# Anmälan mot Försvarsmakten om åtgärder mot en generalmajor vid myndigheten i strid med det s.k. repressalieförbudet

JO 2019-12-23 dnr 7250-2018

BESLUT
                                                                            Datum                      Dnr                       Sid
                                                                            2019-12-23                 7250-2018               1 (16)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Anmälan mot Försvarsmakten om åtgärder mot en generalmajor vid
                        myndigheten i strid med det s.k. repressalieförbudet


                          Beslutet i korthet: En generalmajor inom Försvarsmakten hade uttalat sig i två
                          tidningsartiklar om myndighetens verksamhet. Enligt generalmajoren blev han på
                          grund av dessa uttalanden föremål för ett flertal åtgärder från Försvarsmaktens sida;
                          bl.a. fick han inte tillträda en viss chefsposition. Generalmajoren ansåg att
                          Försvarsmaktens åtgärder bröt mot repressalieförbudet i yttrandefrihetsgrundlagen
                          och tryckfrihetsförordningen. Försvarsmakten anförde å sin sida att åtgärderna var av
                          arbetsrättslig karaktär samt att flertalet av dem var åtgärder som Försvarsmakten
                          hade en skyldighet att vidta.
                          ChefsJO konstaterar i beslutet att när inte reglerna om sekretess utgör något hinder
                          har en anställd inom Försvarsmakten, liksom andra offentligt anställda, frihet att
                          framföra sina synpunkter i olika frågor även om synpunkterna avviker från
                          arbetsgivarens uppfattning. Som JO tidigare har uttalat kan ett sådant agerande
                          emellertid i praktiken leda till att det blir omöjligt för den anställde att utföra sitt arbete
                          på ett sätt som arbetsgivaren kan acceptera. ChefsJO uttalar att detta inte minst bör
                          anses gälla högt uppsatta befattningshavare i chefsställning med uppgift att ansvara
                          för samt genomföra en myndighets ställningstaganden i olika frågor. ChefsJO
                          bedömer att Försvarsmaktens yttrande i ärendet ger uttryck för att bl.a. det
                          förhållandet har varit aktuellt i generalmajorens fall, och chefsJO finner inte stöd att
                          uttala någon kritik mot myndigheten.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 29 oktober 2018 framförde generalmajor
                        AA klagomål mot Försvarsmakten samt överbefälhavaren general BB och
                        generallöjtnant CC där. AA anförde bl.a. följande:

                        Han har tjänstgjort som yrkesofficer i Försvarsmakten sedan 1979.
                        Den 1 januari 2018 utsågs han till chef för Ledningsstabens totalförsvars-
                        avdelning i Högkvarteret. Sedan tidigare hade han varit projektledare för
                        övningen Viking18 från den 1 juni 2016 t.o.m. den 30 juni 2018.

                        Den 25 januari 2018 fick han ett sms från överbefälhavarens assistent om att
                        han dagen därpå skulle infinna sig på överbefälhavarens tjänsterum. Han
                        frågade om han behövde förbereda något inför mötet men fick ett nekande svar.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:           08-21 65 58                                         www.jo.se
                                                                  Dnr 7250-2018       Sid 2 (16)




Vid mötet närvarade, utöver han själv, överbefälhavaren och CC. Han fick vid
mötet besked av överbefälhavaren om att han inte längre skulle arbeta som chef
för totalförsvarsavdelningen, att han skulle fullfölja sitt arbete som
projektledare för Viking18 t.o.m. den 30 juni 2018 och att han därefter skulle
överväga att gå i pension. Överbefälhavaren angav två huvudskäl till sitt beslut:

– I en artikel i Dagens Nyheter den 13 januari 2018 under rubriken ”Sveriges
armé chanslös vid ett angrepp” hade han på frågan ”Man är chanslös?” svarat
”Ja, det är en slutsats du skulle kunna dra”.

– Han var medförfattare till en debattartikel i Svenska Dagbladet som
publicerades den 22 januari 2018 med rubriken ”Farligt bygga försvaret på
gissningar om sannolikhet”.

Överbefälhavaren nämnde också att AA i januari 2016 hade uttryckt att ”vi kan
vara i krig om några år”. Överbefälhavaren var mycket tydlig med att
anledningen till hans beslut var AA:s uttalanden i och kontakter med medier.

Sedan den 16 januari 2018 har Försvarsmakten vidtagit följande åtgärder
riktade mot AA och som har samband med överbefälhavarens beslut:

1. Överbefälhavaren skilde honom från befattningen som chef för Lednings-
stabens totalförsvarsavdelning och försökte påverka honom att gå i pension.

2. Dagarna efter överbefälhavarens beslut gjorde AA en anmälan till Försvars-
makten om kränkande särbehandling. Försvarsmakten anlitade då en advokat-
byrå som genom sin utredning fastställde att ingen kränkande särbehandling av
honom hade skett. Han uppfattar dock utredningen som en partsinlaga eftersom
advokatbyrån arbetade på uppdrag och arvoderades av Försvarsmakten.
Myndigheten gavs även tillfälle att tillägga punkter till rapporten innan den
fastställdes. Han gavs dock inte samma möjlighet.

3. Den 21 februari registrerade och offentliggjorde Försvarsmakten en sedan tre
år nedlagd utredning som rörde anklagelser mot AA om påstådda sexuella
trakasserier. Utredningens slutsats var att han inte hade utsatt någon för sexuella
trakasserier. Dokumentets sekretesstämplar hade strukits över innan den hade
skickats till massmedierna. Han fick ingen förvarning om att detta skulle ske.
Utredningen fick massmedial uppmärksamhet och utsatte honom och hans
familj för psykisk påfrestning.

4. I april informerades han via e-post om att han inte längre fick vara Försvars-
maktens ledamot i Kungafondens styrelse. Den befattningen hade han haft i
flera år, med goda vitsord.

5. Vid ett telefonmöte i maj uppgav CC för honom att han inte skulle delta i den
chefsfältövning som skulle genomföras. CC förklarade att han hade tagit del av
ett förhandlingsprotokoll rörande tvisten i frågan om att AA inte längre skulle
arbeta som chef för totalförsvarsavdelningen. Av protokollet framgick att
                                                                   Dnr 7250-2018      Sid 3 (16)




Försvarsmakten ansåg att det inte fanns förutsättningar för ett fortsatt förtroende
mellan myndighetens ledning och AA med anledning av AA:s kontakter med
massmedierna. Mot den bakgrunden ansåg CC att det inte var lämpligt att AA
skulle delta i chefsfältövningen.

6. Försvarsmakten har påstått att AA ska ha agerat olämpligt i olika avseenden
och att han har en ”alltför kraftfull självbild”. Han har begärt ett förtydligande
från Försvarsmakten i den frågan men utan framgång. Enligt hans mening rör
det sig i stället om insinuationer och påståenden som inte är tillräckligt konkreta
för att kunna försvara sig mot.

