# Anmälan mot Hovrätten för Västra Sverige med anledning av dess underlåtenhet att expediera en bilaga till en dom till en part m.m. samt åtgärden att ställa upp förbehåll när bilagan sedermera lämnades ut

JO 2005-10-27 dnr 724-2004

BESLUT
                                                                        Datum                Dnr                     Sid
                                                                        2005-10-27           724-2004               1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Anmälan mot Hovrätten för Västra Sverige med anledning av dess
                        underlåtenhet att expediera en bilaga till en dom till en part m.m. samt
                        åtgärden att ställa upp förbehåll när bilagan sedermera lämnades ut

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde advokaten AA, som ombud för BB, klagomål mot
                        Hovrätten för Västra Sverige. AA uppgav att han hade varit offentlig försvarare för
                        BB i ett brottmål i hovrätten. Han var missnöjd med att hovrätten i domskälen inte
                        hade tagit ställning till den bevisning som BB åberopade i hovrätten. Vidare
                        anförde han att varken han eller BB erhöll en sekretessbelagd bilaga till domen när
                        den expedierades. I bilagan redogjordes för de gärningar BB skulle ha begått och
                        vid vilka tillfällen. Först efter en särskild framställning till hovrätten fick AA ta del
                        av bilagan men då med förbehållet att han inte fick förete handlingen för BB.

## Utredning

Dagboksbladet, domen den 5 september 2003 inklusive bilaga C, expeditionslistan
                        och en skrivelse den 23 september 2003 i hovrättens mål B 3243-03 samt Högsta
                        domstolens beslut den 5 november 2003 i mål B 3717-03 infordrades och
                        granskades. Vidare inhämtades muntliga upplysningar från referenten i målet i
                        hovrätten, hovrättsassessorn CC. Följande framkom.

                        BB dömdes den 19 juni 2003 av Göteborgs tingsrätt för bl.a. grov våldtäkt, sexuellt
                        utnyttjande av underårig och sexuellt ofredande till fängelse sex år.

                        Sedan BB överklagat tingsrättens dom fastställde hovrätten i en dom den 5
                        september 2003 tingsrättens domslut i de överklagade delarna. Vad gällde
                        omfattningen av de sexuella övergreppen konstaterade hovrätten beträffande
                        målsäganden 1 att denne i hovrätten i vart fall kunnat ange åtta stycken klart
                        avgränsade, tidsmässigt någorlunda fastställbara och i detalj tillräckligt beskrivna
                        tillfällen. Hovrätten fann det tillförlitligen utrett att BB hade gjort sig skyldig till
                        dessa gärningar och hänvisade till att gärningarna framgick av bilaga C. I
                        domslutet förordnade hovrätten att sekretessen enligt 9 kap. 16 § sekretesslagen
                        (1980:100) avseende bl.a. uppgifterna i bilaga C till domen skulle bestå.




 Riksdagens ombudsmän                        E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                   Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                            Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4              Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                        Dnr 724-2004    Sid 2 (5)



Av expeditionslistan framgick inte annat än att domen hade expedierats till den
tilltalade och AA.

I hovrättens skrivelse den 23 september 2003 ställd till AA angavs att han erhöll
bilaga C till domen med följande förbehåll. Så länge sekretess enligt 5 kap. 1 §
sekretesslagen gäller för handlingarna i fråga får de eller uppgift i dem inte lämnas
vidare till annan. Med hänsyn till innehållet i 14 kap. 10 § 2 st. sekretesslagen
gäller förbehållet dock inte muntlig uppgift till klaganden.

Högsta domstolen fann i ett beslut den 5 november 2003 inte skäl att meddela BB
prövningstillstånd.

CC uppgav att han inte visste vem som beslutade att AA skulle erhålla bilagan med
det förbehåll som angavs. Själv hade han varit på kurs vid den tidpunkt då
skrivelsen skickades till AA. Han mindes att det i samband med att domen
meddelades var tal om att vissa handlingar endast kunde lämnas ut med förbehåll.

Ärendet remitterades till hovrätten för upplysningar och yttrande enligt följande.

1. Expedierades bilaga C till BB och AA tillsammans med domen i övrigt? Om så
inte var fallet vilken var anledningen till detta.

2. Vilka överväganden föranledde hovrätten att uppställa förbehåll på sätt som
gjordes i skrivelsen den 23 september 2003.

Hovrätten gav in ett yttrande till vilket bl.a. var fogat upplysningar från hovrätts-
lagmannen DD, ordförande vid målets avgörande, och hovrättslagmannen EE, chef
på den avdelning där målet handlades.

