Det finns alltså inte någon möjlighet för nämnden att med stöd av
bestämmelsen i 11 kap. 2 § SoL hämta in uppgifter från ett barn utan
vårdnadshavarens samtycke om ett sådant samtycke annars hade krävts med
beaktandet av barnets ålder och mognad.

En sådan möjlighet finns emellertid genom bestämmelsen i 11 kap. 10 § tredje
stycket SoL. I förarbetena till den bestämmelsen anfördes bl.a. att en viktig sida
av att socialnämnden ska ha rätt att samtala med barn i utredningssyfte är att
nämnden därigenom får tillfälle att informera barnet om vilka stödåtgärder som
kan erbjudas och vart barnet kan vända sig om ett hjälpbehov uppstår i
framtiden. Det framfördes även att det är socialnämnden som bör råda över de
omständigheter under vilka ett samtal med barn äger rum. (Se SOU 2007:52 s.
149 och prop. 2009/10:192 s. 19.)

JO har tidigare uttalat att det är nämnden som ansvarar för hur ett samtal med
barn genomförs. Nämnden ska ha barnets bästa för ögonen när den genomför
samtalet och säkerställa att barnets integritet skyddas i en sådan situation. (Se
JO:s beslut den 8 april 2021, dnr 7575-2019.)

I sitt yttrande till JO har nämnden redovisat att uppmaningen till skolpersonalen
att samtala med barnet bedömdes vara till barnets bästa och för att ge barnet rätt
att komma till tals. Jag har inte någon anledning att ifrågasätta att det var en del
av ändamålet med samtalet. Som jag redovisat ovan har nämnden möjlighet att
vidta vissa särskilt angivna åtgärder under en utredning om ett barns behov av
skydd och stöd. Genom bestämmelsen i 11 kap. 10 § tredje stycket SoL får
socialnämnden under en sådan utredning även möjlighet att samtala med barn
utan vårdnadshavarens samtycke. Bestämmelsen ger inte uttryck för annat än att
det är socialnämndens uppdrag att genomföra samtal med barn. Någon
möjlighet för en nämnd att, på så sätt som skett i förevarande fall, lämna över
genomförandet av den åtgärden till en annan myndighet finns alltså inte. Jag
kan för egen del även konstatera att nämnden svårligen kan uppfylla sitt ansvar
                                                                  Dnr 7234-2025     Sid 6 (6)




för hur ett barnsamtal genomförs om samtalet utförs av någon annan aktör och
utan att företrädare för nämnden är närvarande.

Min slutsats är alltså att det inte fanns förutsättningar för nämnden att uppmana
skolpersonal att samtala med barnet på det sätt som skedde. Det gäller alldeles
oavsett om samtalet ägde rum under förhandsbedömningen eller efter att
utredningen hade inletts. För detta förtjänar nämnden kritik.

Det som i övrigt har kommit fram i ärendet föranleder inte någon åtgärd eller
något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Ellinor Gustavsson har föredragit ärendet och tf. byråchefen
Maria Karlströms har deltagit i beredningen.