7. Försvarsmakten fattade i maj ett säkerhetsskyddsbeslut i fråga om honom,
vilket uppgavs vara en bedömning av hans lojalitet, pålitlighet och sårbarhet.
Beslutet innebar omfattande begränsningar av hans rättigheter och möjligheter
som officer. Han fick bl.a. inte längre representera Försvarsmakten, hantera
hemlig information eller delta i stabsorienteringar. Han har frågat vad som var
grunden till beslutet men informerades om att han inte skulle få tillgång till
beslutsunderlaget. Eftersom han inte har haft möjlighet att ta del av de
påståenden som utgjort underlag för beslutet har han inte heller kunnat bemöta
dessa. Han har inte heller getts möjlighet att begära omprövning eller överklaga
beslutet.

8. Försvarsmakten meddelade honom i juni att han fr.o.m. juli skulle tjänstgöra
som ”till förfogande” vid Högkvarteret. Myndigheten beslutade även att han
skulle vara underställd en överste, alltså två nivåer under hans egen militära
grad. Ett sådant lydnadsförhållande saknar motsvarighet inom Försvarsmakten.
Hans konkreta arbetsuppgifter skulle vara klarlagda när han återkom från sin
semester, men så var inte fallet.

Han har som en följd av det inträffade sagt upp sig från sin anställning i
Försvarsmakten. Han anser att överbefälhavarens agerande har inskränkt hans
rätt till yttrandefrihet och stått i strid med repressalieförbudet i tryckfrihets-
förordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

AA bifogade de två aktuella tidningsartiklarna till sin anmälan.

Utredning
JO hämtade inledningsvis in handlingar från Arbetsdomstolen, som rörde
tvisten mellan AA och Försvarsmakten. Av handlingarna framgick bl.a. att AA
och Försvarsmakten hade ingått en förlikning varefter målet vid Arbets-
domstolen hade skrivits av. JO hämtade även in vissa handlingar från
Försvarsmakten. Anmälan med bilagor remitterades därefter till Försvarsmakten
för yttrande. I sitt remissvar anförde Försvarsmakten, Högkvarteret, genom
chefen för ledningsstaben, bl.a. följande:
                                                                   Dnr 7250-2018         Sid 4 (16)




Inledning
Försvarsmakten har av Justitieombudsmannen (JO) anmodats att yttra sig över
vad AA har anfört i en anmälan till JO daterad den 25 oktober 2018. AA:s
anmälan till JO avser sammanfattningsvis att AA anser att företrädare för
Försvarsmakten har kränkt hans yttrandefrihet och brutit mot repressalieförbudet
i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen i samband med att AA
inte erhöll tjänsteplacering som chef för ledningsstabens totalförsvarsavdelning
(C LEDS TF). AA har i sin anmälan till JO uppgett att han upplever att hans
yttrandefrihet har kränkts och att han har utsatts för repressalier genom följande
påstådda åtgärder från Försvarsmaktens sida;
-   beslutet att inte placera AA på befattningen C LEDS TF (p. 1 i anmälan till
    JO),
-   åtgärden att låta en advokatbyrå utreda AA:s anmälan om kränkande sär-
    behandling (p. 2 i anmälan till JO),
-   offentliggörandet av en utredning där AA anklagats för att ha begått sexuella
    trakasserier gentemot en kollega (p. 3 i anmälan till JO),
-   beslutet att inte föreslå AA för omval som ledamot av Kungafonden (p. 4 i
    anmälan till JO),
-   beslutet att AA inte skulle delta i en chefsfältsövning (p. 5 i anmälan till JO),
-   åtgärden att inte i tillräcklig mån ha redovisat sina skäl till att AA inte erhöll
    placeringen som C LEDS TF (p. 6 i anmälan till JO),
-   det av militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), fattade
    säkerhetsskyddsbeslutet och omständigheterna kring beslutet, (p. 7 i
    anmälan till JO), samt
-   beslutet om placering av AA efter genomfört uppdrag som projektledare för
    Viking18 (p. 8 i anmälan till JO).

Yttrande

Bakgrund
AA har varit anställd som yrkesofficer hos Försvarsmakten under många år.
Under sin anställningstid var AA bland annat placerad som ställföreträdande
insatschef och arméchef. Vid tillfället då AA sade upp sin anställning i
Försvarsmakten hade han en tillfällig placering vid Högkvarteret. AA:s
anställning i Försvarsmakten avslutades den 30 september 2018.
Överbefälhavarens (ÖB) beslut att inte placera AA på befattningen C LEDS TF
är ett ärende mellan arbetsgivare och arbetstagare och har hanterats därefter.
Omständigheterna kring beslutet har varit föremål för arbetsrättsliga för-
handlingar mellan parterna, det vill säga Försvarsmakten och AA:s fackliga
organisation Officersförbundet. Förhandlingen mellan Försvarsmakten och
Officersförbundet avslutades den 4 maj 2018. Därefter valde Officersförbundet
att stämma Försvarsmakten till Arbetsdomstolen. I domstolsprocessen var
Arbetsgivarverket, enligt 9 § kollektivavtalsförordningen (1976:1021), ombud
för Försvarsmakten. Domstolsprocessen i Arbetsdomstolen avslutades dock
genom att parterna ingick en förlikning och Arbetsdomstolen avskrev målet den
13 september 2018. Förlikningen innebar bland annat att AA sade upp sin
anställning i Försvarsmakten. I samband med förlikningen återkallade Officers-
förbundet en lokal pågående tvisteförhandling de påkallat på grund av påstådda
föreningsrättskränkningar enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet.
Placering av yrkesofficerare
Yrkesofficerare är tillsvidareanställda militära tjänstemän vid Försvarsmakten
och är anställda med stöd av officersförordningen (2007:1268). När en yrkes-
officer befordras eller placeras på olika befattningar sker det inom ramen för en
                                                                 Dnr 7250-2018        Sid 5 (16)