Hovrättslagmannen DD
      För att i största möjliga utsträckning begränsa sekretessen beträffande hovrättens
      dom i målet sammanfördes de uppgifter för vilka sekretess ansågs erforderlig till en
      bilaga till domen, kallad bilaga C. JO frågar om denna bilaga expedierades till BB
      och AA tillsammans med domen i övrigt. Detta går i och för sig inte att utläsa ur
      expeditionslistan, men med all säkerhet har så inte skett. Domstolssekreteraren FF,
      som verkställde expeditionen av domen, har uppgett följande. Med hjälp av
      förteckningen över avsända fax har hon erinrat sig att hon den 5 september 2003 kl.
      11.10 på begäran av AA översände domen utom bilaga C per fax till denne och per
      telefon underrättade honom om att bilagan på grund av sekretessen inte kunde faxas.
      Hon har inte kunnat erinra sig det fortsatta händelseförloppet, men tror att hon sedan
      kan ha glömt att översända bilagan.
      JO frågar vidare vilka överväganden som föranledde hovrätten att uppställa
      förbehåll i samband med att bilaga C översändes den 23 september 2003. Jag kan
      inte erinra mig att jag över huvud taget var konsulterad i detta sammanhang. Jag
      tjänstgör inte heller normalt på avdelningen. Domstolssekreteraren GG, som verk-
      ställde expeditionen, har inte kunnat erinra sig vilka överväganden som gjordes i
      samband med att bilagan översändes. Troligt är dock att hon före expeditionen
      rådfrågat någon av avdelningens ledamöter. Det är dock uppenbart att det saknats
      grund för förbehållet (NJA 2002 s. 433).
      Föredraganden hos JO har i tjänsteanteckning 2004-04-14 angett att hovrätts-
      assessorn CC uppgett att han minns att det i samband med att domen gavs var tal om
      att vissa handlingar endast kunde lämnas ut med förbehåll. Detta är emellertid en
      missuppfattning, vilket CC nu bekräftat. De diskussioner som förekommit rörande
                                                                        Dnr 724-2004     Sid 3 (5)



      utlämnande med förbehåll fördes tidigare under målets handläggning i samband med
      att vissa handlingar som infordrats från bl.a. skolor skulle utlämnas.
Hovrättslagmannen EE
      Själv kan jag inte erinra mig att jag har haft någon befattning med expeditionen i
      målet. Som DD har anfört är det uppenbart att det inte funnits någon som helst grund
      för ifrågavarande förbehåll och det är bara att beklaga att felet har uppstått. Hur det
      har kunnat ske får förbli ett mysterium. Det är emellertid självklart att beslut i
      sekretessfrågor bör fattas och dokumenteras av en formellt ansvarig befattnings-
      havare. Jag har inte lyckats hitta någon sådan dokumentation vare sig i akten eller på
      aktkappan eller i dagboken. Jag kan dock inte underlåta att göra den anmärkningen
      att förbehållet inte tycks ha haft någon verkan, eftersom det angavs gälla så länge
      sekretessen enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen, d.v.s. förundersökningssekretess, gällde.
      Detta gör dock knappast felet på något sätt ursäktligt.
      Det skulle vara värdefullt om det gjordes en genomgång av rutinerna i hovrätten för
      vad som skall göras när frågor av liknande karaktär uppstår och, inte minst, vem
      som har att fatta beslut i olika situationer.
Hovrätten
      Det är uppenbart att fel har begåtts i hovrätten vad gäller dels expedieringen till
      parten av bilaga C jämte domen i övrigt, dels uppställande av förbehåll i skrivelsen
      den 23 september 2003. I yttrandena av DD och EE har närmare utvecklats hur
      misstagen kunnat ske. Jag beklagar de fel som begåtts och de olägenheter som de
      kan ha föranlett.
      Det är enligt min erfarenhet inte helt ovanligt att sekretesslagens tillämpning vållar
      problem i domstolarna och att ibland felaktiga sekretessbeslut fattas. Detta är
      naturligtvis oacceptabelt, men i viss mån förklarligt eftersom lagstiftningen är
      tämligen sofistikerad och även kan vara svårtillämpad. Mot denna bakgrund hålls
      det i hovrätten regelbundet undervisning i ämnet offentlighet och sekretess, främst
      för de yngre domarna som är under utbildning. Även för domstolssekreterarna hålls
      det intern undervisning, även om det inte varit någon sådan kurs de senaste åren. I
      Domstolsverkets baskurs för nyanställda domstolssekreterare ägnas en halv kursdag
      åt sekretessfrågor, och viss sekretessundervisning ges även fiskaler när de genomgår
      Domstolsverkets obligatoriska fiskalskurs del 2. Också vid regionala chefsdomar-
      möten som hålls varje år med tingsrättslagmännen och övriga chefsdomare inom
      hovrättens domkrets tas ibland på förekommen anledning upp frågor med an-
      knytning till sekretesslagens rätta tillämpning.
      Det är nödvändigt att sekretessfrågorna nu uppmärksammas inom hovrätten i än
      högre grad än tidigare. Av det skälet har ett arbete påbörjats med att ta fram en
      tydlig instruktion för handläggningen av sekretessfrågor inom hovrätten (se bifogade
      utkast till instruktion, här utelämnad, JO:s anmärkning). Därvid skall den nuvarande
      hanteringen av olika typer av ställningstaganden beträffande sekretess kartläggas
      och lämpliga rutiner läggas fast. Ett av hovrättsråden, som har särskilt djupa
      kunskaper på området offentlighet och sekretess, har fått i uppdrag att hålla i
      projektet. All personal i hovrätten kommer att omfattas av den interna utbildnings-
      satsningen, som kommer att vara regelbundet återkommande.
AA gavs tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Bedömning
BB överklagade en dom meddelad av Göteborgs tingsrätt i vilken han bl.a. hade
dömts för grov våldtäkt och sexuellt utnyttjande av underårig. Hovrätten fastställde
i sin dom tingsrättens domslut i de överklagade delarna. Av utredningen framgår
att hovrätten, när domen expedierades till BB och hans försvarare, inte skickade
med en bilaga till domen av vilken framgick vilka gärningar som hovrätten hade
funnit styrkta.
                                                                      Dnr 724-2004    Sid 4 (5)



I 30 kap. 7 § sista stycket rättegångsbalken (RB) föreskrivs att när ett mål avgjorts,
skall parterna snarast underrättas skriftligen om utgången i målet.