och samma anställning. En yrkesofficer inom Försvarsmakten har en mycket
vidsträckt arbetsskyldighet, både avseende arbetsuppgifter och geografisk
placering. Som huvudregel har en yrkesofficer ett flertal placeringar under sin
anställning hos Försvarsmakten. Vilken placering (befattning) individen erhåller
är ett arbetsgivarbeslut.
Försvarsmaktens chefsutvecklingssektion hanterar placeringsärenden för, bland
annat, yrkesofficerare som har erhållit tjänstegraden generalmajor så som AA.
Beslut om placering fattas dock av ÖB i enlighet med 6 kap. 1 § p. 14 Försvars-
maktens interna bestämmelser (FIB 2018:2) med arbetsordning för Försvars-
makten. Av arbetsordningen framgår att ÖB fattar beslut om tillsättning och
placering av befattningshavare på nivå OF/CF 6 och 7, det vill säga alla
generals- amirals- och avdelningschefsbefattningar, förutom de befattningar som
kräver regeringsbeslut.
Totalförsvarsavdelningen
Totalförsvarsavdelningen inrättades i Försvarsmaktens organisation i början av
januari 2018. Totalförsvarsavdelningen består av en totalförsvarssektion och en
hållbarhetssektion.
Av Försvarsmaktens arbetsordning (FIB 2018:2) framgår bland annat att
C LEDS TF ska utveckla, leda och samordna Försvarsmaktens samverkan med
det civila försvaret. Vidare ska C LEDS TF utveckla, leda och samordna
myndighetens hållbarhetsarbete. I uppgiften ingår att leda och samordna
Försvarsmaktens miljöarbete nationellt och internationellt. Därtill ska C LEDS
TF utarbeta underlag till inriktning av Försvarsmaktens totalförsvarsarbete och
myndighetens Försvarsmaktens Strategiska Inriktning och Försvarsmaktens
verksamhetsplan. Genom Försvarsmaktens arbetsordning bemyndigas även
C LEDS TF att företräda Försvarsmakten vid kontakt med andra myndigheter,
landsting, kommuner och organisationer avseende Försvarsmaktens samordning
med det civila försvaret och i hållbarhetsfrågor (8 kap. 45–50 §§ FIB 2018:2).

Försvarsmaktens inställning

Beslutet att inte placera AA på befattningen chef för totalförsvarsavdelningen
AA uttalade sig i media vid två tillfällen under januari 2018. Dels ett uttalande i
Dagens Nyheter (DN) den 13 januari 2018 dels en debattartikel publicerad i
Svenska Dagbladet (SvD) den 22 januari 2018. I artikeln i DN uttalade sig AA
om Försvarsmaktens förmåga och angav bland annat att krigsdugligheten i
Försvarsmakten inte är tillräckligt hög samt svarade jakande på frågan om ”man
är chanslös?” (”Sveriges armé chanslös vid ett angrepp”, DN, 2018-01-13). I
debattartikeln i SvD kritiserade författarna den analys av det säkerhetspolitiska
läget som gjorts av Regeringen i samband med ett tal av statsministern i Sälen. I
båda artiklarna framhåller AA att han uttalar sig i egenskap av ledamot av
kungliga Krigsvetenskapsakademien. Dock undertecknar AA debattartikeln, och
anger i DN, att han är generalmajor, en tjänstegrad inom Försvarsmakten. AA:s
uttalanden i media tydliggjorde att AA inte delar Försvarsmaktens lednings
uppfattning om Försvarsmaktens försvars- och stridsförmåga och om
omvärldsläget, samt att AA gjort det offentligt känt att han är av avvikande åsikt.
AA anför i sin anmälan till JO att han blev skild från befattningen som C LEDS
TF. Försvarsmakten delar inte AA:s uppfattning. AA blev aldrig placerad på
befattningen som C LEDS TF. Placeringsbeslut av detta slag fattas av ÖB i
enlighet med Försvarsmaktens arbetsordning, och något beslut att placera AA på
befattningen fattades aldrig. AA var dock kandidat till den aktuella befattningen.
Efter genomförd referenstagning beslutade dock ÖB att han inte hade det
förtroende för AA som krävdes för placering som C LEDS TF. ÖB:s beslut
grundade sig på en helhetsbedömning av vad som skett, uppgifter som fram-
kommit under referenstagningen och ÖB:s tidigare kännedom om AA. Det
framkom bland annat att AA iakttagits berusad i tjänst på allmän plats iförd
uniform och att AA anmälts och utretts för olämpligt beteende i tjänsten
                                                                Dnr 7250-2018        Sid 6 (16)




gentemot en underställd kvinnlig soldat. Därtill fanns kritik kring hur AA
hanterat tjänsteresor och traktamenten. Befattningen som C LEDS TF innebär att
arbetstagaren har en utpräglad förtroendeställning, och ÖB:s förtroende för AA
var, på grund av samtliga ovanstående skäl, skadat.
ÖB måste även vara försäkrad om att den person som ska representera Försvars-
makten i egenskap av C LEDS TF på ett objektivt sätt företräder den uppfattning
som Försvarsmaktens ledning har. I befattningen C LEDS TF ingår omfattande
kontakter med andra myndigheter inom det civila försvaret och det är därför av
särskild vikt att den person som innehar befattningen har det förtroende från ÖB
som krävs och förmedlar den uppfattning som Försvarsmaktens högsta ledning
har.
Enligt Försvarsmaktens mening har det för allmänheten uppstått svårigheter att
avgöra om AA uttalade sig i media i egenskap av privatperson eller i egenskap
av företrädare för Försvarsmakten. Detta särskilt på grund av att AA i både
artikeln i DN och i debattartikeln i SvD har använt sig av sin tjänstegrad,
generalmajor. AA erhöll tjänstegraden generalmajor i egenskap av anställd hos
Försvarsmakten, inte i egenskap av ledamot av kungliga Krigsvetenskaps-
akademien. Därtill var AA välkänd för allmänheten, i synnerhet genom
placeringen som arméchef. Det har därför enligt Försvarsmaktens mening
förelegat en identifikationsfara (jmf AD 2015 nr 61). AA:s uttalanden tilldrog sig
även uppmärksamhet från allmänheten.
I och med den identifikationsfara som förelåg sammantaget med att AA gjort det
offentligt att hans personliga uppfattning avviker från Försvarsmaktens lednings
uppfattning fanns en allvarlig risk för att placeringen av AA på befattningen
C LEDS TF skulle påverka allmänhetens förtroende för myndigheten
Försvarsmakten negativt. (jämför JO:s beslut den 22 juni 2000 dnr 4433-4435-
1999, JO:s beslut av den 25 september 2009 dnr 149-2009 och 567-2009, AD
1991 nr 106 och AD 2011 nr 15). Försvarsmaktens särpräglade uppdrag, att
bedriva väpnad strid, innebär enligt Försvarsmaktens mening att det är av största
vikt att myndighetens anseende och allmänhetens förtroende för myndigheten är,
och förblir, högt.
Som nämnts ovan var ÖB:s beslut att inte placera AA på befattningen
C LEDS TF resultatet av en helhetsbedömning. AA:s uttalanden i media i januari
2018 var en del av bedömningen, men var inte på något sätt avgörande. Oaktat
AA:s uttalanden i media hade han inte placerats som C LEDS TF. Vid mötet
mellan AA och ÖB den 26 januari 2018 förklarade även ÖB för AA att ”han
hade hela bakgrunden” – det vill säga det var underförstått för både ÖB och AA
att det var andra skäl till varför AA inte fick placeringen C LEDS TF än hans
uttalanden i media.
Det ska även framhållas att AA, vid ett flertal tillfällen under många år, har
uttalat sig kritiskt mot Försvarsmakten i media utan att detta på något sätt har
påverkat AA:s arbete eller karriär negativt. Bland annat gick AA år 2005 ut
offentligt och anklagade Försvarsmakten och MUST för att trakassera anställda
med utländsk bakgrund. Den 26 januari 2016 medverkade AA i artikeln ”Sverige
kan vara i krig om några år” som publicerades i Expressen. Därtill medverkande
AA i ett reportage i Officerstidningen kring hans avgång som arméchef
(Officerstidningen nr 3 för 2016).
Det stämmer att ÖB vid mötet den 26 januari 2018, som en personlig
rekommendation, bad AA överväga pensionsavgång efter att AA avslutat
projektet övning Viking18. AA skulle då ha uppnått pensionsålder. ÖB var själv-
fallet medveten om att AA hade rätt att kvarstå i anställning till 67 års ålder i
enlighet med lagen (1982:80) om anställningsskydd. AA gick inte heller i
pension.
Att AA inte skulle delta i Ledningsstabens ledningsgrupp har ett naturligt
samband med att han inte placerades på befattningen C LEDS TF. Den person
                                                                  Dnr 7250-2018         Sid 7 (16)




som för tillfället innehar befattningen C LEDS TF är den person som ingår i
Ledningsstabens ledningsgrupp.
Sammanfattningsvis grundade ÖB beslutet att inte placera AA på befattningen
C LEDS TF på en helhetsbedömning av AA:s agerande, uppgifter som fram-
kommit under referenstagningen och ÖB:s tidigare kännedom om AA. ÖB:s
förtroende för AA var, på grund av samtliga skäl, skadat och därför erhöll AA
inte placeringen som C LEDS TF.

Utredningen om kränkande särbehandling
AA anmälde att han ansåg sig utsatt för kränkande särbehandling den 1 februari
2018. Med anledning av det beslutade Försvarsmakten i egenskap av arbets-
givare, och i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2015:4) om
organisatorisk och social arbetsmiljö, att en utredning skulle genomföras. För att
garantera Försvarsmaktens opartiskhet i frågan beslutades att utredningen skulle
genomföras av en extern aktör, samt att det skulle vara två utredare. Advokat-
byrån Setterwalls genomförde utredningen mellan den 2 februari till den
16 februari 2018 och lämnade sin rapport den 16 februari 2018.
Av utredningen framgår att utredarna, på uppdrag av Försvarsmakten, har gjort
en oberoende (extern) utredning. Under utredningstiden hade utredarna möten
med alla inblandade, däribland AA. AA fick även läsa de anteckningar utredarna
fört vid mötet med honom och lämna synpunkter.
Det stämmer att Försvarsmakten fick ta del av utredningen innan den färdig-
ställdes för faktagranskning – vilket också framgår av rapporten. I samband med
faktagranskningen gjordes vissa mindre justeringar av sådan karaktär att de inte
påverkade slutsatserna i rapporten. Försvarsmakten hade ingen möjlighet att
påverka utredarnas bedömning.
Beslutet att anlita en advokatbyrå för att utreda AA:s anmälan om kränkande
särbehandling har inte haft något samband med hans uttalanden i media. AA har
därför inte utsatts för någon repressalie. Därtill är Försvarsmaktens inställning att
ett beslut att anlita en extern resurs för att utreda en anmälan om kränkande sär-
behandling inte kan anses vara en repressalie i lagens mening.

Utredningen om sexuella trakasserier
I februari 2015 fick Försvarsmakten kännedom om att en kvinnlig soldat uppgett
att AA hade tagit henne på rumpan under en högtidsmiddag vid Totalförsvarets
skyddscentrum den 25 oktober 2014. En utredning påbörjades omedelbart hos
aktuellt förband, Totalförsvarets skyddscentrum, och färdigställdes den 11 mars
2015. Att handlingen inledningsvis hade stämplats med en markering om
sekretess enligt 39 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen är olyckligt.
Försvarsmakten har inte avsett att utredningen skulle omfattas av sekretess enligt
ovan nämnda lagrum, i dess tidigare lydelse fram till den 1 januari 2018. En
sekretessbedömning måste göras vid varje tillfälle en handling begärs ut.
Totalförsvarets skyddscentrum skickade sedan sin utredning till Högkvarteret
och chefsjuristen gjorde en slutlig utredning. Utredningen lades således inte ner
utan slutfördes. Hela utredningen förvarades därefter hos chefsjuristen.
Handlingarna som sådana registrerades inte i myndighetens ärendehanterings-
system vid denna tidpunkt, då de inte ansågs omfattas av sekretess utan de hölls i
stället ordnade i enlighet med 5 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).
Den 7 februari 2018 erhöll Försvarsmakten en begäran om utlämnande av, bland
annat, ovanstående utredning. Försvarsmakten är skyldig att lämna ut allmänna
handlingar skyndsamt. Utredningen lämnades ut i sin helhet den 21 februari
2018. Det finns inget krav på att underrätta personer som nämns i handlingen om
att denna lämnats ut, trots detta informerade Försvarsmakten AA om att
utredningen hade begärts ut. Av praktiska skäl registrerades utredningen i
                                                                    Dnr 7250-2018       Sid 8 (16)




Försvarsmaktens ärendehanteringssystem VIDAR i samband med att ärendet om
utlämning hanterades.
Beslutet att lämna ut utredningen har inte haft något samband med AA:s
uttalanden i media. AA har därför inte utsatts för någon repressalie. Försvars-
maktens inställning är att ett beslut att lämna ut en allmän handling aldrig kan
anses vara en repressalie i lagens mening då det är en lagstadgad skyldighet.

Kungafonden
Kungafonden är en stiftelse som ger ekonomiskt stöd till personer som drabbats
av sjukdom eller skada vid tjänstgöring inom eller i samband med totalförsvaret,
räddningstjänsten eller verksamhet inom Polisen, Kustbevakningen och Tull-
verket. Stiftelsen är inte en del av myndigheten Försvarsmakten. Stiftelsens
styrelse lyder under 22 huvudmän där statsministern är huvudmännens
ordförande och Kung Carl XVI Gustaf är stiftelsens beskyddare. Vilka ledamöter
som ska väljas till styrelseledamöter beslutas av huvudmännen i styrelsen.
Försvarsmakten lämnar förslag på vilka personer som enligt Försvarsmakten bör
bli valda till ledamot i styrelsen respektive som huvudmän. Försvarsmaktens
inställning sedan länge är att den person som har uppdraget att vara ledamot i
styrelsen bör vara kopplad till Försvarsmaktens insatsstab eller insatsledning.
Detta på grund av att den verksamhet som Kungafonden bedriver framförallt är
kopplad till Försvarsmaktens insatsverksamhet. När AA valdes som ledamot av
styrelsen hade han befattningen ställföreträdande insatschef.
AA:s förordnande som ledamot av Kungafondens styrelse löpte ut den 3 maj
2018 efter sex år. Försvarsmakten valde då att, i stället för att föreslå AA för
omval, föreslå den person som nu är ställföreträdande insatschef. Skälen till att
inte föreslå AA till omval var att Försvarsmakten önskade återgå till ordningen
att ledamoten ska ha en naturlig koppling till insatsverksamheten inom Försvars-
makten.
Beslutet att inte föreslå AA för omval till uppdraget som ledamot i Kunga-
fondens styrelse har inte haft något samband med hans uttalanden i media. AA
har därför inte utsatts för någon repressalie.