14 kap. 5 § sekretesslagen reglerar förhållandet mellan lagens bestämmelser om
sekretess och den rätt till partsinsyn i domstolars och förvaltningsmyndigheters
handläggning av mål och ärenden som följer av andra regler eller principer. Enligt
huvudregeln i första stycket hindrar inte sekretess att en part tar del av handlingar
eller annat material i målet eller ärendet. Handling eller annat material får dock inte
lämnas ut, i den mån det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig
vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådant fall skall myndig-
heten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller, i den
mån det behövs för att han skall kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan
allvarlig skada för det intresse som sekretessen skall skydda.

Av samma bestämmelses andra stycke följer emellertid att sekretess aldrig hindrar
att en part tar del av en dom eller ett beslut i målet eller ärendet. Inte heller innebär
sekretess någon begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla
omständigheter som läggs till grund för avgörandet av ett mål eller ärende.

En sådan möjlighet som anges i 14 kap. 5 § första stycket sekretesslagen att undan-
hålla en part viss utredning har ansetts vara främmande för handläggningen vid
allmän domstol. Därför har bestämmelsen i andra stycket tillkommit (se prop.
1979/80:2 s. 335). I fråga om själva rättegången är det vidare en grundläggande
princip i svensk rätt att den som är part i ett mål skall ha rätt att ta del av allt
material i målet. Denna princip har ansetts så självklar att den inte direkt
uttryckts i rättegångsbalken (jfr prop. 1986/87:89 s. 145). Det anförda innebär att
bestämmelsen i första stycket inte är tillämplig i fråga om en parts rätt att ta del av
en dom eller ett beslut i målet eller ärendet eller att få del av alla omständigheter
som läggs till grund för avgörandet av ett mål eller ärende. Härav följer således att
sekretesslagens regelsystem över huvud taget inte kan göras gällande mot part i
dessa hänseenden.

Hela domen inklusive bilaga C borde således, som hovrätten konstaterat i sitt
remissvar, ha expedierats till BB och AA. Av remissvaret framgår att hovrätten inte
kunnat klarlägga orsaken till att bilagan inte expedierades med domen i övrigt men
att det troligen var ett förbiseende. Ytterligare utredningsåtgärder i denna del
framstår inte som meningsfulla.

AA begärde, när han inte erhöll domen i sin helhet, att få ta del av den bilaga som
saknades. Han fick då denna tillsammans med en skrivelse i vilken angavs att
handlingen överlämnades med förbehållet att så länge sekretess gällde enligt 5 kap.
1 § sekretesslagen för handlingen i fråga fick uppgifterna i den inte lämnas vidare
till annan. Förbehållet gällde dock inte muntlig uppgift till klaganden.

När en sekretessbelagd uppgift med stöd av 14 kap. 5 § sekretesslagen lämnas till
en enskild, får myndigheten ställa upp förbehåll som inskränker mottagarens rätt att
lämna uppgiften vidare eller utnyttja den (14 kap. 10 § första stycket 1 sekretes-
slagen). Av vad som nyss har sagts om innebörden av bestämmelsen i 14 kap. 5 §
                                                                    Dnr 724-2004   Sid 5 (5)



sekretesslagen följer att det inte är möjligt att ställa upp ett förbehåll i fråga om
sådana omständigheter som en part har rätt att få del av enligt rättegångsbalken (se
NJA 2002 s. 433 samt RH 1994:41 och 1999:77). Detta gäller också i fråga om
parts rätt att få del av en dom eller ett beslut i ett mål eller ärende. Hovrätten har
således saknat rättslig grund för sin åtgärd att ställa upp förbehåll för utlämnandet
av bilaga C till domen.

Av utredningen har inte heller kunnat klarläggas anledningen till att förbehållet
uppställdes och vem som beslutade om detta. Det borde självfallet framgå av akten
vem som beslutade i denna fråga. I likhet med EE kan jag också konstatera att
förbehållet, eftersom det angavs gälla så länge förundersökningssekretess förelåg,
även av den anledningen framstår som märkligt.

Sammanfattningsvis förtjänar hovrätten kritik för att bilaga C till domen inte
expedierades till BB och AA tillsammans med domen i övrigt samt för att för-
behåll uppställdes när bilagan väl tillställdes försvararen.

Vad AA i övrigt har anfört och vad som i övrigt framkommit föranleder inte någon
åtgärd eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