Chefsfältsövningen
Chefsfältsövningen genomfördes mellan den 15 maj och den 17 maj 2018.
Beslut om vilka av Försvarsmaktens anställda som ska delta i övningen fattas
utifrån verksamhetsskäl och är ett arbetsgivarbeslut. Frågor inom ramen för
denna övning är av känslig karaktär och kretsen av deltagare är därför begränsad.
Övningsverksamheten är inte kopplad till vilka individer som vid tidpunkten
innehar olika befattningar – utan enbart vilka befattningar som ska övas.
Beslutet att AA inte skulle delta i chefsfältsövningen hade ett naturligt samband
med beslutet att inte placera AA på befattningen C LEDS TF. Det var inled-
ningsvis Försvarsmaktens avsikt att AA skulle delta i övningen, men efter
beslutet att inte placera honom på befattningen C LEDS TF fanns inte längre
något verksamhetsintresse av AA:s deltagande.
Den som meddelade AA att han inte skulle delta i övningen var f.d. chef för
ledningsstaben generallöjtnant CC. Det stämmer att tvisteförhandlingsprotokollet
från den 4 maj 2018 diskuterades. Då protokollet indikerar ett bristande
förtroende från AA:s sida mot Försvarsmaktens ledning var det, även av detta
skäl, inte lämpligt att AA skulle delta i chefsfältsövningen.
Beslutet att AA inte skulle delta i chefsfältsövningen har inte haft något samband
med hans uttalanden i media. AA har därför inte utsatts för någon repressalie.

Påståendet att Försvarsmakten inte i tillräcklig mån har redovisat sina skäl till att
AA inte erhöll placeringen som C LEDS TF
Försvarsmakten har vid ett flertal tillfällen förklarat för AA varför ÖB beslutade
att han inte skulle placeras som C LEDS TF. Det var en arbetsrättslig bedömning
                                                                  Dnr 7250-2018       Sid 9 (16)




som ÖB gjorde och skälen därtill finns redovisade i bland annat tvisteför-
handlingsprotokollet från den 4 maj 2018.
Försvarsmaktens inställning är att skälen har redovisats i tillräcklig utsträckning
samt att AA:s påstående om att Försvarsmakten inte tillräckligt redovisat sina
skäl inte kan anses vara en repressalie i lagens mening.

Säkerhetsskyddsbeslutet
Regler kring säkerhetsprövning och säkerhetskyddsbeslut finns i säkerhets-
skyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). Därtill
finns närmare bestämmelser för säkerhetsprövning i Försvarsmaktens föreskrifter
(FFS 2015:2) om säkerhetsskydd samt i Försvarsmaktens interna bestämmelser
(FIB 2015:2) om säkerhetsskydd och skydd av viss materiel. Enligt 4 kap. 2 §
FFS 2015:2 ska varje myndighet som omfattas av föreskriften fortlöpande pröva
pålitligheten hos de anställda från säkerhetssynpunkt genom säkerhetsprövning,
särskilt i fråga om de personer som har anställning eller deltar i verksamhet som
är placerad i säkerhetsklass.
Om det vid en säkerhetsprövning konstateras förhållanden som är av sådan art att
en person inte kan placeras i säkerhetsklass, eller att någon annan restriktion ska
gälla, fattas vid MUST ett säkerhetsskyddsbeslut i personärende i enlighet med
reglerna i 4 kap. 9 § FIB 2015:2. Ett säkerhetsskyddsbeslut i personärende är ett
riskhanteringsbeslut. Information som leder till ett sådant beslut kan ha sitt
ursprung i säkerhetsprövningsintervju, registerkontroll, säkerhetsrapport, det
militära säkerhetsregistret eller övriga uppgifter som kommit till MUST
kännedom. Av 4 kap. 9 § FIB 2015:2 följer att när ett sådant beslut har fattats av
MUST ska det följas av ansvarig chef. Ett säkerhetsskyddsbeslut är inte över-
klagbart enligt 50 § säkerhetsskyddsförordningen.
MUST fattade ett säkerhetsskyddsbeslut avseende AA i maj 2018. Beslutet
delgavs AA den 21 maj 2018.
AA har i anmälan till JO angett att han inte har fått reda på skälen till säker-
hetsskyddsbeslutet eller det underlag säkerhetskyddsbeslutet fattades på. AA och
hans fackliga företrädare från Officersförbundet fick läsa beslutet på plats vid
delgivningen den 21 maj 2018. Därtill begärde AA den 4 juni 2018 att få ta del
av säkerhetsskyddsbeslutet i personalärendet samt samtliga handlingar i ärendet.
Försvarsmakten fattade ett beslut om utlämnade av allmän handling den 26 juni
2018, (FM2018-11683:5) efter AA:s begäran. Försvarsmakten fann att delar av
uppgifterna kunde lämnas ut med ett förbehåll enligt 10 kap. 14 § offentlighets-
och sekretesslagen eftersom AA själv lämnat vissa av uppgifterna, medan delar
av uppgifterna omfattades av sekretess enligt 15 kap. 2 § och 35 kap. 1 § första
stycket 3 offentlighets- och sekretesslagen och därmed inte lämnades ut.
AA överklagade Försvarsmaktens beslut till Kammarrätten och begärde att han
skulle få ta del av säkerhetsskyddsbeslutet i personalärendet gällande honom
själv samt samtliga handlingar i ärendet. I andra hand begärde AA att han skulle
få ta del av handlingarna i större utsträckning än vad Försvarsmakten beslutat
om. I tredje hand begärde AA att förbehållet skulle ändras på så sätt att han och
ordföranden och förbundsdirektören vid Officersförbundet i första hand skulle få
ta del av samtliga handlingar, i andra hand få ta del av handlingarna i större
utsträckning än Försvarsmakten beslutat om.
Kammarrätten meddelade dom den 30 oktober 2018 och avvisade då AA:s
yrkande om ändring av förbehållet samt avslog överklagandet i övrigt, mål nr
6196-18. Kammarrättens bedömning är att de aktuella handlingarna innehåller
uppgifter om den militära underrättelse- och säkerhetstjänstens förmåga och
metoder att genomföra en säkerhetsprövning, utredning och säkerhets-
bedömningar. Uppgifterna i säkerhetsskyddsbeslutet och underlaget omfattas
enligt Kammarrätten därför av sekretess enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och
sekretesslagen. Sekretessbestämmelsen i 39 kap. 2 § offentlighets- och sekretess-
lagen påverkar enligt Kammarrätten inte den bedömningen. Därtill anger
                                                                  Dnr 7250-2018         Sid 10 (16)




Kammarrätten att AA inte heller kan få ta del av de aktuella handlingarna med
stöd av bestämmelserna om partsinsyn i 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretess-
lagen.
De delar som AA enligt Försvarsmaktens beslut och Kammarrättens dom skulle
få ta del av, delgavs honom den 15 augusti 2018.
AA har således haft möjlighet att överklaga Försvarsmaktens beslut om
utlämnande av allmän handling. Säkerhetsskyddsbeslutet i sig är, som ovan
nämnts, inte överklagbart.
MUST säkerhetsskyddsbeslut avseende AA saknar helt samband med hans
uttalanden i media. AA har därför inte utsatts för någon repressalie.
Försvarsmaktens inställning är att ett säkerhetsskyddsbeslut och omständig-
heterna därikring inte kan anses vara en repressalie i lagens mening eftersom
Försvarsmakten enligt 11 § säkerhetsskyddslagen och 4 kap. 2 § FFS 2015:2 har
en skyldighet att kontinuerligt genomföra säkerhetsprövningar avseende
arbetstagare.

Placeringen av AA efter Viking18
Med anledning av MUST:s fattade säkerhetsskyddsbeslut var Försvarsmakten
nödgad att genomföra en omplaceringsutredning av AA enligt det arbetsrättsliga
regelverket. Under omplaceringsutredningen sökte Försvarsmakten efter vakanta
lämpliga tjänster i en säkerhetsklassnivå som AA kunde vara placerad i, (i enlig-
het med det ovan nämnda säkerhetsskyddsbeslutet,) och som han hade
tillräckliga kvalifikationer för. AA hade befattningen projektledare för övningen
Viking18 fram till och med den 30 juni 2018. Vid den tidpunkten fanns det inga
lämpliga vakanta tjänster att erbjuda AA. Försvarsmakten beslutade då att
fortsätta omplaceringsutredningen men att tillfälligtvis placera AA ”till
förfogande vid Högkvarteret” under sommaren 2018. Beslutet och hanteringen
av AA:s placering efter utfallet i säkerhetsprövningen motsvarar hur andra
anställda skulle hanteras i en liknande situation. Huruvida AA skulle vara under-
ställd en överste eller inte saknar arbetsrättslig betydelse. Syftet var att hitta en
placering för AA för att han skulle kunna behålla sin anställning hos Försvars-
makten.
Beslutet att genomföra en omplaceringsutredning och att besluta att tillfälligt
placera AA ”till förfogande vid Högkvarteret” var en ren konsekvens av
säkerhetsskyddsbeslutet och en skyldighet för Försvarsmakten i egenskap av
arbetsgivare. AA har därför inte utsatts för någon repressalie.

Sammanfattning och avslutande synpunkter
De åtgärder som har vidtagits avseende AA har varit av ren arbetsrättslig
karaktär. Försvarsmakten, eller företrädare för Försvarsmakten, har inte haft
något bestraffande syfte med åtgärderna.
Försvarsmakten delar inte AA:s uppfattning att de åtta punkterna i hans anmälan
till JO ska anses vara repressalier i tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-
grundlagens mening. Det har inte varit fråga om ingripanden från Försvars-
maktens sida som framstår som bestraffningar eller reprimander. Flertalet av de
åtgärder som AA hänvisar till har Försvarsmakten haft en skyldighet att vidta.
Här avses att utreda AA:s anmälan om kränkande särbehandling, att utreda
påståendet om sexuella trakasserier, att lämna ut en allmän handling, att vidta en
säkerhetsskyddsprövning samt att vidta en omplaceringsutredning i syfte att
finna en befattning för AA.
Beslutet att AA inte erhöll placeringen C LEDS TF var resultatet av en helhets-
bedömning av AA:s agerande, uppgifter som framkommit under referens-
tagningen och ÖB:s tidigare kännedom om AA. ÖB:s förtroende för AA var, på
grund av samtliga skäl, skadat. I den utsträckning som uttalandena i media
påverkade beslutet, ska detta ses i ljuset av den höga tjänsteställning och
                                                                     Dnr 7250-2018       Sid 11 (16)




      förtroendeställning som positionen C LEDS TF innebär och att Försvarsmaktens
      anseende och förtroende hos allmänheten skulle riskeras att skadas för det fall
      AA erhöll placeringen.
      De övriga sju åtgärderna AA lägger till grund för sin uppfattning att hans
      yttrandefrihet har kränkts har från Försvarsmaktens sida inte haft något samband
      med hans uttalanden i media. De har antingen varit en naturlig följd av beslutet
      att inte placera AA på befattningen C LEDS TF, varit baserade på andra skäl än
      AA:s uttalanden i media eller varit en skyldighet för Försvarsmakten.
AA kommenterade remissvaret och anförde bl.a. följande:

– Försvarsmakten har i skriftliga handlingar bekräftat att hans uttalanden i
medier har varit anledningen till att åtgärder och ingripanden har riktats mot
honom. Detta framgår bl.a. av protokollet från den centrala tvisteförhandlingen
mellan Officersförbundet och Försvarsmakten.

– Av ett beslut fattat av CC den 8 januari 2018 framgår att han var avdelningens
chef för Ledningsstabens totalförsvarsavdelning, vilket motsäger Försvars-
maktens uppgifter att han endast var kandidat för uppdraget.

– Den 19 februari 2018 kontaktades AA av en handläggare vid Högkvarteret
som uppgav att en tidning hade begärt ut allmänna handlingar som rörde
honom, men de handlingar som i samband med detta visades upp för honom
rörde inte den nedlagda utredningen om påstådda sexuella trakasserier. Dagen
därpå avslutades tvisteförhandlingarna mellan honom och Försvarsmakten i
oenighet. Den 21 februari blev han kontaktad av en chef vid Högkvarteret som
uppgav att Försvarsmakten hade lämnat ut den aktuella utredningen till
tidningen.

– I fråga om hans uppdrag i Kungafonden kan detta inte ha varit beroende av att
han inte tillhörde Försvarsmaktens insatsstab eller insatsledning. Han hade inte
sedan 2013 haft någon sådan koppling men hade ändå efter Försvarsmaktens
förslag blivit omvald som ledamot.

– I fråga om hans deltagande i chefsfältövningen blev han den 18 april 2018
kallad att delta i egenskap av projektledare för övningen Viking18. Försvars-
maktens påstående att det finns ett samband mellan besluten att han inte skulle
delta i övningen och att inte placera honom som chef för Ledningsstabens
totalförsvarsavdelning är därför inte sant.

– Försvarsmaktens uppgifter och beskyllningar om klandervärt beteende från
hans sida är efterhandskonstruktioner i syfte att flytta fokus från att överbefäl-
havaren har vidtagit åtgärder mot honom på grund av hans uttalanden i medier.

– Han har genomgående under sin långa tjänstgöring, bl.a. som arméchef,
lovordats för sina insatser av överordnade chefer. Vid hans senaste utvecklings-
samtal i juni 2017 framförde CC uteslutande positiva omdömen om honom. Att
han därefter i maj 2018 helt plötsligt bedömdes som opålitlig och blev föremål
för ett säkerhetsskyddsbeslut kan inte förstås på annat sätt än att det hänger
samman med överbefälhavarens beslut att skilja honom från befattningen som
                                                                      Dnr 7250-2018     Sid 12 (16)




chef för Ledningsstabens totalförsvarsavdelning. De dokument som rör
säkerhetsskyddsbeslutet som han har fått ta del av har varit kraftigt maskerade
och gav inte någon möjlighet för honom att förstå orsakerna till beslutet. Han
anser att detta styrker uppfattningen att agerandet utgör repressalier mot honom
på grund av hans uttalanden i medier.

– Den överste som han underställdes var ställföreträdande chef för Hög-
kvarteret. Normalt underställs befattningshavare i Försvarsmakten chefer och
inte deras ställföreträdare. Enligt hans mening är detta ytterligare ett sätt att
förnedra och bestraffa honom.

– Han har under många år aktivt deltagit i försvarsdebatten såväl inom som
utanför Försvarsmakten. Hans syfte har alltid varit konstruktivt och att bidra till
att beslutsfattare på olika nivåer får bästa möjliga beslutsunderlag. Hans inlägg
har mötts av uppskattning från politiker, försvarsmaktsanställda och allmän-
heten. Det som han har fört fram i debatten har inte varit hemligt. I flera fall har
även såväl Försvarsmaktens ledning som ledande politiker kommit till samma
uppfattning som han i de frågor som han har tagit upp.

AA bifogade vissa handlingar till sin skrivelse, bl.a. utdrag från Försvars-
maktens handbok i sociala medier och myndighetens officiella blogg.

Försvarsmakten fick tillfälle att yttra sig över AA:s kommentarer men anförde
att myndigheten inte hade något ytterligare att tillägga.

Rättslig reglering m.m.
Inledning
Vissa kapitel i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen
(YGL) genomgick den 1 januari 2019 språkliga och redaktionella förändringar,
varvid flera av bestämmelserna fick ett nytt paragrafnummer. Nedan hänvisas
till de lagbestämmelser som numera gäller.

Objektivitetsprincipen
Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen (RF) ska förvaltningsmyndigheter beakta
allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet.
Bestämmelsen ger uttryck för en allmängiltig offentligrättslig objektivitets-
princip som bl.a. innebär att myndigheter inte får ta hänsyn till ovidkommande
omständigheter.

Yttrandefrihet
Enligt 2 kap. 1 § 1 RF är var och en gentemot det allmänna tillförsäkrad
yttrandefrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller bild eller på
annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Yttrandefriheten får begränsas genom lag med hänsyn till vissa preciserade
ändamål (2 kap. 20–23 och 25 §§ RF).
                                                                  Dnr 7250-2018       Sid 13 (16)




Yttrande- och åsiktsfriheten omfattar även offentligt anställda och utgör en
förutsättning för en fri debatt om lämpligheten och riktigheten i myndigheternas
handlande. En offentligt anställd har som utgångspunkt rätt att fritt uttala sig om
sådana förhållanden på arbetsplatsen som han eller hon anser bör komma till
allmänhetens kännedom.

Sekretess och tystnadsplikt i allmän verksamhet
I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, finns bestämmelser om
sekretess i det allmännas verksamhet. Dessa regler begränsar den offentligt
anställdes rätt att yttra sig om vad han eller hon fått veta i samband med sin
tjänst (s.k. tystnadsplikt).

JO har tidigare uttalat att det när en myndighet tar upp sekretessfrågor med sina
anställda är viktigt att den information som lämnas är korrekt och fullständig.
Medarbetarna kan annars få uppfattningen att deras yttrandefrihet är mer
inskränkt än vad den i själva verket är (se bl.a. JO 2017/18 s. 170).

Repressalieförbud m.m.
En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte ingripa mot någon för att han
eller hon i ett grundlagsskyddat medium har brukat sin yttrandefrihet eller
medverkat till ett sådant bruk (det s.k. repressalieförbudet, se 2 kap. 6 § YGL
och 3 kap. 6 § TF). Repressalieförbudet innebär att i princip varje form av
myndighetsåtgärd som riktas mot att någon gjort bruk av sin yttrandefrihet är
olaglig (se Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna [15 aug. 2017, Zeteo],
s. 165). Att bryta mot repressalieförbudet genom ett ingripande som består i
avsked, uppsägning, disciplinpåföljd eller annan liknande åtgärd är straff-
sanktionerat (se 2 kap. 7 § första stycket 4 YGL respektive 3 kap. 7 § första
stycket 5 TF).

Förbudet mot repressalier gäller som en allmän yttrandefrihetsrättslig princip
och tillämpas även utanför tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-
grundlagens tillämpningsområde (se bl.a. JO 2010/11 s. 605 samt
Justitiekanslerns [JK] beslut den 27 december 2016, dnr 7507-15-21).

Varje myndighetsåtgärd som har samband med vad en enskild person yttrat
behöver dock inte vara otillåten. Det ska vara fråga om ett ingripande som
framstår som en bestraffning eller reprimand mot den som gjort bruk av sin
yttrandefrihet (se JO 2010/11 s. 605).

Lojalitetsplikt m.m.
Offentligt anställda har en lojalitetsplikt gentemot sin arbetsgivare. Denna gäller
skyldigheten att utföra arbetsuppgifterna på ett korrekt sätt samt rätta sig efter
arbetsgivarens beslut och direktiv om hur verksamheten ska bedrivas, oavsett
vilken uppfattning den anställde har om dessa. Att uttala kritik mot sin arbets-
givare eller det sätt som verksamheten bedrivs på strider för den offentligt
anställde inte mot lojalitetsplikten. Rätten att göra det är tvärtom grundlags-
skyddad (se bl.a. JK:s beslut den 8 maj 2015, dnr 8322-14-30).
                                                                    Dnr 7250-2018        Sid 14 (16)




Åsikts- och yttrandefriheten innebär bl.a. att det allmänna som arbetsgivare inte
får lägga sig i vilka åsikter de anställda har eller hur de brukar sin yttrandefrihet.
En offentlig arbetsgivare kan inte kräva av sina anställda att de utanför tjänsten
avhåller sig från att ge uttryck för en viss typ av värderingar. Det gäller även när
dessa kan synas helt avvika från det som arbetsgivaren står för. Anspråk från en
myndighet på att dess anställda som privatpersoner ska omfatta en viss värde-
grund strider mot grundlagens krav på respekt för den enskildes åsikts- och
yttrandefrihet (se bl.a. JO 2010/11 s. 605 och JK:s beslut den 27 december
2016, dnr 7507-15-21).

JO och JK har upprepade gånger uttalat att en myndighet inte får försöka
motarbeta att anställda utnyttjar sin yttrandefrihet. En offentlig arbetsgivare får
inte genom generella uttalanden eller kritik i enskilda fall försöka påverka de
anställda att avstå från att använda sin frihet att yttra sig om den egna myndig-
heten och dess verksamhet (se bl.a. JK:s beslut den 27 juni 2013,
dnr 8564-12-22, och JO 2014/15 s. 663).

JO har dock i flera beslut uttalat att principen att en tjänstemans offentligt
uttalade åsikter är en privatsak inte kan upprätthållas fullständigt undantagslöst.
En beslutsfattare vars personliga åsikter har tilldragit sig uppmärksamhet kan i
allmänhetens ögon t.ex. framstå som mindre lämpad att handlägga vissa typer
av ärenden, vilket kan ge myndigheten rätt att vidta åtgärder. Det kan bl.a.
handla om att förebygga förtroendeskador av samma slag som de som riskerar
att uppkomma vid jävsförhållanden (se bl.a. JO 2010/11 s. 605).

Säkerhetsskydd
Vid tiden för AA:s anmälan till JO gällde säkerhetsskyddslagen (1996:627) och
säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). Försvarsmakten har i sitt remissvar
redogjort för relevanta delar av dessa författningar. Jag vill för egen del tillägga
att nämnda författningar den 1 april 2019 ersattes av säkerhetsskyddslagen
(2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658).

Bedömning
Jag vill inledningsvis framhålla att JO som regel inte utreder klagomål som
gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det beror på att det
finns en särskild ordning för hur sådana tvister ska lösas, nämligen genom
fackliga förhandlingar eller genom en rättegång enligt bestämmelserna i lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister. Det har kommit fram att AA även har
använt sig av den möjligheten. JO brukar härutöver inte uttala sig om myndig-
heternas bedömningar och beslut i sakfrågor, såsom beslut enligt säkerhets-
skyddslagen. Det är inte heller JO:s uppgift att överpröva sådana beslut. Min
bedömning avser därför endast frågan om huruvida de åtgärder som Försvars-
makten har vidtagit avseende AA har inneburit otillåtna repressalier mot
honom.
                                                                     Dnr 7250-2018       Sid 15 (16)




AA har redogjort för flera åtgärder som riktats mot honom och som han anser
vara repressalier för hans uttalanden i främst två tidningsartiklar. Försvars-
makten har å sin sida anfört att det inte har rört sig om repressalier utan att
åtgärderna har varit av arbetsrättslig karaktär, samt att flertalet av dem har varit
åtgärder som Försvarsmakten haft en skyldighet att vidta. Beslutet att inte utse
AA till chef för Ledningsstabens totalförsvarsavdelning i Högkvarteret
grundades enligt Försvarsmakten på en helhetsbedömning av AA, även om hans
uttalanden i medier utgjorde en del av den bedömningen.

Lagregleringen om yttrandefrihet ger offentligt anställda samma skydd som
andra medborgare. En offentligt anställd kan alltså ge uttryck för sin upp-
fattning om exempelvis den egna arbetsgivarens verksamhet. Utrymmet för en
myndighet att vidta någon form av åtgärd mot en anställd med anledning av
t.ex. hans eller hennes uttalanden är därmed begränsat. Enligt min mening
måste sådana eventuella åtgärder föregås av mycket noggranna överväganden
från myndighetens sida.

AA var vid tiden för de aktuella händelserna generalmajor i Försvarsmakten och
hade bl.a. tjänstgjort som arméchef. Han hade alltså en av de högsta
befattningarna inom myndigheten. Jag har tagit del av de tidningsartiklar som
nämns i AA:s anmälan. I artiklarna uppges visserligen att AA uttalade sig i
egenskap av ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Det angavs dock
även att AA hade titeln generalmajor, alltså en tjänsteställning i Försvars-
makten. Enligt Försvarsmakten har vissa av uttalandena stått i motsats till
myndighetsledningens uppfattning om Försvarsmaktens försvars- och
stridsförmåga och om omvärldsläget. Jag noterar att AA har gett in ett utdrag
från Försvarsmaktens officiella blogg, där det under rubriken ”Majorer i
debatten” anges bl.a. följande:
      I den allmänna diskussionen får en medarbetare underteckna med sin tjänstetitel,
      till exempel ”major” eller ”sakkunnig”. Detta även om det enbart är en privat
      uppfattning som framförs eller om uppfattningen är en del av en annan
      organisations meningsutbyte.
En liknande formulering finns i Försvarsmaktens handbok i sociala medier.

När inte regler om sekretess utgör något hinder har, som framgått av redo-
görelsen ovan, en anställd inom Försvarsmakten, liksom andra offentligt
anställda, frihet att framföra sina synpunkter i olika frågor även om syn-
punkterna avviker från arbetsgivarens uppfattning. Som JO tidigare har uttalat
kan ett sådant agerande emellertid i praktiken leda till att det blir omöjligt för
den anställde att utföra sitt arbete på ett sätt som arbetsgivaren kan acceptera
(se JO 1996/97 s. 191 och 2000/01 s. 575). Detta bör inte minst anses gälla högt
uppsatta befattningshavare i chefsställning med uppgift att ansvara för samt
genomföra en myndighets ställningstaganden i olika frågor. Försvarsmaktens
yttrande i ärendet ger uttryck för att bl.a. detta förhållande har varit aktuellt i
AA:s fall. Vad som kommit fram ger inte stöd för kritik eller någon annan
åtgärd från min sida.
                                                                   Dnr 7250-2018      Sid 16 (16)




Det som AA anfört i övrigt ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Jag vill upplysningsvis nämna att jag denna dag har fattat beslut i ytterligare ett
ärende som rör frågan om Försvarsmaktens vidtagna åtgärder i förhållande till
tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens repressalieförbud,
dnr 245-2018.
